hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2324252627 1251 - 1300 av 1319
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1251.
    Tucker, Sue
    et al.
    Personal Social Services Research Unit, University of Manchester, Manchester, United Kingdom.
    Brand, Christian
    Personal Social Services Research Unit, University of Manchester, Manchester, United Kingdom.
    Sutcliffe, Caroline
    Personal Social Services Research Unit, University of Manchester, Manchester, United Kingdom.
    Challis, David
    Personal Social Services Research Unit, University of Manchester, Manchester, United Kingdom.
    Saks, Kai
    Department of Internal Medicine, University of Tartu, Tartu, Estonia.
    Verbeek, Hilde
    Department of Health Services Research, CAPHRI School for Public Health and Primary Care, Maastricht University, Maastricht, The Netherlands.
    Cabrera, Esther
    School of Health Sciences TecnoCampus, University Pompeu Fabra, Barcelona, Spain & Fundació Privada Clínic per la Recerca Biomédica, Hospital Clínic of Barcelona, Spain.
    Karlsson, Staffan
    Department of Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Leino-Kilpi, Helena
    Department of Nursing Science, University of Turku and Turku University Hospital, Turku, Finland.
    Stephan, Astrid
    Faculty of Health, School of Nursing Science, University of Witten/Herdecke, Witten, Germany.
    Soto, Maria
    Geriatrics Department, Gerontôpole, Toulouse University Hospital, Toulouse, France.
    What makes institutional long-term care the most appropriate setting for people with dementia? Exploring the influence of client characteristics, decision-maker attributes, and country in 8 European nations2016Ingår i: Journal of the American Medical Directors Association, ISSN 1525-8610, E-ISSN 1538-9375, Vol. 17, nr 5, s. 465.e9-465.e15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: To explore the extent to which client characteristics, decision-maker attributes, and country influence judgments of institutional long-term care (ILTC) appropriateness for people with dementia.

    Design, setting, and participants: A total of 161 experts in dementia care from 8 European countries reviewed a series of 14 vignettes representing people with dementia on the cusp of ILTC admission and indicated the most appropriate setting in which to support each case in a simple discrete choice exercise: own home, very sheltered housing, residential home, or nursing home. At least 16 experts participated in each country (Estonia, Finland, France, Germany, the Netherlands, Spain, Sweden, and the United Kingdom).

    Measurements: Descriptive statistics were used to characterize the experts and their placement preferences. Logistic regression modeling was used to explore the extent to which the sociodemographic and clinical characteristics of people with dementia, and the profession, workplace, and country of decision-makers were associated with ILTC recommendation.

    Results: Client characteristics, decision-maker attributes, and country all seemed to play a part in influencing professionals' perceptions of the appropriateness of ILTC for people with dementia. Expert decision-makers were more likely to recommend ILTC for individuals who required help with mobility or had multiple care needs, and appeared to give more weight to carers' than clients’ wishes. Community-based social workers were less likely than other professional groups to favor ILTC placement. Experts in Finland, Germany, and the United Kingdom were less likely to recommend ILTC than experts in France, the Netherlands, and Estonia; experts in Sweden and Spain took an intermediate position.

    Conclusion: This study provides new understanding of the factors that shape professionals' perceptions of ILTC appropriateness and highlights the need to construct multifaceted models of institutionalization when planning services for people with dementia. It also has several important clinical implications (including flagging interventions that could decrease the need for ILTC), and provides a basis for enhancing professionals’ decision-making capabilities (including the greater involvement of clients themselves).

    © 2016 AMDA - The Society for Post-Acute and Long-Term CareMedicine

  • 1252.
    Tucker, Sue
    et al.
    University of Manchester, Manchester, United Kingdom.
    Sutcliffe, Caroline
    University of Manchester, Manchester, United Kingdom.
    Bowns, Ian
    University of Manchester, Manchester, United Kingdom.
    Challis, David
    University of Manchester, Manchester, United Kingdom.
    Saks, Kai
    University of Tartu, Tartu, Estonia.
    Verbeek, Hilde
    Maastricht University, Maastricht, The Netherlands.
    Cabrera, Esther
    University Pompeu Fabra, Barcelona, Spain.
    Karlsson, Staffan
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Leino-Kilpi, Helena
    University of Turku, Turku, Finland & Turku University Hospital, Turku, Finland.
    Meyer, Gabriele
    University of Witten/Herdecke, Witten, Germany & Martin Luther University Halle-Wittenberg, Halle-Wittenberg, Germany.
    Soto, Maria
    Toulouse University Hospital, Toulouse, France.
    Improving the mix of institutional and community care for older people with dementia: an application of the balance of care approach in eight European countries2016Ingår i: Aging & Mental Health, ISSN 1360-7863, E-ISSN 1364-6915, Vol. 20, nr 12, s. 1327-1338Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: To examine whether the mix of community and institutional long-term care (ILTC) for people with dementia (PwD) in Europe could be improved; assess the economic consequences of providing alternative services for particular groups of ILTC entrants and explore the transnational application of the ‘Balance of Care’ (BoC) approach.

    Method: A BoC study was undertaken in Estonia, Finland, France, Germany, the Netherlands, Spain, Sweden, and the UK as part of the RightTimePlaceCare project. Drawing on information about 2014 PwD on the margins of ILTC admission, this strategic planning framework identified people whose needs could be met in more than one setting, and compared the relative costs of the possible alternatives.

    Results: The findings suggest a noteworthy minority of ILTC entrants could be more appropriately supported in the community if enhanced services were available. This would not necessarily require innovative services, but more standard care (including personal and day care), assuming quality was ensured. Potential cost savings were identified in all countries, but community care was not always cheaper than ILTC and the ability to release resources varied between nations.

    Conclusions: This is believed to be the first transnational application of the BoC approach, and demonstrates its potential to provide a consistent approach to planning across different health and social care systems. Better comparative information is needed on the number of ILTC entrants with dementia, unit costs and outcomes. Nevertheless, the findings offer important evidence on the appropriateness of current provision, and the opportunity to learn from different countries' experience. © 2015 Taylor & Francis

  • 1253.
    Turner, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sund, Magdalena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lundberg, Jenny
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelse av att triagera patienter med ögonsymptom vid en akutmottagning2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 1254.
    Törnqvist, Jeanette
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Dubbeldokumentation i patientjournaler2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att dokumentera är en nödvändighet för att säkra att patienterna får god och säker vård. I dag dokumenterar flera hälso- och sjukvårdsprofessioner i befintligt journalsystem var för sig angående samma patient under hela vårdtillfället, vilket kan leda till dubbeldokumentation. Syftet med studien var att beskriva dubbeldokumentation i journaler för patienter som vårdats inneliggande med diagnosen höftfraktur. En retrospektiv deskriptiv journalgranskning av 30 journaler genomfördes. Innehållsanalys enligt Krippendorff användes för att bearbeta data. Journalhandlingar som skrivits av läkare, sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut granskades. Resultatet visade att dubbeldokumentation förkom vid alla granskade tillfällen under vårdförloppet och inom eller mellan samtliga granskade professioner. Totalt hittades 886 tillfällen av dubbeldokumentation. Flest tillfällen av dubbeldokumentation förekom sjuksköterskor emellan och mellan sjuksköterskor och sjukgymnast. Dokumentationen skulle kunna utvecklas genom införande av en standardiserad tvärprofessionell vårdplan. Mer forskning behövs framför allt gällande dokumentationen vid utskrivningstillfället av patienten

  • 1255.
    Upphoff, Anna Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Wallin, Anna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Distriktssköterskans erfarenhet av vården av patienter med långvarig smärta2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Långvarig smärta är ett folkhälsoproblem. I vården av patienter med långvarig smärta har det visat sig att distriktssköterskor kan känna sig maktlösa och uppleva bristande kunskap och handlingsplan. Patienter anser att vården är tillfredställande om relationen mellan distriktssköterska och patient fungerar. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av vården av patienter med långvarig smärta. Designen var kvalitativ metod med en induktiv ansats, där kvalitativ innehållsanalys användes vid bearbetning av data. Fyra distriktssköterskor med varierande yrkeserfarenhet och ålder i Halmstad och Hylte kommun deltog i studien. Datainsamling utfördes i form av intervjuer. I resultatet framkom att vården bygger på förtroende mellan distriktssköterska och patient. Förtroendet skapas genom distriktssköterskors möte med patienten, tillämpande av kunskap och arbete i team. Distriktssköterskor har erfarenhet och kunskap genom yrkeserfarenhet och utbildning inom området smärta och smärtbehandling, vilket inte används optimalt i praktiken. Olika kunskapsnivåer bidrar till att vården av patienter blir varierad. Samarbete mellan olika yrkeskategorier är av betydelse, där patienten är i centrum och ses som en unik individ. Vården kan förbättras genom ytterligare forskning  som styrker resultatet av distriktssköterskors erfarenhet i genomförd pilotstudie, belyser patienternas erfarenhet av vården av långvarig smärta och utvärderar samhällsekonomisk betydelse.

  • 1256.
    Van der Elst, Kristien
    et al.
    Department of Rheumatology, University Hospitals Leuven, Leuven, Belgium & Skeletal Biology and Engineering Research Centre, Department of Development and Regeneration, KU Leuven–University of Leuven, Leuven, Belgium.
    Bremander, Ann
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). Department of Clinical Sciences, Section of Rheumatology, Lund University, Lund, Sweden & Research and Development Centre, Spenshult, Halmstad, Sweden.
    De Groef, An
    Department of Rehabilitation Sciences, KU Leuven – University of Leuven, Leuven, Belgium.
    Larsson, Ingrid
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Mathijssen, Elke G.E.
    Department of Rheumatology, Sint Maartenskliniek, Nijmegen, The Netherlands.
    Vriezekolk, Johanna E.
    Department of Rheumatology, Sint Maartenskliniek, Nijmegen, The Netherlands.
    Westhovens, Rene
    Department of Rheumatology, University Hospitals Leuven, Leuven, Belgium & Skeletal Biology and Engineering Research Centre, Department of Development and Regeneration, KU Leuven–University of Leuven, Leuven, Belgium.
    van Eijk-Hustings, Yvonne J.L.
    Department of Clinical Epidemiology and Medical Technology Assessment, Maastricht University Medical Centre, Maastricht, The Netherlands & Department of Rheumatology, Maastricht University Medical Centre, Maastricht, The Netherlands.
    European Qualitative research project on Patient-preferred outcomes in Early Rheumatoid Arthritis (EQPERA): rationale, design and methods of a multinational, multicentre, multilingual, longitudinal qualitative study2019Ingår i: BMJ Open, ISSN 2044-6055, E-ISSN 2044-6055, Vol. 9, nr 3, artikel-id e023606Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Including the patient perspective is important to achieve optimal outcomes in the treatment of rheumatoid arthritis (RA). Ample qualitative studies exist on patient outcomes in RA. A Belgian study recently unravelled what matters most to patients throughout the overwhelming and rapidly evolving early stage of RA. The present study, European Qualitative research project on Patient-preferred outcomes in Early Rheumatoid Arthritis (EQPERA) was created to contribute to a more universal understanding of patient-preferred health and treatment outcomes by integrating the perspectives of patients with early RA from three European countries.

    METHODS AND ANALYSIS: In EQPERA, a qualitative, explorative, longitudinal study will be implemented in The Netherlands and Sweden, parallel to the methods applied in the previously conducted Belgian study. In each country, a purposive sample of patients with early RA will be individually interviewed 3-6 months after start of the initial RA treatment and subsequently, the same participants will be invited to take part in a focus group 12-18 months after RA treatment initiation. Data collection and analysis will be independently conducted by the local research teams in their native language. A meta-analysis of the local findings will be performed to explore and describe similarities, differences and patterns across countries.

    ETHICS AND DISSEMINATION: Ethics approval was granted by the responsible local ethics committees. EQPERA follows the recommendations of the Declaration of Helsinki. Two main papers are foreseen (apart from the data reporting on the local findings) for peer-reviewed publication.

    © Author(s) (or their employer(s)) 2019.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 1257.
    Van der Elst, Kristien
    et al.
    University Hospitals Leuven, Leuven, Belgium.
    Bremander, Ann
    Spenshult Research and Development Center, Spenshult Hospital, Halmstad, Sweden.
    De Groef, Ann
    University Hospitals Leuven, Leuven, Belgium.
    Larsson, Ingrid
    Spenshult Research and Development Center, Spenshult Hospital, Halmstad, Sweden.
    Mathijssen, Elke
    Sint-Maartenskliniek, Nijmegen, Netherlands.
    Vriezekolk, Joke
    Sint-Maartenskliniek, Nijmegen, Netherlands.
    Westhovens, Renee
    University Hospitals Leuven, Leuven, Belgium.
    van Eijk-Hustings, Yvonne
    Maastricht University Medical Center, Maastricht, Netherlands.
    European Qualitative Research Project on Patient-preferred Outcomes in Early Rheumatoid Arthritis (EQPERA): Rationale, Design and Methods of a Multi-country, Multi-center, Multi-language, Longitudinal Qualitative Study2017Ingår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 76, nr Suppl. 2, s. 1488-1489Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Ample studies exist on outcome assessment from the patient perspective in Rheumatoid Arthritis (RA), but little is known about health and treatment preferences of recently diagnosed patients, and how these evolve over time. A Belgian qualitative study has set the scene (1), but knowledge on cross-cultural nuances in patient-preferred outcomes is lacking. To this end, EQPERA – European Qualitative research collaboration on Patient-preferred outcomes in Early Rheumatoid Arthritis– was founded.

    Objectives: EQPERA aims to unravel longitudinally preferences for treatment and health outcomes among patients with early RA across Belgium, the Netherlands and Sweden. To yield sound results, specific preparations for this cross-country qualitative study are reported here.

    Methods: Several steps have been undertaken to ensure trustworthiness of findings and consistency across countries in sampling, interviewing, analysis and project management: a detailed research protocol has been written; the interview guides have been translated following a structured forward-backward linguistic validation process; templates for data collection and a quality assurance reporting tool have been developed; and local staff has been trained and supervised by the project leader in implementing the study protocol. Each country will document changes with sufficient detail in their research logbook.

    Results: EQPERA will be a qualitative, explorative, longitudinal study with active involvement of patient researchers. In each country, a purposive sample of patients with early RA will be individually interviewed 3–6 months after start of the initial RA treatment and subsequently, the same participants will be invited back to take part in a focus group 12–18 months after RA treatment initiation. Data collection and analysis will be independently conducted by the local research teams in their native language. The local teams will analyze their interview data using the constant comparison method as detailed in Qualitative analysis guide of Leuven, after which Saldana's guiding questions will be adopted for analyzing change over time. Afterwards, a meta-synthesis of all locally gathered and interpreted data will be conducted to explore and describe patterns, similarities and differences across countries.

    Conclusions: This European project is a first step in gathering contextual findings on patient-preferred outcomes in early RA. Such knowledge is of crucial importance for tailoring therapeutic approaches in a timely and meaningful way. Our innovative, qualitative, longitudinal research design goes beyond the abilities of the frequently used cross-sectional designs in qualitative research. Large, multi-national qualitative projects are scarce in rheumatology research, thus applied data management and quality assurance strategies could be of interest to other researchers. © 2017, BMJ Publishing Group Limited

  • 1258.
    Vancura, Jeanette
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sandström, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Preventivt omvårdnadsarbete inom riskområdet trycksår: En registerstudie utifrån kvalitetsregistret Senior Alert2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trycksår orsakar lidande för patienter och höga kostnader för sjukvården. För att förhindra uppkomst av trycksår är det viktigt att identifiera patienter med ökad risk för trycksår samt att aktivt arbeta med preventiva omvårdnadsåtgärder. Ett strukturerat arbetssätt kan göras utifrån kvalitetsregistret Senior Alerts rekommendationer. Senior Alert är inriktat på förebyggande vård av äldre över 65 år och i registret registreras bland annat risk för trycksår, planerade åtgärder samt sjuksköterskans utvärdering av de insatta åtgärderna. Syftet med studien var att kartlägga täckningsgrad, utförda riskbedömningar och planerade åtgärder avseende risk för trycksår i kvalitetsregistret Senior Alert. Datainsamling innefattade alla patienter, 75 år eller äldre, på en medicinklinik i västra Sverige, som under år 2013 riskbedömts och registrerats med risk för trycksår. Materialet beskrevs kvantitativt. Resultatet visade att täckningsgraden i Senior Alert var 61,8% och att av de riskbedömda patienterna bedömdes 22,7% ha risk att utveckla trycksår. I genomsnitt planerades för 5,84 (±2,72) åtgärder per patient. Mest frekvent var åtgärder inom nutrition. Det fanns en svag korrelation mellan antal planerade åtgärder och Modifierad Norton-poäng (MNS-poäng). Resultatet visar att fortsatt arbete för att öka täckningsgrad krävs samt att mer individanpassade åtgärder behövs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 1259.
    Verbeek, Hilde
    et al.
    Department of Health Services Research, CAPHRI School for Public Health and Primary Care, Maastricht University, the Netherlands.
    Meyer, Gabriele
    School of Nursing Science, Faculty of Health, Witten/Herdecke University, Germany & Institut für Gesundheits- und Pflegewissenschaft, Medizinische Fakultät, Martin-Luther-University Halle-Wittenberg, Germany.
    Challis, David
    Personal Social Services Research Unit, Faculty of Medical and Human Sciences, University of Manchester, UK.
    Zabalegui, Adelaida
    Fundacíó Privada Clinic per la Recerca Biomedica, Hospital Clinic of Barcelona, Spain.
    Soto, Maria
    Geriatrics Department, INSERM U 1027, Toulouse University Hospital, France.
    Saks, Kai
    Department of Internal Medicine, University of Tartu, Estonia.
    Leino-Kilpi, Helena
    Department of Nursing Science, Faculty of Medicine, University of Turku, University Hospital Turku, Finland.
    Karlsson, Staffan
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Sweden.
    Hamers, Jan
    Department of Health Services Research, CAPHRI School for Public Health and Primary Care, Maastricht University, the Netherlands.
    Inter-country exploration of factors associated with admission to long-term institutional dementia care: evidence from the RightTimePlaceCare study2015Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 71, nr 6, s. 1338-1350Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To explore inter-country variation of factors associated with institutionalization of people with dementia.

    Background: There is an urgent need for evidence on whether factors associated with admission to institutional dementia care are applicable across healthcare systems, as increasing evidence suggests that these factors could be country-specific.

    Design: A prospective cohort study.

    Method: Primary data were collected in eight European countries, at baseline and after 3 months follow-up (November 2010–April 2012). The sample included 2014 dyads of people with dementia and their informal caregivers; 791 patients were recently institutionalized, 1223 patients lived at home and were at risk of institutionalization. Associations between care setting (institution vs. home) and factors shown to influence institutionalization (e.g. cognition, independence in activities of daily life, behaviour) were studied.

    Results: Considerable differences were found between the eight countries in characteristics of people with dementia who had been recently admitted to ILTC. However, caregiver burden appeared the most consistent factor associated with institutionalization in all analyses. Indications for the importance of independence in activities of daily life were found as well, although country differences may be more prominent for this factor.

    Conclusion: Evidence was found for two common factors, crucial in the process of institutionalization across countries: caregiver burden and independency in activities of daily life. However, this study also suggests that admission to institutional dementia care is context-specific, as wide variation exists in factors associated with institutionalization across countries. Tailored best-practice strategies are needed to reflect variations in response to these needs. 

    © 2015 John Wiley & Sons Ltd.

  • 1260.
    Vilhelmsson, Samuel
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ett nyktrare liv: En litteraturöversikt om motivation hos alkoholberoende individer2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Konsekvenserna av en extensiv alkoholkonsumtion är försämrad somatisk och mental hälsa samt negativ påverkan på individens sociala kontext. Alkoholberoende individer utgör en stor grupp människor i samhället som ofta upplever ett lidande och även orsakar stora kostnader.

    Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera de motivationsfaktorer som är betydelsefulla för alkoholberoende individer i avsikt att minska sin alkoholkonsumtion och därmed förbättra sin hälsa.

    Metod: Den metod som användes för att besvara syftet var en litteraturöversikt där 13 vetenskapliga artiklar bearbetades genom att deras resultat undersöktes med innehållsanalys.

    Resultat: Analysen visade på ett omfattande lidande hos individerna och att alkoholen dominerade deras tankevärld. Tillmötesgående vårdpersonal som var tillgänglig och som utan pekpinnar tog individen på allvar bidrog tillsammans med ett stödjande personligt nätverk till att individerna gavs möjlighet att återta och bibehålla kontroll över sin livssituation. Konklusion: Slutsatsen av resultatet var att de motivationsfaktorer som var viktigast för individerna var en god terapeutisk kontakt med vårdpersonal som byggde på respekt fri från fördomar och skuldbeläggande. Även individernas stödjande sociala nätverk var vitala för motivationsgraden. Vidare forskning kring ämnesområdet bör utgå ifrån ett personcentrerat perspektiv då individen ofta besitter stor kunskap kring sina egna förutsättningar, metoder och målbilder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 1261.
    Vinblad, Elin
    et al.
    Child and Youth Rehabilitation Services, Region Skåne, Kristianstad, Sweden.
    Larsson, Ingrid
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Lönn, Maria
    Region Halland, Halmstad, Sweden.
    Olsson, Emma
    Falkenberg Municipality, Falkenberg, Sweden.
    Nygren, Jens M.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Development of a Digital Decision Support Tool to Aid Participation of Children With Disabilities in Pediatric Rehabilitation Services: Explorative Qualitative Study2019Ingår i: JMIR Formative Research, E-ISSN 2561-326X, Vol. 3, nr 4, artikel-id e14493Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Building a health care system in accordance with the rule of law requires child-centered care, where children andyoung people, regardless of ability, are allowed to participate in visits with their health care professionals. As part of an overallproject focusing on developing and implementing a digital decision support tool to increase the participation of children withdisabilities in pediatric rehabilitation, this study brings new knowledge as to how this specific patient group views participation.

    Objective: The aim of this formative study was to explore the experiences of children and young people with disabilities concerning increasing their participation in the pediatric rehabilitation services.

    Methods: The formative study had an explorative design, based on a latent qualitative content analysis with an inductive approach. Interviews were conducted with 20 children (6-17 years) and 8 young people (19-30 years) with disabilities about their experiences of participation in pediatric rehabilitation services.

    Results: A total of 3 categories emerged reflecting the participants’ possibilities of participation in the pediatric rehabilitation services: to feel involved, to feel independent, and to work in partnership. To feel involved meant being listened to and being connected, to feel independent meant being admitted and being enabled, and to work in partnership meant being supported andbeing able to entrust others with the decision making. With the overall theme moving toward empowerment of children in pediatric rehabilitation, a true feeling of participation can be experienced.

    Conclusions: The views of children and young people with disabilities are that children should be given the prerequisites for empowerment by being allowed to feel involved and independent as well as to work in partnership to experience true participation in the pediatric rehabilitation services. This finding is essential in the design of a digital decision support tool based on the children’s needs and perspectives. © Elin Vinblad, Ingrid Larsson, Maria Lönn, Emma Olsson, Jens M Nygren, Petra Svedberg.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 1262.
    Vinblad, Elin
    et al.
    The Child and Youth Rehabilitation Service, Region Skåne, Kristianstad och Hässleholm, Sweden.
    Nygren, Jens M.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Karsson, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Teleman, Britta
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Larsson, Ingrid
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Parents’ expectations of a digital decision support tool for children with disabilities in pediatric rehabilitation – a qualitative study2019Ingår i: 31st EACD Conference, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Children with disabilities usually have an extensive need for support from their parents in communication with healthcare professionals in pediatric rehabilitation. The aim of this study was to explore parents’ expectations of a digital communication and decision making tool for children with disabilities in pediatric rehabilitation.

    Patients and methods: The study had a descriptive design with a qualitative content analysis approach. Interviews were conducted with 17 parents (aged 31-62 years, 13 mothers and 4 fathers) to children with intellectual disabilities, physical disabilities or autism spectrum disorders. Results: Three categories emerged reflecting parents’ expectation of how to increase participation in rehabilitation by using a digital communication and decision tool: 1) the children will become more confident with a higher self-esteem if they easily can express themselves and their inner thoughts 2) the children will respond more honestly without considering what their parents or healthcare professionals expect to hear 3) the children will become more independent if they have a possibility to be involved and understand decisions in their own rehabilitation.

    Conclusion: The parents highlighted the importance of self-esteem as prerequisites to increase participation in rehabilitation for their children with disabilities, which they believed could be achieved by using a digital tool. A digital communication and decision making tool would strengthen the children’s voices in their own rehabilitation. This result constitutes therefore a basis in the development of a forthcoming digital communication and decision making tool, with the main objective to increase participation, for children with disabilities.

  • 1263.
    Vinblad, Elin
    et al.
    The Child and Youth Rehabilitation Service, Region Skåne, Kristianstad & Hässleholm, Sweden.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Nygren, Jens M.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Lönn, Maria
    Psychiatric Clinic, Region Halland, Halmstad, Sweden.
    Olsson, Elin
    Falkenberg Municipality, Falkenberg, Sweden.
    Larsson, Ingrid
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Children and young people’s experiences of participation in pediatric rehabilitation: a qualitative study2019Ingår i: Developmental Medicine & Child Neurology, ISSN 0012-1622, E-ISSN 1469-8749, Vol. 61, nr S2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Creating a healthcare system of justice requires a child-centered care where children and young people, regardless of disability, are allowed to participate in their own rehabilitation. The aim of this study was to explore children and young people’s experiences of participation in pediatric rehabilitation.

    Patients and methods: The study had a descriptive design with a qualitative content analysis approach. Interviews were conducted with 20 children (6-17 years old, 9 girls and 11 boys) and 8 young people (18-30 years old, 6 women and 2 men) with intellectual disabilities, physical disabilities or autism spectrum disorders.

    Results: Three categories emerged that reflected children and young people’s experiences of participation in pediatric rehabilitation: to be included; to be empowered; and to feel supported. To be included meant that children and young people are respected, listened to and involved in shared decision-making. To be empowered comprised autonomy, responsibility and understanding as essential aspects for participation. To feel supported meant that children and young people described their parents as facilitators for enabling participation by supporting communication and being a bridge between child and professionals.

    Conclusion: To increase participation, children need support in communication with the healthcare professionals in a way that they feel respected, empowered and able to be included in decisions concerning their own pediatric rehabilitation. This result constitutes an important step in the development of a forthcoming digital communication and decision tool, with the main objective to increase participation, for children with disabilities.

  • 1264.
    Vu, Dellila
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors attityd till patienter med HIV och AIDS2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Infektionen Humant immunbrist virus (HIV) leder till Acquired Immunodeficeiency Syndrome (AIDS) vilket är en dödlig sjukdom. Trettiosju miljoner människor i världen har drabbats utav viruset. Bara i Sverige lever 6500 människor med HIV/AIDS. Forskning visar att sjuksköterskors attityd till patienter med HIV/AIDS påverkar vårdarbetet. Den föreliggande litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskors attityd samt dess underliggande faktorer till patienter med HIV/AIDS. Till resultatet användes 13 vetenskapliga artiklar som fokuserade på sjuksköterskors attityd till patienter med HIV/AIDS. Databearbetningen genererade tre teman. Teman som formulerades var: Sjuksköterskors negativa attityder, sjuksköterskors positiva attityder samt kunskapens betydelse. Resultatet visade att såväl positiva attityder som negativa attityder var förekommande. En avgörande faktor som påverkade sjuksköterskors attityd var deras bristande kunskap om framförallt smittvägar avseende HIV/AIDS. Därför är det nödvändigt att utöka sjuksköterskors kunskap kring HIV/AIDS. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 1265.
    Vujic, Aleksandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Freij, Nicole
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Fysisk aktivitet vid bipolär sjukdom2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förekomsten av bipolär sjukdom uppskattas vara upp till 1,5 % av världens befolkning. Denna population drabbas i stor utsträckning av välfärdssjukdomar som metabolt syndrom, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Idag är förstahandsbehandlingen vanligtvis stämningsstabiliserande psykofarmaka, sömnpreparat och antipsykotiska läkemedel. Syfte: Syftet var att beskriva fysisk aktivitet hos vuxna personer med bipolär sjukdom. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes på tio vetenskapliga artiklar som bearbetades genom textanalys. Resultat: Analysen resulterade i kategorierna: Hälsoeffekter av fysisk aktivitet, Erfarenheter av fysisk aktivitet och Motivation för fysisk aktivitet. Resultatet påvisade i första kategorin att regelbunden fysisk aktivitet minskade skoven av mani och depression. I andra kategorin framkom det att aktiviteter som föredrogs var rytmiska och monotona, såsom löpning, cykling, promenad eller simning. Tredje kategorin påvisade att en förtroendefull relation mellan patient och allmänsjuksköterskan var betydande vid depressiva perioder. Sjuksköterskan fungerade också som stöd för vardagsstrukturen och till att motivera till fysisk aktivitet. Slutsats: Fysisk aktivitet kan symtomlindra och förbättra den fysiska och psykiska hälsan. Fysisk aktivitet bör vara en självklar del i omvårdnadsarbetet och utbildning om dess effekt bör ges till både sjuksköterskestudenter och yrkesverksamma sjuksköterskor. Mer forskning behövs för att se hur fysisk aktivitet på sikt påverkar läkemedelsbehandling och samsjukligheten med välfärdssjukdomar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 1266.
    Wadell, Katheleen
    et al.
    Institute of Nursing, The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Göteborg, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    The Vårdal Institute Göteborg, The Swedish Institute for Health Sciences, and Psychiatric Services, Halland, Sweden.
    Nurses' experiences of caring for patients with a dual diagnosis of depression and alcohol abuse in a general psychiatric setting2007Ingår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 28, nr 10, s. 1125-1140Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to describe mental psychiatric health nurses' experiences of caring for persons with the dual disorders of major depression and alcohol abuse. The study was conducted in 2003 on three psychiatric wards located in two general hospitals in Sweden. The study group comprised 11 registered nurses with experience of caring for patients with dual disorders. The data were analyzed by means of qualitative content analysis. The findings revealed three categories: Enabling a good level of cooperation with patients; Facilitating continued care and treatment; and Understanding barriers to cooperation with patients. Building a trusting relationship in order to enable cooperation with patients was the basis for continued care and treatment. The nurses needed more training and multidisciplinary knowledge in order to meet the particular clinical needs of this patient group. Nurses have an important obligation to utilize the best available evidence, including research findings and other scientific sources.

  • 1267.
    Wahlin, Ulla
    et al.
    Falkenberg Ambulance Service, Falkenberg, Sweden.
    Wieslander, Inger
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Fridlund, Bengt
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Loving care in the ambulance service1995Ingår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 11, nr 6, s. 306-313Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The ambulance service should offer good care signified by humane and individual treatment of the patients, based on love to our fellow man. The aim of this study was to find out how loving care was practised in one ambulance service. The method for the study was the critical incident technique. Twelve paramedics, the majority of whom are qualified nurses, took part in the study; they were asked to describe, in writing, critical incidents in which they had acted with loving care. The paramedics’ writings disclosed their ability to do their job with loving care, bearing on their cognizance, solicitude and empathy. On the whole, subject cognizance, the ability to judge and treat based upon the monitored symptoms of the patients, was apparent. In the main, subject solicitude loving care was shown through humbleness, consideration, closeness and being in rapport, and generally subject empathy, the paramedic’s empathic capacity and his knowledge about man’s behaviour in a crisis, became evident. From a clinical standpoint the study shows the importance of the paramedics possessing professional skill. As a contribution to science the study adds to continued research based upon descriptions made by other groups of personnel about the phenomenon to be studied; namely, loving care. © 1995 Pearson Professional Ltd.

  • 1268.
    Wallgren Andersson, Caroline
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Norman, Katarina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Stenkvist, Malgorzata
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjuksköterskans roll i undervisning: Kunskap och insikt kan leda till livsstilsförändring hos patienten2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ohälsosamma levnadsvanor ökar risken för sjukdom och död. Hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes typ-2 är exempel på sjukdomar som kan undvikas genom en förbättrad livsstil. En viktig roll i sjuksköterskans arbete är att undervisa patienter i hur de kan förändra sin livsstil och ta ansvar för sin egenvård. Syftet med den här studien var att belysa sjuksköterskans roll i patientundervisning med fokus på livsstilsförändring. Studien gjordes i form av en litteraturstudie där grunden för resultatet utgjordes av 11 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom det att sjuksköterskans bedömning av patientens kunskapsbehov var en viktig del av undervisningsprocessen. Faktorer som var av betydelse för undervisningens resultat var information, samt val av lämplig metod och modell. Sjuksköterskans pedagogiska synsätt var en annan faktor som påverkade undervisningen. Studien visar att sjuksköterskan behöver anpassa sin roll utifrån patientens behov. Det har även visat sig att det förekommer brister i sjuksköterskans kompetens vad det gäller pedagogiska och didaktiska kunskaper. Genom att utvidga patientundervisning i sjuksköterskeutbildningen och prioritera den inom sjukvården så finns vinster att göra både ur patientperspektiv och samhällsekonomiskt. Mer vetenskaplig forskning behövs dock inom ämnesområdet om hur tillvägagångssätt vid planering och genomförande av patientundervisning kan förbättras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sjuksköterskans roll i undervisning
  • 1269.
    Warrén Stomberg, Margareta
    et al.
    Gothenburg University, Sahlgrenska Academy, the Institute of Health and Care Sciences, Gothenburg, Sweden.
    Knudsen, Kai
    Department of Anaesthesia and Intensive Care, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Stomberg, Henrik
    Police Department in Örebro County, Örebro, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Symptoms and Signs in Interpreting Gamma-hydroxybutyrate (GHB) Intoxication – An Explorative Study2014Ingår i: Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, ISSN 1757-7241, E-ISSN 1757-7241, Vol. 22, artikel-id 27Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Acute poisoning with gamma-hydroxybutyrate (GHB) has been a serious medical and social problem in different parts of the world including Sweden. GHB is a drug of abuse which acts primarily as central nervous system (CNS) depressants. GHB has serious toxicity, although many young users do not recognise GHB as a dangerous drug. The aim of this pilot study was to explore how symptoms with risk of failure in vital functions would be valued among professionals that encounter GHB intoxication in the emergency phase.

    Methods

    A web-based survey focusing on the assessment of vital clinical signs for possible GHB intoxication using a numeric scale was carried out during April and May 2011. The participants, n 105, are all professionals who encounter GHB intoxicated in the emergency phase, but have different levels of training in GHB intoxication, mainly Registered Nurses (RNs) in southwest Sweden, employed in pre-hospital or emergency departments at somatic and most psychiatric health care facilities, as well as police officers who in their work come into contact with drug users. Responses in the survey were scored according to risk of GHB intoxication with serious failure of vital functions. The score value was then referred to a so-called evidence based priority (EBP) scale and analysed using descriptive statistics and Fisher's exact test.

    Results

    Cardiac arrest, coma, hypoxia, general convulsions, slow respiratory and heart rate and pale skin are symptoms with the highest risk of serious failure in vital physical functions and were predominantly recognised as such.

    Conclusion

    Despite the professionals' different levels of training in GHB intoxication, all of them were relatively well aware of and in accordance regarding the most risky symptoms. The interpretation score for the less risky symptoms and signs of GHB intoxication varied depending on their degree of training. The results should be viewed cautiously, as the size of the professional groups and their general knowledge of critical symptoms of GHB poisoning varied. © 2014 Stomberg et al.; licensee BioMed Central Ltd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 1270.
    Wendt, Eva
    et al.
    Research and Development Unit, Primary Health Care, Falkenberg, Sweden.
    Marklund, Bertil
    Research and Development Unit, Primary Health Care, Falkenberg, Sweden.
    Lidell, Evy
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Hildingh, Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Westerstål, Anna
    Department of Public Health and Community Medicine, University of Gothenburg, Göteborg, Sweden.
    Possibilities for dialogue on sexuality and sexual abuse: Midwives' and clinicians' experiences2011Ingår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 27, nr 4, s. 539-546Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: To describe midwives’ and clinicians’ experiences of the possibilities and obstacles for dialogue with young women on sexuality and sexual abuse, focusing on the possibilities. Design: qualitative study with interview data analysed by qualitative content analysis. Setting: South-west Sweden. Participants: A purposive sample, consisting of 15 midwives, six gynaecologists and five general practitioners aged 30–65 years, was chosen in order to obtain as many different experiences as possible. The participants’ professional experiences varied, ranging from five to more than 35 years, and they were employed at youth clinics, primary health-care centres, gynaecology clinics, a specialist sexual medicine centre and antenatal care centres, situated in small and large cities. Findings: The participants described the respectful encounter that can be created when young women meet midwives and clinicians in the context of a gynaecological consultation. In this situation, there was a potential to strengthen women while attempting to improve their sexual health. Support from the organisation and the use of personal skills and assets were found to be promoting factors for dialogue. Lack of organisational support or communication skills and difficult emotions complicated the situation, which might, in turn, restrain midwives and clinicians from raising sexual issues. Implications for practice Increased knowledge, support and opportunities for reflection concerning dialogue regarding sexual issues might evoke the interest and intent of health professionals to approach these issues. Guidelines regarding dialogue about both sexuality and sexual abuse should be routine in health-care services.

  • 1271.
    Wennerholm, Anna-Pia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Jolfson, Annika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Omvårdnadsforskningens integrering i det kliniska omvårdnadsarbetet - en systematisk  litteraturstudie2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Omvårdnadsforskningen har ökat i takt med att fler sjuksköterskor har en akademisk utbildning. Studier på området har fokuserat på i vilken omfattning sjuksköterskor använder sig av evidensbaserad forskning samt vilka barriärer som finns för användandet. Resultaten är entydiga om att det är svårt att integrera forskningsresultat i det kliniska arbetet. Följden av detta kan bli att kunskap inte når ut i det kliniska omvårdnadsarbetet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsforskningens integrering i det kliniska omvårdnadsarbetet. En systematisk litteraturstudie med integrativ metod genomfördes. I resultatet framkom olika möjligheter till integrering av forskning i klinisk verksamhet. Ett öppet klimat med gemensamma mål för integrering av omvårdnadsforskning samt ett tydligt ledarskap som ger resurser i form av ekonomi, utbildning och tid. För att integreringen av forskning i det kliniska arbetet ska öka behövs ett samarbete mellan universitet/ högskolor och klinisk verksamhet så att sjuksköterskor kan få det stöd som behövs för att utveckla den omvårdnad som ges till patienten. I litteraturen finns få empiriska studier i ämnet varför det vore av intresse att fortsätta utforska detta område.

  • 1272.
    Werkander Harstäde, Carina
    et al.
    Karolinska Institute, Stockholm, Sweden; Gotland University College, Visby, Sweden & Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Andershed, Birgitta
    Gjøvik University College, Gjøvik, Norway & Ersta Sköndal University College, Stockholm, Sweden.
    Roxberg, Åsa
    Linnaeus University, Växjö, Sweden & Haraldsplass University College, Bergen, Norway.
    Brunt, David
    Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Feelings of guilt – Experiences of next-of-kin in end-of-life care2013Ingår i: Journal of Hospice and Palliative Nursing, ISSN 1522-2179, E-ISSN 1539-0705, Vol. 15, nr 1, s. 33-40Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to gain a greater understanding of the experiences of guilt of the next-of-kin in end-of-life care. Seventeen next-of-kin who had lost a loved one were interviewed with a focus on possible experiences of guilt. A Gadamerian-based hermeneutic approach to interpret these experiences was used. The interpretation showed that next-of-kin’s experiences of guilt emanated from a situation where the next-of-kin had a moral view on what was the right thing to do, it could also originate from a wish to do the best possible for the dying person out of love for this person. The situation could also involve both these aspects.  The way in which the situation was handled, could, if the next-of-kin felt that s/he did not fulfill her/his commitments, omitted or neglected the dying person or was the cause of something, lead to experiences of guilt. The situation of being next-of-kin in end-of-life care is complex and demanding, something that health professionals are and should be aware of. Acknowledgement of experiences of guilt can help the next-of-kin in their adaptation to the end-of-life situation as a whole and maybe also give useful tools to support next-of-kin through bereavement. © 2013 The Hospice and Palliative Nurses Association

  • 1273.
    Wern, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Omvårdnadsansvarig sjuksköterskas arbetsuppgifter och kompetens2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige lades 121 671 barn in för sjukhusvård år 2014. Var och en av barnen var i behov av en sjuksköterska som var ansvarig för deras omvårdnad, en omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS). Enligt svensk lagstiftning har alla rätt till en fast vårdkontakt om ett behov uppstår. Syftet med denna studie var att beskriva vilka arbetsuppgifter en omvårdnadsansvarig sjuksköterska inom barnsjukvården har samt vilken kompetens som barnsjuksköterskor anser vara viktig. För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med barnsjuksköterskor. Det transkriberade materialet har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utmynnade i tre kategorier, vilka speglar de arbetsuppgifter som en OAS har: Kunskap, Teamarbete och Trygghet. De tre kategorierna innefattade arbetsuppgifter såsom att inneha kunskap om barnet, samordna och planera, att vara kontaktperson och att informera. Resultatet bidrar till att belysa en OAS’s arbetsuppgifter för att kunna sprida kunskap om dess roll.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 1274.
    Westergården, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Aili, Katarina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). RandD Spenshult, Halmstad, Sweden & Karolinska Institutet, Unit of occupational medicine, Institute of Environmental Medicine, Stockholm, Sweden.
    Larsson, Ingrid
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). RandD Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Living every-day life in the shadow of pain or live every-day life with the pain in the shadow – A constant balancing2019Ingår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 78, nr Suppl 2, s. 1063-1064Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Approximately 10% of the population report chronic widespread pain (CWP), the condition is more common in women than in men. Long-term pain is a public health problem. For most women, the pain interferes with many aspects of every-day life and implies large consequences. Thus, knowledge about how to facilitate life for these women is important.

    Objectives: To explore women’s experiences of how CWP influence their daily life

    Methods: The study has a latent qualitative content analysis design 1 . Individual interviews were conducted in 19 women 45-67 of age, who had reported CWP in a survey 2016. CWP was defined according to the 1990 ACR criteria for fibromyalgia. Pain that had lasted for more than three months, during the last 12 months, was considered chronic. A latent qualitative content analysis was used to analyze the main questions “Can you describe your experiences of living with CWP?” and “How do the CWP influence your life today?” The interviews were recorded, transcribed verbatim and coded into eight subcategories and three categories; represent the manifest content, and a latent theme exploring the interpreted content of women’s experiences of how CWP influence their every-day life.

    Results: The interviewed women expressed a life with CWP as “Living every-day life in the shadow of pain or live every-day life with the pain in the shadow” including three categories; the experience of alienation, limitations and plasticity. 1) The experiences of alienation appeared in the subcategories; suspicion and loneliness. Suspicion meant a feeling of not be taken seriously by healthcare and authorities and loneliness meant not being able to participate in social contexts. 2) The experiences of limitations in daily life includes the subcategories; barriers, stress, and dependence of other people. Barriers meant that fatigue limits the activities in every-day life, stress that constitutes limitations in life and dependence on other people’ support. 3) The experiences of plasticity referred to the subcategories resignation, adjustment and resistance. Resignation meant refraining from activities that could affect the pain, such as gardening, walking and dancing. Adjustment were manifested by making the best of the situation, and resistance meant to resist letting the pain set the terms, to give the pain a fight.

    Conclusion: Women with CWP have to deal with their physical, mental, social and spiritual environment in every-day life. They express a constant balancing in their life between mastering the pain in order to continue living as normal, and allowing the pain to set the terms, i.e. living every-day life in the shadow of pain or live every-day life with the pain in the shadow. Healthcare professionals may consider supporting the patients in finding their individual counterweight to manage life in order to reach better treatment outcome. © Westergården, Aili & Larsson 2019. No commercial re-use. See rights and permissions. Published by BMJ.

  • 1275.
    Westin, Emelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lindahl, Wilma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ensamheten i att vårda en närstående med hjärntumör2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Livet för en patient med hjärntumör förändras drastiskt. Patienter med hjärntumör upplever att sjukdomen tar deras självständighet och mening med livet. Syftet var att beskriva vårdarens upplevelser av att vårda en närstående med hjärntumör. En strukturerad litteraturstudie genomfördes, där tio artiklar analyserades med induktiv ansats. Litteraturstudiens resultat resulterade i en huvudkategori; ensamhet följt av fem underkategorier; vilsenhet, ovisshet, motvilligt maktövertagande, frustration samt längtan efter stöd. Vårdare till närstående med hjärntumör visade en stor påfrestning när de antog den vårdande rollen. Ett stort behov av stöd från vänner, familj och sjukvårdspersonal fanns. Den vårdande rollen innefattade inte enbart omvårdnad av den sjuke, utan även att axla ytterligare ansvar i vardagen så som att ta hand om ekonomin, hushållet och familjen. Denna litteraturstudie visar att när en anhörig blir vårdare till en familjemedlem med hjärntumör kan det vara en tillvaro av ensamhet. Denna ensamhet visade sig på flera olika sätt, såsom att känna sig vilsen, leva i ovisshet, hamna i ett motvilligt maktövertagande, känna sig frustrerad och känna en längtan efter stöd. För att hjälpa vårdarna i denna situation behöver vårdpersonalens rutiner och riktlinjer kring anhörigvård förbättras. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 1276. Westlund, Linett
    et al.
    Zakrisson, Clara
    Ett närmast omöjligt arbete: Sjuksköterskans upplevelse av ohälsa relaterat till stress på arbetsplatsen2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stress är ett begrepp som har ökat i användning den senaste tiden och är en allvarlig psykisk och fysisk åkomma där sjuksköterskor är den yrkesgrupp som drabbas mest av ohälsa på arbetsplatsen. Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan uppkommer av höga krav i kombination med bristande känsla av kontroll vilket kan orsaka en psykisk ohälsa som kan resultera i ångest och depression. Det påverkar sjuksköterskans prestationsförmåga som drabbar organisationen negativt då vårdskador och dödligheten hos patienter ökar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av stress på arbetsplatsen relaterat till ohälsa. Studien baserades på 13 vetenskapliga artiklar som svarade mot syftet. Resultatet innefattade tre huvudkategorier; upplevelser av mänskliga faktorer, upplevelser av organisatoriska faktorer och upplevelsen av den egna ohälsan, samt nio underkategorier. Sjuksköterskans upplevelse av stress skapades av bristande kunskap, hög arbetsbelastning, kollegiala konflikter, oregelbundna arbetstider och emotionell utmattning. Den höga arbetsbelastningen inkluderade stor patientvolym, korta vårdtider och den administrativa delen som tog mycket av den patientcentrerade tiden. Arbetstiderna ansågs vara ett stressmoment då övertid som orsakande brist på återhämtning var vanligt förekommande. För att stressen ska kunna reduceras är det av vikt att uppmärksamma mer personalresurser, mindre patientgrupper, längre upplärningstid för de nyutbildade och mer ledarskapsutbildningar till handledare. Forskningen som finns tillgänglig måste nå fram till organisationen för att åtgärder ska sättas in så att sjuksköterskorna vill stanna kvar inom professionen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 1277.
    Wetterholtz, Ingrid
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Nordblom, Ylva
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Det glömda samtalet: En litteraturstudie om sjuksköterskans samtal kring sexuell hälsa.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sexuell hälsa är ett område inom omvårdnad som kan vara utmanande och kan ställa

    krav på att bemötandet bör ske utifrån patientens förutsättningar. Välbefinnande och

    sexuell hälsa ingår som komponenter i holistisk omvårdnad men det är endast hälften

    av sjuksköterskorna som känner sig trygga att ta upp ämnet. Syftet med

    litteraturstudien var att beskriva hindrande och främjande faktorer som kan påverka

    huruvida sjuksköterskan samtalar om sexuell hälsa med patienten. Vetenskapliga

    artiklar samlades in genom strukturerade sökningar i databaser utifrån studiens syfte

    och resulterade i tio artiklar som bearbetades. Resultatet beskrivs i tre olika teman,

    kunskap, attityder och arbetsmiljö. Resultatet visar att sjuksköterskor uppger att de

    har kunskap om hur olika sjukdomar eller behandlingar kan påverka sexuell hälsa

    men över häften av sjuksköterskorna gav ingen information eller rådgivning i ämnet.

    Hindrande faktorer som framkom, var brist på kunskap om hur ämnet skall tas upp,

    samt attityder, rutiner, tidsbrist och brist på avskilt utrymme. Främjande faktorer var

    utbildning, erfarenhet, rutiner, möjligheten till kontinuitet mellan sjuksköterskan och

    patienten samt att patienten för ämnet på tal. Litteraturstudiens resultat tyder på att

    fortsatt omvårdnadsforskning behövs om hur patienten upplever problem med sexuell

    hälsa, till följd av sjukdom och behandling, samt om omhändertagandet i vården.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 1278.
    Widén, Louise
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Andersson, Emma
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Den som inget frågar, får inget veta: Sjuksköterskors professionella möte med våldsutsatta kvinnor2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Våld mot kvinnor är ett stort problem i dagens samhälle. Våldet har stora effekter på kvinnors hälsa och sjukvården har ett optimalt läge i att upptäcka och hjälpa kvinnorna ur våldssituationen. Sjuksköterskan är ofta den första inom vården som möter kvinnorna. Möten med våldsutsatta kvinnor omges av utmaningar för sjuksköterskan både på ett professionellt och personligt plan. Syftet med studien var att belysa bemötande och omhändertagande av våldsutsatta kvinnor ur ett sjuksköterskeperspektiv. Utifrån analys av 12 vetenskapliga artiklar framkom fyra faktorer som arbetets resultat bygger på. För att sjuksköterskor skall vårda våldsutsatta kvinnor på ett optimalt vis behövs kunskap om våld, ett bra förhållningssätt gentemot patienten, god hantering av egna känslor samt förståelse av miljöns betydelse. Samtliga faktorer har ett stort samband med varandra och är grundläggande för sjuksköterskor i mötet med våldsutsatta kvinnor. Pågående forskning inriktas på att fördjupa kunskap och insatsmetoder för organisationer och myndigheter i bekämpandet av våld. Grundutbildningen för sjuksköterskor borde inkludera undervisning om våld i närarelation och förbereda sjuksköterskor för att kunna hantera den emotionella press som kan uppstå i mötet med våldsdrabbade kvinnor. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Den som inget frågar, får inget veta
  • 1279.
    Wieslander, Inger
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Cardiac rehabilitation in hospital and at home: a long-term study from the perspective of women who have suffered their first myocardial infarction2004Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The general aim of this licentiate thesis was to describe and compare, from a longitudinal perspective, the extent of cardiac rehabilitation efforts as well as changes in social support and social network in women who have suffered their first myocardial infarction (MI). The studies had a descriptive, comparative and longitudinal design. Data were collected from healthcare professionals at 18 acute hospitals, who on two occasions answered a questionnaire dealing with cardiac rehabilitation efforts. From these 18 hospitals, 240 women who had suffered a first MI were consecutively chosen to answer a questionnaire on three occasions on the subject of social support and social network. Descriptive and inferential statistics were used to analyse data over time. The result showed that patients with different ischaemic heart disease diagnoses and their next-of-kin were offered different cardiac rehabilitation programmes (CRPs). None of the hospitals offered a CRP that was specifically designed for women. The women experienced that the extent of general support, support from relatives, and professional support changed positively over time. The women who participated in a CRP reported less need for professional support over time compared to non participants. This licentiate thesis provides knowledge about social support and social network that can be used to develop CROPs based on the special needs of women with MI and their relatives.

  • 1280.
    Wieslander, Inger
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Fridlund, Bengt
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Cardiac rehabilitation efforts for patients with ischaemic heart disease - a 5-year comparative review in five counties in western Sweden2001Ingår i: Coronary Health Care, ISSN 1362-3265, E-ISSN 1532-2025, Vol. 5, nr 1, s. 16-24Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Today’s cardiac rehabilitation programmes are multiphase and interdisciplinary. The aim of the study was to compare different cardiac rehabilitation approaches available to patients with ischaemic heart disease and their next-of-kin during a 5-year period in five counties in Western Sweden. Questionnaires were answered on two occasions, in 1993 and 1998, dealing with the cardiac rehabilitation organization, the target groups invited, rehabilitation efforts, and the health-care professionals involved in the cardiac rehabilitation. The results show that patients with myocardial infarction and their next-of-kin were offered a well-functioning cardiac rehabilitation, both in 1993 and in 1998, at the university, county and district county hospitals. For patients who had undergone bypass surgery and their next-of-kin, cardiac rehabilitation was only available to a lesser extent. Patients with angina pectoris and their next-of-kin had the least possibility of receiving cardiac rehabilitation during the 5-year period. No cardiac rehabilitation programmes were specially designed for women, and an age limit existed in some cases. The most developed cardiac rehabilitation effort was the stress management education. The health-care professionals most frequently included in the cardiac rehabilitation teams at the university and district hospitals were dieticians, cardiologists, physiotherapists and nurses, both in 1993 and in 1998. The corresponding health-care professionals at the county hospitals were cardiologists, social workers, clergymen, physiotherapists and nurses. A research implication can be to identify who the next-of-kin are, what their experiences are of participating in a cardiac rehabilitation programme and how important they are to these patients.

  • 1281.
    Wieslander, Inger
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Mårtensson, Jan
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Cardiac Rehabilitation Nurses’ Experiences of Factors Influencing Female Patients’ Recovery After Their First Myocardial Infarction2013Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, London: Sage Publications, 2013, Vol. 12, s. S77-S78Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    Secondary prevention care after a Myocardial Infarction (MI) has not improved during the last 15 years at the same rate as acute MI care. One reason could be that research and health care focus more on treatment, symptoms and risk factors and not on the individuals’ perceptions of the recovery process after an MI. Most previous research focuses on recovery from the women’s and their partners’ point of view. Since cardiac rehabilitation nurses meet many women after MI, their experiences of the women’s recovery process may be an important complement perspective.

    Purpose

    The aim was to explore cardiac rehabilitation nurses’ experiences of factors influencing female patients’ recovery after their first MI.

    Method

    The study was conducted using qualitative content analysis. Twenty cardiac rehabilitation nurses were interviewed and the study was carried out at 10 hospitals in Sweden.

    Conclusions

    Cardiac rehabilitation nurses experienced that women’s recovery after an MI was influenced by factors that were both related to their own individual as well as by their surroundings factors. The underlying meaning of women´s recovery is characterized as the transition process to the recovery to health.

  • 1282.
    Wieslander, Inger
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden Jönköping.
    Mårtensson, Jan
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Female patients' recovery after their first myocardial infarction2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    Secondary prevention care after a Myocardial Infarction (MI) has not improved during the last 15 years at the same rate as acute MI care. One reason could be that research and health care focus more on treatment, symptoms and risk factors and not on the individuals’ perceptions of the recovery process after an MI. Most previous research focuses on recovery from the women’s and their partners’ point of view. Since cardiac rehabilitation nurses meet many women after MI, their experiences of the women’s recovery process may be an important complement perspective.

    Purpose

    The aim was to explore cardiac rehabilitation nurses’ experiences of factors influencing female patients’ recovery after their first MI.

    Method

    The study was conducted using qualitative content analysis. Twenty cardiac rehabilitation nurses were interviewed and the study was carried out at 10 hospitals in Sweden.

    Conclusions

    Cardiac rehabilitation nurses experienced that women’s recovery after an MI was influenced by factors that were both related to their own individual as well as by their surroundings factors. The underlying meaning of women´s recovery is characterized as the transition process to the recovery to health.

  • 1283.
    Wieslander, Inger
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Mårtensson, Jan
    Högskolan Jönköping, Jönköping, Sverige.
    Fridlund, Bengt
    Högskolan Jönköping, Jönköping, Sverige.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Factors influencing female patients’ recovery after their first myocardial infarction as experienced by cardiac rehabilitation nurses2013Ingår i: Open Journal of Nursing, ISSN 2162-5336, E-ISSN 2162-5344, Vol. 3, nr 2, s. 230-240Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: In the developed part of the world, coro- nary heart disease is the major cause of death and is one of the leading causes of disease burden. In Swe- den, more than 30,000 people per year are affected by myocardial infarction and out of these approximately 40% are women. Nearly 70% of the women survive and after a myocardial infarction a recovery process follows. Today’s health care focuses more on treat- ment, symptoms and risk factors than on the indi- viduals’ perceptions of the recovery process. Aim: To explore cardiac rehabilitation nurses’ experiences of factors influencing female patients’ recovery after their first myocardial infarction. Methods: Twenty cardiac rehabilitation nurses were interviewed. The study was conducted using qualitative content analy- sis. Results: The cardiac rehabilitation nurses experi- enced that women’s recovery after a first myocardial infarction was influenced whether they had a suppor- tive context, their ability to cope with the stresses of life, if they wanted to be involved in their own per- sonal care and how they related to themselves. Con- clusions: Women’s recovery after a myocardial in- farction was influenced by factors related to sur- roundings as well as own individual factors. The un- derlying meaning of women’s recovery can be de- scribed as the transition process of a recovery to health. Our findings suggest that a focus on person- centered nursing would be beneficial in order to promote the every woman’s personal and unique re- covery after a myocardial infarction. Finally, the car- diac rehabilitation nurses’ experiences of factors influencing male patients’ recovery after their first myo- cardial infarction should be important to investigate. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 1284.
    Wieslander, Inger
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Mårtensson, Jan
    Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Fridlund, Bengt
    Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Women’s experiences of how their recovery process is promoted after a first myocardial infarction: Implications for cardiac rehabilitation care2016Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 11, artikel-id 30633Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: A rapid improvement in the care of myocardial infarction (MI) in the emergency services has been witnessed in recent years. There is, however, a lack of understanding of the factors involved in a successful recovery process, after the initial stages of emergency care among patients, and in particular those who are women. Both preventive and promotive perspectives should be taken into consideration for facilitating the recovery process of women after a MI.

    Aim: To explore how women’s recovery processes are promoted after a first MI.

    Methods: A qualitative content analysis was used.

    Findings: The women’s recovery process is a multidirectional process with a desire to develop and approach a new perspective on life. The women’s possibility to approach new perspectives on life incorporates how they handle the three dimensions: behaviour, that is, women’s acting and engaging in various activities; social, that is, how women receive and give support in their social environment; and psychological, that is, their way of thinking, reflecting, and appreciating life.

    Conclusions: The personal recovery of women is a multidirectional process with a desire to develop and approach a new perspective on life. It is important for cardiac rehabilitation nurses to not only focus on lifestyle changes and social support but also on working actively with the women’s inner strength in order to promote the recovery of the women.

  • 1285.
    Wilhsson, Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Ungdomars strävan mot att lyckas och nå framgång i livet – skolan som hälsofrämjande arena2016Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syfte: Avhandlingens övergripande syfte var att öka kunskapen om perspektiv på ungdomars hälsa som utgångspunkt för att utveckla hälsofrämjande insatser i skolan.

    Metod: Studie I hade en kvantitativ beskrivande tvärsnittsdesign. Datamaterialet inhämtades från 948 ungdomar (11-15 år) som analyserades med multivariat logistik regressionsanalys. Studie II hade en kvalitativ utforskande design. Datamaterialet inhämtades från 117 ungdomar (14-17 år) och analyserades med grundad teori. Studie III hade en kvalitativ beskrivande design. Datamatmaterialet inhämtades från 42 ungdomar (14-15 år) och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studie IV hade en kvalitativ beskrivande design. Datamaterialet inhämtades från 27 intressenter och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Ungdomarna strävar mot att lyckas och att bli framgångsrika i nuet och i framtiden. En strävan som för ungdomarna upplevs som en kamp om sin tid, en kamp som de hanterar genom att använda sig av olika strategier för att balansera skolarbete och fritid. Flickors strävan handlar om att nå framgång i skolan för att bli självständig i framtiden. För pojkarna innebär framgång att bli framgångsrika inom någon av sina fritidsaktiviteter så som sport, som visar deras fysiska styrka. Framgång i nuet är av betydelse för pojkarna till skillnad från flickorna som ser på sin framgång i ett längre perspektiv. Det hälsofrämjande arbetet bör inrikta sig på att stödja ungdomars känsla av sammanhang och stärka optimism redan tidigt i tonåren samt synliggöra organisatoriska och kontextuella strukturer och normer som påverkar flickors och pojkars hälsa och livsstil.

    Konklusion:Sammanfattningsvis visar avhandlingen att perspektiv på ungdomars hälsa bör förstås på olika nivåer i samhället och också inkluderar perspektiv på kön. Vidare bör faktorer som är av betydelse för ungdomars livsstil diskuteras utifrån ett salutogent perspektiv och det hälsofrämjande arbetet i skolan bör utveckla insatser med kontextuella och könsspecifika utgångspunkter för att främja flickors och pojkars hälsa och livsstil.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Marie Wilhsson
  • 1286.
    Wilhsson, Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Högdin, Sara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Nygren, Jens
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Handling Demands of Success Among Girls and Boys in Primarly School: A Conceptual Model2017Ingår i: Journal of School Nursing, ISSN 1059-8405, E-ISSN 1546-8364, Vol. 33, nr 4, s. 316-325Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Stress among adolescents in Western societies is becoming an issue of increasing concern, and the global trend of adolescents’ health shows a gradual deterioration that is independent of national differences and increases with age. The aim of this study was to explore the main concern of adolescents and about how they cope with demands in everyday life. Participants were 14–16 years old, and data were collected from three sources. A constructivist grounded theory was used as a method for generating a model of the adolescents’ description of how they cope with demands in their everyday lives. The main concern described by participants in this study was to strive to be successful and to succeed in the present and throughout their lives. We conclude that differences between girls and boys, in terms of coping with demands in their everyday lives, are important to consider in the development of health promotion initiatives targeted at adolescents. © The Author(s) 2016

  • 1287.
    Wilhsson, Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Högdin, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Nygren, Jens
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Halmstad project – a participatory intervention to promote children's mental health2013Ingår i: 21st International Conference on Health Promoting Hospitals and Health Services: Abstract book, Copenhagen: WHO-CC , 2013, s. 123-123Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 1288.
    Wilhsson, Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Högdin, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Nygren, Jens
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Halmstadprojektet – en deltagarstyrd intervention för att främja barns psykiska hälsa2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 1289.
    Wilhsson, Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Högdin, Sara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Nygren, Jens
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Handling demands on success among girls and boys in primarly school – a conceptual model2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: Stress among adolescents in Western societies is becoming an issue of increasing concern and the global trend of adolescents’ health shows a gradual deterioration that is independent of national differences and increases with age. Research shows that many adolescents report high levels of stress, associated with a change in expectations about performance and an increased focus on school results.

    Purpose/methods: The aim of this study was to explore the main concern of adolescents to get a deeper knowledge on how they cope with demands in everyday life. Grounded theory was used as a method to generate a model.

    Results: The core category “striving to be successful and to succeed” explains participants’ main concern in their everyday lives as a continuous process aiming for success in the present and to succeed throughout their lives. The category is what the participants describe as a race against time and can be divided into the two conceptual categories “struggling with time” and “separating life into different worlds”, pronouncing how they struggle and cope with their main concern in order to obtain wellbeing. Our results show a difference between how girls and boys cope with their demands.

    Conclusions: We show that girls and boys used different strategies to cope with stress in their everyday life. The results are based on adolescent’s experiences and are therefore an important contribution for initiating interventions aimed at promoting adolescents mental health from a gender perspective.

  • 1290.
    Wilhsson, Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Högdin, Sara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Nygren, Jens M.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Girls and boys strategies to handle and cope with school-related stress2016Ingår i: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 26, nr Suppl. 1, s. 221-221Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    A trend of increased stress and deteriorating mental health of adolescents is a global challenge (Currier et al, 2012). Research shows that many adolescents report high levels of stress associated with an increased focus on school performance (Moknes et al, 2014). These demands generally have a stronger impact on girl’s health (Låftman & Modig, 2013) due to context and social construction of norms, values and beliefs about femininity and masculinity (Connell, 2002; Butler, 1999). The aim was to get a deeper understanding of girls and boys perceptions of how they handle demands and school-related stress.

    Methods

    This study has an explorative design and was analyzed by qualitative content analysis described by Graneheim and Lundman (2004). The participants were 42 adolescents 15 years old, interviewed in five focus groups, dived by gender from five randomly selected schools. Two additional gender mixed focus groups with 14 adolescents 15 years old, were recruited from two of the randomly selected schools.

    Results

    The results show that girls and boys handle school-related stress by using similar strategies, but in different ways. Girls express that they have to prioritize to deselect activities they use to do to handle demands from school, and boys prioritize their own activities to obtain strength to cope with demands. Girls often think about their future while boys more often live in present time, and don’t worry so much about the future. Girls receive social support and recovery from friends and family, while boys do various activities with their friends and family to get energy.

    Conclusions

    This study shows that girls and boys used different strategies to handle demand and school-related stress. The results are based on adolescent’s experiences and could therefore be an important foundation for interventions that promote adolescents capabilities to cope with increasing demands and to handle school-related stress.

    Key messages:

    • This study shows that girls and boys perceived and used different strategies to handle demand and school-related stress

    • The result is an important foundation for interventions that promote adolescents capabilities to cope with increasing demands and to handle school-related stress

    © The Author 2016.

  • 1291.
    Wilhsson, Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Högdin, Sara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Nygren, Jens M.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Strategies of Adolescent Girls and Boys for Coping With School-Related Stress2017Ingår i: Journal of School Nursing, ISSN 1059-8405, E-ISSN 1546-8364, Vol. 33, nr 5, s. 374-382Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Stress among adolescents in Western societies is becoming an issue of increasing concern of adolescent’s health. The aim of this study was to gain greater knowledge about how girls and boys perceive and cope with school-related stress. Participants were 14- to 15-year-old adolescents from a medium-sized municipality in southern Sweden. The data were collected from focus group interviews. The data were subjected to qualitative content analysis. The findings show that adolescents ‘‘prioritizing the future or the present by making choices, finding their own private sphere to relax, and recovering with family and friends.’’ There were gender differences in how these strategies were used. The findings could be used for initiating and planning health promotion interventions in school with focus on supporting girls’ and boys’ equal terms to cope with school-related stress in present and for the future and to give equal condition for future studies and opportunities in life. © The Author(s) 2016

  • 1292.
    Wilhsson, Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Nygren, Jens M.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    A stakeholder perspective on adolescents' needs for support to cope with school-related stressManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background; Adolescents’ experiences of stress have increased in recent decades and is associated with an increase of psychosomatic symptoms and poorer academic achievement. Identification of ways to support adolescents’ handling of school related stress is a major challenge to promote their health and academic achievement. The purpose of this study was to describe the stakeholder’s perspectives on services that are needed for supporting adolescents in secondary school when coping with school-related stress.

    Methods; Representatives from the school health service and school management organization (n=23) from five secondary schools and parents (n=4) were recruited by snowball sampling. Interviews were analyzed by qualitative content analysis with an inductive approach.  

    Results; The study highlight different aspects of stakeholders’ perceptions of what is needed to support adolescents who experience school-related stress. Described are actions such as highlighting and changing organizational and contextual structures and developing the dialogue between the school and the home. Other described actions are to support adolescents’ abilities to plan and visualizing how time is used and to strengthen their adolescents’ belief in their own abilities.

    Conclusions; Our findings could be used in schools for developing interventions from a salutogenic approach to promote adolescents’ health in the present and for the future.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 1293.
    Wingerstad, Stina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Westerberg, Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Motiverande samtal i omvårdnaden av personer med ätstörningar: En bro till den terapeutiska alliansen2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Eating disorders are characterised as a sustaining disorder of eating and mainly affects young women. Previous research has found that lack of motivation and ambivalence complicates the recovery. From a caring perspective, motivation to change is important for recovery. The aim of the literature review was to illustrate motivational interviewing in the care of people with eating disorders. The study was performed as a literature review through structured searching with critical review of previous research. The literature review found associations between motivational interviewing and improved motivation in people with eating disorders. Motivational interviewing resulted in increased readiness for change and increased commitment in treatment. Motivational interviewing made it possible with openness, honesty and understanding between the nurse and the person with eating disorders; a therapeutic alliance was established. The study found that the therapeutic alliance entailed a mutual cooperation, in which the person found support to develop own resources for recovery. Research on motivational interviewing in the care of people with eating disorders is limited which leads to gaps in knowledge and indicates that further research is motivated. The study indicates that nurses need depth knowledge about eating disorders and motivational interviewing. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 1294.
    Winlöf, Linnea
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Cardmarker, Lovisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans roll vid fysisk aktivitet på recept: En allmän litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskan har en betydande roll genom att vidta olika hälsofrämjande insatser som på olika sätt kan minska folkhälsoproblem såsom inaktivitet med syfte att förbättra folkhälsan. Fysisk aktivitet på recept är en metod för att minska stillasittande och främja fysisk aktivitet, vilken bygger på ett patientcentrerat synsätt, där samtalsmetodik och kunskap om motivation samt beteendeförändring är viktiga delar. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken roll sjuksköterskan har vid fysisk aktivitet på recept. Resultatet är baserat på 11 vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och sex kvantitativa, vilka utmynnade i ett huvudtema; Sjuksköterskans roll och de hinder som finns. De subteman som framkom var; Motivation, Delaktighet, Tid, Kunskap och rutiner samt Externa faktorer. Sjuksköterskans roll är att regelbundet motivera till fysisk aktivitet och få patienten delaktig, samt att skydda och främja hälsa hos alla människor i världen. Tidsbrist, okunskap och bristande rutiner uppges var stora hinder till varför sjuksköterskan inte förskriver fysisk aktivitet på recept. Vidare belyses patientens ekonomi, tillgänglighet, samt samhällets resurser till fysisk aktivitet. Sjuksköterskans motiverande roll och tillämpningen av fysisk aktivitet på recept, är något som bör belysas och tydliggöras i den grundläggande sjuksköterskeutbildningen. Dessutom bör hälso- och sjukvårdspersonal fortsätta poängtera att fysisk aktivitet kan vara ett komplement till medicin. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 1295.
    Winterling, Jeanette
    et al.
    Division of Nursing, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Huddinge, Sweden & Center of Haematology, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Wiklander, Maria
    Division of Nursing, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Huddinge, Sweden.
    Micaux Obol, Claire
    Division of Nursing, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Huddinge, Sweden & Stress Rehabilitation Research, Department of Clinical Sciences Danderyd Hospital, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Lampic, Claudia
    Division of Nursing, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Huddinge, Sweden.
    Eriksson, Lars E
    Medical Management Center, Department of Learning, Informatics, Management and Ethics, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden & Department of Infectious Diseases, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden & School of Health Sciences, City University London, London, United Kingdom.
    Pelters, Britta
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Wettergren, Lena
    Division of Nursing, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Huddinge, Sweden.
    Development of a Self-Help Web-Based Intervention Targeting Young Cancer Patients With Sexual Problems and Fertility Distress in Collaboration With Patient Research Partners2016Ingår i: JMIR Research Protocols, ISSN 1929-0748, E-ISSN 1929-0748, Vol. 5, nr 2, s. e60-, artikel-id e60Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The Internet should be suitable for delivery of interventions targeting young cancer patients. Young people are familiar with the technologies, and this patient group is small and geographically dispersed. Still, only few psycho-educational Web-based interventions are designed for this group. Young cancer patients consider reproductive health, including sexuality, an area of great importance and approximately 50% report sexual problems and fertility-related concerns following cancer treatment. Therefore, we set out to develop a self-help Web-based intervention, Fex-Can, to alleviate such problems. To improve its quality, we decided to involve patients and significant others as research partners. The first 18 months of our collaboration are described in this paper. The intervention will subsequently be tested in a feasibility study followed by a randomized controlled trial.

    Objective: The study aims to describe the development of a Web-based intervention in long-term collaboration with patient research partners (PRPs).

    Methods: Ten former cancer patients and two significant others participated in building the Web-based intervention, using a participatory design. The development process is described according to the design step in the holistic framework presented by van Gemert-Pijnen et al and evaluates the PRPs’ impact on the content, system, and service quality of the planned intervention.

    Results: The collaboration between the research group and the PRPs mainly took place in the form of 1-day meetings to develop the key components of the intervention: educational and behavior change content, multimedia (pictures, video vignettes, and audios), interactive online activities (eg, self-monitoring), and partial feedback support (discussion forum, tailored feedback from experts). The PRPs influenced the intervention’s content quality in several ways. By repeated feedback on prototypes, the information became more comprehensive, relevant, and understandable. The PRPs gave suggestions concerning the number of exercises and pointed out texts and pictures needing revision (eg, experienced as normative or stereotypical) to increase the persuasiveness of the program. The system quality was improved by PRPs’ feedback on design, technical malfunctions, and navigation on the website. Based on feedback about availability of professional support (technical problems and program content), the organization for support was clarified, which increased service quality. The PRPs also influenced the research project on an overall level by suggesting modifications of inclusion criteria for the RCT and by questioning the implementation plan.

    Conclusions: With suggestions and continuous feedback from PRPs, it was possible to develop a Web-based intervention with persuasive design, believed to be relevant and attractive for young persons with cancer who have sexual problems or fertility distress. In the next step, the intervention will be tested in a feasibility study, followed by an RCT to test the intervention’s effectiveness in reducing sexual problems and fertility distress.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 1296.
    Wårdh, Inger
    et al.
    Dept of Gerodontology, Karolinska Institutet, Huddinge, Sweden.
    Paulsson, Gun
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Fridlund, Bengt
    Department of Health Sciences and Statistical, School of Health Sciences and Social Work, Växjö University, Växjö, Sweden.
    Nursing staff's understanding of oral health care for patients with cancer diagnoses: an intervention study2009Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 18, nr 6, s. 799-806Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims and objectives. The aim of this study was to evaluate long-lasting changes in the nursing staff's understanding of oral health care for cancer patients after an oral health care intervention. The study also assessed whether there were changes between registered nurses and auxiliary nurses. Background. The maintenance of good oral health care in cancer patients is essential for nutrition, recovery and wellbeing and requires the involvement of nursing staff. However, several studies reveal that the need to prioritize oral health care has not been made sufficiently clear. Methods. The nursing staff (registered nurses, n = 133 and auxiliary nurses, n = 109) on five wards at different hospitals providing cancer care took part in a four-hour oral healthcare training session, including the use of an oral assessment guide and answered a questionnaire initially and after this intervention. The data were statistically analyzed. Results. Several aspects of implementation opportunities improved, but they did not include attitudes to oral health care. Knowledge of oral diseases decreased, more for auxiliary nurses than for registered nurses. Conclusions. A four-hour oral health training session and subsequent activities improve the nursing staff's understanding of oral health care for patients with cancer diagnoses in some respects but not in terms of attitudes to oral health care or specific oral knowledge. Relevance to clinical practice. Oral healthcare education and training activities for nursing staff can produce some improvements in the understanding of oral health care for cancer patients but not in attitudes and specific oral knowledge. These areas must be covered during the basic education period or/and by a routine oral healthcare programme for nursing staff, probably including an oral healthcare standard.

  • 1297.
    Yebio, Rahel
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Håkansson, Tania
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Upplevelse av stigmatisering hos personer med schizofreni: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Schizofreni är den åttonde ledande orsaken till ohälsa hos medelålders samt yngre människor. Människor som diagnostiserats med schizofreni riskerar att utsättas för stigmatisering, främst när det gäller vänskapsrelationer, i familjesammanhang, på arbetsmarknaden och i parrelationer Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelse av stigmatisering hos människor med schizofreni. Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: Stigma har negativ påverkan på sociala funktioner, arbete, intima relationer och även medicinsk följsamhet. Även inom sjukvården upplever människor med schizofreni sig stigmatiserade. Personer med schizofreni behöver stöd i form av socialt nätverk för att bättre kunna hantera diskriminering. Konklusion: Inre

    stigma begränsar personer med schizofreni från att skaffa familj, söka jobb och leder till isolation. KBT har visat sig ha positiv effekt i arbetet med att reducera inre stigma hos personer med schizofreni. Fortsatt forskning behövs för att mer specificerat visa hur psykiatrisjuksköterskan skall hjälpa personer med schizofreni att hantera stigmatisering samt motverka stigmatisering i samhället. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 1298.
    Yström, Kajsa-Stina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Svanmark Weiss, Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Rådgivande samtal i samband med alkoholproblematik ur ett patientperspektiv: En allmän litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alkoholproblematik förekommer i hela världen och drabbar miljoner människor på olika sätt. Tidigare forskning visar att rådgivande samtal är en effektiv metod för patienter med alkoholproblematik, som vill genomgå en förändring i sitt beteende. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av rådgivande samtal i samband med alkoholproblematik. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet gav tre teman: upplevelser av vårdrelationen, upplevelser av behandlingsmetoden och upplevelser av behandlingsmetodens effekt. Resultat: Litteraturöversikten belyser hur patienter med alkoholproblematik upplever rådgivande samtal. Temat upplevelse av vårdrelationen visade hur viktigt det var för patienten att känna sig förstådda av samtalsledaren och att det fanns tillit och trygghet för att patienten skulle våga prata om sin alkoholkonsumtion. Temat upplevelse av behandlingsmetoden visade att patienterna hade delade åsikter om rådgivande samtal, men att större delen av patientgruppen upplevde de rådgivande samtalen som behjälpliga. Temat upplevelse av behandlingsmetodens effekt visade att patienterna upplevde att det fått mer kunskap om hur alkohol kan påverka olika delar i livet, och det gav motivation till att begränsa sin alkoholkonsumtion. Slutsats: Patienterna upplevde att vårdrelationen var viktigt i ett rådgivande samtal. Det rådgivande samtalet var också tvunget ha ett syfte för att upplevas relevant av patienterna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 1299.
    Zabalegui, Adelaida
    et al.
    Nursing Hospital Clínic de Barcelona, Spain.
    Hamers, Jan
    Care of Older People at Maastricht University, The Netherlands.
    Karlsson, Staffan
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Sweden.
    Leino-Kilpi, Helena
    University of Turku, Finland & Hospital District of Southwest, Finland.
    Renom-Guiteras, Anna
    Witten/Herdecke University, Germany.
    Saks, Kai
    University of Tartu, Estonia.
    Soto, Maria
    Alzheimer Acute Care Unit, Gérontopôle Toulouse, Department of Geriatric Medicine University Hospital, France.
    Sutcliffe, Caroline
    Manchester University, UK.
    Cabrera, Esther
    School of Health Sciences at Fundació Tecnocampus Mataró-Maresme Tecnocampus, Spain.
    Best practices interventions to improve quality of care of people with dementia living at home2014Ingår i: Patient Education and Counseling, ISSN 0738-3991, E-ISSN 1873-5134, Vol. 95, nr 2, s. 175-184Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: To identify effective interventions which improve quality of care for people with dementia (PwD) living at home.

    Methods: MEDLINE-(via PubMed), CINAHL, PsycINFO and ISI Web of Science databases were searched. Inclusion criteria: (1) randomized controlled trials; (2) published in English-language, peer-reviewed journals between 1990 and 2012; (3) evaluated strategies to improve quality of care for PwD cared at home; and (4) participants older than 65.

    Results: 23 studies met inclusion criteria. All the studies aimed to improve PwD quality of care and most of them focused on PwD caregivers. Psychoeducational programs are the most frequently assessed interventions and multicomponent interventions produced the most promising results.

    Conclusion: Due to the great variety of interventions describing specific samples and contexts, comparison of practice effectiveness is difficult. However, cognitive rehabilitation in PwD is effective when applied at an early stage of the disease. Case managers have demonstrated to reduce PwD institutionalization and the use of other community services. The studies were limited by sample heterogeneity, short follow-up or insufficiently detailed description.

    Practice implications: To improve PwD homecare, health professionals should educate and support caregivers. Before specific interventional recommendations can be made, further research addressing the limitations of current studies is needed.

    © 2014 Elsevier Ireland Ltd.

  • 1300.
    Ziegert, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Changes and transitions of responsibility when next of kin becomes the caregivers2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    In the ordinary everyday existence of individuals, life usually goes by without them reflecting on its fragility or their relationships. Individuals in a close relationship are united with each other in a mutual dependency and share memories from the past, perceptions of the present and dreams and hopes for the future. When one of them suddenly seriously ill and thereby assumes the role of seriously ill patient while the other takes on the role of close relative, their normal life is changed into an extraordinary situation. Everyday life can be complex when next of kin are preoccupied with taking responsibility of the care, which in turn lead to a changed life situation and restrictions in everyday life. The summary of the current knowledge highlighted the importance of understanding of next of kin´ coping approaches during responsibility for caring at home. 

    Aim and method

    This study explores the process of changes for next of kin´ in a care home for older relatives from the perspectives of the responsibility for caring. Data were collected using narrative interview with 8 next of kin’ at home. The following questions were asked: Please describe the changed situation you have gone through, when you having the difficult care situation and what did you do to cope with your situation? The individual interviews were nearly all transcribed verbatim, a few were listen to and taking notes during listening. The data set were analyzed by using thematic analysis.

    Findings and conclusion

    Four themes revealed from narrative interviews with the next of kin´. The four themes were: Sources of responsibility related to family interaction; Consequences of changes for everyday; Importance on maintaining their own conditions; Roles and relationships over time. Based on a synthesis of data the themes and basic transitions that emerged were termed “re-constructing roles and relationships”. This highlights the subtle and dynamic way of changes and reinforces the importance of understanding the transitions from multiple perspectives. The results of the study may encourage people to engage themselves in self-help activities and strengthen them to believe they are to care for each other.

2324252627 1251 - 1300 av 1319
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf