hh.sePublications
Change search
Refine search result
1234 151 - 176 of 176
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 151.
    Tideman, Magnus
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Self-advocacy: organization and resistance in Sweden2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: In the last decade, young adults with intellectual disability (ID) have begun to self-organize in order to increase power over their own lives and remove barriers to their social participation in society. This study aimed to further understand the new forms of self-advocacy in Sweden by describing and analyzing 1) the characteristics and organization of the movement and its activities; 2) the influence of membership on self-identity, self-determination, social relationships and daily life; and 3) the influence of the movement on social attitudes and services to people with ID. Method: A national mapping exercise identified more than 60 self- advocacy groups. Case studies of four organizations, selected to reflect organizational diversity, were conducted using interviews, focus-groups, observations and document review. Results: Despite variability in organizational form and size, self-advocacy groups have an important impact on the lives of their members and have mounted resistance to society’s views and treatment of people with ID and the traditional ways of delivering services. Conclusion: The new self-advocacy movement in Sweden is beginning to influence the way Swedish society regards people with ID, and reshape support services to enable greater service user control.

  • 152.
    Tideman, Magnus
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    The big challenge: About being a deviant resource in school2004In: Journal of Intellectual Disability Research, ISSN 0964-2633, E-ISSN 1365-2788, Vol. 48, p. 399-399Article in journal (Other academic)
  • 153.
    Tideman, Magnus
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    The challenge of including and organizing special support in mainstream services - A Swedish perspective2013In: Making mainstream services accessible and responsive to people with intellectual disability: What is the equivalent of lifts and labradors?: Proceedings of the seventh annual roundtable on intellectual disability policy / [ed] Bigby, C & Fyffe, C, Bundoora, Vic.: La Trobe University , 2013, p. 21-28Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper I will first give an introductionto the welfare system in Sweden in respect topersons with intellectual disability. Secondly, Iwill explain the policy, laws, responsibility andthe definition of intellectual disability, includingthe question of mainstream and special services/support. This is followed by a discussion aboutconcepts of disability and about responsibility,collaboration, organisation and competence.

  • 154.
    Tideman, Magnus
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    The current situation for people with intellectual disability in Sweden - a role model or a warning example?2015Conference paper (Refereed)
  • 155.
    Tideman, Magnus
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning i övergången skola – arbetsliv2015In: Utviklingshemming: Hverdagsliv, levekår og politikk / [ed] Patrick Kermit, Anders Gustavsson, Anna Kittelsaa & Borgunn Ytterhus, Oslo: Universitetsforlaget, 2015, 1, p. 121-136Chapter in book (Other academic)
  • 156.
    Tideman, Magnus
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Unga vuxna med lindriga intellektuella funktionshinder: Om kategoriseringens konsekvenseroch kampen för inflytande2012In: Bildning för alla!: En pedagogisk utmaning / [ed] Thomas Barow & Daniel Östlund, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2012, p. 123-133Chapter in book (Other academic)
  • 157.
    Tideman, Magnus
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Variations in living conditions and increased categorisation : Current trends for people with intellectual disabilities in Sweden2011In: NNDR 2011, 11th Research Conference: Abstracts, Nordic Network on Disability Research , 2011, p. 93-93Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    During the 1990s a new law appeared in Sweden regarding individual rights and disability. The responsibility to provide support and services such as education for persons with intellectual disabilities became decentralized to the individual municipalities and an end came to institutionalisation. In the meantime, community development was dominated by economical problems and activities within the education-, healthcare-, and social services- areas became increasingly performed under privatised management (though the public sector still accounted for the absolute majority of the financing). It has been noted that living conditions for persons with intellectual disabilities are today similar to those in the 1990s. At the same time, developments point to changes where despite similarities in the situation for persons with intellectual disabilities there are increasing variations in living conditions within the group. Factors such as choice of organisation, economical conditions, political governance etc on a local level have together with an increased emphasis on the individual’s ability to communicate and argue for their best interests led to local and individual differences in living conditions and living situation. Deinstitutionalisation happened in the beginning of the 2000s and since then there has been a steady increase in group homes and day care centres in the private sector. During the past 15 years there has been a marked increase in the number of children and young adults being categorised as intellectually disabled. This paper aims to discuss the development in Sweden for persons with an intellectual disability, partly as a process from relative similarity to increased variation, partly as a process where “normality” is diminishing and categorisation is increasing.

  • 158.
    Tideman, Magnus
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Young adults with Intellectual Disability and supported decision-making in school2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    To make decisions is central to individuals' welfare, well-being and active citizenship. Self-determination for people with intellectual disability (ID) has been increasingly emphasized, which requires knowledge of supported decision-making.

    Supporting young people with ID to self-determination is a central task for the school in Sweden. Through a survey and focus groups with school staff as well as observations of decisions in schools and interviews with young people with ID, the occurrence and design of supported decision-making have been analyzed.

    The individual's prerequisites, the staff's attitude and competence, the type of decision situation and access to assistive devices are factors that affects the decision-making process. Supported decision-making occurs daily in the school but varies greatly depending on the teachers' approach. Some work actively to encourage and support the students in doing their own decisions. More traditional approaches, the students' influence does not become so prominent an uncertainty was noted among the students, which turned out that they frequently asked questions about whether they were doing right.

    Supported decision-making is required to involve people with ID effectively in decisions about their own lives and strengthen an active citizenship, especially in a society characterized by increased freedom of choice and marketisation of education and services.

  • 159.
    Tideman, Magnus
    et al.
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Danermark, Berth
    Institutet för Handikappvetenskap, Örebro Universitet, Örebro, Sverige.
    Burman, Ingrid
    Handikappförbunden.
    Samhällsinriktad forskning skapar bättre livsvillkor2012In: Dom som gömmer nycklar bryr jag mig inte om: En jubileumsskrift från Handikappförbunden, Stockholm: Handikappförbunden , 2012, p. 29-31Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 160.
    Tideman, Magnus
    et al.
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Hurtig, Peter
    Holmbom, Marie
    Heyda, Dominika
    Samuelsson, Fredrik
    Skarp, Jane
    Norman, Tina
    Långsiktiga effekter?: Personer med funktionsnedsättning och deras etablering på arbetsmarknaden med stöd av Supported Employment – En uppföljning ur arbetstagarperspektiv2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Personer med funktionsnedsättning arbetar i lägre utsträckning än personer utan funktionsnedsättning. Att komma in på arbetsmarknaden är svårt och att stadigvarande etablera sig är särskilt problematiskt för de som lever med en intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Med stöd av Supported employment-metoden erbjuds stöd för att underlätta arbetsmarknadsinträdet. Forskning och uppföljning visar att metoden är relativt snabb och framgångsrik i att bistå personer med funktionsnedsättning till arbete men att det saknas studier som visar om etableringen på arbetsmarknaden är hållbar över tid. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om deltagarnas erfarenheter av Supported employment och hållbarheten i arbetssituationen två år efter avslutat stöd. Genom intervjuer med 20 slumpmässigt utvalda deltagare (av 419 aktuella) och deras arbetskonsulenter, varav 14 vid intervjutillfället fortfarande var i arbete, erhålls erfarenheter som pekar på betydelsefulla faktorer för hållbarhet, vilka kategoriseras som a) klientens egenskaper och förhållningssätt, b) arbetskonsulternas betydelse och stöd, c) arbetsgivarnas inställning och attityder samt d) samhällets bemötande. I rapporten ställs och diskuteras studiens resultat och slutsatser i relation till tidigare kunskap på området.

  • 161.
    Tideman, Magnus
    et al.
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group. Living with Disability Research Centre, La Trobe University, Melbourne, Australia.
    Lövgren, Veronica
    Umeå universitet, Umeå, Sverige.
    Szönyi, Kristina
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Bergkvist, Conny
    Riksförbundet FUB, Stockholm, Sverige.
    Haghjo, Abbas
    FUB Umeå, Umeå, Sverige.
    Intellektuell funktionsnedsättning och arbete2017In: Forskning i korthet, ISSN 2001-4287, no 10, p. 2-8Article, review/survey (Refereed)
    Abstract [sv]

    Personer med funktionsnedsättning tillhör de grupper i samhället som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Flera olika faktorer har betydelse för möjligheterna att få ett arbete. Studier pekar på att det handlar om individuella förutsättningar och förmågor men också om omgivningsrelaterade faktorer som lagstiftning, tillgång till individuellt utformat och långsiktigt stöd, arbetsgivares attityder med mera. Majoriteten av unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige står utanför arbetsmarknaden. 22 procent har förvärvsarbete i någon utsträckning, oftast med någon form av lönesubvention till arbetsgivaren. Om andelen personer med intellektuell funktionsnedsättning, särskilt kvinnor, i arbete ska öka behöver mer hänsyn tas till faktorer på olika nivåer, och till hur de samspelar. Mer kunskap behövs om vad personer med intellektuell funktionsnedsättning själva upplever som främjande för etablering på arbetsmarknaden, samt hur olika stödsystem påverkar möjligheterna till arbete.

  • 162.
    Tideman, Magnus
    et al.
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Mallander, Ove
    Malmö University, Malmö, Sweden.
    Kjellman, Cecilia
    Young adults with intellectual disability – self organization2013In: NNDR2013 – 12th Research Conference Nordic Network of Disability Research: May 30–31, 2013 in Turku, Finland: Abstract Book, 2013, p. 202-202Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    During later years it has become more common that young adults with intellectual disability organize themselves. Together they try to increase the power over their own lives and at the same time influence the community (local society) in the direction for increased participation. Those self-organized activities, self adovacy, can be understood as resistance against the society’s views and treatment of people with intellectual disability and against traditional ways to offer and organize support and service. The aim is to increase the knowledge about the new self-organized activities for young adults with intellectual disability in Sweden. 

    The study will map/chart, describe and analyze 1) the meaning for the members and how the participation in the organization influence their identifications, self-determination, relations and daily life 2) the character of the organization and its activities, how they are organized and what they contain and 3) how the organization has influenced/changed the societies/environments attitudes and treatment. A strategically sample is based on the organizations relations to the established disability movement, i.e. both self-organized movements that exist as a section in the disability movement and those that are free-standing. With case studies, four organizations will be observed closely by using interview, group-interviews, observations and documentation analyzes. The self-organized movements indicate an important change in society and the project is expected to find results that are of importance for the target group and for shaping future support and treatment from society to persons with intellectual disabilities.

  • 163.
    Tideman, Magnus
    et al.
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group. La Trobe University, Melbourne, Australia.
    Mineur, Therese
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Mallander, Ove
    Malmö University, Malmö, Sweden.
    Policy and practice for people with intellectual disability in Sweden2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: Ideologically propelled by the Normalization Principle the Swedish policy and service system for people with intellectual disability has since the 1960 undergone drastic changes like deinstitutionalization and decentralisation of services to the local municipalities. The aim of this paper focusing the post-normalization disability policy and practice is to present a research-based examination of the current situation for people with intellectual disability in Sweden.

    Method: Meta-analysis of current Swedish research in the field of intellectual disability.

    Findings: This paper highlights the right-based law as well as the current trends and challenges faced by people with intellectual disability. The paradox of increased self-advocacy movement at the same time as the categorization of children and youth as intellectual disabled is increasing is discussed as well as the discrepancies in service provision and the increasing number of private service providers.

    Conclusions: People with intellectual disability in Sweden face a number of challenges in a considerably transformed welfare system. Comparisons of similarities and differences in for example the self-advocacy movement or the marketization between the Australian National Disability Insurance Scheme and the Swedish rights-based legislation should be useful for knowledge and development in both countries. 

  • 164.
    Tideman, Magnus
    et al.
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Mineur, Therese
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Mallander, Ove
    Malmö University, Malmö, Sweden.
    Self-advocacy and resistance in Sweden2014In: JARID: Journal of applied research in intellectual disabilities, ISSN 1360-2322, E-ISSN 1468-3148, Vol. 27, no 4, p. 349-349Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aims: Later years young adults with intellectual disability (ID) voluntary organize themselves to increase the power over their own lives and at the same time to influence the society in the direction for increased participation. The aim of this study is to increase the knowledge about the new self-organized activities in Sweden by describing and analyzing 1) the meaning for the members and the influence for identifications, self-determination, relations and daily life 2) the character and organization of the movement and its activities and 3) how the organization has influenced the environments attitudes and treatment. Method: After a national mapping, a strategic sample of 6 organizations, based on different relations to the disability movement, will be observed by using interviews, focus-groups, observations and documentation. Results: Those self-organized activities can be understood in terms of resistance against the society’s views and treatment of people with ID and against traditional ways to offer and organize support and service. Conclusions: The self-organized movements indicate an important change in society and the study is expected to give results that are of importance for the target group and for shaping future support and treatment.

  • 165.
    Tideman, Magnus
    et al.
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Svensson, Ove
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning: motstånd, makt och gemenskap2013In: Utsatthet, marginalisering och utanförskap / [ed] Karlsson L-B, Kuusela K & Rantakeisu U, Lund: Studentlitteratur, 2013, p. 185-209Chapter in book (Other academic)
  • 166.
    Tideman, Magnus
    et al.
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group. La Trobe University, Melbourne, Australia.
    Svensson, Ove
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Young people with intellectual disability – The role of self-advocacy in a transformed Swedish welfare system2015In: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 10, article id 25100Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    A growing number of young people in Sweden with intellectual disability have organized themselves during the last 15 years in self-advocacy groups for socializing, empowerment, and expressing opposition to the norms and attitudes in a society that labels them as disabled. At the same time, the Swedish welfare system has transformed dramatically with processes of far-reaching individualization, closure of the major institutions, decentralization of responsibility from the state to local governments, and an emerging welfare market where service users are turned into customers. The aim of this article is to analyse and discuss the significance of self-advocacy in the new welfare context. Data were collected over a period of more than 10 years using repeated interviews with members of two self-advocacy groups and participation observations. Findings suggest that participation in self-advocacy groups opens up members for increasing health and well-being through new roles and identities, and it strengthens their control over everyday life. Support is still needed, however, but in new ways; otherwise, the restrictions of the institutions will simply be reconstructed in the new welfare system.

  • 167.
    Tideman, Magnus
    et al.
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Szönyi, Kristina
    Specialpedagogiska institutet, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    Särskola, kategorisering och vanliggörande2011In: Nya Omsorgsboken / [ed] Lena Söderman & Sivert Antonson, Malmö: Liber, 2011, 5, p. 129-144Chapter in book (Refereed)
  • 168.
    Trolle-Schultz Jensen, Jette
    et al.
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Urbas, Anders
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Holmquist, Mats
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Staland Nyman, Carin
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Slutrapport i projektet Steget vidare, Varberg2015Report (Other academic)
  • 169.
    Tøsssebro, Jan
    et al.
    Norwegian University of Science and Technology, Trondheim, Norway.
    Bonfils, Inge S.
    Metropolitan University College, Copenhagen, Denmark.
    Teittinen, Antti
    Finnish Association on Intellectual and Developmental Disabilities, Helsinki, Finland.
    Tideman, Magnus
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Traustadottir, Rannveig
    University of Iceland, Reykjavik, Iceland.
    Vesala, Hannu
    Finnish Association on Intellectual and Developmental Disabilities, Helsinki, Finland.
    Normalization Fifty Years Beyond: Current Trends in the Nordic countries2012In: Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities, ISSN 1741-1122, E-ISSN 1741-1130, Vol. 9, no 2, p. 134-146Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The authors discuss recent developments in services for people with intellectual disabilities (ID) in the Nordic countries. They note that all of the countries saw important reforms during the 1990s, regarding both deinstitutionalization and decentralization. However, they posit that the litmus test of the reforms is not what happens during reform years, but after the reform energy decreases and political attention fades. Thus, developments after 2000 are of particular interest. The comparative analysis is based on research reviews in the five Nordic countries. The analysis observed a trend toward larger group homes and congregations, inequality across municipalities, marketization, and new public management, but also an increasing emphasis on consumer rights and the use of the personal assistance scheme in services for people with ID. The authors conclude that diverging trends coexist, with improvements going together with significant setbacks. They explore the trends from a political science perspective and, in particular, note how they relate to recent shifts in public management and changing drivers of change.

  • 170.
    Urbas, Anders
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS). Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Malmberg, Claes
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Hållbar utveckling – vem är och bör vara ansvarig?2018In: Lärportalen: Hållbar utveckling / [ed] Claes Malmberg, Stockholm: Skolverket , 2018, p. 1-11Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med kapitlet är att lyfta fram hållbar utveckling som en gemensam angelägenhet vars riktning styrs av de kollektiva beslut som fattas. Detta ställs i relation till ett individuellt perspektiv. Det politiska och demokratiska är genomgående begrepp. Särskilt betonas kategorierna som handlar om politisering och avpolitisering av frågor som handlar om hållbar utveckling. Ni får möjlighet att använda begreppen för att analysera undervisningsmaterialet som används i klassrummet och den egna undervisningens fokus.

  • 171.
    Urbas, Anders
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS). Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Malmberg, Claes
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Hållbar utveckling, avpolitisering och avdemokratisering2018In: Lärportalen: Hållbar utveckling, Stockholm: Skolverket , 2018, p. 1-5Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med kapitlet är att lyfta fram hållbar utveckling som en gemensam angelägenhet vars riktning styrs av de kollektiva beslut som fattas. Detta ställs i relation till ett individuellt perspektiv. Det politiska och demokratiska är genomgående begrepp. Särskilt betonas kategorierna som handlar om politisering och avpolitisering av frågor som handlar om hållbar utveckling. Ni får möjlighet att använda begreppen för att analysera undervisningsmaterialet som används i klassrummet och den egna undervisningens fokus.

  • 172.
    Urbas, Anders
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS). Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Malmberg, Claes
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Hasslöf, Helen
    Malmö universitet.
    Politisk eller individuellt ansvar2019In: Lärportalen gymnasieskolan: Hållbar utveckling / [ed] Claes Malmberg, Stockholm: Skolverket , 2019, p. 1-12Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Texten ger idéer om hur skolan kan arbeta med ansvarsfrågan kring hållbar utveckling. Den tar upp ansvarsfrågan utifrån två olika perspektiv, ett individuellt och ett politiskt, samt presenterar en teoretisk modell om hur samhällsfrågor kan politiseras och avpolitiseras. Modellen kan användas som stöd vid utvärdering av läromedel och undervisning om hållbar utveckling.

  • 173.
    Urbas, Anders
    et al.
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Mineur, Therése
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Arvidsson, Jessica
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Tideman, Magnus
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Valfrihetssystem inom primärvården och personer med intellektuell funktionsnedsättning – en kunskapsöversikt2015In: Nordisk Administrativt Tidsskrift, ISSN 0029-1285, no 2, p. 18-36Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I Sverige trädde Lagen om valfrihet (LOV) i kraft 1 januari 2009 och 2010 blev det obligatoriskt för landstingen/regionerna att införa valfrihetssystem inom hälso- och sjukvårdens primärvård. Valfrihetssystemet innebär att vårdgivare (offentliga och privata) har rätt att etablera sig inom primärvården med offentlig ersättning och att medborgarna har rätt att välja vårdgivare. Syftet är att vårdgivarna ska konkurrera om medborgarna vilket ska leda dels till ökat individuellt inflytande, dels till ökad kvalitet och effektivt inom välfärdssektorn. I denna artikel avrapporteras en kunskapsöversikt på temat valfrihetssystem inom primärvården och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Insamling av material har skett genom sökningar i databaser (28st), granskning av rapporter och utvärderingar (22st) och kontakter med forskare på området (9st). Slutsatsen av översikten är att tematiken valfrihetssystem inom primärvården och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning är outforskad. © Nordisk Administrativt Tidsskrift

  • 174.
    Urbas, Anders
    et al.
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Trolle-Schultz Jensen, Jette
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Vetenskap, politik och kommunikation2015In: Vinklade budskap – perspektiv på politisk kommunikation / [ed] Hans Bengtsson, Halmstad: Halmstad University Press , 2015, 1:1, p. 33-46Chapter in book (Refereed)
  • 175.
    Westberg, Niklas
    et al.
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Andersson, Björn
    Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Det urbana spöket: "A-laget" i det offentliga rummet2016In: Social exkludering: Perspektiv, process, problemkonstruktion / [ed] Frida Petersson & Tobias Davidsson, Lund: Studentlitteratur, 2016, p. 163-187Chapter in book (Refereed)
  • 176.
    Wulff, Åsa
    et al.
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Tideman, Magnus
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Svensson, Ove
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Den regionala stödstrukturen i Halland – erfarenheter och synpunkter: Utvärdering av den regionala stödstrukturen för socialtjänsten och näraliggande hälso- och sjukvård genomförd av Högskolan i Halmstad på uppdrag av Region Halland2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Högskolan i Halmstad har på uppdrag av Region Halland utvärderat den regionala stödstrukturen för samverkan mellan kommunerna och Region Halland i länet. Utvärderingens huvudsyfte har varit att undersöka vilka erfarenheter ett urval av aktörer som arbetar inom stödstrukturen har av denna och vilka synpunkter de har på hur stödstrukturen fungerar. Ett annat syfte var att få underlag för lägesrapportering till SKL samt underlag för fortsatt utveckling och revidering av den regionala stödstrukturen. För att belysa innehållet i den samverkan som sker har man från strategisk nivå i den regionala stödstrukturen valt att till utvärderingen foga ett antal dokument om olika programområdens arbete (se bilagor). Utvärderingen bygger på genomgång av dokument om stödstrukturen och intervjuer med personer på dess olika nivåer. Intervjuer är genomförda med sammanlagt 28 personer från samtliga nivåer inom stödstrukturen: från arbetsgrupper och nätverk intervjuades 5 personer, på taktisk nivå intervjuades 13 personer, på strategisk nivå 8 personer samt från chefsgrupp Halland 2 personer.

    Av intervjuerna framgår att det finns bred uppslutning på alla nivåer bakom etableringen av den regionala stödstrukturen. Det förefaller som om strukturen med framgång har implementerats i hela organisationen, vilket är ett förhållande som tidigare forskning visat vara betydelsefull för att samverkan och samarbetet ska utvecklas positivt. Det bör dock framhållas att uppslutningen kring den regionala stödstrukturen utgår från hur denna är tänkt att fungera och inte från hur den för närvarande i alla delar faktiskt fungerar.

    Den positiva inställningen till den regionala stödstrukturen innebär inte att det saknas kritiska synpunkter. De som för fram kritik betonar dock att de, jämfört med tidigare, ser etableringen av den regionala stödstrukturen som en förbättring av samverkan och som lovande inför framtiden. Med tanke på att den regionala stödstrukturen befinner sig i ett uppbyggnadsskede framstår det som naturligt med viss kritik. Den grundläggande positiva inställningen kan dock ändras om förväntningarna på den regionala stödstrukturen inte infrias.

    Det framgår av intervjuerna att en horisontell integration av samverkan mellan socialtjänsten och den näraliggande hälso- och sjukvården inletts redan innan den regionala stödstrukturen etablerades. En intersektoriell samverkan inleddes över huvudmannaskapsgränserna mellan det dåvarande Landstinget Halland och länets kommuner. Denna samverkan breddades och fördjupades när Region Hallands bildande och sedan ytterligare med den regionala stödstrukturens etablering. Samverkan kan även beskrivas som interprofessionell genom att den innefattar samarbete mellan skilda professioner inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

    De som intervjuats inom strategiska gruppen framhåller att det skett en effektivisering bl.a. genom att hälso- och sjukvården inom den regionala stödstrukturen kan samarbeta med ett kollektiv av kommuner istället för med sex enskilda kommuner. Samverkan underlättar även mottagandet och hanteringen av nationella överenskommelser inom berörda områden. En utmaning inför framtiden kan, enligt intervjuerna, bli att tvingas prioritera för att undvika den arbetsbelastning som det innebär att hantera samtliga nationella initiativ.

    Det gavs under intervjuerna bevis på att de intervjuade oberoende av organisationstillhörighet delar gemensamma mål. Ett sådant mål som återkom i flera intervjuer avsåg ambitionen att kunna erbjuda invånarna likvärdig vård/stöd oavsett var de bor i länet. Uppslutningen kring en gemensam målbild kan ses som uttryck för integration av samverkan hos de intervjuade. Den breda uppslutningen kommer sannolikt att bidra till att stärka samverkan mellan länets aktörer ytterligare framöver.

    Den horisontella integrationen inom den regionala stödstrukturen på chefsgruppsnivå, strategisk nivå, taktisk nivå och inom arbetsgrupper och nätverk har varit framgångsrik. Den vertikala integrationen av samverkan mellan de olika nivåerna i den regionala stödstrukturen verkar emellertid behöva utvecklas. Insynen och kunskapen om vad som sker på de olika nivåerna varierar med den position man har i den regionala stödstrukturen. Bäst överblick av organisationen har man från de översta nivåerna i pyramidens topp, i övrigt begränsas insynen till den egna nivån och näraliggande nivåer. I intervjuerna speglas detta i att man önskar delta på möten på andra nivåer och efterlyser tydliga befattningsbeskrivningar för varje nivå med preciserade beslutsmandat samt en utvecklad informations- och kommunikationsstrategi. Det finns också en kritik som utgår från upplevelser av över- respektive underordning mellan olika aktörer. 

    De intervjuade inom chefsgrupp Halland betonar vikten av att den regionala stödstrukturen behåller sitt fokus på nyttan för invånarna i länet. En inställning som delas av flera av dem som intervjuats. På taktisk nivå menar man dock att brukare och medborgare inte involverats i utvecklingen av den regionala stödstrukturen och att deras engagemang inte tagits tillvara i tillräcklig omfattning. En konsekvens av detta har, enligt kritikernas mening, varit att uppmärksamheten i allt för hög grad riktats mot organisatoriska lösningar snarare än mot nyttan för brukarna och länets invånare.

    En utmaning som den regionala stödstrukturen kommer att ställas inför är valet mellan förstärkning och utökning av resurser och ambitioner eller en mer återhållsam utveckling som bygger på uppfattningar om risker för byråkratisering och där strukturens stödjande funktion övergår i styrning. Av tidigare forskning framgår att införandet av nya former för samverkan med utökat samarbete ofta leder till ökad arbetsbelastning. Det är uppenbart utifrån intervjuerna att arbetsbelastningen ökat på alla nivåer av den regionala stödstrukturen och att det skapat problem. Även höga ambitioner om att utveckla stödstrukturen riskerar att bidra till ökad arbetsbelastning. Det fördes under intervjuerna fram flera förslag om utökning av den regionala stödstrukturen med ytterligare aktörer. Det är främst hälso- och sjukvårdens medverkan som efterlyses, med önskemål om att denna ska utökas till att omfatta närsjukvården och primärvården i länets kommuner och ytterligare verksamhetsgrenar. Betydelsen av att även finna samverkansformer med de privata utförarna togs upp. Det hävdades vidare att mycket av den problematik som hamnar hos den strategiska gruppen skulle kunna hanteras bättre genom utökad samverkan med skolan och elevhälsan. Utvecklade samverkansformer med kommunernas försörjningsstöd sågs som en annan viktig fråga.

    Ytterligare en utmaning för den regionala stödstrukturen är att förankra och utveckla arbetet på bred front med en evidensbaserad praktik inom socialtjänstens och den näraliggande hälso- och sjukvårdens verksamheter genom en tydligare knytning till processtöd och länets FoU-och FoUU-miljöer. Det kan även bidra till att brukarnas erfarenheter får en stärkt ställning, vilket efterlyses i intervjuerna.

    Sammanfattningsvis kan konstateras att den regionala stödstrukturen på kort tid fått en bred uppslutning och utvecklat samverkan mellan länets kommuner och Region Halland. Utmaningarna ligger framförallt i att förbättra kommunikation/information, ytterligare förtydliga ansvar och beslutsmandat samt värna strukturens stödjande roll.

1234 151 - 176 of 176
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf