hh.sePublications
Change search
Refine search result
12345 151 - 200 of 208
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 151.
    Nurmi, Bo
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Supporting the voice and choice of students: Promoting self-determination in the classroom: an observational study of teacher motivational behavior2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Motivation is an important factor when trying to understand human behavior and well-being (Ryan & Deci, 2002), especially for teachers since the occupation involves making students perform certain behaviors (Reeve, 2002). Building on the Self-Determination Theory perspective of motivation the aim of this observational study was to describe and analyze the relation between teacher motivational behavior and student behaviors. The study was conducted over a three week period of observing one class in junior high school and their teachers. The results suggest that when teachers make students aware of themselves, their inner resources and support their choice, self-determined forms of motivation is increased. These findings are discussed as well as structured in a theoretical didactical model which describes how different conditions create different psychological responses.

  • 152.
    Nyman, Jon
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Wildstam, Martin
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Läromedel för dyslektiker i skolan: En studie av läromedel avsedda för dyslexiundervisning2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie omfattar en läromedelsanalys i vilken fyra olika läromedel som är speciellt utformade för elever med dyslexi granskas. Dessa läromedel är ”Stavningsraketen”, ”Stava Rex”, ”Spellright”, och ”TorTalk”. På grund av tidsbrist hinner många lärare inte granska läromedel. Detta begränsar deras möjligheter att granska huruvida läromedlen utgör lämpliga och forskningsbetrodda insatser för deras elever. Syftet med läromedelsanalysen är att göra det som lärare ofta inte hinner med, nämligen att utröna till vilken grad läromedlens undervisningsmetodik överensstämmer med forskarkonsensus inom dyslexipedagogik.Läromedelsanalysen utgår från ett hermeneutiskt angreppssätt, vilket innebär att tolkning är en central del av arbetsprocessen. I arbetsprocessen tolkas till vilken grad läromedlens undervisningsmetodik överensstämmer med den konsensus som råder bland forskare inom området. Tolkningen visar att läromedlen var och ett för sig inte till fullo överensstämmer med denna konsensus. Tillsammans överensstämmer de dock i stor utsträckning med vad forskare lyfter fram som viktiga förutsättningar för en god dyslexipedagogik. Detta talar för att det är av stor vikt att använda flera olika läromedel i undervisningen.

  • 153.
    Näsman (Jonasson), Åsa
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Olika perspektiv på inkludering2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studier visar att särskoleelever gör större framsteg rent kunskapsmässigt och får bättre delaktighet i samhället efter avslutad skolgång om de går inkluderat i grundskolan jämfört med en placering i särskolan. FN:s barnkonvention, Salamanca deklarationen och den Svenska skolans styrdokument har starka kopplingar till inkludering och ”en skola för alla”. Syftet med studien är att belysa en inkludering av en individintegrerad särskoleelev i grundskolan utifrån olika perspektiv; elevens, rektors, specialpedagogens, klass-föreståndarens, elevassistents och elevens vårdnadshavares perspektiv. Eleven valdes efter samråd med skolan eftersom man ansåg att detta rörde sig om en lyckad individintegrering. Metoden har varit intervjuer och observation i klassrum.

    Mitt resultat överensstämmer till större delen med skolans uppfattning, att det är en lyckad individintegrering. Den största vinsten för eleven är att han har fått vara kvar i sin närmiljö och han är accepterad för den han är. Informanterna nämner också ökade kunskapsvinster och förmågan att ta större ansvar i en mer komplex miljö. Det finns delar som kan vidareutvecklas, till exempel ännu bättre anpassning till särskolans kursplaner. Det kommer också fram att kommunikationen mellan skolan och hemmet är oerhört viktigt. Här upplever vårdnadshavaren att det inte riktigt har fungerat fullt ut.

    Vidare har det framkommit några nyckelord som kan passa in på de flesta inkluderingar. Trygghet och acceptans går i hand i hand med social gemenskap. Kunskap och självständighet bidrar till känslan av få lyckas tillsammans med alla andra. Personalen måste få utrymme till att utveckla sin kompetens och tid till att reflektera över ”en skola för alla”, för att skapa ett gott klimat som vilar på värdegrunden. Detta kan också göra att personalen känner sig trygg i sin roll och därmed får ett annat intresse för inkluderingen och därmed kan skapa en grund för ett fungerande allsidigt bemötande.

  • 154.
    Näsström, Jimmie
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Samuelsson, Max
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Klassrumsklimat: - Ett lärarpespektiv2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 155.
    Olin, Anette
    et al.
    Department of Education and Special Education, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Lander, Rolf
    Department of Education and Special Education, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Blossing, Ulf
    Department of Education and Special Education, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Nehez, Jaana
    Department of Education and Special Education, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Gyllander, Lisbeth
    Department of Education and Special Education, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Processledare för skolutveckling. Uppföljning av införandet av processledare i ett verksamhetsområde i Helsingborg2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report details a follow-up study commissioned by the municipality of Helsingborg and conducted by a research group in School Development at Gothenburg University. The study is designed to build a partnership between the municipality and the research group, where the results from this study will serve as a starting point for further collaborative projects. A new kind of middle leaders has been introduced into the school and preschool organisations, socalled process leaders. In previous research, similar roles as development leaders or change agents have been described. The local authority aims at promoting school improvement and professional development. The study aims at reviewing the introductory phase of implementing process leaders in the school and preschool organisations. The questions in focus are: • How is the process leaders’ work organised? • How is the process leaders’ work steered? • What tasks do the process leaders work with? Two types of methods have been used: (a) a survey to all schools/preschools where process leaders have been implemented and (b) interviews with all principals at those schools/preschools and the head of the school administration department. All teachers at the schools and preschools in the area, including the process leaders, have answered the survey. The results from the survey, focusing on collective self-efficacy, show that so far the process leaders’ have not influenced their colleagues’ work in any major way, especially not for those already having a good and critical collaboration going on. The impact of the process leaders’ work in this phase, also to a small extent, reaches the class room work. However, impact is apparent in the practice of meetings between teachers. The interviews were conducted as focus group discussions with two to four principals in each group. The topics focused on (a) what the process leaders were doing at each school/preschool and (b) what the principals thought about their work. Results show that the process leaders so far mostly work with micro processes such as facilitating peer meetings about pedagogical issues, which therefore have been improved. Still there is a general aspiration among the principals that the process leaders should be more involved in macro processes of the organisational work, such as planning and leading the strategic work of school development. However, we notice that the study also reveals that there are different opinions about the benefit of having process leaders in the schools/preschools at all. Some principals, describing the need to be in control of all the processes going on in their organisations, see the process leaders as somewhat of a threat. On the other hand, other principals describe a distributed leadership as their vision, and highlight the possibility to better improve school development with the help of their process leaders’ work.

  • 156.
    Olin, Anette
    et al.
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden .
    Rönnerman, Karin
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden .
    Löfving, Christina
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden .
    Berndtsen, Marina
    Åbo Akademi, Åbo, Finland.
    Nehez, Jaana
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Wennergren, Ann-Christine
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Action research education influencing teachers’ development work2019In: CARN-ALARA 2019, Imagine Tomorrow - Practitioner Learning for the Future: Book of Abstracts / [ed] Branko Bognar, Senka Gazibara & Sanja Simel Pranjić, 2019, p. 88-88Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Teachers are expected to develop and follow up their practices in order to create thebest possible opportunities for student learning and growth. Action research providesprocesses and tools for such an approach and for this reason, some universities inthe Nordic countries have integrated action research into their teacher educationand in-service programs. Action research is not primarily technical when it comes toinvestigating practices but rather strives for critical thinking and thereby empowermentfor teachers. Expectations and traditions collide under those circumstances and thequestion is what action research education leads to.

    In this symposium we want to explore (1) if and how teachers, through studyingand practicing action research, develop their practices and knowledge, (2) How theeducation itself and the schools where the teachers work nurture or constrain teachers’development work.

    In Sweden, we have interviewed teachers participating in master programs givenat two universities (Gothenburg and Halmstad). The focus in the interviews was onwhether their practices in schools have changed and if so how the education hasinfluenced those changes. In Finland, teachers, who have conducted action researchas part of an in-service course at Åbo Akademi University, have been interviewedwith the same research focus. In Sweden, one teacher, who participated in the masterprogram in Gothenburg, has studied herself in her new role as teacher educator/facilitator at the University and present results from this study.

    Our results contribute with knowledge on how educational action researchemerges, sometimes easily and sometimes with more difficulties, in two Nordiccontexts as a way for teachers to become owners of their own development work.

  • 157.
    Olsson, Hanna
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Östergren, Emelie
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Att undvika svengelska: En kunskapsöversikt över metoder för ordinlärning i det engelska språket2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ordförrådet utgör en viktig del för att kunna navigera sig i ett språk, speciellt engelskan som får en större roll i en allt mer globaliserad värld. Däremot finns brister i elevers ordförråd vilket försvårar språkutvecklingen. Syftet med studien är således att undersöka vad forskning säger om hur lärare kan påverka elevers ordförrådsutveckling. Detta kommer att göras utifrån frågeställningen: Vad belyser forskning som stimulerande för elevers ordförrådsutveckling när det kommer till ordinlärning. Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar om undervisningen stimulerar elevernas ordförrådsutveckling. Däribland elevernas motivation, vilket inte påverkas av enbart valet av metod utan hur undervisningen genomförs. Resultatet från studie visar att elevers motivation är en större bidragande faktor till huruvida undervisning stimulera en utveckling, vilket gör att vidare forskning behövs av kvalitativ karaktär. Ytterligare krävs forskning som undersöker grundskolans åldrar, där forskning från Sverige saknas, detta för att gynna en tidig språkutveckling.

  • 158.
    Olsson, Matilda
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Berggren, John
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Högskolelärares syn på nya studenters förkunskaper och förmågor2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Högskoleverket har gjort ett flertal studier som visar att studenters förkunskaper har förändrats under senare år, ofta till det sämre. Även i systematiska undersökningar såsom TIMSS och PISA visar resultaten under senare år att kunskaperna minskar.

    Enligt gymnasieskolans läroplan är ett av de övergripande kunskapsmålen att …”alla elever på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier…”. Som blivande gymnasielärare blir det därför vår uppgift att förse varje elev med ” tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier”. Här ställer vi oss frågan vad som är ”tillräckliga kunskaper”.

    Syftet med undersökningen är att undersöka nya studenters förkunskaper och förmågor utifrån intervjuer med lärare i naturvetenskapliga utbildningar på högskolan. Lärarnas uppfattningar kan också ses som en utvärdering av det arbete gymnasieskolan utför med att förbereda eleverna inför högre studier. Intervjusvaren analyserades i relation till kunskapskraven för Naturkunskap 2, då programmen har kursen som antagningskrav.

    Respondenternas generella syn på studenternas förkunskaper är att de har förändrats under åren, ofta till det sämre. Detta är något som styrks av Skolinspektionen, Skolverket och Högskoleverket som har följt utvecklingen på nationell nivå och lyft problemet till ytan. En förklaring till studenternas bristande förkunskaper framkommer i våra intervjuer då flera av lärarna anser att ämnesplanen för Naturkunskap 2 är tolkningsbar, vag och alltför bred. Texten i Läroplanen för gymnasieskolan öppnar i många fall upp för olika tolkningsmöjligheter för lärarna. Läroplansteori förklarar de mekanismer som påverkar vad som väljs ut som giltig kunskap att lära i skolan. Utifrån förklaringsmodellen ges en förståelse till varför studenters förkunskaper ibland kan se väldigt olika ut. Det handlar om såväl formuleringen av föreskrifterna som teorier och praktik inom stoffurval, organisation och förmedlingsformer i undervisningen. Detta kan bidra till en heterogenitet bland de förkunskaper och förmågor som nya studenter har då de kommer till högskola och universitet.

    I intervjuerna framkommer att ett minskat avstånd mellan gymnasium och högskola kan vara en väg mot bättre förbereda eleverna inför högre studier. Tidigare forskning visar att det finns ett stoffgap, det vill säga ett antal stoffområden som traditionellt förutsätts som förkunskaper vid universitet och högskolor, men som idag inte alls behandlas på gymnasiet, eller som behandlas med andra kunskapsmål och ambitioner än dem högskolan förväntar sig.  Vidare beskrivs en påtaglig skillnad i kunskapssyn mellan gymnasiet och högskolan.

  • 159.
    Pebes, Eleni
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Palm, Sofie
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Fysisk matematik: En litteraturstudie över sambandet mellan fysisk aktivitet och matematik2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta arbete behandlar hur fysisk aktivitet påverkar matematikinlärningen. Studier pekar på att barn och ungdomar tillbringar för mycket tid stillasittande. Matematiklektionerna i skolan präglas av arbete i matematikböckerna. Syftet med denna litteraturöversikt är att se om fysisk aktivitet och inlärningen i matematik har något samband. Vi vill även få en uppfattning av hur fysisk aktivitet kan användas som en inlärningsmetod inom matematiken. Arbetet har sin utgångspunkt i följande frågeställningar. Vilken innebörd har “fysisk aktivitet“ i olika vetenskapliga studier? Hur påverkar fysisk aktivitet matematikinlärningen? Hur kan fysisk aktivitet användas som en matematikdidaktisk inlärningsmetod? För att få fram svar utifrån dessa frågor har vi valt att söka i olika databaser, där har det framkommit vetenskapliga artiklar samt doktorsavhandlingar. Utifrån dessa har en litteraturstudie gjorts. Resultatet visar att begreppet “fysisk aktivitet” definieras på skilda sätt i olika studier. Ett flertal studier visar att fysisk aktivitet är något som främjar inlärningen på olika sätt. Dock finns studier som motsäger sig detta. Några studier tyder på att det är fördelaktigt att arbeta med fysisk aktivitet som en matematikdidaktisk inlärningsmetod. Dock är forskningens bredd relativt liten inom området. Studierna som finns inom området är gjorda på liknande sätt. Fysisk aktivitet integrerat i matematiken är ett omtalat ämne i media, trots detta finns det relativt lite forskning inom området. De didaktiska implikationerna som finns med i arbete är: fysisk aktivitet inom matematik kan användas av lärare för en mer varierad matematikundervisning. Eleverna får ett nytt sätt att ta till sig kunskap. Eleverna kan få möjligheter att öva på samarbete. 

  • 160.
    Perelius, Tobias
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Sutinen, Tilda
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Elevers interaktion i textsamtal: En kvalitativ studie om elevers muntliga interaktioner i textsamtal2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Lärare bör skapa sociala arenor i sin undervisning där eleverna kan lära och utvecklas med sin omgivning (Bergöö, 2009). Textsamtalen har visat sig skapa förutsättningar för elevers utveckling och lärande, dock visar Skolinspektionens (2016) granskningsrapport att den svenska skolan står inför ett utvecklingsbehov i ämnet svenska när det gäller att bearbeta texter i form av lärarledda samtal. Syftet med den här empiriska studien är att undersöka elevers muntliga kommunikation under textsamtal. Detta görs genom att ta reda på vilka strategier eleverna använder för att interagera och utbyta kunskaper mellan varandra. Studiens empiri består av ljud- och videoupptagning från åtta observerade textsamtal från två olika skolor. Resultatet visar på att eleverna använder sig av strategierna bygga vidare på andras kommentarer, ställa frågor, förmedla nya infallsvinklar och vägleda andra i samtalet för att interagera och utbyta kunskaper. Studiens slutsats är att eleverna använder sig av olika strategier för att interagera och utbyta kunskaper, men att lärarens stöttning är betydelsefull för samtalets djup. Den pedagogiska implikationen för yrkesverksamheten som lyfts fram är att lärare bör skapa utrymme för sociala samspel mellan elever där interaktionen är i fokus.

  • 161.
    Persson, Anders
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), Research on Education and Learning within the Department of Teacher Education (FULL).
    In the tension field between politics, practice and science: Supervision of degree papers in the School of Teacher Education at Halmstad University, Sweden2009Report (Other academic)
  • 162.
    Persson, Caroline
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Spelets möjligheter att skapa förutsättningar för elevers läsförståelse: - En aktionsforskningsstudie som undersöker/utvecklar en lärandesituation för utvecklandet av elevers läsförståelse.2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Läsförståelsen är ett av det viktigaste verktyg vi människor har för att klara oss i samhället och framförallt förståelsen av instruktioner. Syftet med studien är således att tillsammans med elever/lärare utveckla och skapa kunskap om en lärandesituation för elevers läsförståelse. Detta genom textsamtal som behandlar instruerande texter i form av spelinstruktioner. Ansatsen i studien är aktionsforskning då jag initierat en undervisningsmetod med grund i Reciprocal Teaching och cirkelmodellen för grundskolans yngre elever. Den utförda undervisningen planerades tillsammans med elever och lärare, som resulterade i att jag under tio arbetsdagar arbetade med textsamtal gällande elevers läsförståelse för spelinstruktioner. Datainsamlingen skedde genom video- och observationer under fem tillfällen när eleverna spelade kortspelet Hej knekt. Studien genomfördes på tre skolor i Sverige i årskurserna 1-3. Studiens resultat besvarar forskningsfrågorna: Vilka strategier synliggörs när elever i spelar spel? samt När använder eleverna strategierna? den första av de två freågeställningarna resulterar i de tre underkategorierna: Identifiera viktig information (”ställa frågor”), Reda ut oklarheter (”klargöra”) och Synliggöra det viktigaste i texten och dra slutsatser (”sammanfatta”). Den övergripande slutsatsen är att en lärandesituation i form av textsamtal om instruerande texter kan vara en gynnsam undervisningsmetod för elevers utvecklande av läsförståelse för spelinstruktioner. Förhoppningen med studien är att inspirera lärare att skapa lärandesituationer där eleverna får möjlighet att utveckla sin läsförståelse.

  • 163.
    Persson, Magnus
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Idrottslärares planering: -en kvalitativ studie om idrottslärares användning av kursmålen för att planera sin undervisning2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Denna studie handlar om idrottslärares planering av undervisning som ett centralt område i undervisningsprocessen för att elever ska nå uppsatta mål. Syftet med studien var att studera på vilka sätt idrottslärarna använder kursmålen för att planera sin undervisning. Tyngdpunkten ligger i att få en inblick i hur idrottslärare resonerar kring planering av sin undervisning, hur den utformas, struktureras och vilka faktorer som är betydelsefulla för planeringsarbetet. Undersökningen var kvalitativ där personliga intervjuer genomfördes med fyra lärare idrottslärare.

    Resultatet av studien visar att det finns flera betydelsefulla faktorer som påverkar idrottslärare när de planerar sin undervisning. Läroplanen och dess kursmål fanns i bakhuvudet hos lärarna samtidigt som planeringstiden har en avgörande betydelse för hur undervisningen utformas. Kursmålen upplevs inte som tydliga vilket gör läroplanen öppen för tolkning och får därmed också betydelse för hur undervisningen planeras.

    Jag vill även poängtera att skolans arbetsmiljö inte bara är verktyg för att kunna planera undervisningen utan är väldigt viktig för resultatet. Idrottslärare har ett ansvar att planera undervisningen för att ge elever möjligheter att utveckla olika förmågor. Om lärarna behöver välja bort aktiviteter som de bedömer inte kan genomföras kan det påverka elevers utveckling.

    Resultatet av min studie visar att idrottslärarna är väl medvetna om planeringens stora betydelse för en god undervisning och det framkommer att lärarna har god kunskap om arbetet även om de inte har möjlighet att ge planeringsarbetet så mycket tid som de skulle vilja. På vilket sätt planeringsarbetet utformas visar sig vara likt när det gäller den långsiktiga planeringen men mer individuellt när det gäller den kortsiktiga planeringen då det viktiga är att hitta det sätt som passar för en själv.

  • 164.
    Persson, Sofia
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    En studie i yrkeselevers inställning till kärnämnet svenska2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

     

    Den här uppsatsen har försökt ta reda på vilken inställning yrkeselever har till kärnämnet svenska, och vad anser är mest samt minst intressant med ämnet. I styrdokumenten står det att elever på yrkesprogram ska förberedas för studier på högskola/universitet, och den här uppsatsen ämnade ta reda på om det något som eleverna är intresserade av, eller vad de annars vill göra i framtiden. När eleverna i skolan väljer vad de ska lägga sitt fokus på har de säkert redan en åsikt om vad deras framtida arbetsgivare kan tänkas lägga vikt på vid anställning, men vad är det egentligen arbetsgivarna bryr sig mest om? Genom att utföra tre enkätundersökningar, en på en byggklass, en på en industriklass och en företagsenkät, fick jag fram de resultat som var av betydelse för min undersökning. Det visade sig att yrkeseleverna finner att ämnet svenska är relativt viktigt för dem, men att karaktärsämnena är ännu viktigare. Det som eleverna finner mest intressant är att kolla på film, medan det minst intressanta bland annat är att hålla muntliga föredrag och att arbeta med grammatik. Eleverna är även av den åsikten att deras framtida arbetsgivare lägger mest fokus på elevernas praktiska färdigheter vid anställning, men att det är bättre att ha ett godkänt betyg än icke godkänt eftersom ett icke godkänt betyg kan visa företagen att de inte kan läsa eller skriva. Företagen själva är av ungefär samma åsikt, och det är de praktiska färdigheterna som räknas mest. Ändå har betyg i ämnet svenska en viss påverkan vid anställning eftersom företagens anställda måste kunna förstå det skrivna språket när det gäller till exempelvis säkerhetsföreskrifter. Eleverna vill i framtiden inte studera vidare, utan efter studenten vill de ut och arbeta. En orsak till varför de valde yrkesprogram var för att de var garanterade arbete direkt efter studenten.

     

    Det som är viktigt är att svensklärarna tar till vara elevernas intresse och arbetar med programinfärgning. Genom infärgning skulle eleverna kunna finna svensklektioner mer intressant, och genom ett gott samarbete med företag och yrkeslärare hade ämnet svenska kunnat erhålla en högre status.

  • 165.
    Persson, Sofia
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Tilving, Evelina
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Är mindre bättre?: Hur den uppgiftsrelaterade kommunikationen mellan elever förändras i förhållande till klasstorleken2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna undersökning avser att belysa klasstorlekens betydelse för karaktären på den verbala kommunikationen mellan eleverna under lektionen, med avseende på om de pratar om undervisningsinnehållet eller ej. Genom en etnografisk observation i en åttondeklass har vi sökt finna specifika situationer i vilka elevernas kommunikation är uppgiftsrelaterad eller inte, samt hur detta kan relateras till klassens storlek. Vi fann tendenser som visade på att den uppgiftsrelaterade kommunikationen ökade i när klassen minskade i antal, samt eleverna lättare återfår koncentrationen i mindre grupper.

  • 166.
    Petersson, Lina
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Bengtsson, Malin
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    “Så tänkte jag inte kemi då”: En kvalitativ studie om hur förskolans pedagoger talar om kemi i förskolans kontext2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan talar om kemi, vilket besvaras genom forskningsfrågan “Vilka tolkningsrepertoarer gällande kemi framträder i pedagogernas tal?”. Studien tar avstamp i ett problemområde där det finns en brist av forskning gällande kemi i förskolan. Forskning som undersöker naturvetenskap i förskolan visar att pedagoger känner sig osäkra inom naturvetenskap och därmed undviker de naturvetenskapliga ämnena, inklusive kemi, i förskolan men å andra sidan visar forskning att pedagoger är positiva gentemot ämnet. Kemi i förskolan är av betydelse eftersom tidigare forskning belyser att ett naturvetenskapligt lärande i tidig ålder kan bidra till att underlätta för barnen i deras fortsatta skolgång. Med en socialkonstruktionistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt samt en inriktning på diskurspsykologi som metod har analysbegreppen varit retorik och funktion för att synliggöra tolkningsrepertoarer i pedagogernas uttalanden. Syfte och forskningsfråga har besvarats genom analyser av två fokusgruppsamtal med pedagoger i förskolan. I resultatet framträder tolkningsrepertoarer gällande svårigheter med konkretisering av kemi, kemi som underordnat andra ämnen samt pedagogernas roll som medupptäckare vid kemiundervisning. Det synliggörs en osäkerhet och en oro hos pedagogerna för att ses som okunniga samt oprofessionella av kollegorna men även hur de vill bevara sin goda relation genom att inte framställa sig som kunniga. Det tydliggörs hur de framställer sig som medupptäckare i kemiundervisning med barnen där pedagogerna själva menar att det inte krävs kunskap av dem för att skapa möjlighet till lärande. Det framkommer hur pedagogerna är omedvetna om när kemi uppkommer samt kan tillämpas i förskolans verksamhet.

  • 167.
    Pettersson, Jessica
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Trubarac, Alexandra
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Förskollärares kompetensutveckling: En kvalitativ studie om hur förskollärare uppfattar sina möjligheter till kompetensutveckling2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Enligt de politiska dokument som förskollärare har att förhålla sig till idag så ökar kraven på den personliga kompetensen och kompetensutvecklingen. Ett sätt att möta dessa krav är att ge förskollärare möjlighet till att ta del av kompetensutvecklande aktiviteter så som föreläsningar, kurser och diskussionsgrupper. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar sin möjlighet till kompetensutveckling. Detta är viktigt då man för att kunna möta kraven i läroplanen behöver en bred kompetens. För att kunna säkerställa att alla barn får samma möjligheter och för att öka statusen på förskolläraryrket är det viktigt att förskollärare får de möjligheter som krävs för kompetensutveckling. För att besvara våra frågeställningar valde vi att utföra datorstödda intervjuer med elva förskollärare för att på så sätt få ta del av deras uppfattningar av möjligheter, hinder och ansvar för kompetensutveckling. Vi har i vår undersökning sett att förskollärarnas uppfattning är att möjligheten till kompetensutveckling är god. De ser dock ekonomi och i viss mån tid som hinder för kompetensutveckling. Ansvaret för kompetensutvecklingen ligger hos förskolechefen men de uppfattar även att de själva har ett ansvar för att kompetensutveckling ska äga rum.

  • 168.
    Politis, Diamanto
    et al.
    Halmstad University, School of Business, Engineering and Science, Centre for Innovation, Entrepreneurship and Learning Research (CIEL).
    Winborg, Joakim
    Halmstad University, School of Business, Engineering and Science, Centre for Innovation, Entrepreneurship and Learning Research (CIEL).
    Lindholm Dahlstrand, Åsa
    Halmstad University, School of Business, Engineering and Science, Centre for Innovation, Entrepreneurship and Learning Research (CIEL).
    Exploring the resource logic of student entrepreneurs2012In: International Small Business Journal, ISSN 0266-2426, E-ISSN 1741-2870, Vol. 30, no 6, p. 659-683Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study responds to the call in recent research for comparative studies examining whether student entrepreneurs are different to other kinds of entrepreneurs. Based on institutional theory, the specific question we ask in this study is whether student entrepreneurs who start up their firms in close relation to the university have a different resource logic compared to entrepreneurs who start their firms outside the university context. We define resource logic as the individual's set of ideas for how to secure and use resources, and we link this concept to theories of effectual reasoning and bootstrapping to develop our argument. Moreover, we identify two different viewpoints about the effects of the university milieu on the resource logic of student entrepreneurs and we develop hypotheses to test the different viewpoints. The findings give overall support for the view that student entrepreneurs have developed a resource logic that favours both effectual reasoning and the use of bootstrapping methods.

  • 169.
    Rami, Justin
    et al.
    Dublin City University, Ireland.
    Lalor, John
    Dublin City University, Ireland.
    Berg, Wolfgang
    University of Applied Sciences in Merseburg, Germany.
    Lorencovicova, Eva
    Silesian University in Opava, Czech Republic.
    Lorencovic, Jan
    University of Ostrava, Czech Republic.
    Maiztegui Oñate, Concepción
    University of Deusto, Bilbao, Spain.
    Elm, Annika
    Department of Education and Psychology, University of Gävle, Gävle, Sweden.
    Competencies for educators in Citizenship Education & the Development of Identity in First & Second Cycle Programmes: Volume 12006Report (Other academic)
    Abstract [en]

    These two booklets are structured as Volumes 1 & 2. The working team responsible for researching and writing them come from five member states within the European Union: Czech Republic, Germany, Ireland, Spain & Sweden. This book explores which specific competencies in Citizenship Education and Identity might be included in 1st & 2nd cycle courses that educate/train professionals who will work with children/young people. A secondary aspect of the booklets was to show how the ‘Tuning Principles’1 could be applied to develop Specific Competencies for undergraduate and graduate cycle programmes that relate to Citizenship Education & Identity with respect to young people. Volume One takes a wider, theoretical and more sociological perspective primarily relating to the Bologna Process and the Tuning Principles in a European and National context. It also examines the broader concepts of Teacher Education relating to Citizenship and Identity.

  • 170.
    Rinde, Johanna
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Virtanen, Robert
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Högpresterande elever i matematik: En kvalitativ studie av lärares och specialpedagogers åsikter kring undervisning av högpresterande elever2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur lärare och specialpedagoger arbetar för att stimulera högpresterande elever i matematik och hur de skulle kunna göra det på ett mer optimalt sätt. Vi har varit särskilt intresserade av att se vad specialpedagogerna har för roll i arbetet med de högpresterande eleverna. Att se hur den rådande synen på högpresterande elever ser ut på de skolor som varit aktuella i studien har också varit en del av syftet. Genom kvalitativa intervjuer av fyra lärare och två specialpedagoger på tre olika skolor har ovanstående undersökts. Lärarnas och specialpedagogernas syn på de högpresterande eleverna är att de är i behov av stimulans och extra utmaningar för att de skall kunna utvecklas. Studien visar att i lärarnas fall stimuleras de högpresterande eleverna på olika sätt. Två av lärarna har individualiserande läroböcker och de två andra lärarna arbetar laborativt, där eleverna skapar sina egna matematikböcker. Åsikterna kring hur man skulle kunna arbeta med de högpresterande eleverna skiljer sig, men de flesta i undersökningen är överens om att det krävs mer resurser för att nå dessa elever. Det råder ingen tvekan om att de högpresterande eleverna är i behov av stöd, vilket skolan är skyldiga att ge dem då de är ansvariga för varje individs enskilda utveckling.

  • 171.
    Rosenberg, Mikaela
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Lidström, Sara
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Utomhuspedagogikens rumsliga ramar2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Utomhuspedagogik har speglats som en positiv metod lärare kan använda sig av i sin undervisning. Litteraturstudien belyser hur forskningen ser på utomhuspedagogik samt hur forskare lyfter och kritiserar metoden. De delade aspekter som lyfts fram sker ur ett lärarperspektiv där lärare bland annat anser att utomhuspedagogiken tar mycket resurser och tid från skolans värld, samtidigt som de talar för de gynnande effekterna på elevers kunskapsutveckling.Syftet med denna studie är att undersöka utomhuspedagogikens påverkan på elevers kunskapsutveckling inom ämnet biologi utifrån undervisningsplatsen. Utifrån tidigare forskning har en litteraturstudie gjorts där vårt empiriska material består av vetenskapliga artiklar.Genom vår studie fick vi fram att användningen av utomhuspedagogik i ämnet biologi erhöll både positiva och negativa aspekter men att det saknas forskning kring kritiska infallsvinklar om metoden. Ytterligare forskning behövs inom användningen av metoden i ämnet för att ge eleverna möjligheter till ett gynnsamt lärande.

  • 172.
    Rundqvist, Kimberly
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    En modell för att bedöma faktafilmers multimodala kvalitéer inom biologi för årskurs 4–6.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att skapa ett analysverktyg, vilket lyfter fram kvalitativa aspekter som har betydelse vid värdering av val av filmer inom naturvetenskap för år 4–6. Många lärare använder sig av faktafilmer som ett komplement i deras undervisning, men de har inte verktygen för att värdera de otaliga faktafilmer som finns tillgängliga för lärare att välja mellan. Denna studie utgår från en multimodal teoribildning och ett multimodalt literacyperspektiv. För att analysera faktafilmer från sajten Sli.se har ett analysverktyg i form av en kodningsmanual och ett kodningsschema tagits fram utifrån tidigare forskning. Utifrån kodningsschemat har sedan sju faktafilmer från sajten Sli.se analyserat. Resultatet visar att de pedagogiska faktafilmerna uppfyller multimodala pedagogiska kvalitéer genom relation till kursplan, representation, interaktion och innehåll. Dessa multimodala pedagogiska kvalitéter gör att tittarna ökar sitt meningsskapande och därigenom ökas deras lärande.

  • 173.
    Rådahl, Christina
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Wendeborn, Emilie
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Diskussion om förskolans samling: En litteraturstudie som skildrar samlingen i tidningen Förskolan2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur samlingen framställs i tidningen

    Förskolan och hur dessa skildringar kan relateras till ett av förskolans uppdrag där omsorg,

    fostran och lärande ska bilda en helhet. Vi har använt oss av en litteraturstudie i form av en

    textanalys där vi undersökt och analyserat artiklar i tidningen Förskolan efter införandet av

    förskolans läroplan 1998. Vi använde oss av ett analysschema där vi förtydligade innebörden

    av begreppen omsorg, fostran och lärande.

     

    Resultatet i tidningen Förskolan visar att i samlingen sker det mer fostran och lärande än

    omsorg. Sammanfattningsvis beskrivs samlingen i artiklarna som en daglig återkommande

    aktivitet som innehåller lärande i många olika former, medan fostran sker mer indirekt.

    Lärande i samlingen utgörs till stor del av språkutveckling och matematik. Fostran relateras

    till socialisering där samlingen fungerar som ett skolförberedande moment. Omsorg i

    samlingen synliggörs i form av att göra barnen delaktiga i gruppen samt att bekräfta det

    enskilda barnet. Avslutningsvis visar resultatet på att samlingen som arbetssätt kan relateras

    till förskolans uppdrag då omsorg, fostran och lärande i olika utsträckning ingår/skildras i

    samlingen, vilket bildar en helhet.

     

    Nyckelord: Samling i förskolan, omsorg, fostran, lärande.

  • 174.
    Sandberg, Marlene
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Nilsson, Emelie
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    den goda och den "onda" leken: en studie av lek i förskolan2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 175.
    Sandquist, Sebastian
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Det blir mer svart på vitt: En studie om lärares inställning till kursplanoch nationella matematikprov i årskurs 32011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 176.
    Selldén, Ulrika
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Nilsson, Emma
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Vision och praktik: En studie om relationen mellan fyra förskollärares uttalade tankar och genomförda handlingar i bildskapandet tillsammans med barn i åldrarna ett till tre år.2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Utifrån vår B-uppsats vi skrev våren 2010 och den verksamhetsförlagda utbildningen vi fått under våra studier, har vi uppmärksammat en variation på tillgången av det bildskapande materialet ute på de berörda förskolorna. Hur materialet är presenterat kan skilja sig genom att materialet står i barnens höjd, på öppna hyllor eller bakom låsta dörrar.

    Syftet med studien är att beskriva relationen mellan fyra förskollärares syn på bildskapande (deras tankar) och den verksamhet som bedrivs (deras handlingar) med barn i åldrarna ett till tre år. Vi avser att jämföra relationen mellan respektive pedagogs uttryck och inte pedagogerna emellan.

    Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer i den bildskapande aktiviteten. Detta för att förstå relationen mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar i och om bildskapandet.

    Det råder inget tvivel om att det finns skillnader mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar utifrån det material vi samlat. Bland annat synliggörs detta i materialets tillgänglighet och pedagogernas delaktighet i den bildskapande aktiviteten.

  • 177.
    Sjöberg, Jeanette
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Johnsson, Annette
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Granklint Enochson, Pernilla
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Preconceptions or a Community of Practice? Discursive Constructions of the Preschool Practice in Preschool Professionals Conversations about Collegial Development Work2019Conference paper (Refereed)
  • 178.
    Sjöberg, Jeanette
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Lagergren, Anniqa
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Holmberg, Kristina
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Seen but not heard?! Children's participation in research about digital technology in preschool2017In: 27th EECERA Annual Conference: Social Justice, Solidarity and Children’s Rights’, Bologna, Italy, 29th August – 1st September 2017: Abstract Book, 2017, p. 45-45Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to investigate norms and constructions of children in previous research concerning preschool children and digital technology. Digital technology is an important part of preschool activities. The number of children and preschool teachers who have access to computer tablets and clever boards in their everyday practice has increased in recent years (e.g. Couse & Chen, 2010, Edwards, 2013). This development has led to the need of extended knowledge concerning the critical contextual factors of digital technology use in preschool context (e.g. Lindahl & Folkesson, 2012). In the analysis of the material, social constructionism and discursive psychology (Wheterell & Potter, 1992, Potter, 1996) were used. This paper is based on a critical integrative literature review (Torraco, 2005) regarding research on preschool children and digital technology. The review draws from a number of scholarly research articles conducted between 2000-2015. Ethical considerations were met by showing respect and responsiveness to other researchers work (e.g. codex.vr.se). Preliminary results indicate that children often are marginalised in research and focus is more likely to be on an adult's point of view (such as the teacher or the parent). In this sense, children have a weak "voice" in research regarding digital technology use in preschool, therefore, the lack of the child's perspective is evident. The results, we argue, have important implications for researchers, preschool teachers and teacher educators in further discussions of how, when and for what purposes digital technology should be used in preschool children's activities.

  • 179.
    Sjöberg, Rimfjäll, Maria, Daniel
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS).
    Vilka orsaker gör att individer väljer att anlita en personlig tränare?: Utifrån ett personligt tränareperspektiv2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vi vet att fysik aktivitet har positiv effekt på vår hälsa. Idag finns det ett yrkes grupp som har kunskap att kunna hjälpa oss individer att må bra genom motion. Denna yrkesgrupp, de personliga tränarna, ska bland annat vägleda, inspirera och motivera oss individer i vår träning och fysiska utveckling. Enligt våra intervjuade personliga tränare har det blivit mer tillåtet för oss ”vanliga” människor att ha en personlig tränare, det är inte bara för stjärnor längre. Den personliga tränaren ska fungera som en coach och vägledare till sin klient. Deras kunskap och uppläggning ska skapa en bra strategi som gör att klienten känner en utveckling i sin träning och finner motivation. Genom de personliga tränarnas pedagogik ska de skapa goda förutsättningar för klienten att ta emot den kunskap som förmedlas av dem.På så vis ska klienten på egen hand kunna fortsätta med sin träning utan assistans av en personlig tränare .

  • 180.
    Sjödén, Björn
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    The Real Classroom Lab: A Method for Building Digital Competence with Schools as Test Beds for Innovative Technologies2019In: ICERI 2019 Proceedings: 12th annual International Conference of Education, Research and Innovation, Conference Proceedings, Seville (Spain), 11-13 November 2019 / [ed] L. Gómez Chova, A. López Martínez, I. Candel Torres, IATED Academy, Valencia: IATED Academy , 2019, p. 8174-8183Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The “Real Classroom Lab” (RCL) is an innovative initiative for building teachers’ digital competence by inviting companies to try out new educational technologies together with real teachers and students in authentic classroom settings. The project was carried out in Sweden over the past two years and enrolled three schools in the same municipality, from primary to upper secondary school, with a focus on STEM learning. As the project is coming to an end, the purpose of this paper is to provide a researcher’s perspective from participating in an on-going evaluation of the full project (Sep. 2017 – Sep. 2019). The overarching challenge has been to develop a systematic approach, or method, for effective collaboration between schools, the edtech industry and the academy (which provided scientific support). The common objective was to create a meeting ground that facilitates knowledge exchange of innovative ICT solutions and how they work with the target users (teachers and students) that ultimately lead to increased digital competence among teachers, and better results in STEM subjects for students on all levels. The schools enrolled in the RCL project opened up as test beds for a variety of companies and products, ranging from AI-based software in math to activity bracelets and microbit computing. The present paper focuses on issues, lessons learned and experiences that can be brought together by some encompassing  research questions, such as: How is “digital competence” captured and developed by the project? What knowledge needs are made visible as teachers try out new technologies in practice? How can we measure learning from the project activities, such as by pilot studies and test protocols? What is the value of a scientifically based approach and how does research contribute to answering these questions for all parties concerned? Focusing on the last question, this is the first time the results of the RCL project are communicated to a wider community in education.

  • 181.
    Sjöström, Linda
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Rotvold, Lovisa
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    De lyckta dörrarnas praktik: En forskning om övergång och samverkan mellan två traditionsbundna verksamheter2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår forskning är att få en fördjupad förståelse av förskollärares föreställningar om övergång mellan förskola och förskoleklass. De frågor vi söker svar på genom våra empiriska studier i förhållande till vår forskningsbakgrund är: Går det att urskilja likheter och skillnader i förskollärares föreställningar om övergången mellan förskola och förskoleklass? och Vad kan dessa likheter och skillnader bero på? Forskningens empiri bygger på en kvalitativ, halvstrukturerad intervjumetod. Det innebär att vi har intervjuat sex förskollärare verksamma i förskola och förskoleklass. Intervjuerna har skett mellan de verksamheter där övergången är aktuell. Forskningens bakgrund bygger på de historiska förändringar som har skett och som har kommit att påverka förskola och förskoleklass. Vi har även tagit del av forskning som berör ämnesområdet övergång. De slutsatser vi kan dra utifrån resultat- och analysdelen är att det mellan verksamheter inte råder någon smidig övergång. Vi tolkar att det beror på att förskola och förskoleklass har skilda läroplaner och att dessa bygger på olika traditioner som hämmar en övergång. Titeln, De lyckta dörrarnas praktik, bestämdes i slutskedet av forskningen. Den ger en bild av forskningens resultat- och analysdel.

  • 182.
    Skogsberg, Maria
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Begåvade elever i skolan: - En studie av begåvade elever ur ett lärarperspektiv2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 183.
    Strömberg, Conny
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Jönsson, Johan
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    "...om man inte är beredd att ge de resurser som behövs så blir det därefter.": En studie av 8 högstadielärares uppfattningar om orsaker till läs- och skrivsvårigheter i en västsvensk kommun.2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att ge förståelse för åtta högstadielärares uppfattningar om orsaker till läs- och skrivsvårigheter inom skolor i en mindre kommun. Studien genomfördes genom intervjuer och svaren förhålls i vår studie till forskningsperspektiv inom specialpedagogik. Studien undersöker om det finns diskrepans mellan de uppfattningar som lärarna i studien har gällande orsaker till läs- och skrivsvårigheter och realiteten. I resultatredovisningen används till viss del en hermeneutisk ansats. De intervjuade lärarna rör sig i samtliga fall över fler än ett av forskningsperspektiven. Studien visar att lärarna i regel inte avviker från sin valda uppfattning. En viktig slutsats som dras är att lärarnas åsikter om orsaker till läs- och skrivsvårigheter inte är reduktionistiska.

  • 184.
    Svanberg, Albertina
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Svensson, Johanna
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Vänskap i förskolan: En studie om förskollärares arbete med vänskapsrelationer i förskolan med barn i åldrarna 3-5 år2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to seek answers to how the preschool teachers who work with children aged 3-5 years choose to work with children's friendships in preschool, because previous research shows that more and more children are in preschool and friendship for children is very important for their welfare. Questions that we attempting to answer in this paper is how preschool teachers work with children's friendships in preschool, if the preschool teacher believes that children's friendships are a range of priority in preschool and how preschool teacher thinks about his own involvement in children's creation of friendships. We are looking for answers to the questions by making a qualitative interview with a preschool teacher and observations as a complement to the interview. As a theoretical starting point, we use theories about what friendship is for children in early years and the importance of friendships for children. Since preschool teachers should contribute to children making friends, they must understand the relationships between the children from children's own terms. Our results show that the current preschool worked with children's friendships by having a theme, and other various activities such as drama and discussions of literature. The results also show that preschool teacher believes that children's friendships should be valued and that their own role in children's friendship is of great importance. It is difficult to manage a friendly work if the team has different views on what friendship is. Therefore it doesn´t matter how much preschool teachers tells the children how to behave and how to be a friend if not preschool teachers can´t demonstrate these qualities themselves, because the preschool teachers serve as role models for children.

  • 185.
    Svane, Torben Ernst
    et al.
    Halmstad University, School of Information Technology, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS).
    Aderklou, Christina
    Halmstad University, School of Health and Welfare.
    Fritzdorf, Lotta
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Hamilton-Jones, Jo
    Halmstad University, School of Information Technology.
    Knowledge by user demand and self-reflection: New models for teaching and assessment in edutainment software design2001In: Conference proceedings - Frontiers in Education Conference, ISSN 0190-5848, E-ISSN 2267-1242, Vol. III, p. T1B-1-T1B-6, article id 8Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper reports on experiences from applying Knowledge by User Demand (KBUD) to teaching at the Edutainment Software Design programme at Halmstad University, Sweden. ’Edutainment’ denotes educational and recreational systems for homes, schools and work. Upon graduation, students may find careers in game design, project management, systems development etc. KBUD emphasizes participation in selection and creation of course contents, to foster a continuous review process of how to attain competencies needed to accomplish a task. Continuous self-reflection, on how and why competencies develop, and how personal learning can be refined, is highlighted in discussions and through using projects from previous courses as case studies. KBUD classes offer a core of approximately 50% of course content. Students select another 25% from a range of teacher-prepared themes and develop themselves the remaining themes under teacher supervision. KBUD modules combine subject adherence with encouraging student interest and participation, whilst also ensuring content vitality. © 2001 IEEE

  • 186.
    Svane, Torben Ernst
    et al.
    Halmstad University, School of Information Technology, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS).
    Hamilton-Jones, J.
    Halmstad University, School of Information Technology.
    Establishing international co-operation in edutainment software design: Some experiences2002In: Conference proceedings - Frontiers in Education Conference, ISSN 0190-5848, E-ISSN 2267-1242, Vol. 3, p. 5-10Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper addresses two topics that are viewed important to the future of most institutions of higher learning. One is an increased international focus, for extended student enrolment and also for facilitating international experiences to already enrolled students. The second deals with establishing international partnerships, which not only will provide a receiver of exchange students but will also, as in the case presented, provide a partner for educational joint ventures, resulting in the establishment of innovative, new and student-attractive degree programmes. The example given presents curriculum design and work leading to the establishing of an undergraduate degree in edutainment software design at a Swedish and a British university, and an extended outlook, to also incorporate other overseas partners over time, initially from the U.S.A., Australia and New Zealand.

  • 187.
    Svensson, Fanny
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Andersson, Johanna
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Elever, situationer och platser: Elevers berättelser om sina erfarenheter av olika platser i skolan.2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse den sociala miljön på olika platser i skolan har för elevers erfarenheter av dessa. Den sociala miljön är en miljö som i denna uppsats består av den fysiska miljön på en plats, människors interaktion med denna fysiska miljö, men också människors interaktion med varandra. I undersökningen har vi vänt oss till högstadieelever i årskurs sju och nio på en F-9 (från förskola till årskurs nio) skola i en mellanstor kommun i södra Sverige.

    I detta examensarbete har vi valt att använda en visuell metod, kallad fotoelicitering där eleverna fått fotografera med hjälp av sina mobilkameror platser i skolan de har positiva eller negativa erfarenheter av. Dessa foton har sedan utgjort grunden för ett samtal med eleverna, enskilt.

    Resultatet av denna studie visar att eleverna anser att den sociala miljön på en plats har betydelse för deras positiva eller negativa erfarenheter av denna plats. Resultatet pekar på att erfarenheterna av en plats beror på situation och vilka människor som vistas på platsen samtidigt. Aspekter som ansetts ha betydelse för elevers erfarenheter och trivsel är bland annat elevernas beteende, vuxnas närvaro och åldern på eleverna som vistas på en specifik plats. I resultatet lyfts också aspekter i den fysiska miljön som viktiga för trivseln i skolan, dessa är bland annat fräschhet i lokalerna, tillgång till mötesplatser, tilltalande inredning, möblering och ljusinsläpp et cetera.

  • 188.
    Svensson, Hanna
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Den formativa bedömningens implementeringsproblematik: En kvalitativ undersökning av lärares vilja, förståelse och möjligheter till arbete med formativ bedömning2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 189.
    Söderbäck, Lisa
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Berggren, Gerda
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Ämnesintegreringens båda sidor ur ett elevperspektiv: en enkätundersökning om elevers syn på ämnesintegrering2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vårt samhälle genomgår ständigt en förändring och utveckling och det är därför viktigt att lärare som närbyråkrater, vilka ska arbeta mot att uppnå skolverksamhetens mål och uppdrag, kontinuerligt utvärderar och utvecklar sitt arbete. Idag finns det många undervisningsmetoder och i denna studie behandlas ämnesintegrering utifrån elevernas perspektiv. Studiens frågeställning lyder: Vad anser eleverna om ämnesintegrerad undervisning i relation till dess fördelar och nackdelar? För att ta reda på detta har en enkätundersökning gjorts utifrån tidigare forskning kring fördelar och nackdelar med ett ämnesintegrerat arbetssätt. Fördelar som ökat helhetsperspektiv, ökat intresse samt vardagsanknytning och nackdelar som bedömningssvårigheter och sämre ämneskunskaper ligger till grund för utformningen av enkätens innehåll. Undersökningens resultat visar på att majoriteten avelevernas uppfattning om ämnesintegrering stämmer överens med forskningens fördelar och nackdelar. Dock inte när det gäller elevernas uppfattning om att ämnesintegrering ger tillräckliga kunskaper inom ett ämne där majoriteten av eleverna svarade emot forskningen. Studien och dess resultat kan inte generaliseras över alla elevers syn på ämnesintegrering men den kan ge lärare en inblick i vikten av att utvärdera sina valda undervisningsmetoder tillsammans med eleverna. Det ärviktigt att tänka på att alla elever är olika och att det kommer finnas en minoritet som inte anser att vald undervisningsmetod är till fördel för dem. Slutsatsen med den här studien är att det är viktigt att som lärare använda sig av en varierad undervisning för att se alla elever samt att utvärdera sina undervisningsmetoder tillsammans med eleverna.

  • 190.
    Tefke, Frida
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Morgin, Nina
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    "Men hur skriver man med egna ord om det är samma sak man vill få sagt?": Elever om problemet att skriva med egna ord.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I dagens skolor har jakten på fusket ökat. Antiplagieringstjänster är ett vanligt förekommande medel för att ta reda på om fusk föreligger eller inte. På detta vis kan man lätt lägga juridiska och moraliska aspekter på fuskande, men kan problemet ligga i själva pedagogiken? Att finna gränslandet mellan plagiat och imitation är lättare sagt än gjort. En uppmaning som inte sällan används av lärare för att hjälpa eleven i sin skrivprocess är “skriv med egna ord”. Vi undersöker hur elever uppfattar denna uppmaning och hur deras uppfattningar förhåller sig till lärares uppfattningar av samma uppmaning.

    Som grund för studien ligger material från två gruppintervjuer med elever på högstadiet och gymnasiet samt fyra tidigare genomförda djupintervjuer med svensklärare verksamma på dessa stadier angående deras uppfattningar av uppmaningen “skriv med egna ord”. Kategorier för uppfattningar identifieras och sorteras med hjälp av fenomenografisk analysmodell. Dessa uppfattningar jämförs för att se hur de förhåller sig till varandra, kategorierna emellan. Tidigare forskning på närliggande områden används som referensram och denna forskning visar att imitation är en naturlig och nödvändig del av skrivutvecklingen vilket gör uppmaningen “skriv med egna ord” problematiskt. Vi har kommit fram till att uppfattningarna av uppmaningen hos lärare och elever är delade i dubbel bemärkelse. Hos eleverna identifierade vi fem olika uppfattningar och lika många hos lärarna. Stundtals är de åtskilda och stundtals gemensamma. 

  • 191.
    Thornberg, Fredrik
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Research on Education and Learning within the Department of Teacher Education (FULL).
    Kompetens i klassrumsbedömning – en studie av lärares reflektioner om videodokumenterad undervisning2015Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    There is a tendency to view teachers´ assessment literacy from a deficit perspective, and teachers existing practices are rarely used as a source of knowledge about assessment. Instead of treating teachers as being to some extent experts on assessment, the domain of assessment literacy is primarily represented by viewing researchers as “experts”. In this study teachers´ assessment literacy is approached from an asset perspective. The knowledge and skills that teachers possess can contribute to the description and understanding of classroom assessment literacy.

    The overall aim of the study is to develop knowledge about teachers’ classroom assessment literacy. Studying teachers' collective reflections about assessment, in relation to video-recorded teaching situations, is used to approach the question of what classroom assessment and assessment literacy actually mean. Three primary schools and eleven teachers, heterogeneous regarding age, sex, education and experience, are involved in the study. 

    The results indicate three themes to describe teachers´ classroom assessment literacy: focus on the intention of assessment, focus on the enactment of assessment and focus on the conclusion of assessment. The study shows that teachers have the competence to conduct and use assessment as an integral part of teaching. An overall conclusion is that assessment literate teachers invite students to share power and responsibility in assessment processes. The three themes can be seen as a process of developing, implementing and using assessments, which requires a holistic approach to learning, teaching and assessment.

  • 192.
    Thörnberg, Daniel
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Lärarens ledarskap: med fokus på ledarstilar utifrån elev och lärarperspektiv2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att belysa olika ledarstilar och undersöka vilka som uppfattas som väl fungerade utifrån ett elev- och lärarperspektiv. 

    I litteraturen finns en stor mängd ledarstilar beskrivna och jag har tittat närmre på auktoritär-, demokratisk-, låt-gå-mässig- och situationsanpassad ledarstil. Jag har utifrån en enkät undersökt hur lärare och elever på två gymnasieskolor upplever dessa ledarstilar.

    Resultatet av arbetet visar att den demokratiska ledarstilen är den ledarstil som, både lärare och elever, tillämpar och uppskattar mest samt att lärarens ledarstil i stor utsträckning är situationsanpassat. Auktoritär- samt låt-gå-mässig ledarstil används också och upplevs fungerande i vissa situationer. Det som skilde lärare och elevers åsikter var att lärarna upplevde att de behövde leda och styra eleverna medan eleverna ansåg sig självgående och ville ha egenansvar.

  • 193.
    Vencel, Karolina
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Andreasson, Emelie
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Nu springer dom! Vi går ut": En kvalitativ studie om förskollärares inställning och användande av utomhusmiljön2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    “Varför går de inte ut?” Den frågan ställer vi oss när vi läser forskning där förskolepersonal uttrycker att lokalerna är små i förhållande till barngruppens storlek och följden blir att förskolepersonalen har svårigheter med att följa läroplanens intentioner. Därför är det intressant att göra en kvalitativ undersökning och studera följande problem ur en ny infallsvinkel där följande forskningsfrågor kommer besvaras Hur beskriver förskollärare användandet av utomhusmiljön vid planerade aktiviteter? och Vad uttrycker förskollärare för inställning till planerade aktiviteter utomhus? Arbetet utgår från hermeneutiken som har sitt huvudsakliga fokus på att få en förståelse genom tolkningar, därav används semistrukturerade intervjuer som metod. Studiens resultat och analys presenteras i följande tre tematiseringar Begränsningar, Nyttjande av utomhusmiljön, Planerade aktiviteter och Förskollärarnas utvecklingsområde. Genom våra analyser har vi kommit fram till att utomhusmiljön i första hand används om vädret stämmer överens med förskollärarnas förväntningar eller som en avlastningsyta. Vår slutsats indikerar att förskollärare styrs av sin inställning gentemot utomhusmiljön, vilket leder till att färre planerade aktiviteter genomförs utomhus. De fyra medverkande förskollärarna i föreliggande studie medger dock att utomhusmiljön är ett utvecklingsområde.

  • 194.
    Wallmark, Torkel
    et al.
    Chalmers University of Technology.
    Blomqvist, Jan Einar
    Halmstad University, School of Business and Engineering (SET).
    Jarreby, Bertil
    Spin-off companies and innovation activities at Chalmers and Halmstad: an attempt to compare1992In: Product development in engineering education: Proceedings, Halmstad: Halmstad University , 1992, p. 185-192Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    A study has been made of the Development Engineer education at Halmstad University by a written questionnaire to the graduates in 1982-91. Some of the results regarding patent applications, formation of spin-off companies and monthly salary are presented. Although not exactly comparable some related data are presented from Chalmers University of Technology, Gothenburg. The results indicate very high rates of patent applications and spin-off company formation. The monthly salary level of graduates from Halmstad is on level with graduates from other Swedish technical universities.

  • 195.
    Weiland,, Sara,
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Tioukalia, Vaia
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    'Jag vill kunna klara mig själv': en studie om mobbning via elektroniska medier bland gymnasister2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 196.
    Wennergren, Ann-Christine
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Research on Education and Learning within the Department of Teacher Education (FULL).
    The Power of Risk-Taking in Professional Development2014In: Lost in Practice: Transforming Nordic Educational Action Research / [ed] Karin Rönnerman & Petri Salo, Rotterdam: Sense Publishers, 2014, p. 133-151Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The author of this chapter is engaged as a teacher and researcher at the University of Halmstad in Sweden, and has a special interest in professional learning based on action research. The chapter draws on experiences from a professional learning project conducted as a partnership between two municipalities and the University. The local authorities decided that two schools would participate in the project. © Springer International Publishing AG, Part of Springer Science+Business Media

  • 197.
    Wennergren, Ann-Christine
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    The Power of risk-taking in professional learning2014In: Lost in practice: Transforming Nordic Educational Action Research / [ed] Karin Rönnerman & Petri Salo, Rotterdam: Sense Publishers, 2014, p. 133-151Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    The author of this chapter is engaged as a teacher and researcher at the University of Halmstad in Sweden, and has a special interest in professional learning based on action research. The chapter draws on experiences from a professional learning project conducted as a partnership between two municipalities and the University. The local authorities decided that two schools would participate in the project. The schools in question had, from national evaluations, identified obvious needs for improving student learning and achievement. The situation for the teachers and the author can be described as frustrating, but with a little spark of curiosity when thinking of the next step. The author, in the role of the researcher, did not know where to start; there was compass and a direction, but no local map. The situation can be described as being lost in a new and shared practice, where there was an urgent need to draw a map based on observations of practice. From this point of departure, all the participants set out on a collaborative journey, with the compass directed towards researched-based teaching and increased achievement among the students. © 2014 Sense Publishers

  • 198.
    Wennergren, Ann-Christine
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Research on Education and Learning within the Department of Teacher Education (FULL).
    Blossing, Ulf
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    A Professional Learning Community of Teachers and Students2015In: Abstract book, 2015, p. 199-199Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Topic, aim and framework

    A professional learning community (PLC) is characterised by teachers sharing and critically reviewing their practices in an on-going collaborative, inclusive and learning-orientated way. Students represent the majority of a school organisation although they are rarely considered as participants in the PLC. The aim of our study was to explore an extended version of a PLC with a focus on participation of teachers and students working together in the classroom. The social theory of Wenger was used as a framework of the study. We have also made an explicit connection between PLC and the classroom as a community of practice (CoP). According to Wenger learning occurs as a function of legitimate participation in the negotiation of the work.

    Methodology/research design

    The qualitative design was based on interviews with eleven teachers at a compulsory school working within a school wide project of professional learning. Teachers selected for the interviews had earlier in the project showed a close collaboration with students during their improvement work in the classroom. Three themes constituting the legitimate participation in the negotiation were used as an analytical tool: shared repertoire, mutual engagement and joint enterprise.

    Findings

    A shared repertoire was in the interviews expressed in terms of how teachers introduced and developed different tools for learning. The use of temporary and permanent tools seemed to change customary teaching into positive learning experiences. A mutual engagement was expressed in terms of how to establish relations and an atmosphere as well as respect for learning among students. A joint enterprise was expressed in terms of how students’ associations and experiences were used to illuminate the content knowledge in planning for learning. Collaboration between teacher and students were initially dependent on the teacher inviting the students to participate. However, gradually transferring invitations into negotiations shaped a community of teachers together with students.

    Conclusion

    We conclude that the CoP is a useful theory for describing and explaining the level of participation and engagement in a PLC for teachers together with students. Enterprise, engagement and repertoire have been essential components when planning and organising teaching, but to encourage democracy and participation those components need to be combined qualities of togetherness – joint, mutual and shared.

  • 199.
    Wennergren, Ann-Christine
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Research on Education and Learning within the Department of Teacher Education (FULL).
    Blossing, Ulf
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Professional Learning Communities in an Extended Version2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    A professional learning community (PLC) has increasingly appeared as an ideal image for school leaders when shaping a successful school organisation. A PLC is characterised by teachers sharing and critically reviewing their practices in an on-going collaborative, inclusive and learning-orientated way. Students represent the majority of a school organisation although they are rarely considered as participants in the PLC. The aim of our study was to explore an extended version of a PLC with a focus on participation of teachers and students working together in the classroom. The social theory of Wenger was used as a framework of the study. We have also made an explicit connection between PLC and the classroom as a community of practice. According to Wenger learning occurs as a function of legitimate participation in the negotiation of the work. 

    Data was based on interviews with eleven teachers at a compulsory school working within a school wide project of professional learning. Teachers selected for the interviews had earlier in the project showed a close collaboration with students during their improvement work in the classroom.

    Three themes constituting the legitimate participation in the negotiation were used as an analytical tool: shared repertoire, mutual engagement and joint enterprise. 1) A shared repertoire was in the interviews expressed in terms of how teachers introduced and developed different tools for learning. The use of temporary and permanent tools seemed to change customary teaching into positive learning experiences. 2) A mutual engagement was in the interviews expressed in terms of how to establish relations and an atmosphere as well as respect for learning among students. 3) A joint enterprise was in the interviews expressed in terms of how students’ associations and experiences were used to illuminate the content knowledge in planning for learning.

    Collaboration between teacher and students were initially dependent on the teacher inviting the students to participate. However, gradually transferring invitations into negotiations shaped a community of teachers together with students. Knowledge of what constitute a PLC is most relevant for school leaders when planning for improvement, especially how PLCs interact with and engage students in the learning process. To promote the building of a PLC our findings showed important qualities for school leaders to be considered in organising teachers´ work and learning.

  • 200.
    Werngren, Jan
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Teacher attitudes toward IT and IT-use: A case study of four teachers of English using IT in Swedish Compulsory School2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Abstract

    Through an analysis of four case-studies, this essay aims to provide some recent data related to what extent information technology (IT) and ICT-tools are used in schools.

    It takes a closer look at some of the problems teachers can encounter in connection with computers, lap-tops, tablets and so on. The focus of the essay has been placed mainly on answering questions related to two areas;

    • What kind of attitudes do teachers express toward IT and its use?

    • How does the reality involving IT and IT-use actually look like in schools?

    The methodology used to acquire the information was based on R. H. Bernard's format for semi-structured interviews. Further, the study also brings up issues that can be worthwhile to elaborate on, and, how to better predict the future of IT in schools.

    Two factors were brought into view that seems vital to deal with in order for computers and IT to function well in a school-setting:

    • A sufficient quantity of the technological tools that are implemented

    • Access to updated and professional training in the tools being used

    This study also confirmed that IT in school is still very much characterized by trials, errors and experimenting, much like University professor Säljö stated eleven years ago. (Säljö, 2002)

12345 151 - 200 of 208
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf