hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 101 - 140 av 140
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Nyman, Carin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Holmquist, Mats
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Trolle-Schultz Jensen, Jette
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Urbas, Anders
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Delutvärderingsrapport 1: Projekt Individsamverkansteam (IST) Kungsbacka2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 102.
    Nyman, Carin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Holmquist, Mats
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Trolle-Schultz Jensen, Jette
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Urbas, Anders
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Delutvärderingsrapport 2: Projekt Individsamverkansteam (IST) Kungsbacka2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 103.
    Nyström, Hanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Berntsson, Malin
    Högskolan i Halmstad.
    "Vi sitter i samma båt och strävar efter samma mål": Chefers arbete, tankar och reflektioner om de anställdas psykosociala arbetsmiljö2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats var att få mer kunskap om hur chefer arbetar, tänker och reflekterarkring anställdas psykosociala arbetsmiljö. De frågeställningar som användes var: Hur arbetarcheferna i den studerade organisationen för att främja en god psykosocial arbetsmiljö för deanställda? Hur arbetar cheferna i den studerade organisationen för att förebygga de anställdasnegativa stress? Vilka förhållanden i arbetet ingår i den psykosociala arbetsmiljön enligtcheferna i den studerade organisationen?För att besvara dessa frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av intervjueransikte mot ansikte med samtliga elva avdelningschefer, varav fem män och sex kvinnor. Denstuderade organisationen arbetar med finansiella tjänster.Resultatet visar att det finns en varierad bild av vad psykosocial arbetsmiljö är. Tydlighet ochdelaktighet var för samtliga chefer viktiga komponenter i arbetet med att främja en godpsykosocial arbetsmiljö. Den negativa stressen hanterade cheferna relativt likartat genom atttidigt avlasta och omfördela arbete. I diskussionen nämns att det bland cheferna fanns olikauppfattningar om vad psykosocial arbetsmiljö egentligen är, samt olikheter kring hur dearbetade med att främja en god psykosocial arbetsmiljö. Kring begreppet negativ stress fannsdock en mer konkret och samstämmig bild angående hur cheferna bäst förebygger ochminskar de anställdas negativa stress.

  • 104.
    Olofsson, Hanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johannesson, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att trivas men inte vilja stanna: Upplevelser av att vara anställd i en vikariepool hos ett bemanningsföretag, med fokus på organisationsriktad commitment och socialt stöd2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En bemanningsanställd har sin dagliga arbetsplats ute hos ett klientföretag, och inte hos sin arbetsgivare. Detta kan göra att kontakten med arbetsgivaren försvagas, vilket kan skapa speciella förutsättningar för organisationsriktad commitment och socialt stöd. Syftet med studien är att undersöka hur det upplevs att vara anställd i en vikariepool hos ett bemanningsföretag, med fokus på organisationsriktad commitment och socialt stöd. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är hur respondenterna upplever, och vad som påverkar respondenternas upplevelser av organisationsriktad commitment, samt hur respondenterna upplever, och vad som påverkar respondenternas upplevelser av socialt stöd. För att besvara frågeställningarna genomfördes intervjuer med sju anställda i en vikariepool hos ett bemanningsföretag. Resultatet visar att affektiv commitment är en betydande del av förklaringen till varför de för tillfället stannar kvar i bemanningsföretaget. Visst socialt stöd erhålls från bemanningsföretaget, medan annat föredras från arbetsplatserna. Det upplevs vara brist på informativt stöd, i form av information kring vad som gäller på respektive arbetsplats. Vidare visar resultatet att kontakten med samordningsansvarige är avgörande för såväl organisationsriktad commitment som socialt stöd. Upplevelsen av socialt stöd främjar upplevelsen av organisationsriktad commitment. Upplevelsen av socialt stöd påverkas av hur lång erfarenhet de har från arbetet inom kommunens skola och barnomsorg. Det framkommer också att synen på anställningens funktion påverkar upplevelsen av organisationsriktad commitment. 

  • 105.
    Olsson, Majlis
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lövqvist, Anna
    Borås Högskola.
    Ungas arbetssituation i genomströmningsbranscher: En studie av callcenter och McDonald's2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om ungas arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse i genomströmningsbranscher såsom callcenter och McDonald’s. Frågorna vi inledningsvis ställde oss är vad som motiverar ungdomar att söka sig till dessa arbetsplatser och vad som motiverar dem att stanna kvar. Tidigare forskning visar på att både callcenter och McDonald’s är typiska ungdomsarbetsplatser med hög personalgenomströmning, där arbetsuppgifterna framställs som begränsade med exakt definierade instruktioner för hur varje arbetsmoment skall utföras och hur lång tid det skall ta. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört 16 intervjuer, åtta vid callcenter och åtta vid McDonald’s. Vi fann i vår studie att det framförallt är arbetskamraterna som påverkar och motiverar ungdomarna att gå till arbetet. Arbetskamraterna är det viktigaste motivet till trivseln, men även lönen är viktig faktor i arbetet. Ytterligare intressanta aspekter vi fått fram är att intervjupersonerna beskriver sina arbetssituationer som både positiva och negativa och dessutom visar på en stor yrkesstolthet över att arbeta inom dessa branscher. Detta trots att arbetet till största delen består av standardiserade arbetsuppgifter lka utförs under kontrollerade former där kraven på att prestera är relativt höga, vilket överlag anses leda till en stressig arbetsmiljö. Som en bonus i vår undersökning fick vi fram vissa skillnader mellan callcenter och McDonald’s anställda vad gäller ålder och anställningstid. Det intressanta är att de anställda på McDonald’s generellt är yngre trots att de har fler anställningsår än de på callcenter.

  • 106.
    Orrgard, Josefine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Nyström, Louise
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Upplevda faktorer som påverkar nyttjandet av friskvårdsförmåner: Ur ett medarbetarperspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka upplevda faktorer som påverkar nyttjandet av friskvårdsförmånerna ur ett medarbetarperspektiv. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med totalt åtta respondenter. De  teoretiska utgångspunkter som använts är Self-Determination Theory (SDT) och två kommunikationsmodeller. Resultatet visar att upplevda inre motivationsfaktorer till att anställda nyttjar sina friskvårdsförmåner är gemenskap, goda relationer, hälsa och välbefinnande samt egen vilja. Yttre upplevda motivationsfaktorer är viktminskning, fysisk styrka samt personliga mål. Resultatet synliggör även upplevda faktorer som hindrar   anställda att nyttja sina friskvårdsförmåner såsom avsaknad av tydlig och tillräcklig information, hög arbetsbelastning, vardagspusslet samt tid. Resultatet visar också upplevda faktorer som bidrar till ett stöd för anställda att nyttja sina friskvårdsförmåner. Dessa upplevda faktorer är stöd från närmaste chef, stöd från kollegor men främst det egna stödet som bidrar till att de anställda nyttjar sina friskvårdsförmåner. Resultatet visar även att om det finns spridning av information och möjlighet till feedback till närmste chef om friskvårdsförmåner, bidrar det till en högre nyttjandegrad.

  • 107.
    Ottosson, Johanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Andersson, Stina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Varför vill inte kvinnor bli militärer?: En kvalitativ studie i en mansdominerad organisation2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är studie över Försvarsmaktens arbete med mångfald och jämställdhet. Syftet är att ta reda på varför kvinnor påbörjar deras antagningsprocess, men sedan väljer att inte fullfölja den. Detta är en problematik som Försvarsmakten har och de arbetar med att försöka få in fler kvinnor i organisationen. Deras mål är att kunna ta bättre beslut ur ett mångfaldigt perspektiv och därmed nå hög effekt.

     

    Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer, både personliga och via telefon. Först utfördes en personlig intervju med vår kontaktperson på Försvarsmakten, därefter en telefonintervju med en person som arbetar med ett projekt för att få kontakt med kvinnor som påbörjat deras antagningsprocess. Efter det utfördes 14 telefonintervjuer med kvinnor som hade påbörjat ansökningsprocessen, men som valde att inte fullfölja den.

     

    Resultatet visade att Försvarsmaktens arbete för mångfald och jämställdhet går att koppla till tidigare forskning och teorier om ämnena. Det framkom även att de kvinnor som vi intervjuat, valde att inte fullfölja antagningsprocessen på grund av att andra intressen tog över eller för att det blev fel i det första steget i antagningsprocessen. 

  • 108.
    Palmgren, Linda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Mourad, Jennifer
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Den upplevda psykosociala arbetsmiljön och gemenskapen på en utvald avdelning inom Transportarbetarförbundet2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vår C-uppsats handlar om hur de anställda på Transports avdelning Y upplever sin arbetsplats och hur dem anser att deras arbetsmiljö är och vad dem gör för att få en god arbetsmiljö. Uppsatsen har en inriktning på arbetsgruppens trygghet och trivsel samt vad det är arbetsgruppen gör för att få en bra arbetsmiljö, hur dem upplever sin arbetsmiljö och vilka inställningar och upplevelser av arbetsmiljön har dem på sin arbetsplats? Syftet med uppsatsen är att försöka förstå en arbetsplats arbetsmiljö som i detta fall en specifik avdelning på transportmedarbetar förbundet. Vi syftar till att undersöka hur just denna arbetsplats och arbetsgrupp ska kunna utvecklas för att kunna få en ännu bättre psykosocial arbetsmiljö. Men även för att försöka förstå vad det är som kan göra att de anställd har en bra arbetsmiljö. För att studien skulle få en mer djupgående inriktning i vårt problem valde vi att göra en fallstudie för att kunna analysera gruppens värderingar angående arbetsmiljö. För att samla in det empiriska materialet valde vi att använda oss utav kvalitativ metod samt att göra observationer på arbetsplatsen/arbetsmiljön samt att även göra intervjuer med de anställda. För att kunna analysera vårt empiriska material har vi valt att använda oss utav teorierna; Goffmans intrycksstyrning, Maslows behovstrappa och i Karaseks krav- kontroll och stöd modell. Resultatet vi kom fram till visar på att en arbetsgrupps sociala samspel mellan varandra har en mycket stor betydelse på hur de anställda på Transport upplevde deras arbetsmiljö. Samspelet mellan varandra på avdelningen har mycket med företagets egna värderingar och visioner att göra. Detta kan därmed göra det mycket svårt för dem att släppa garden till att ge och ta feedback och inse att dem själva inte behöver spegla en felfri organisation.

  • 109.
    Persson, Nadja
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kivinen, Therese
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Fem år efter examen: Hur har det gått?: En kvantitativ studie om vilka kunskaper från högskolan som är användbara i arbetslivet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur före detta studenter har användning av sina kunskaper från högskolan i sitt arbetsliv. Vidare studeras även vilka faktorer som kan påverka studenternas möjlighet till karriärsutveckling samt om arbetstillfredsställelsen förändras vid karriärsutveckling. Studien grundar sig i en enkätundersökning som bygger vidare på den tidigare studien Aktörskap, yrkesorientering & bildning i programutbildningar som gjorts på Högskolan i Halmstad 2007-2012. Vår studie visade att studenterna i hög utsträckning har användning av sina kunskaper från högskolan i sitt arbetsliv, både de teoretiska och de praktiska kunskaperna. Dock upplevde studenterna något högre användning av sina teoretiska kunskaper. Studenter som idag besitter en ledande befattning upplevde sig i något större utsträckning ha användning av sina kunskaper från högskolan. Vi har även identifierat faktorer som kan påverka studenters möjlighet till karriärsutveckling. Kön var den mest framträdande faktorn då det visade sig ha betydelse både i att komma in på arbetsmarknaden och i karriärsutveckling. Trots att respondenterna varit tillgängliga på arbetsmarknaden lika länge, har männen nästan i tre gånger så stor utsträckning en ledande befattning i förhållande till kvinnorna. Ett annat intressant resultat som framgick i studien var att de viktigaste faktorerna för arbetstillfredsställelse skiljde sig markant mellan personer med ledande befattning och ej ledande befattning.

    De teoretiska ramverk som tillämpas i analysen är teorier om kunskap och anställningsbarhet, signal- och humankapitalteorin samt tidigare forskning inom ämnet. 

  • 110.
    Philip, Holmqvist
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Maria, Arnell
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    BETYDELSEN AV ETT KREATIVT ORGANISATIONSKLIMAT: - EN STUDIE KRING ORGANISATIONSKLIMATETS KREATIVA ASPEKTER INOM ORGANISATION X2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Organisation X är en del inom en större global koncern, med kontor belägna runt om i

    världen. Syftet med studien var att skapa en kunskap för anställda inom organisation X:s

    upplevelse av organisationsklimatets kreativa aspekter. Vidare studerades hur de anställdas

    upplevelse förhöll sig till tidigare referensvärden för innovativa respektive stagnerade

    organisationer, samt i förhållande till organisationens uttalade strategi för kreativitet och

    innovation. Betydelsen av ett kreativt organisationsklimat ligger till grunden för

    organisationers förmåga att lyfta innovativa idéer. Studien visar att medarbetarnas upplevelse

    av organisationens kreativa organisationsklimat inte uppnår Ekvalls referensvärden för en

    innovativ organisation, resultatet ställs vidare i relation till organisation X:s strategi gällande

    innovation.

    Slutligen ges förslag på områden att uppmärksamma samt förslag till åtgärder.

  • 111.
    Politis, Diamanto
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    Entrepreneurship, career experience and learning: developing our understanding of entrepreneurship as an experiential learning process2005Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Varför är vissa individer bättre på att identifiera och exploatera nya affärsmöjligheter än andra? Ett antagande som ofta lyfts fram är att framgångsrika entreprenörer förväntas ha utvecklat specifika kunskaper genom tidigare karriärerfarenhet, vilket i sin tur främjar deras entreprenörskap. Om detta antagande stämmer, hur kan vi förstå denna erfarenhetsbaserade lärprocess? Det övergripande syftet med avhandlingen är att utveckla begrepp som ökar vår förståelse för entreprenörskap som en erfarenhetsbaserad lärprocess, och baserat på detta empiriskt testa ett konceptuellt ramverk som förklarar hur individer skapar entreprenöriell kunskap genom karriärerfarenhet. För att uppnå det övergripande syftet har fem separata studier utförts och inplacerats i studiens övergripande teoretiska ramverk. Den empiriska delen av avhandlingen består av personliga intervjuer samt en större enkätundersökning på entreprenörer i Sverige. Avhandlingens resultat visar att entreprenörskap bör ses som en livslång lärprocess som sker både före och efter en företagsstart. Detta innebär att skeenden och händelser som bidrar till att individer lär sig att identifiera och exploatera nya affärsmöjligheter behöver förstås ur ett vidare perspektiv som fångar upp både variationen och spännvidden i individens karriärerfarenhet. Att lära sig entreprenörskap är således inte enbart ett fenomen som sker i typiska entreprenöriella situationer, som t ex vid en företagsstart, utan är även något som sker i individers vardagliga arbetssituation långt innan de ens tänkt bli involverade i företagsetablering. Avhandlingens resultat visar även på ett behov av att ompröva det dominerande synsättet på entreprenöriellt lärande, som på ett förhållandevis oproblematiskt sätt förutsätter en direkt länk mellan en specifik erfarenhet och att kunskap erhålls ifrån denna specifika erfarenhet. De empiriska resultaten visar snarare att olika typer av karriärerfarenhet leder till olika typer av entreprenöriell kunskap, men också att den kunskap som utvecklas beror på om entreprenören föredrar att fokusera på att utforska nya möjligheter eller på att exploatera redan befintliga färdigheter. Det finns således ett behov av att skilja på begreppen "erfarenhet" och "kunskap" för att bättre förstå entreprenörskap som en erfarenhetsbaserad lärprocess.

  • 112.
    Priebe, Simon
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Bulthuis, Jorinde
    Högskolan i Halmstad.
    De anställdas nyttjande av friskvårdsinsatser: Motivation, hinder och möjliggörande2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att öka kunskapen om vilka faktorer som möjliggör respektive hindrar anställdas nyttjande av arbetsplatsens friskvårdsinsatser. Vi undersökte även vad det är som motiverar anställda till att nyttja friskvårdsinsatserna utifrån yrkeskategorierna tjänstemän och arbetare. Metoden som användes var kvantitativ och verktyget som valdes för att samla in det empiriska materialet var enkäter. Enkätundersökningen utfördes på en större organisation som verkar inom detaljhandeln och enkäten besvarades av 94 anställda. Därefter analyserades svaren med hjälp av programmet SPSS, valda teorier och tidigare forskning inom undersökningsområdet.

    Resultatet visade att de allra flesta av de anställda som deltog i studien har någon form av motivation till att nyttja friskvårdsinsatserna på arbetsplatsen. Vilka faktorer som motiverar de anställda till att nyttja friskvårdsinsatserna visade sig vara både yttre och inre motivationsfaktorer. Resultatet visade därtill att det allt som oftast var fler tjänstemän än arbetare som instämde till att dem motiverades av de olika faktorerna. Detta överensstämde med resultatet kring nyttjandet, då även där visade sig vara fler tjänstemän än arbetare som faktiskt nyttjade friskvårdsinsatserna. De anställdas svar tydde på att det både fanns organisatoriska faktorer liksom privata faktorer som hindrade deras nyttjade.

    Två faktorer som flera respondenter ansåg skulle möjliggöra ett ökat nyttjande var att införa ett friskvårdsbidrag samt att fortsätta erbjuda möjligheten till att träna på arbetstid.

  • 113.
    Ragnarsson, Johan
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Rydman, Nils
    Högskolan i Halmstad.
    Kvinnliga officerares perspektiv på karriär: En kvalitativ studie om beslutsfattande i karriärssammanhang2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Försvarsmakten vill öka andelen kvinnliga officerare på chefspositioner. Trots den politiska styrningen, egna styrdokument och aktiva åtgärder, tar det lång tid att öka andelen kvinnliga officerare och i synnerhet på chefsbefattningar. Syftet med studien är att beskriva och förstå vad som gör att individerna tar ett beslut om fortsatt karriär. Denna förståelse för beslut i karriären kan i framtiden leda till verktyg eller rekommendationer för chefer inom Försvarsmakten. Denna kvalitativa studie är baserad på intervjuer med kvinnliga officerare vid Skaraborgs regemente och Trängregementet som sedan analyserats med Grounded Theory som metod.Studiens resultat påvisar att genom kärnkategorin Beslutsfullbordande tas beslut om nästa karriärsteg. Stödjande vägledning är ett av de viktigaste verktygen för arbetsgivaren att påverka ett beslut om karriär. När medarbetaren ska ta ett beslut om kommande karriärsteg bör arbetsgivaren stödja medarbetaren med konkreta förslag. Arbetsgivaren bör skapa sig en medvetenhet om spänningarna mellan arbetssituationen och familjesituationen samt om möjligt minska dessa genom att till exempel skapa en mer flexibel arbetssituation under vissa perioder.

  • 114.
    Rebinder-Lindström, Josefine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Nilsson, David
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Aktivitetsbaserat arbetssätt inom akademin: En kvalitativ studie om medarbetare inom akademin och deras upplevelser av att arbeta aktivitetsbaserat2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Aktivitetsbaserat arbetssätt har sedan några år tillbaka slagit igenom på marknaden och blivit en stor trend både i Sverige och resten av världen. Det är ett omstritt begrepp sombåde fått lovord och kritik. Studiens syfte är att undersöka hur medarbetare inom akademin upplever att arbeta i en aktivitetsbaserad miljö med fokus på psykosocial arbetsmiljö och sociala relationer samt om det finns ett samband mellan individens arbetsuppgifter och deras upplevelse. En kvalitativ studie har genomförts på ett universitet/högskola i Sverige, totalt sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. Respondenternas uppfattning varierade gällande deras upplevelser av det aktivitetsbaserade arbetssättet dock var flertalet negativa. De huvudsakliga faktorerna som lyftes var ljudnivån och transparens, respondenterna nyttjar olika copingstrategier för att få bukt med problemen. Resultatet visar att de sociala relationerna på arbetsplatsen både förstärkts och försämrats. Respondenternas arbetsuppgifter belystes som problematiska inom ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Utifrån studiens resultat var det som var mest påtagligt negativt för respondenternas psykosociala arbetsmiljö och upplevelsen av den aktivitetsbaserade miljön de faktorer som låg utanför individens egenkontroll, där lyckade copingstrategier inte var tillämpningsbara.

  • 115.
    Rodgers, Waymond
    et al.
    Hull University, Hull, United Kingdom.
    Hildingh, Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). cathrine.hildingh@hh.se.
    Söderbom, Arne
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Knowledge Entrepreneurship and Enterprise Research (KEEN).
    Ziegert, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Lydell, Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Organizing Senior Employees Occupational Health Resource Management Service in Innovation and Entrepreneurial Context2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Changing the determinants of health also requires modifying aspects of the settings that has not been done sufficiently in occupational health service. The European Network for workplace health recommended a holistic approach in workplace health promotion including programs concerning individual’s lifestyle and safety management as well as psychosocial and organizational work factors. To this end, we utilize a decision making model that captures the key components of explain how the aging issues pertaining to healthcare employees employ their perception, information, and judgment on decision choices. We collected 116 questionnaire responses from affiliated to the occupational health care center in Sweden. We found that employees’ perception of health care challenges and staffing had a significant impact on their decision choices regarding whether to request, stimulate and collaborate on activities. Finally, our results indicated that aging options related to healthcare issues to request, stimulate and collaborate on activities influence employees’ decision choices.

  • 116.
    Rosenqvist, Susanne
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Rosenqvist, Kim
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kommunicera Mera?: - En kvalitativ studie om kommunikationens roll i organisationsförändringar2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle förändras omgivningen för organisationer allt snabbare vilket tvingar organisationer att ständigt anpassa sig efter snabbt föränderliga villkor. Trots det så misslyckas över hälften av alla förändringar att nå ett önskat resultat. Kommunikationen i organisationsförändringar är fortfarande ett relativt outforskat område trots att det är en bevisat viktig faktor vid förändringar. Vårt syfte är att undersöka kommunikationens roll vid organisationsförändringar och på vilket sätt faktorer inom kommunikation har påverkat resultatet av en förändring. Vi har utfört en kvalitativ studie i en organisation, där vi har intervjuat åtta deltagare på olika hierarkiska nivåer i organisationen, samt utfört två deltagande observationer i arbetet. Materialet har analyserats enligt vår analysmodell utifrån vår kategorisering och tolkning. Våra resultat tyder på att kommunikationen har en viktig roll i organisationsförändringar. Möjlighet till delaktighet och dialog har ofta en central betydelse för vilket meningsskapande individen gör av ett förändringsinitiativ, och påverkar andra viktiga faktorer som förtroende, oro och informationsspridning.

  • 117.
    Rosén, Åsa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Levander, Anna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att förändra anställdas beteende genom e-learning: En fallstudie på Stena Line2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbättra service genom lärandet från en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i så fall hur den ska utformas. Vi ville även öka vår kunskap om hur Stena Line kan förändra de anställdas beteenden med hjälp av e-learning och vilka förutsättningar som krävs för att personalen ska bli motiverade till att förändra sitt beteende.

    Fallstudien har genomförts genom metodkombination. Tillvägagångssättet har varit att inledningsvis dela ut en enkät, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. Därefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hänsyn tagen till enkätens resultat. Det kvalitativa tillvägagångssättet har varit vår huvudsakliga metod.

    Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras är viktigt för hur den mottas hos anställda, vilket i sin tur påverkar resultatet av utbildningen. Ur de anställdas perspektiv spelar cheferna en stor roll i hur de motiveras till att förändra sitt beteende.

    Efter genomförd utbildning uttrycker de anställda en önskan om uppföljning antingen via test på datorn eller genom diskussion med kollegor och chefer.

  • 118.
    Sahlsten, Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Couture, Julie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Hur kontexter påverkar kommunikationen mellan myndigheter2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det svenska välfärdssamhället skall garantera alla i Sverige en grundläggande välfärd. Vårt välfärdssystem som skall fånga upp de svenska medborgarna, kräver att myndigheterna kommunicerar med varandra. Brister i kommunikation mellan myndigheter har framkommit i bland annat media. Det är orsaken till att syftet med studien är att öka förståelsen för skillnaden mellan myndigheternas kommunikation i ordinarie sammanhang och i individsamverkansteamen i Hallands sammanhang. Hur påverkar olika faktorer i kontexter myndigheters kommunikation? Vad skiljer kommunikationen i individsamverkansteamens kontexter mot ordinarie kontexter? Vi har valt att använda oss av ett deduktivt förhållningssätt under studien. De metoder vi använt oss av för att få fram vår empiri består utav kvalitativa intervjuer med två individsamverkansteam i Halland. Det empiriska material vi fått fram har vi sedan analyserat med en innehållsanalys med hjälp av teorin. Resultatet visar att skillnaden mellan olika myndigheters kontexter kan påverka kommunikationen. Det som skiljer kommunikationen åt i olika kontexter har enligt vår studie visat sig vara att budskapet i ordinarie fall tar längre tid att nå fram till mottagaren och riskerar att i högre grad misstolkas.

  • 119.
    Salaheddine, Rami
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Gustafsson, Evelina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kreativt klimat och ledarskap: En studie av möjligheterna till ett kreativt klimat vid ett utvecklande ledarskap i en offentlig verksamhet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att se hur det kreativa arbetsklimatet ser ut på två avdelningar inom en offentlig sektor och jämföra dessa samt se om det finns något samband med ett utvecklande ledarskap. Vi använde oss av en metodkombination för vår undersökning och inledde med att genomföra en kvantitativ datainsamling med hjälp av en enkät och därefter genomföra en kvalitativ datainsamling i form av fyra intervjuer där vi intervjuade både chefer och medarbetare för att se frågan från båda perspektiven. Vi kan utifrån resultaten av vår studie se att det kreativa klimatet är bättre på den avdelningen där det finns ett utvecklande ledarskap men att det också finns andra organisatoriska faktorer som påverkar detta.

  • 120.
    Sandberg, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lindahl, Ida
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    "Det var bara att gilla läget": En kvalitativ studie av anställdas uppfattning om ett förändringsarbete på en vårdenhet2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen behandlar ett förändringsarbete på en vårdenhet inom Region Halland. Utgångspunkt för undersökningen har varit att följa upp förändringsarbetet, som innebar att Kvälls- och helgmottagningens och Nyhems vårdcentral numera delar samma arbetslokaler. Vi har använt oss av följande begrepp: förändringsarbete, delaktighet, kommunikation och motstånd, som utgångspunkt. Uppsatsen är en kvalitativ studie, där medarbetare från respektive enhet har intervjuats.

    Syftet med studien är att belysa och få ökad förståelse samt kunskap för hur medarbetarna vid de båda enheterna har reagerat och påverkats av förändringen.

     På vilket sätt har Nyhems vårdcentral/Kväll- och helgmottagningen arbetat med förändringsarbetet?

     Hur har medarbetarna kunnat påverka och vara delaktiga i förändringsarbetet?

     Hur har kommunikationen upplevts av medarbetarna vid förändringsarbetet?

     Hur har medarbetarna reagerat på förändringen?

    Då förändringen grundade sig på ett politiskt beslut har personalen inte kunnat påverka detta. I början bidrog förändringen inte till någon delaktighet. Idag anser personalen vid de båda enheter att de är delaktiga i det dagliga arbetet. Personalen upplevde även att det var mer information än kommunikation vid förändringen. Förändringen upplevdes som onödig och negativ i början, men idag har den börjat etablera sig och fungerar bra. 

  • 121.
    schröder, hanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    åkesson, caroline
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Nationella kulturens påverkan på kommunikationen: En studie om interkulturell kommunikation på ett multinationellt företag.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 122.
    Sederblad, Per
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Koch, Christian
    Chalmers tekniska högskola, Göteborg, Sverige.
    Byggbranschen – modell i kniptång mellan globalisering, migration och tudelad arbetsmarknad2019Ingår i: Arbete & välfärd: Ledning, personal och organisationsmodeller i Sverige / [ed] Åke Sandberg, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 1:1, s. 487-505Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 123.
    Silfverberg, Marina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Magnusson, Louise
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Managing Employee Retention in Thailand: a quantitative study at a multinational company2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi kom i kontakt med ett multinationellt tillverkningsföretag som vill minska sin personalomsättning bland tjänstemän. Thailands rådande arbetskraftbrist ställer krav på en god förmåga att behålla personal och en kvantitativ undersökning genomförs för att mäta den upplevda arbetstillfredsställelsen. Arbetstillfredsställelse ses i tidigare studier som en nyckelkomponent för arbetet med personalbehållning, och vår studie fortsätter i samma riktning. Syftet är att finna och analysera organisatoriska grunder i arbetstillfredsställelse som kan bidra till ökad personalbehållning. Genom att undersöka tjänstemännens upplevda arbetstillfredsställelse kan vi besvara vilka faktorer som är centrala för personalbehållning och hur de mest centrala faktorerna kan stärkas och utvecklas av organisationen. Resultatet ökar förståelsen av fördelarna med personalbehållningsstrategier och kan stödja organisationen i utvecklingen av dessa.

    Slutsatsen är att organisationens arbete med Arbetsdesign, Ledarskap, Socialt stöd, Utveckling, Kompensation &Förmåner samt Balansen mellan privat- och arbetslivs är centrala för deras personalbehållning. Studien indikerar även att årlig utveckling hos de anställda, konkurrenskraftiga kompensationer & förmåner och en ledare som lever upp till de anställdas förväntningar har en stark inverkan på arbetstillfredsställelsen. Ett kontinuerligt arbete för ökad arbetstillfredsställelse minskar de anställdas önskan om att byta arbete. Fördelarna med att stanna kvar samt riskerna med att lämna organisationen ökar och resultatet blir en förbättrad möjlighet till personalbehållning

  • 124.
    Stenholm, Karin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Vestlund, Anna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Från morgon till kväll: En undersökning om vilka faktorer en enhetschefs administrativa arbetsuppgifter2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under hösten 2013 genomförde vi en tidsstudie bland enhetschefer i en kommunal organisation. Resultatet visade bland annat att enhetscheferna spenderade mycket tid på att utföra administrativa arbetsuppgifter, som främst rörde personaladministration och dokumentation av sina verksamheter. Enhetscheferna ansåg själva att den här typen av arbetsuppgifter ökat eller förändrats markant de senaste åren. En konsekvens som framhölls var att det nära ledarskapet hamnade i skymundan. Forskning på enhetschefer samt administration styrker upplevelsen som framkom i tidsstudien.

     

    Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som kan påverka en enhetschefs administrativa arbetsuppgifter. Våra frågeställningar berör 1) vanliga administrativa arbetsuppgifter, 2) en sammanhållen administrativ enhets betydelse samt 3) organisatoriska påverkans faktorer.

    Undersökningen genomfördes kvalitativt, med semistrukturerade intervjuer, samt två förintervjuer via telefon och e-post.

    Resultatet visade att de ökade kraven på dokumentation och granskning påverkar mängden administrativa arbetsuppgifter. Samtidigt som antalet IT-system som man dokumenterar i påverkar hur enhetschefen utför sina administrativa arbetsuppgifter. Underlättande faktorer som framkommer är, en sammanhållen administrativ enhet och stödfunktioner i de egna verksamheterna.

  • 125.
    Stjernström, Hanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Axelsson, Lisette
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Generation Y i arbetslivet - Vilja till framgång eller rädsla för misslyckande: En kvalitativ studie om vad som får unga arbetstagare  att göra ett bra jobb samt hur chefer arbetar för att få de unga arbetstagarna att göra ett bra jobb.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

    Arbetstagare tillhörande Generation Y tillskrivs ofta olika typer av egenskaper och beteenden, både i media och av forskare inom området. De sägs vara egoistiska, kravställare, frågvisa, individualister och illojala. Syftet med den här studien är att belysa det som driver arbetstagare tillhörande Generation Y att göra ett bra jobb, samt hur cheferna arbetar för att få de unga arbetstagarna att göra ett bra jobb.

    Studien bygger på sexton semistrukturerade intervjuer och det är därför en helt kvalitativ studie. Författarnas förhoppning var att respondenterna genom intervjuerna skulle kunna reflektera, argumentera och resonera fritt kring de olika frågeställningarna och där resultatet av det kunde bidra till att skapa ny kunskap och förståelse kring det undersökta området.

    Resultatet i studien visar på att unga arbetstagare tillhörande Generation Y drivs av ett antal olika faktorer för att göra ett bra jobb. För att de skulle kunna göra ett bra jobb, blev det i resultatet tydligt att de hade höga förväntningar på sin chef och arbetsgivare. Resultatet tyder även på hur cheferna arbetar för att få de unga arbetstagarna till att göra ett bra jobb. Därefter diskuterar författarna om huruvida arbetstagarnas och chefernas uppfattning stämmer överens med varandra samt de bakomliggande orsakerna till dessa uppfattningar.

  • 126.
    Svensson, Joakim
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Almén Arcangioli, Philip
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Samverkan och kommunikation: ett måste i organisationer2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie syftar till att i en kommun undersöka förvaltningars allmänna upplevelser och åsikter kring samverkan och kommunikation som sker mellan dem och arbetsgivarenheten. Vi har i studien valt att med en kvalitativ ansats inhämta empiriskt material genom att genomföra intervjuer med nio respondenter fördelat på olika förvaltningar inom organisationen.Genom kvalitativa intervjuer har fyra frågeställningar besvarats. För det första vilka åsikter och uppfattningar förvaltningarna har på samverkan mellan dem och arbetsgivarenheten. För det andra vilka åsikter och uppfattningar förvaltningarna har på kommunikationen mellan dem och arbetsgivarenheten. Det tredje vilka positiva samt negativa faktorer som förvaltningarna upplever att det finns kring samverkan och kommunikation mellan dem och arbetsgivarenheten. För det fjärde vilka faktorer som påverkar förvaltningarnas behov av samverkan och kommunikation med arbetsgivarenheten.Studiens resultat visar att kommunikation är en stor del av arbetet som samverkan sker kring i organisationen. Förvaltningarna anser att det är viktigt med en gemensam dialog kring de beslut som fattas inom organisationen för att känna delaktighet och få insyn i organisationen. Varför det är viktigt med en god dialog mellan förvaltningar och arbetsgivarenheten har även till stor del att göra med att arbetsgivarenheten i många ärenden sitter på spetskompetensen. Att förvaltningarna måste kommunicera med arbetsgivarenheten för att få del av arbetsgivarenheten kompetens ses generellt inte som ett hinder i arbetet. Intervjudata ger intryck av att detta kan bero på att organisationens har goda strukturella förutsättningar för att skapa en god samverkan.

  • 127.
    Svensson, Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Gustavsson, Malin
    Svårigheter med kompetenskartläggning: Ur ett organisationsperspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka organisationers svårigheter i tillvägagångssättet vid utförande av kompetenskartläggning. Studien ville svara på vad det är som gör att en kompetenskartläggning kan leda till ett bristande resultat. För att hjälpa oss att besvara syftet skapades två forskningsfrågor: “Vilka svårigheter finns att kartlägga kompetensbehov på organisationsnivå?” och “vad kan svårigheterna leda till?”

    Metoden som användes var en kvalitativ analys där fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes. I studien deltog två ledare, HR-chef och Operativ chef samt två anställda varav en är fackligt förtroendevald. Resultatet analyserades med hjälp av teorier och tidigare forskning om kompetens, kompetenskartläggning, ontologiskt perspektiv på kompetens och svårigheter med att skapa en reliabel självbild.

    Resultatet bekräftar teorierna att det är en väldigt komplex process att genomföra kompetenskartläggning. De största svårigheterna med kompetenskartläggning som framkommit i vår fallstudie är; förankringen i hela organisationen, svårigheter med att definiera begreppen, utmaningen i att mäta personliga egenskaper och implicit kunskap, reliabiliteten i självskattningen samt den bristande användningen av kompetenskartläggningen som görs.

  • 128.
    Svensson, Michelle
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sahlqvist, Elin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Gränslöst arbete: En kvalitativ studie av hur Human Resources- medarbetare upplever sitt mejlanvändande under och utanför arbetstid2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den allt mer digitaliserade arbetsmarknaden medför att flexibiliteten hos medarbetarna blir ett faktum. Arbete kan ske var som helst, när som helst, vilket ställer höga krav på medarbetare då tillgängligheten samtidigt ökar. Gränser mellan arbete och privat tid luckras upp och det blir allt svårare att bibehålla en sund balans mellan livssfärerna. Studien syftar till att undersöka hur kommunalt anställda medarbetare inom Human Resources upplever användningen av sin arbetsmejl under och utanför arbetstid. De frågeställningar studien har för avsikt att besvara är hur medarbetarna upplever mejlen som arbetsverktyg, hur medarbetarna påverkas psykosocialt av förekomsten av arbetsmejl samt hur de upplever gränsdragningen mellan arbetstid och privat tid.

    De teorier som studien vilar på är krav- och kontrollmodellen samt gränslöst arbete. För att söka svar på studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer med fem HR-medarbetare genomförts. De framkomna resultaten har sedan tolkats och analyserats utifrån en hermeneutisk ansats, där det framkommer att medarbetarna upplever mejlen som en begränsande faktor i sin arbetsdag på grund av förekomsten av otillräcklig information vid ärenden och arbetsuppgifter. Medarbetarna uppger enhälligt att en överbelamrad inkorg skapar en känsla av förlorad kontroll vilket resulterar i ökat stresspåslag. Även förväntningar på tillgänglighet och återkoppling kan uppfattas som något lamslående. Det förekommer skilda meningar om var gränsen mellan arbete och privat tid ska dras. Några medarbetare ser det som en fördel att låta sfärerna inkräkta på varandra då det medför en ökad känsla av egenkontroll genom att möjliggöra mejlkorrespondens på den privata tiden medan andra anser att en otydlig åtskillnad av sfärerna avsevärt medför negativa konsekvenser för den egna hälsan.

  • 129.
    Svensson, Pontus
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Halldin-Gjerdrum, Joel
    Högskolan i Halmstad.
    Hur sprider vi kunskap?: En kvalitativ studie om Räddningstjänstens kunskapsöverföring2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur Räddningstjänsten sprider kunskap som erhållits från erfarenheter och övning, samt vilka strukturella faktorer som påverkar denna spridning. Med strukturella faktorer avses exempelvis hierarkier, avdelningsgränser, strategier för kunskapsöverföring och belöningssystem. Studiens empiri har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer och är således en kvalitativ studie. Urvalet består av sju medarbetare på olika befattningar som bedömts som nyckelpositioner för kunskapsspridning. Studien utgår ifrån olika Knowledge management-strategier och Communities of practice för att förklara skapande och spridning av organisatorisk kunskap.

     

    Resultatet påvisar att det finns olika spridningsmetoder för kunskap som består av ett avvikelsesystem, insatsrapporteringssystem samt Communities of practice inom arbetslagen. Data visar att spridningseffektiviteten varierar och att det föreligger olika hindrande och främjande faktorer för spridning av kunskap metoderna emellan. I studien framkommer det att kunskap sprids mest effektivt inom arbetslagen och avvikelsesystemets tydliga ansvarsfördelning och infrastruktur fungerar bättre än insatsrapporteringssystemet, då detta saknar struktur och har en svårhanterlig mängd information.

  • 130.
    Svensson, Sofie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Elf, Pernilla
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Förutsättningar för lärande i en lean organiserad produktion: En kvalitativ undersökning över hur organisatoriska villkor kan skapa möjlighet och hinder till lärande samt skapa drivkrafter för individen att lära2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är attöka förståelsen för operatörers möjligheter, hinder samt drivkrafter tilllärande i en lean organiserad verksamhet. För attundersöka detta har vi brutit ner syftet i följande frågeställningar: (1) Vadfinns det för möjligheter, hinder samt drivkrafter till lärande utifrånperspektivet arbetets utformning och autonomi? (2) Vad finns det förmöjligheter, hinder samt drivkrafter till lärande utifrån perspektivetledningens stöd? (3) Vad finns det för möjligheter, hinder samt drivkraftertill lärande utifrån perspektivet samverkan och team?(4) Vad finns det för möjligheter, hinder samt drivkrafter till lärande utifrånperspektivet kompetens? Vi har i denna undersökning använt oss av kvalitativmetod och genomfört kvalitativa intervjuer med arbetsledare, teamledarekoordinator, teamledare och operatörer. Resultatet visar attoperatörsarbetet i många delar har en hög grad av standardisering, vilket å enasidan kan innebära att individen lär sig att bemästraen viss uppgift men det kan även bli ett hinder för ett mer utvecklingsinriktatlärande. Samtidigt framkom faktorer som möjliggör ett mer utvecklingsinriktat lärande i arbetet. Dådet finns möjligheter att komma med idéer och synpunkter samt lösa problem,vilket bidrar till samverkan. Även teamarbetet upplevs som lärorikt dåoperatörerna lär av varandra.

  • 131.
    Tari, Tina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sevestedt, Emelie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Vem vill bli militär?: - attrahera mera2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Försvarsmakten står idag inför en stor utmaning att täcka sitt personalbehov. I och med övergången från pliktbaserat till frivilligbaserat försvar, konkurrerar de om arbetskraften och det blir allt svårare att rekrytera nödvändig personal. De som påbörjar utbildningar som är tänkta att leda till fast anställning, slutar i hög grad innan utbildningen genomförts. Avsikten med vår undersökning är att belysa försvarsmaktens rekrytering och personalförsörjningssystem samt bidra med förbättringsförslag av deras rekryteringsprocess.

    En metodkombination har genomförts i form av intervjuer, tre observationer samt litteraturstudie. Elva intervjuer med representanter från arbetsgivar- respektive arbetstagarsidan inom Försvarsmakten. Observationerna bestod av ett besök på informationscenter, medverkan på ett seminarium samt ett event med informatörer på en gymnasieskola.

    Resultatet visade på stor okunskap i målgruppen om vad en anställning inom Försvarsmakten innebär. Dels på grund av dåliga förkunskaper bland de sökande och dels på grund av att Försvarsmakten inte, redan i inledningsfasen informerar tillräckligt. Många som påbörjar en utbildning genomför den inte, vilket är till nackdel för Försvarsmakten. För att få genuint intresserade personer att söka, anser vi att man bör satsa på mer information redan i förstadiet till ansökningarna.

  • 132.
    Thorsén, Frida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Liljegren, Sara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att vara ung och anställningsbar: En kvalitativ studie om hur arbetslösa ungdomar uppfattas vara anställningsbara ur ett  kommunalt arbetsgivarperspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ungdomsarbetslösheten i Sverige är i förhållande till den totala arbetslösheten, i landet, hög och är en av svenska regeringens högst prioriterade frågor inom arbetsmarknadspolitiken. För att komma in på arbetsmarknaden idag måste du visa dig anställningsbar. Syftet med denna studie är att undersöka vad kommunala arbetsgivare har för uppfattning om arbetslösa ungdomars anställningsbarhet. Syftet konkretiseras med hjälp av tre frågeställningar som syftar till att se vad betydelsen av deltagandet i aktiva arbetsmarknadsåtgärder har för anställningsbarheten, samt vad gymnasieexamen och de personliga egenskaperna betyder för anställningsbarheten. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats och besvarar syftet utifrån åtta kommunala arbetsgivares uppfattningar om arbetslösa ungdomars anställningsbarhet. Resultatet visar att anställningsbarhet enligt de kommunala arbetsgivarna är betydelsen av erfarenheter, kompetenser och utbildning. Studien visar även att praktik i en kommunal arbetsmarknadsåtgärd, vars syfte är att ge arbetslivserfarenhet, inte nödvändigtvis kan likställas med arbetslivserfarenhet. Deltagandet i en kommunal arbetsmarknadsåtgärd kan minska anställningsbarheten, likaså kan avsaknaden av en gymnasieexamen försvåra chansen till en anställning och en individs personliga egenskaper anses avgörande. Därför uppfylls heller inte den grundläggande anställningsbarheten.

  • 133.
    Törnlöf, Mathilda, Shulemaja- Simsek, Shule
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Handlingsplan – företagets utvecklingsverktyg för att förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet?2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Handlingsplan ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas på alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen är ett dokument där mål och strategier som företagen ska följa upp gås igenom.

  • 134.
    Urbas, Anders
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Trolle-Schultz Jensen, Jette
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Holmquist, Mats
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Regionalt lärande och ledarskap (RELL).
    Nyman, Carin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Delutvärderingsrapport 2: Projekt Individsamverkansteam (IST) Falkenberg2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 135.
    Urbas, Anders
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Trolle-Schultz Jensen, Jette
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Holmquist, Mats
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Staland-Nyman, Carin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Delutvärderingsrapport 1 i projekt Individsamverkansteam (IST) Falkenberg2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 136.
    Urbas, Anders
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Trolle-Schultz Jensen, Jette
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Holmquist, Mats
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Staland-Nyman, Carin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Delutvärderingsrapport 2 i projekt Steget vidare, Varberg2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 137.
    von Reis, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Olsson, Sarah
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    "Nu är det ju så att det är jag som är din chef": En kvalitativ studie om chefers och medarbetares uppfattning om svåra samtal utifrån ett maktperspektiv.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka chefers och medarbetares uppfattning om svåra samtal utifrån ett maktperspektiv. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats där empirin erhållits genom intervjuer. Studien har totalt nio respondenter, varav tre stycken chefer, fem stycken medarbetare och en person från Företagshälsovården. Studien fokuserar på hur svåra samtal kan påverkas av den maktrelation som finns mellan en chef och en medarbetare och på så vis hur makt kan inverka på parternas beteenden. De svåra samtal som vi fokuserat på i studien är när chefen lämnar ett besked till medarbetaren som kan uppfattas som negativt såsom upplysning om misskötsamhet, aningar om missbruk och/eller uppsägning. I studien har vi funnit att makt påverkar främst chefers agerande genom deras kroppsspråk. Vi ser dock att organisationen har en stor betydelse för chefers agerande då chefer är av uppfattningen att de har organisationen att luta sig mot vid svåra samtal. Vi drar vidare slutsatsen att det är organisationen som har den övergripande makten och att personen som är chef “får” makt genom att iklä sig en maktkostym. Vi har kunnat urskilja att medarbetarna har desto mindre makt i samtalssituationen då de främst påverkas av chefens makt, men att medarbetarna i efterhand har en form av makt då de kan utföra hämndattraktioner för att försvåra för chefens arbetsledning. Förutom maktrelationen har vi även kunnat belysa andra faktorer som kan påverka svåra samtal. 

  • 138.
    Wahlgren, Christoffer
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Anders
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Rekrytera rätt: En studie om rekrytering med fokus på matchning av individ och organisation2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att skapa en förståelse för hur rekryterare tänker kring förhållandet mellan att passa in en nyanställd i organisationen (P-O fit) jämfört med att passa in en nyanställd för arbetsuppgifterna (P-J fit). För att kunna besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie där sex intervjuer gjordes med rekryterare på olika företag som sedan tolkades med hjälp av meningskoncentrering, meningskategorisering och meningstolkning. Resultatet visade att P-O fit hade en större inverkan än P-J fit på den slutgiltiga bedömningen i rekryteringsprocessen och främst när det gällde mindre kvalificerade tjänster. Vid mer kvalificerade tjänster hade båda begreppen en likvärdig inverkan på bedömningen men det var en process där båda passformerna jämfördes med varandra och det fanns vissa minimikrav på kunskaper en person skulle ha. Utöver kunskapskravet ansågs det viktigt att personen som söktes fungerade bra med organisationen och grupperna i organisationen. För att göra en bedömning på passformen mellan individ och organisation bedömdes de sökande utifrån företagets uttalade värderingar alternativt utifrån den organisationskultur som råder inom företaget om de inte några hade uttalade värderingar. Detta utmynnade sedan till en implicit bedömning angående hur individen skulle passa in i företaget och dess kultur.

  • 139.
    Wernebjer Cervinus, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjöblom, Sofie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    "The single biggest problem in communication is the illusion that it has taken place”: En kvalitativ studie av intern kommunikation i en offentlig organisation.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Intresset i denna studie låg i huruvida organisationsstruktur påverkar den interna kommunikationen. Studien utfördes i samarbete med Region Halland. Avgränsningen gjordes till HR-verksamheten centralt, personalchefer och förvaltningschefer, där syftet med undersökningen var att beskriva och analysera upplevelsen av kommunikationen däremellan. Alla organisationer behöver kommunikation för att existera, det är kommunikation som utgör grunden och framgången för en organisation (Falkheimer & Heide, 2007 15-33). Genom kvalitativa samtalsintervjuer och inläsning på teorier om kommunikation besvarades nedanstående frågeställningar:

     

    • Hur sker kommunikationen mellan HR-verksamheten centralt, personalcheferna och förvaltningscheferna?
    • Hur påverkar organisationsstrukturen kommunikationen och hur upplever medarbetarna att organisationsstrukturen påverkar kommunikationen?
    • Går det att identifiera eventuella kommunikationsproblem och i så fall vilka?
    • Vad upplevs som effektiv kommunikation och vad upplevs fungera bra idag?
    • Vem upplevs ha ansvar för att information skall nå fram till den eller de som är tänkt?

     

    Resultatet visade bland annat en upplevd otydlighet gällande information, svårighet med samordning, problematik kring förvaltningarnas storlek samt resurser på varje enskild enhet och svårighet att se organisationen ur ett helhetsperspektiv.

  • 140.
    Westman, Hanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ljungquist, Lena
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Jämställdhetsarbete i Barn- och ungdomsförvaltning: Från politiskt beslut till aktiv praktik2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen syftar till att få en bild av hur jämställdhetsarbete implementeras i en offentlig förvaltning, från politiskt beslut i nämnd och ut i verksamheten. Undersökningen är utförd i en medelstor kommun och den valda förvaltningen är Barn- och Ungdomsförvaltningen. Denna förvaltning valdes för att vi anser att det är med barnens hjälp vi kan ändra rådande normer kring jämställdhet. Genom att utföra kvalitativa intervjuer i ett led från nämnd ner till verksamheten på förskolan, har vi fått en bild av vilka aktörer och vilket synsätt som krävs för att jämställdhet ska vara en prioriterad fråga hela vägen från nämnd till verksamheten i förskolan. Våra frågeställningar har varit: Arbetar organisationen aktivt med jämställdhet och i så fall hur? Vilka styrdokument och policys reglerar jämställdhetsarbetet? Vem har vilket ansvar i organisationens jämställdhetsarbete? Vilka resurser finns att tillgå och hur används dem? och sist men inte minst Är jämställdhet en prioriterad fråga?

    Resultatet visar att kommunen har svårt att implementera ett aktivt jämställdhetsarbete då det finns en avsaknad av en bred dialog, kunskap och att jämställdhetsbegreppet blandas ihop med jämlikhet. Viljan att implementera alla barns lika möjligheter är stark men kunskap om jämställdhetsområdet och tid att använda sig av befintliga resurser saknas. 

123 101 - 140 av 140
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf