hh.sePublications
Change search
Refine search result
12345 151 - 200 of 203
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 151.
    Nilsson, Pernilla
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Research on Education and Learning within the Department of Teacher Education (FULL).
    Developing and assessing pre-service primary science teachers’ PCK through CoRes2012Conference paper (Refereed)
  • 152.
    Nilsson, Pernilla
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Developing primary teachers’ TPACK through Digital Didactic Design (D3)2018Conference paper (Refereed)
  • 153.
    Nilsson, Pernilla
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Developing Science Teachers´ Pedagogical Content Knowledge (PCK) through the approach of Learning Study2013Conference paper (Refereed)
  • 154.
    Nilsson, Pernilla
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Digitalt läromedel Liber – Att planera undervisning i naturvetenskap2018Other (Refereed)
  • 155.
    Nilsson, Pernilla
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Self-Study and Pedagogical Content Knowledge2012Conference paper (Refereed)
  • 156.
    Nilsson, Pernilla
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    When Teaching Makes Difference: Developing Science Teachers ́ Pedagogical Content Knowledge (PCK) Through the Approach of Learning Study2013In: NARST 2013 Annual Conference Abstracts, 2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to develop science teachers ́ PCK through their participation in a learning study. The research question that frames the study is “How do science teachers ́ learning about science teaching (PCK) develops as a shared practice through their participation in a learning study? As such, the project aims to investigate how teachers ́ increased (or not) professional knowledge of teaching is enhanced, and further, how students ́ learning might be developed as a consequence. During one semester, three secondary science teachers and a science education researcher worked together in a learning study in which the object of learning was to understand the concept of ion and how ions are formed. Data were collected from video recorded lessons and stimulated recall sessions in which the teachers and the researcher reflected on the lessons to analyze how the teachers developed knowledge of students learning and the impact of that knowledge on their own teaching. The results indicate that teachers ́ participation in the learning study proved to be helpful in their (re)considerations of their science teaching in that it points to the particular role of research-based learning in providing a metacognitive lens through which to analyze science teaching and learning.

  • 157.
    Nilsson, Pernilla
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Elm, Annika
    University of Gävle, Gävle, Sweden.
    Capturing and Developing Early Childhood Teachers’ Science Pedagogical Content Knowledge Through CoRes2017In: Journal of Science Teacher Education, ISSN 1046-560X, E-ISSN 1573-1847, Vol. 28, no 5, p. 406-424Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    During the past decade, early childhood teachers have been faced with new needs to develop their content knowledge and pedagogi- cal content knowledge (PCK) for different science subject areas. In order to meet these challenges there is a strong need for professional learning programmes for early childhood teachers that focus on the development of knowledge, and skills to work with science activities in their own context. In this article, 46 early childhood teachers participated in a professional development programme aimed at helping teachers capture and further develop their content knowl- edge and PCK for teaching science through the use of content representations (CoRes). A CoRe is a holistic reflective tool for making explicit the different dimensions of, and links between, knowledge of content, teaching, and learning about a particular topic. The aim of the project was to investigate in what ways the use of the CoRe helped the teachers in planning and reflecting on their science teaching and in developing their PCK. Thus, the project was based on opportunities for teachers to develop and reframe their knowl- edge of science teaching in ways that stimulated children's curiosity for scientific phenomena. The result indicates that with its content- specific focus, the CoRe helped the teachers to highlight the science content in their activities, not only the general pedagogical knowl- edge. The use of the CoRes also helped the preschool teachers to establish the fundamental ideas of the topic they were teaching and to develop confidence in what they were teaching, why, and how. © 2017 Association for Science Teacher Education

  • 158.
    Nilsson, Pernilla
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Karlsson, Göran
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Capturing student teachers’ pedagogical content knowledge (PCK) using CoRes and digital technology2019In: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 41, no 4, p. 419-447Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    During the last decades, digital technologies have become more common in providing opportunities for reflection and in-depth analysis of classroom practices and have afforded new ways of organising teacher education. In particular, videotaped lessons have proven to be a valuable tool for capturing teaching episodes, subsequent reflection and development of student teachers’ professional knowledge, here referred to as ‘pedagogical content knowledge’ (PCK). The aim of this project was to investigate how the use of the reflective tool, content representations (CoRes) in combination with video and associated digital tools might be used as a means for capturing student teachers’ professional knowledge of practice. In the study we explore how a group of 24 secondary science student teachers were provided with Content Representations (CoRe) and video annotations to support their reflection-on-action during their practicum. Video annotations, alongside a written reflection of critical incidents in the student teachers’ teaching constituted data for analysis. Our findings suggest that the different tools enabled the student teachers to connect captured examples of teaching instances with theoretical issues, and in this way offered the ability to see as well as to analyse their teaching practice. As such, the CoRe, together with the video annotation tool, proved to be successful in scaffolding and structuring student teachers’ reflection-on-action, allowing them to connect their reflections to components of PCK and further to articulate connections between these components. © 2018 Nilsson & Karlsson. Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.

  • 159.
    Nilsson, Pernilla
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Loughran, John
    Monash University, Melbourne, Australia.
    Developing professional knowledge as a science teacher educator2013Conference paper (Refereed)
  • 160.
    Nilsson, Pernilla
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Rundberg, Mattias
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Ämnesdidaktik i det digitaliserade klassrummet2018Other (Refereed)
  • 161.
    Nygård Larsson, Pia
    et al.
    Malmö högskola, Malmö, Sverige.
    Jakobsson, Anders
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Semantiska vågor – elevers diskursiva rörlighet i gruppsamtal2017In: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 13, no 1, p. 17-35Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In order to use and understand a scientific language students need the ability to move between everyday and scientific discourses. This article analyses exploratory talks, and use of language when students collaboratively discuss a science assignment. The aim is to develop an analytical tool that can facilitate understanding and visualization of students' language use. The concepts of discursive mobility (Nygård Larsson, 2011) and semantic waves (Martin, 2013; Maton, 2013) constitute the starting point in the analysis and the students’ discussions are explored by using the concepts of semantic gravity and semantic density. The results display that all of the students’ conversations contain a certain degree of discursive mobility. However, there exists differences in how the conversations move between everyday and scientific languages and in terms of how successful the students are to formulate a specific subject language. In some conversations, everyday expressions become a productive resource and a bridge to a more scientific language.

  • 162.
    Nylander, Anna
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Servin, Elin
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Högskola + gymnasiet = sant?: En diskursiv brukstextanalys av utbildningsreglerande texter inom svenskämnet.2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att genom en diskursiv textanalys undersöka hur utbildningen Svenska: språk, kultur och litteratur för lärare 120 hp, på Högskolan i Halmstad, korresponderar med den tilltänkta undervisningen i svenska A och B på gymnasiet utifrån de utbildningsreglerande texterna. För denna studie undersöks även vad det är för kunskap som lyfts fram som eftersträvansvärd i respektive nivås utbildningsreglerande texter.

     

    Teoretisk utgångspunkt är diskursteori och metoden som används är en diskursiv brukstextanalys med komparativt inslag. Inom diskursteorin finns olika riktningar, och för denna uppsats används den anglosaxiska grenen av diskursteori och -analys. Inom denna metod finns vissa centrala begrepp. I denna studie har ekvivalenskedja, nodalpunkt, tecken, tillslutning och diskurs varit särskilt viktiga. En del av analysen syftar till att hitta eventuella hål och motsättningar i de utbildningsreglerande texterna.

     

    Resultatet visade att korrespondensen mellan nivåerna var god på många punkter. Den tilltänkta svenskläraren får genom utbildningen kompetens att lära ut och hjälpa eleven att nå de mål som ämnesplan och kursplanerna i svenska A och B ger uttryck för. På ett plan var korrespondensen dock särskilt svag och resultatet visade att utbildningen för svensklärare på Högskolan i Halmstad inte tillgodoser kunskap i att individanpassa undervisning. Detta är en viktig och utmärkande del i de utbildningsreglerande texterna för gymnasiet. Den eftersträvansvärda kunskapen på respektive utbildningsnivå visade sig vara likartad. Kunskapssynen gav uttryck för ett dynamiskt kunskapsbegrepp.

  • 163.
    Nyman, Jon
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Nature and Culture: Teaching Environmental Awareness Through Literature2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka och tolka relationen mellan koncepten natur och kultur, så som de är hanterade i Henry David Thoreau’s Walden; or. Life in the Woods (1854) och Into the Wild (1996) av Jon Krakauer, med hjälp av en ekokritisk analys. Båda dessa böcker är baserade på verkliga händelser och upplevelser, och handlar om två individer som valde att lämna samhället bakom sig för att i stället leva ett enkelt liv i naturen. Några av motiven de hade för att göra detta innefattar ett missnöje med samhällena i vilka de levde, en längtan efter extraordinära upplevelser, och en önskan att hitta medel att förbättra jaget. Jag kommer föreslå att de båda huvudkaraktärerna delar åsikter och tankar om naturen och dess relation till deras respektive kulturer. Vidare kommer jag föreslå att några av dessa åsikter och tankar kan och bör implementeras i det svenska skolväsendet i syfte att åstadkomma en mer hållbar syn på naturen och dess relation till kultur och samhälle. Jag kommer föreslå en möjlig metod för att genomföra detta, vilken är inspirerad av Greg Garrard’s lektionsplan ”Three Hours to Save the Planet!”, som finns inkluderad i The Handbook of Sustainability Literacy: skills for a changing world (ed. Arran Stibbe, 2009).

  • 164.
    Nyman, Jon
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Wildstam, Martin
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Läromedel för dyslektiker i skolan: En studie av läromedel avsedda för dyslexiundervisning2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie omfattar en läromedelsanalys i vilken fyra olika läromedel som är speciellt utformade för elever med dyslexi granskas. Dessa läromedel är ”Stavningsraketen”, ”Stava Rex”, ”Spellright”, och ”TorTalk”. På grund av tidsbrist hinner många lärare inte granska läromedel. Detta begränsar deras möjligheter att granska huruvida läromedlen utgör lämpliga och forskningsbetrodda insatser för deras elever. Syftet med läromedelsanalysen är att göra det som lärare ofta inte hinner med, nämligen att utröna till vilken grad läromedlens undervisningsmetodik överensstämmer med forskarkonsensus inom dyslexipedagogik.Läromedelsanalysen utgår från ett hermeneutiskt angreppssätt, vilket innebär att tolkning är en central del av arbetsprocessen. I arbetsprocessen tolkas till vilken grad läromedlens undervisningsmetodik överensstämmer med den konsensus som råder bland forskare inom området. Tolkningen visar att läromedlen var och ett för sig inte till fullo överensstämmer med denna konsensus. Tillsammans överensstämmer de dock i stor utsträckning med vad forskare lyfter fram som viktiga förutsättningar för en god dyslexipedagogik. Detta talar för att det är av stor vikt att använda flera olika läromedel i undervisningen.

  • 165.
    Olsson, Hanna
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Östergren, Emelie
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Att undvika svengelska: En kunskapsöversikt över metoder för ordinlärning i det engelska språket2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ordförrådet utgör en viktig del för att kunna navigera sig i ett språk, speciellt engelskan som får en större roll i en allt mer globaliserad värld. Däremot finns brister i elevers ordförråd vilket försvårar språkutvecklingen. Syftet med studien är således att undersöka vad forskning säger om hur lärare kan påverka elevers ordförrådsutveckling. Detta kommer att göras utifrån frågeställningen: Vad belyser forskning som stimulerande för elevers ordförrådsutveckling när det kommer till ordinlärning. Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar om undervisningen stimulerar elevernas ordförrådsutveckling. Däribland elevernas motivation, vilket inte påverkas av enbart valet av metod utan hur undervisningen genomförs. Resultatet från studie visar att elevers motivation är en större bidragande faktor till huruvida undervisning stimulera en utveckling, vilket gör att vidare forskning behövs av kvalitativ karaktär. Ytterligare krävs forskning som undersöker grundskolans åldrar, där forskning från Sverige saknas, detta för att gynna en tidig språkutveckling.

  • 166.
    Olsson, Matilda
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Berggren, John
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Högskolelärares syn på nya studenters förkunskaper och förmågor2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Högskoleverket har gjort ett flertal studier som visar att studenters förkunskaper har förändrats under senare år, ofta till det sämre. Även i systematiska undersökningar såsom TIMSS och PISA visar resultaten under senare år att kunskaperna minskar.

    Enligt gymnasieskolans läroplan är ett av de övergripande kunskapsmålen att …”alla elever på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier…”. Som blivande gymnasielärare blir det därför vår uppgift att förse varje elev med ” tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier”. Här ställer vi oss frågan vad som är ”tillräckliga kunskaper”.

    Syftet med undersökningen är att undersöka nya studenters förkunskaper och förmågor utifrån intervjuer med lärare i naturvetenskapliga utbildningar på högskolan. Lärarnas uppfattningar kan också ses som en utvärdering av det arbete gymnasieskolan utför med att förbereda eleverna inför högre studier. Intervjusvaren analyserades i relation till kunskapskraven för Naturkunskap 2, då programmen har kursen som antagningskrav.

    Respondenternas generella syn på studenternas förkunskaper är att de har förändrats under åren, ofta till det sämre. Detta är något som styrks av Skolinspektionen, Skolverket och Högskoleverket som har följt utvecklingen på nationell nivå och lyft problemet till ytan. En förklaring till studenternas bristande förkunskaper framkommer i våra intervjuer då flera av lärarna anser att ämnesplanen för Naturkunskap 2 är tolkningsbar, vag och alltför bred. Texten i Läroplanen för gymnasieskolan öppnar i många fall upp för olika tolkningsmöjligheter för lärarna. Läroplansteori förklarar de mekanismer som påverkar vad som väljs ut som giltig kunskap att lära i skolan. Utifrån förklaringsmodellen ges en förståelse till varför studenters förkunskaper ibland kan se väldigt olika ut. Det handlar om såväl formuleringen av föreskrifterna som teorier och praktik inom stoffurval, organisation och förmedlingsformer i undervisningen. Detta kan bidra till en heterogenitet bland de förkunskaper och förmågor som nya studenter har då de kommer till högskola och universitet.

    I intervjuerna framkommer att ett minskat avstånd mellan gymnasium och högskola kan vara en väg mot bättre förbereda eleverna inför högre studier. Tidigare forskning visar att det finns ett stoffgap, det vill säga ett antal stoffområden som traditionellt förutsätts som förkunskaper vid universitet och högskolor, men som idag inte alls behandlas på gymnasiet, eller som behandlas med andra kunskapsmål och ambitioner än dem högskolan förväntar sig.  Vidare beskrivs en påtaglig skillnad i kunskapssyn mellan gymnasiet och högskolan.

  • 167.
    Paues Christensen, Elsa
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    När eleven själv får välja: En fallstudie av matematikstuderande vid kommunal vuxenutbildning2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inom den kommunala vuxenutbildningen finns krav på att studier ska kunna bedrivas under flexibla studieformer, det poängteras i dokument från Skolverket och på kommunal nivå att den vuxne har behov av att kombinera arbete, familjeliv och studier. Flexibiliteten fokuserar på tid och rum vilket medför att de elever som kommer till vuxenutbildningen planerar efter detta och dessutom för att kunna erhålla fullt studiestöd. I den kommun som studien görs ska man dessutom kunna starta och avsluta studier kontinuerligt under året. I praktiken leder detta till att en matematikstuderande kan ha en unik studieplan.

    Statistik visar att andelen avbrott och IG är hög för matematikstuderande på komvux, Skolverket menar att det beror på att utbildningen inte anpassas efter målgruppens behov. Pedagogisk forskning slår fast att gruppen är central för lärandet. Flexibilitet i tid, studietakt och plats gör det svårt att hitta gruppmedlemmar att lära tillsammans med.

    Syftet med studien är att ta reda på om eleverna upplever att det finns ett behov av flexibla studieformer och hur deras behov i så fall ser ut.

    Resultatet visar att de matematikstuderande inte har så stort behov av flexibilitet i tid och rum och den flexibilitet som ändå efterfrågas beror till stor del på schemakrockar och administrativa regler för antagning. Eleverna deltar i stor utsträckning på förplanerade schemalagda pass och majoriteten har studieperiod mellan augusti och december. De undervisningspass som erbjudits för att kunna arbeta med individualiserade planer har av majoriteten inte utnyttjats. Eleverna efterfrågar istället möjlighet att delta i gruppundervisning och tillsammans med andra få möjlighet att förstå matematikbegrepp, metoder och hur man kommunicerar matematiken vilket stöds av pedagogisk forskning.

  • 168.
    Pelger, Susanne
    et al.
    Faculty of Science, Lund University, Lund, Sweden.
    Nilsson, Pernilla
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Research on Education and Learning within the Department of Teacher Education (FULL).
    Popular Science Writing to Support Students’ Learning of Science and Scientific Literacy2016In: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 46, no 3, p. 439-456Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In higher natural science education, the scientific report is the prevailing genre of writing. Despite the fact that communicative skills are highly valued in working life, earlier studies have shown deficiencies among science students. In this paper, we highlight the need for varied communication training, in particularly arguing for the possibilities that students’ popular science writing offers. Our study was based on a questionnaire answered by 64 degree project students in biology. The questions focused on the students’ own experiences of writing about their projects for the general public and what contribution the writing made to their learning of science. A vast majority of the students expressed that the writing helped change their perspectives and that they saw their subject and project in a different light. Many of the students described that the popular science writing made it easier for them to put the science content in a context, to better understand the aim of their own work, and the implications of their findings. We discuss the positive effects that popular science writing may have on students’ subject matter understanding and development of scientific literacy. Our concluding remark is that popular sciencewriting is a useful tool for reflection and that it adds significant value to the students’ capacity to change perspectives, understand their subject and develop scientific literacy. © 2015 Springer Science+Business Media Dordrecht

  • 169.
    Persson, Caroline
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Spelets möjligheter att skapa förutsättningar för elevers läsförståelse: - En aktionsforskningsstudie som undersöker/utvecklar en lärandesituation för utvecklandet av elevers läsförståelse.2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Läsförståelsen är ett av det viktigaste verktyg vi människor har för att klara oss i samhället och framförallt förståelsen av instruktioner. Syftet med studien är således att tillsammans med elever/lärare utveckla och skapa kunskap om en lärandesituation för elevers läsförståelse. Detta genom textsamtal som behandlar instruerande texter i form av spelinstruktioner. Ansatsen i studien är aktionsforskning då jag initierat en undervisningsmetod med grund i Reciprocal Teaching och cirkelmodellen för grundskolans yngre elever. Den utförda undervisningen planerades tillsammans med elever och lärare, som resulterade i att jag under tio arbetsdagar arbetade med textsamtal gällande elevers läsförståelse för spelinstruktioner. Datainsamlingen skedde genom video- och observationer under fem tillfällen när eleverna spelade kortspelet Hej knekt. Studien genomfördes på tre skolor i Sverige i årskurserna 1-3. Studiens resultat besvarar forskningsfrågorna: Vilka strategier synliggörs när elever i spelar spel? samt När använder eleverna strategierna? den första av de två freågeställningarna resulterar i de tre underkategorierna: Identifiera viktig information (”ställa frågor”), Reda ut oklarheter (”klargöra”) och Synliggöra det viktigaste i texten och dra slutsatser (”sammanfatta”). Den övergripande slutsatsen är att en lärandesituation i form av textsamtal om instruerande texter kan vara en gynnsam undervisningsmetod för elevers utvecklande av läsförståelse för spelinstruktioner. Förhoppningen med studien är att inspirera lärare att skapa lärandesituationer där eleverna får möjlighet att utveckla sin läsförståelse.

  • 170.
    Persson, Frida
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    von Knorring Kaestner, Kristina
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Familjeformer och familjenormer: en undersökning av barnlitteratur lämpad för 3-5 åringar på tre förskolor i Halmstads kommun2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att studera vilka familjekonstellationer som barnen möter i barnlitteraturen på förskolan. För att undvika en alltför generell tolkning av representerade familjeformer i litteraturen är vi likaledes intresserade av hur dessa framställs. Både kvantitativ och kvalitativ metod finner vi lämplig då vi avser att göra innehållsanalyser av litteraturen. Enbart en undersökning av barnböckerna visar inte pedagogernas utgångspunkt i arbetet med familjen eller hur den analyserade barnlitteraturen egentligen används samt väljs ut på förskolorna. Därför kompletterar vi våra litteraturstudier med kvalitativa intervjuer med pedagoger i verksamheten. Vår teoretiska utgångspunkt under samtliga analyser är det normkritiska perspektivet som har rötter i såväl poststrukturalismen som i queerteorin.

    Resultaten från vår kvantitativa litteraturstudie visar att alla familjekonstellationer förutom regnbågsfamiljen finns representerad i barnlitteraturen. De vanligast förkommande familjeformerna är kärnfamilj tätt följd av ensamstående/skild mamma och pappa. Vidare finner vi en spännvidd i det empiriska materialet under den kvalitativa litteraturstudien. Familjekonstellationerna framställs på olika vis i barnböckerna. Dock påträffar vi ett heteronormativt drag gällande hur kärnfamiljen skildras i barnlitteraturen. En familj är mamma, pappa, barn och denna kategori utesluter således alternativa diskurser gällande sexualitet. Angående hur barnböckerna används och väljs ut på förskolorna samt vilken utgångspunkt pedagogerna har i sitt arbete med familjen, kan vi bland annat konstatera att en utgångspunkt som samtliga förskollärare har är att utgå från den barngrupp som man har framför sig. Valen sker beroende på vem man frågar såväl medvetet som omedvetet. Samtliga pedagoger berättar att de använder sig av barnlitteraturen dagligen vid gemensam högläsning efter lunch samt i temaarbeten och vi upptäcker tre olika sätt att behandla litteraturen på förskolan. En av förskollärarna tittar på vad boken förmedlar och ändrar ibland innehållet, en annan läser litteraturen rakt av och en tredje anpassar texten.

  • 171.
    Politis, Diamanto
    et al.
    Halmstad University, School of Business, Engineering and Science, Centre for Innovation, Entrepreneurship and Learning Research (CIEL).
    Winborg, Joakim
    Halmstad University, School of Business, Engineering and Science, Centre for Innovation, Entrepreneurship and Learning Research (CIEL).
    Lindholm Dahlstrand, Åsa
    Halmstad University, School of Business, Engineering and Science, Centre for Innovation, Entrepreneurship and Learning Research (CIEL).
    Exploring the resource logic of student entrepreneurs2012In: International Small Business Journal, ISSN 0266-2426, E-ISSN 1741-2870, Vol. 30, no 6, p. 659-683Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study responds to the call in recent research for comparative studies examining whether student entrepreneurs are different to other kinds of entrepreneurs. Based on institutional theory, the specific question we ask in this study is whether student entrepreneurs who start up their firms in close relation to the university have a different resource logic compared to entrepreneurs who start their firms outside the university context. We define resource logic as the individual's set of ideas for how to secure and use resources, and we link this concept to theories of effectual reasoning and bootstrapping to develop our argument. Moreover, we identify two different viewpoints about the effects of the university milieu on the resource logic of student entrepreneurs and we develop hypotheses to test the different viewpoints. The findings give overall support for the view that student entrepreneurs have developed a resource logic that favours both effectual reasoning and the use of bootstrapping methods.

  • 172.
    Ring, Mikael
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Kristén, Lars
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), Health and Sport.
    Klingvall-Arvidsson, Bodil
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI).
    Norms and materialities in Physical Education and Health: - ”I feel that I cannot contribute enough in sport”2019In: Sport, Education and Society, ISSN 1357-3322, E-ISSN 1470-1243, Vol. 24, no 4, p. 349-360Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Many understandings about norms and norm criticism are based on imaginations of inclusion and exclusion, as if values about right and wrong, and acceptable and non-acceptable behaviors belong to a world of relations that can be separated from embodied and physical things and practices. Norm confirming or norm critical imaginations are difficult to judge and even more difficult to change if they are separated from the physical performance reflecting these imaginations. This preparatory study is based on interviews conducted with children with and without varied forms of disabilities. The aim of the study was to investigate how children describe their ability in relation to collaboration, materialities, disability and norms within Physical Education and Health (PEH). The results from this study show that embodied and collaborative goal-oriented practices generate imaginations of community and belonging through a notion of contributing. The results indicate that informing, teaching, and learning about inclusion and exclusion do not naturally produce physical and embodied practices. © 2017 Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group

  • 173.
    Rosenberg, Mikaela
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Lidström, Sara
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Elever samtalar om biologi: En studie om hur elever bearbetar begrepp i samtalskontext2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Enligt forskning utgör det naturvetenskapliga språket en väsentlig del av ämnet biologi. För att utveckla begreppsförmågan krävs lärandesituationer där elever har möjlighet till diskussion och samtal. Dock kan det finnas en problematik i elevers förmåga att kommunicera naturvetenskap med ämnesspecifika begrepp. Det finns studier som berör elevernas begreppsförmåga inom biologi. Forskare hävdar att elever måste få öva på det naturvetenskapliga språket i samspel med andra där de kan argumentera, undersöka och formulera frågor. I denna kvalitativa studie har en deduktiv ansats använts med syftet att undersöka hur elever samspelar och hjälper varandra i parsamtal kring frågor som rör naturvetenskapen och dess begrepp. Utifrån analys av videodokumentation visar resultatet att elevers samspel och stöttning av varandra i samtal kan se olika ut. Resultatet visar även att elever resonerar och diskuterar såväl som ifrågasätter samt vidareutvecklar andra elevers resonemang. Elever tenderar även att associera till tidigare erfarenheter för att kunna stötta samtalspartnern samt att elever använder sig av de yttre verktygen för att förmedla och förstå naturvetenskapliga begrepp. Genom interaktion med andra kan det bidra till nya insikter.  

  • 174.
    Rosenberg, Mikaela
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Lidström, Sara
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Utomhuspedagogikens rumsliga ramar2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Utomhuspedagogik har speglats som en positiv metod lärare kan använda sig av i sin undervisning. Litteraturstudien belyser hur forskningen ser på utomhuspedagogik samt hur forskare lyfter och kritiserar metoden. De delade aspekter som lyfts fram sker ur ett lärarperspektiv där lärare bland annat anser att utomhuspedagogiken tar mycket resurser och tid från skolans värld, samtidigt som de talar för de gynnande effekterna på elevers kunskapsutveckling.Syftet med denna studie är att undersöka utomhuspedagogikens påverkan på elevers kunskapsutveckling inom ämnet biologi utifrån undervisningsplatsen. Utifrån tidigare forskning har en litteraturstudie gjorts där vårt empiriska material består av vetenskapliga artiklar.Genom vår studie fick vi fram att användningen av utomhuspedagogik i ämnet biologi erhöll både positiva och negativa aspekter men att det saknas forskning kring kritiska infallsvinklar om metoden. Ytterligare forskning behövs inom användningen av metoden i ämnet för att ge eleverna möjligheter till ett gynnsamt lärande.

  • 175.
    Sandebäck, Patrik
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Sundquist, Fredrik
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Ett steg i rätt riktning: En jämförande studie om skolbarn i 10-11 års ålders fysiska aktivitetssvanor2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning har visat på att dagens barn och unga under de senaste årtiondena tenderat att bli alltmer inaktiva. Vilket kan komma att få negativa konsekvenser för individens hälsa, samhället och skolan. Inom skolans verksamhet finns stora möjligheter för att främja och ge individen insikt i ett preventivt hälsoarbete.I studien ingick 47 stycken elever, två skolledare och två klasslärare. Studiens huvudsyfte var att jämföra skolbarn i 10-11 års ålders fysiska aktivitetsvanor i förhållande till aktuella riktvärden på en stadsskola och en landsbygdsskola. Ett delsyfte var att belysa skolledare och ansvarig klasslärares möjligheter till att organisera en mer fysiskt aktiv skoldag.

    Som metod i den kvantitativa studien för att kartlägga barnens fysiska aktivitetsvanor användes stegräknare som registrerade antalet steg barnen tog under en skoldag. På vilket sätt pedagoger och skolledare arbetade för att ge de bästa förutsättningarna för en fysiskt aktiv skoldag framarbetades genom kvalitativa intervjuer.

    Som resultat i studien framkom det att lektionstillfällen i Idrott och hälsa, organiserade temadagar och hälsorelaterade projekt är avgörande för att alla elever skall uppnå till de fysiska aktivitetsrekommendationerna som var utgångspunkten för studien. Resultaten visade också på att pojkar är mer aktiva än flickor. Det framgick även att pedagogerna är väl medvetna om olika verktyg för att organisera sin undervisning i en mer fysiskt aktiv riktning. Där skolgård, närmiljö och utomhuspedagogik framhävs som adekvata redskap. Föreningslivet, föräldraföreningar och lokala sportbutiker kan på olika sätt integreras i skolans hälsofrämjande arbete, vilket framhölls enligt informanternas utsagor.

  • 176.
    Schultze, Felix
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Nilsson, Pernilla
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Coteaching with senior students: a way to refine teachers’ PCK for teaching chemical bonding in upper secondary school2018In: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 40, no 6, p. 688-706Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    During the last decade there has been on-going discussions about students’ declining interest and low achievement in science. One of the reasons suggested for this decline is that teachers and students have different frames of reference, whereby teachers sometimes communicate science in the classroom in a way that is not accessible to the students. There is a lack of research investigating the effects of coteaching with senior students in science in upper secondary schools. To improve teaching and to narrow the gap between teachers’ and students’ different frames of references, this study investigates how an experienced chemistry teacher gains and refines her pedagogical content knowledge (PCK) by cooperating with two grade 12 students (age 18) as coteachers. The teacher and the two coteachers coplanned, cotaught and coevaluated lessons in chemical bonding in a grade 10 upper secondary class. Findings indicate that the coteachers contributed with their own learning experiences to help the teacher understand how students perceive difficult concepts. In such way, the coteachers were mediating between the teacher and the students, thus bridging the gap between the teacher and the students’ frames of references. The teachers’ PCK was refined which in turn lead to improved teaching strategies.© 2018 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.

  • 177.
    Semb, Oscar
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    DIGITALT KOMPETENTA LÄRARSTUDENTER GENOM UTBILDNINGSVETENSKAPLIGKÄRNA?2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet är att undersöka erfarenheterna av IKT i Utbildningsvetenskaplig kärna1 (UVK-1) hos lärarstudenterna som läser den nya lärarutbildningen som lanserades 2011. För attuppnå detta syfte ämnar jag att besvara frågan:• I vilken grad har undervisningen i Utbildningsvetenskap-1 (UVK-1) bidragit till att utvecklalärarstudenternas digitala kompetens?Som metod används en hypotetisk deduktiv ansats. Min hypotes är att genomtänkta ochgenomgående inslag av digital kompetens saknas i lärarutbildningen. Hypotesen prövas genom enanalys av resultatet från en enkätundersökning, där lärarstudenterna är informanter. Ett teoretisktramverk för min analys upprättas också kring det sociokulturella perspektivet, digital kompetenssamt konnektivism.Mitt examensarbete pekar på att undervisningen i UVK-1 i låg grad bidrar till att utvecklalärarstudenters digitala kompetens. Trots att det finns IKT-relaterade mål i kursplanerna så verkarutbildningen i UVK-1 inte att kvalificera sig för att arbeta mot digital kompetens. Vilket kan fåkonsekvenser för hur utvecklandet av skolans undervisningspraktik ser ut i framtiden. Flera tidigarestudier pekar på att IKT inte är ett naturligt inslag i varken lärarutbildning eller skolverksamheten ilandet.

  • 178.
    Sjöman, Fredrik
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Hur upplever elever och lärare förmedlingen av yrkes- och kompetenskunskap?: En studie av elevers och lärares upplevelser av yrkeskunskap och kompetenskunskap på ett hotell- och restaurangprogram2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att studera hur elever på hotell- och restaurangprogrammet upplever kunskapsförmedlingen på skolan och om den kunskap som förmedlas lever upp till de förväntningar som eleverna har på sina lärare. Min metodologiska utgångspunkt är en kombination av kvalitativ observation och kvantitativ datainsamling med hjälp av enkät.Jag har valt att studera endast en skola och då en i en liten stad. Jag har själv för avsikt att, efter avslutad utbildning, undervisa på en mindre ort i Sverige. I uppsatsarbetet har jag valt att låta elever och lärare svara på enkätfrågor anonymt för att få så ärliga svar som möjligt. Detta är min främsta metod för att nå fram till mina svar. Jag har även genomfört observationer av elever och lärare. Jag har också tittat på tidigare forskning kring ämnet och försökt knyta an till de krav på yrkeskunnande som våra styrdokument kräver.Slutsatsen jag kom fram till är att lärarna anser att de har de kunskaper, både inom ämnena men också att lära ut, som krävs av dem. Det visar sig också att lärarna till stor del uppfyller elevernas krav på kunskap och lärande. Resultatet på enkätfrågor samt observationer ger svar på mina frågeställningar och jag har fått en bild av vad elever kräver av sina lärare.

  • 179.
    Sturesson, Jasmin
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Kan vi inte få arbeta i korridoren under matten?: En intervjustudie med fokus på klassrumsmiljön från ett elevperspektiv.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ofta upplevs matematikämnet som svårt, då är det viktigt att eleverna har möjlighet till en god fysisk klassrumsmiljö där de får förutsättningar att utveckla sin matematiska förmåga. I en fysisk klassrumsmiljö får eleverna stöttning av kamrater och lärare och de får möjlighet att påverka sin utbildning. Viktiga delar i den fysiska klassrumsmiljön är att eleverna ska få möjlighet lugn och ro, få vara med och påverka sin undervisning samt att få stöttning av både lärare och kamrater.

  • 180.
    Svahn, Jimmi
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    SO - en orientering i en tid av förändring: En kvalitativ undersökning av SO-lärares syn på sitt ämne, dess plats och framtid2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SO är ett blockämne, bestående av geografi, historia, religions- och samhällsvetenskap, som under de senaste femtio åren haft en plats i den svenska grundskolan. SO-ämnets innehåll, organisering och arbetssätt har dock varierat under dessa femtio år. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur verksamma SO-lärare ser på sitt ämne, sin behörighet och på de förändringar som är på väg att ske inom SO-ämnet. Undersökningen grundar sig i en fenomenologisk ansats och för att få svar på syftets fråga har fem SO-lärare intervjuats.

    Studien visar på hur de intervjuade lärarna ser positivt på SO-ämnets blocktanke och gärna vill utveckla detta blocktänkande. I samma anda visar lärarna på en vilja att öka integreringen mellan SO-ämnet och andra skolämnen. Geografiämnet och dess naturgeografiska del utmärker sig tydligt bland lärarna som ett ämne som är svårt att undervisa i och som kanske snarare bör tillhöra NO än SO.

  • 181.
    Svane, Torben Ernst
    et al.
    Halmstad University, School of Information Technology, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS).
    Hamilton-Jones, J.
    Halmstad University, School of Information Technology.
    Establishing international co-operation in edutainment software design: Some experiences2002In: Conference proceedings - Frontiers in Education Conference, ISSN 0190-5848, E-ISSN 2267-1242, Vol. 3, p. 5-10Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper addresses two topics that are viewed important to the future of most institutions of higher learning. One is an increased international focus, for extended student enrolment and also for facilitating international experiences to already enrolled students. The second deals with establishing international partnerships, which not only will provide a receiver of exchange students but will also, as in the case presented, provide a partner for educational joint ventures, resulting in the establishment of innovative, new and student-attractive degree programmes. The example given presents curriculum design and work leading to the establishing of an undergraduate degree in edutainment software design at a Swedish and a British university, and an extended outlook, to also incorporate other overseas partners over time, initially from the U.S.A., Australia and New Zealand.

  • 182.
    Svensson, Philip
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    To be a muse or to be amusing: En källkritisk granskning av datorspelet Battlefield 12019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This essay’s main purpose is to analyze the historical facts and data that are presented to the player during the game’s main missions and their use of history. This will mainly be done through source criticism of the historical events that occured during the great war’s time era and trying to connect these events with the ones in the missions. However this turned out to be harder than expected because no dates are presented in the game and rerely the exact geagraphic location so alot of research about the different battles of the war had to be done to complete this task. Even though most of the ”hard facts” such as when the battles takes place are accurate, there are some less impactful facts on a lower level such as characteristics of vehicles and weapons that hurts the historical authenticity by a tiny fraction but increases the player experience by alot.  The conclusion, of what I managed to analyze from the game, is that alot of apects of the game is made out of pure comercial intentions. That’s not necessarily a bad thing since more people are therefor willing to buy the game and experience the great war, but the the facts that the players encounters seems to aim to satisfy historical stereotypes. Overall it’s a relatively historical corretct game in the sense of historical authenticity and the intentionally exaggerated stereotypes does not have much of an impact on the storytelling and as a player you rarely even notice, it rather makes the game more playable and enjoyable.

  • 183.
    Syberg, Cecilie
    et al.
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS).
    Göransson, Hanna
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS).
    Sand, Therese
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS).
    När bröstcancern flyttar in: upplevelser av att ha en familjemedlem med bröstcancer2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Problem: Antalet kvinnor som drabbas av bröstcancer ökar för varje år. Många av kvinnorna har familj och befinner sig mitt i livet. Familjen är oftast de som står kvinnan närmast och går därför också igenom en svår tid. Stort fokus läggs på patienten och ofta glöms familjen bort.                                                                                                         Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att ha en familjemedlem med bröstcancer.                                                                                      Metod: Studien är en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar samlades in och granskades.                                                                                               Resultat och konklusion: Resultatet visar att familjen upplevde chock, rädsla, oro och ilska över cancerdiagnosen. Familjen kände också en stor förändring i vardagslivet och i familjerelationerna. Familjen tyckte att de blev åsidosatta och förbisedda av sjukvården och önskade mer information och stöd.                                                                                                Implikation: Det finns idag kunskapsbrist om familjens upplevelser av att ha en familjemedlem med bröstcancer, därför behövs mer forskning inom ämnet. Genom att sjuksköterskan får kunskap om familjens upplevelser omkring sjukdomsförloppet kan hon anpassa stödet och informationen efter deras behov. Även utbildningen bör fokusera mer på patientens familj för att öka medvetenheten hos blivande sjuksköterskor.   

     

     

  • 184.
    Säfström, Anna Ida
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    A competency framework for analysis of mathematical practice2013In: "Mathematics learning across the life span": proceedings of the 37th Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education (PME 37), Kiel, Germany, July 28-August 02, 2013: Vol. 4 / [ed] Anke M. Lindemeier, Aiso Heinze, Kiel: IPN, Leibniz Institute for Science and Mathematics Education , 2013, p. 4-129-4-136Conference paper (Refereed)
  • 185.
    Säfström, Anna Ida
    Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden and University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Describing Mathematical Competencies Among Young Children2012In: Proceedings of NORMA 11: The Sixth Nordic Conference on Mathematics Education in Reykjavík, May 11.-14. 2011 / [ed] G. H. Gunnarsdóttir, F. Hreinsdóttir, G. Pálsdóttir, M. Hannula, M. Hannula-Sormunen, E. Jablonka, U. T. Jankvist, A. Ryve, P. Valero & K. Wæge, Reykjavík: University of Iceland Press, 2012, p. 710-710Conference paper (Refereed)
  • 186.
    Säfström, Anna Ida
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Preschoolers exercising mathematical competencies2018In: Nordisk matematikkdidaktikk, ISSN 1104-2176, Vol. 23, no 1, p. 5-27Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The mathematical ideas that emerge in children’s free and guided play can be both complex and sophisticated, and if they are linked to formal mathematics, they can be a powerful basis for mathematical development. To form such links, one needs knowledge of how children use and express these ideas. This is especially true in the intersection of arithmetic and geometry, where the intermingling of numerical and spatial concepts and skills is not yet fully understood. This study aims to gain understanding of children’s mathematical practices by describing the interplay of key mathematical ideas, and more specifically how young children exercise mathematical competencies in the intersection of early arithmetic and geometryThe results show that children can use spatial representations when reasoning about numbers, and that they are able to connect spatial and numerical structures. Furthermore, it is shown that children not only use and invent effective procedures, but also are able to explain, justify and evaluate such procedures.

  • 187.
    Säfström, Anna Ida
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Nagy, Caroline
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Embodied fractions: Conceptual difficulties in the light of grounding metaphors2018In: Proceedings of the 42nd Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education / [ed] Ewa Bergqvist, Magnus Österholm, Carina Granberg & Lovisa Sumpter, Umeå, 2018, Vol. 5, p. 287-287Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Fractions and rational numbers are known to be hard to both teach and learn, as there are many conceptual difficulties concerning fractions. For example, pupils may interpret the entirety of a picture as the whole (Mack, 1990), or seeing a part as a fourth as long as the whole is divided in four parts, regardless of the size of the parts (Ball, 2007). A recent study has revealed additional difficulties: Seeing fractions as divisions may hinder pupils to recognise one of the parts as ¼, and claim that it is the partition that is ¼. The role of numerator and denominator can be mixed up, or the denominator may be seen as the remaining parts, resulting in a picture of 2 fifths to be named 2/3. Pupils can also claim that a fraction has a specific representation, for example that it should be the upper right fourth of a circle that should be shaded, in order for the picture to represent one fourth. One possible reason for misconceptions is stereotypical or restricted use of representations of rational numbers, especially area models (Zhang, Clements & Ellerton, 2015). However, if the number line is introduced, there is a risk that the difficulties are transferred to the new representation. In the recent study, some pupils saw the number line as a whole, and place one half at the centre, regardless of the part of the line visible.

    In this study, we relate conceptual difficulties concerning fractions to Lakoff and Núñez (2000) four grounding metaphors for numbers, by analysing the underlying metaphors of visual models used by pupils when the difficulties manifest. The results give implications for the introduction of fractions in the early years of elementary school. Our poster will present how misconceptions can manifest in area models and on the number line, how these misconceptions are related to the metaphor implicitly used in the models, and suggested activities where metaphors aid the understanding of fractions.

  • 188.
    Söderbäck, Lisa
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Berggren, Gerda
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Ämnesintegreringens båda sidor ur ett elevperspektiv: en enkätundersökning om elevers syn på ämnesintegrering2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vårt samhälle genomgår ständigt en förändring och utveckling och det är därför viktigt att lärare som närbyråkrater, vilka ska arbeta mot att uppnå skolverksamhetens mål och uppdrag, kontinuerligt utvärderar och utvecklar sitt arbete. Idag finns det många undervisningsmetoder och i denna studie behandlas ämnesintegrering utifrån elevernas perspektiv. Studiens frågeställning lyder: Vad anser eleverna om ämnesintegrerad undervisning i relation till dess fördelar och nackdelar? För att ta reda på detta har en enkätundersökning gjorts utifrån tidigare forskning kring fördelar och nackdelar med ett ämnesintegrerat arbetssätt. Fördelar som ökat helhetsperspektiv, ökat intresse samt vardagsanknytning och nackdelar som bedömningssvårigheter och sämre ämneskunskaper ligger till grund för utformningen av enkätens innehåll. Undersökningens resultat visar på att majoriteten avelevernas uppfattning om ämnesintegrering stämmer överens med forskningens fördelar och nackdelar. Dock inte när det gäller elevernas uppfattning om att ämnesintegrering ger tillräckliga kunskaper inom ett ämne där majoriteten av eleverna svarade emot forskningen. Studien och dess resultat kan inte generaliseras över alla elevers syn på ämnesintegrering men den kan ge lärare en inblick i vikten av att utvärdera sina valda undervisningsmetoder tillsammans med eleverna. Det ärviktigt att tänka på att alla elever är olika och att det kommer finnas en minoritet som inte anser att vald undervisningsmetod är till fördel för dem. Slutsatsen med den här studien är att det är viktigt att som lärare använda sig av en varierad undervisning för att se alla elever samt att utvärdera sina undervisningsmetoder tillsammans med eleverna.

  • 189.
    Taha, Walid
    et al.
    Halmstad University, School of Information Technology, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS), Centre for Research on Embedded Systems (CERES). Rice University, Houston, Texas, United States.
    Hedström, Lars-Göran
    Halmstad University.
    Xu, Fei
    Halmstad University, School of Information Technology, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS), Centre for Research on Embedded Systems (CERES).
    Duracz, Adam
    Halmstad University, School of Information Technology, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS), Centre for Research on Embedded Systems (CERES).
    Bartha, Ferenc A.
    Rice University, Houston, Texas, United States.
    Zeng, Yingfu
    Rice University, Houston, Texas, United States.
    David, Jennifer
    Halmstad University, School of Information Technology, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS).
    Gunjan, Gaurav
    Halmstad University, School of Information Technology, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS).
    Flipping a First Course on Cyber-Physical Systems – An Experience Report2016In: Proceedings Of The 2016 Workshop On Embedded And Cyber-Physical Systems Education (Wese), New York: ACM Press, 2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The flipped classroom format involves swapping activities traditionally performed inside and outside the classroom. The expected effects from this swap include increased student engagement and peer-to-peer interaction in the classroom, as well as more flexible access to learning materials. Key criteria for successful outcomes from these effects include improved test scores and enhanced student satisfaction. Unfortunately, while many researchers have reported positive outcomes from the approach, some instructors can still encounter difficulties in reproducing this success.

    In this paper we report our experiences with flipping a first course on Cyber-Physical Systems at Halmstad University. The course is required for a Masters level program and is available as an elective for undergraduates. The focus of this report is on three separate editions of the course taught over three years. In the first year, lectures were recorded. In the second, the same instructor taught the course using the flipped format. In the third, new instructors taught it using the flipped classroom format.

    Our experience suggests that flipping a classroom can lead to improved student performance and satisfaction from the first edition. It can also enable new instructors to take over the course and perform at a level comparable to an experienced instructor. On the other hand, it also suggests that the format may require more effort to prepare for, and to teach, than the traditional format, and that a higher level of attention to detail is needed to execute it with positive outcomes. Thus, the format can be demanding for instructors. It is also the case that not all students preferred this format.

  • 190.
    Tefke, Frida
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Morgin, Nina
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    "Men hur skriver man med egna ord om det är samma sak man vill få sagt?": Elever om problemet att skriva med egna ord.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I dagens skolor har jakten på fusket ökat. Antiplagieringstjänster är ett vanligt förekommande medel för att ta reda på om fusk föreligger eller inte. På detta vis kan man lätt lägga juridiska och moraliska aspekter på fuskande, men kan problemet ligga i själva pedagogiken? Att finna gränslandet mellan plagiat och imitation är lättare sagt än gjort. En uppmaning som inte sällan används av lärare för att hjälpa eleven i sin skrivprocess är “skriv med egna ord”. Vi undersöker hur elever uppfattar denna uppmaning och hur deras uppfattningar förhåller sig till lärares uppfattningar av samma uppmaning.

    Som grund för studien ligger material från två gruppintervjuer med elever på högstadiet och gymnasiet samt fyra tidigare genomförda djupintervjuer med svensklärare verksamma på dessa stadier angående deras uppfattningar av uppmaningen “skriv med egna ord”. Kategorier för uppfattningar identifieras och sorteras med hjälp av fenomenografisk analysmodell. Dessa uppfattningar jämförs för att se hur de förhåller sig till varandra, kategorierna emellan. Tidigare forskning på närliggande områden används som referensram och denna forskning visar att imitation är en naturlig och nödvändig del av skrivutvecklingen vilket gör uppmaningen “skriv med egna ord” problematiskt. Vi har kommit fram till att uppfattningarna av uppmaningen hos lärare och elever är delade i dubbel bemärkelse. Hos eleverna identifierade vi fem olika uppfattningar och lika många hos lärarna. Stundtals är de åtskilda och stundtals gemensamma. 

  • 191.
    Tholse, Ida
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    In English, please!: Teacher reflections on the use of target language in instructional settings of lower secondary ESL learners.2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 192.
    Tysk, Johanna
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    En bild säger mer än tusen ord: En kvalitativ studie om bilders funktion i läromedel för religionsämnet på gymnasiet.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    En kvalitativ studie är utförd i syfte att undersöka hur bilder i religionsläromedel på gymnasiet kan påverka elevers religionsuppfattning. För att uppfylla syftet behandlas tre frågeställningar. Dessa är; Vilken betydelse har bilder i läromedel för elever? På vilket vis kan bilder som förekommer i de tre undersökte religionsläromedlen påverka elevers religionsuppfattning? Hur väl överensstämmer funktionen av de bilder som återfinns i de tre undersökta läromedlen med skolans värdegrund samt läroplan? Undersökningen avgränsas till tre religionsläromedelsböcker, samtliga är aktuella visar en förundersökning. Böckerna som används är; En människa, tusen världar, Religionskunskap 1. Robert Tuveson. Gleerups, 2015 Din tro, eller min? Religionskunskap för gymnasiet, kurs 1. Erica Appelros, Anne – Christine Hornborg, Helena Röcklinsberg. Natur och kultur 2006. Religion 1&2 liv och mening. Gunilla Rundblom & Leif Berg. NA Förlag 2014. Vidare avgränsas studien ytterligare för att hantera studiens omfång, därav är det endast bilder ur kapitlen om judendom som studeras. Empirin samlas in genom semistrukturerade intervjuer med åtta gymnasieelever. Två elever studerar på högskoleförberedande program och sex elever studerar på yrkesförberedande program. Empirin tolkas med hjälp av W.J.T Mitchells bildtolkningsteori, vilken är omformulerad av Yvonne Eriksson i boken Bildens tysta budskap (2017). Teorin har som utgångspunkt att bilder fungerar som meningsskapande entiteter, detta påvisas genom att bilder behandlas ur fem olika kategorier vilka samtliga analyserar bildens förmåga att påverka mottagarens uppfattning av fenomenet som visas på bilden. Kategorierna är Graphic, Perceptual, Optical, Mental samt Verbal. Ytterligare utgörs empirin av Gy 11, samt bilder ur de tre läromedelsböckerna som presenterades i första stycket.Resultatet påbjuder faktum att bilder i läromedel enligt Mitchells bildtolkningsteori har påverkan på mottagarnas perception av olika fenomen som betraktas. Betydelsen som bilderna har varierar mellan funktionen att intressera eller inte intressera eleverna till vidare kunskapsinlärning om fenomenet som visas. Därav kan elevernas inlärning om området påverkas av vilka bilder som exponeras i anslutning till området. Vidare kan det av resultatet samt teorin utläsas att bilder kan skapa förutfattade meningar och fördomar, vilka påverkar elevernas religionsuppfattning. Då bilder i läromedel visade sig påverka elevernas religionsuppfattning och eventuellt bidra till fördomar besvaras sista frågeställningen med faktumet att bilder i läromedel stämmer dåligt överens med aktuell läroplan och aktuellt värdegrundsarbete. Skolans värdegrundsarbete motarbetas av bilders eventuellt negativa funktion för elevers inlärning.

  • 193.
    Urbas, Anders
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS). Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Malmberg, Claes
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Hållbar utveckling, avpolitisering och avdemokratisering2018In: Lärportalen: Hållbar utveckling, Stockholm: Skolverket , 2018, p. 1-5Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med kapitlet är att lyfta fram hållbar utveckling som en gemensam angelägenhet vars riktning styrs av de kollektiva beslut som fattas. Detta ställs i relation till ett individuellt perspektiv. Det politiska och demokratiska är genomgående begrepp. Särskilt betonas kategorierna som handlar om politisering och avpolitisering av frågor som handlar om hållbar utveckling. Ni får möjlighet att använda begreppen för att analysera undervisningsmaterialet som används i klassrummet och den egna undervisningens fokus.

  • 194.
    Urbas, Anders
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS). Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Malmberg, Claes
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Hasslöf, Helen
    Malmö universitet.
    Politisk eller individuellt ansvar2019In: Lärportalen gymnasieskolan: Hållbar utveckling / [ed] Claes Malmberg, Stockholm: Skolverket , 2019, p. 1-12Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Texten ger idéer om hur skolan kan arbeta med ansvarsfrågan kring hållbar utveckling. Den tar upp ansvarsfrågan utifrån två olika perspektiv, ett individuellt och ett politiskt, samt presenterar en teoretisk modell om hur samhällsfrågor kan politiseras och avpolitiseras. Modellen kan användas som stöd vid utvärdering av läromedel och undervisning om hållbar utveckling.

  • 195.
    Varga, Dana
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Wengelin Grantén, Julius
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Ett språk i språket: Språkkrav i läromedel i fysik och naturkunskap för gymnasiet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Språkkunskaper är viktiga för elever i naturvetenskapliga ämnen. Det naturvetenskapliga språket skapar problem för många elever, även för de som i övrigt inte har några språksvårigheter. Hur ser språket ut i dagens läromedel för naturvetenskapliga ämnen? Hur kan svårighetsgraden hos läromedel bedömas, rent språkligt? Finns det språkliga skillnader mellan läromedel i fysik och naturkunskap? Finns det något språkvetenskapligt sätt att se varför naturvetenskapliga texter är svåra att förstå?

    I ett försök att svara på dessa frågor har vi analyserat lärobokstexter på gymnasienivå, tre vardera i ämnena fysik respektive naturkunskap, utifrån parametrarna Läsbarhetsindex (LIX), ordvariation (OVIX) och frekvensanalys. Texterna valdes ut med hjälp av erfarna lärare inom respektive ämne och behandlade avsnitt som dessa sett att elever har extra svårt att lära sig. Vi har kommit fram till att det finns skillnader mellan läromedel i naturkunskap och fysik. Vi har också insett att det är svårt att bedöma huruvida en läromedelstext är bra eller ej enbart utifrån en textanalys med ovanstående parametrar.

  • 196.
    Walan, Susanne
    et al.
    Karlstad University, Karlstad, Sweden.
    Nilsson, Pernilla
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Birgitta, Mc Ewen
    Department of Health Sciences, Karlstad University, Karlstad, Sweden.
    Why Inquiry? Primary Teachers’ Objectives in Choosing Inquiry- and Context-Based Instructional Strategies to Stimulate Students’ Science Learning2017In: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 47, no 5, p. 1055-1074Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Studies have shown that there is a need for pedagogical content knowledge among science teachers. This study investigates two primary teachers and their objectives in choosing inquiry- and context-based instructional strategies as well as the relation between the choice of instructional strategies and the teachers’ knowledge about of students’ understanding and intended learning outcomes. Content representations created by the teachers and students’ experiences of the enacted teaching served as foundations for the teachers’ reflections during interviews. Data from the interviews were analyzed in terms of the intended, enacted, and experienced purposes of the teaching and, finally, as the relation between intended, enacted, and experienced purposes. Students’ experiences of the teaching were captured through a questionnaire, which was analyzed inductively, using content analysis. The results show that the teachers’ intended teaching objectives were that students would learn about water. During the enacted teaching, it seemed as if the inquiry process was in focus and this was also how many of the students experienced the objectives of the activities. There was a gap between the intended and experienced objectives. Hardly any relation was found between the teachers’ choice of instructional strategies and their knowledge about students’ understanding, with the exception that the teacher who also added drama wanted to support her students’ understanding of the states of water. © 2016 Springer Science+Business Media Dordrecht

  • 197.
    Weissenbilder, Ronja
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Sahlsten, Joakim
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Mänskliga och icke-mänskliga aktörers medskapande: En studie om pojkars subjektskapande på förskolegården2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande arbete är att med utgångspunkt i ett posthumanistiskt perspektivstudera hur pojkar blir till i nätverk av mänskliga och icke-mänskliga aktörer påförskolegården. Ett posthumanistiskt perspektiv och en normkritisk teori är utgångspunkterför studien. Vårt empiriska material har insamlats genom videoinspelningar och observationergenom observationsschema. Vi har genomfört studien på en förskolegård under tre tillfällen,total har 4,5 timmes empirisk material samlats in. Resultatet belyser tre teman som viuppmärksammat som återkommande i det empiriska materialet. Dessa tre teman är:Tafattlekar, Stoppande och Makt i leken. Pojkarna leker tafattlekar på förskolegården ochförhåller sig till det material som framkommer på förskolegården. De mänskliga och ickemänskligaaktörerna är med och påverkar vilka pojkarna blir i en situation. Det har ävenuppmärksammats att pojkarna blir stoppade i deras lek på förskolegården. Många gångeranses pojkarnas lek för stökig och stoppas. Det belyses även att pojkarna intar maktpositioneri leken när de förhåller sig till vissa materialiteter.

  • 198.
    Wennergren, Ann-Christine
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Research on Education and Learning within the Department of Teacher Education (FULL).
    Blossing, Ulf
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Handledning för professionsutveckling2016In: Ledarskap, utveckling, lärande: Grundbok för rektorer och förskolechefer / [ed] Maria Jarl & Elisabet Nihlfors, Stockholm: Natur och kultur, 2016, p. 365-384Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Vi som skrivit detta kapitel har ett gemensamt intresse för redskap, strukturer och metoder som används i förskolors och skolors förbättringsarbete. Handledning är ett sätt att rikta förbättringar mot undervisning och elevernas behov. I texten presenteras olika modeller och former för kollegial handledning. Vi delger även exempel från handledningspraktiker samt diskuterar möjligheter och hinder för handledning som professionsutveckling. Genomgående lyfter vi fram ett praktikperspektiv på handledning, där lärares och skolledares handlingar blir synliga. Tanken är att skolledare ska få stöd och inspiration att initiera handledning som en del av skolans kollegiala lärande.

  • 199.
    Westling, Rikard
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    No-undervisning i grundskolans tidigare år - en studie om hur NO-undervisningen kan läggas upp för  att fånga elevernas intresse2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Både nationella och internationella utvärderingar indikerar att svenska elevers

    kunskaper i naturvetenskap har försämrats. Utbildningsdepartementet och Skolverket

    anser att undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena måste förändras för att

    eleverna ska utvecklas inom NO. Den här uppsatsen belyser, ur ett elevperspektiv, hur

    NO-undervisningen kan förändras för att eleverna ska känna intresse och engagemang.

    Den empiriska undersökningen är utförd i form av fokusgruppsamtal med elever i

    årskurs fem. Resultatet har sedan ställts mot vad styrdokumenten uttrycker om hur NO-

    undervisningen ska vara upplagd. I min diskussion jämför jag även resultaten med vad

    tidigare forskning säger om hur NO-undervisningen kan förändras. De viktigaste

    resultaten jag kom fram till var att NO-undervisningen ska bygga på laborationer och

    exkursioner som efterföljs av diskussioner och sedan även bearbetas skriftligt av

    eleverna. Lärarna måste också i högre grad låta eleverna vara delaktiga i utformningen

    av undervisningen avseende arbetssätt och ämnesområden.

  • 200.
    Widing, Lizette
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Nilsson, Pernilla
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Granklint Enochson, Pernilla
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    A Student-Active Approach to Science Models and Representation: A Way to Improve Scientific Language of Second Language Learners?2019In: The beauty and pleasure of understanding: engaging with contemporary challenges through science education, 2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Recent years changes have taken place in European and Swedish schools. The classroom situation has in many schools changed from single-lingual to multilingual. A larger number of students in Sweden are in the beginning of speaking Swedish but who participate in the same teaching as native speakers. The science disciplines, primarily chemistry, are experienced as difficult by many students because chemistry is abstract and contain many subject-specific concepts. It is a great challenge for teachers to offer teaching adapted to all students regardless of first language.

    This study intends to investigate how a student-active approach to representations and models in chemistry might be a way to develop the scientific language of second language learners. Active student approach to  properties of polymers is a concrete way to visualize and discuss chemical bonding, often perceived abstract otherwise. The study is conducted in a multilingual class, with eight different first languages represented, in upper secondary school in Sweden. The teacher and majority of the students speak Swedish as their first language. Since several languages are represented students cannot use code switching or translanguaging when learning chemistry, to the same extent as in bilingual contexts. In this study, learning is approached as a sociocultural activity focusing on how scientific language develop through interaction with others. Data is collected from classroom practices using audio and video recordings and followed up with semi-structured interviews. Language is analysed from the perspective of adequate scientific language and correct use and understanding of subject-specific concepts using a thematic coding approach. To increase validity intra-rater reliability are used. As the amount of research on how second-language learners use subject specific language while working with models and representations in chemistry is limited, this study might provide useful information about new strategies to improve scientific language of second language learners.

12345 151 - 200 of 203
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf