hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 653
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Berg, Martin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM).
    Grafström, Maria
    Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE), Stockholm, Sverige.
    Att samverka2014Ingår i: Efter festen: Om konsten att utvecklas från doktor till docent, eller en överlevnadsguide för den postdoktorala tillvaron / [ed] Sara Eldén & Anna Jonsson, Lund: Studentlitteratur, 2014, 1, s. 197-212Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 102. Berg, Martin
    et al.
    Pink, Sarah
    Fors, Vaike
    Automation in the Wild: exploring empathy2015Ingår i: Un/Certainty / [ed] Sarah Pink & Yoko Akama, Melbourne: RMIT University , 2015, s. 50-55Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 103.
    Berg, Martin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR).
    Sjunnesson, Joakim
    Lunds universitet.
    ICOTW: Internet flyttar hemifrån2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 104.
    Berg, Martin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR).
    Wickman, Jan
    Åbo Akademi; Gästforskare vid Centrum för genusvetenskap, Lunds universitet.
    Queer2010Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Queerteorin har fått ett stort genomslag inom forskning och debatter om kön, genus och sexualitet. I den här boken presenteras "klassisk" amerikansk queerteori och utvecklingen av queerforskningen fram till våra dagar. Den diskuterar de spänningar som uppstår i en sociologisk tillämpning och erbjuder en analys av den lokala utformningen av perspektivet i Sverige och Norden.

  • 105.
    Berggren, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Zlojutro, Alexandra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    "Drogmissbrukare faller mellan stolarna": En kvalitativ studie om polis och socialtjänstens åsikt kring Sveriges lagreglering i hanteringen av missbrukare2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 106.
    Bergh, Angelina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Anhörigproblematik i äldreomsorgen2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet för föreliggande uppsats är att utifrån individens perspektiv erhålla djupare förståelse och insikt i vilka faktorer som bidrar till konflikter, och hur problemlösning uppstår och utvecklas i relationen mellan anhörig och chef inom äldreomsorgen. Studien är gjord med kvalitativ metod och fokuserad intervjuguide. Urvalet består av fem enhetschefer verksamma i äldreomsorgen i Halmstad kommun. Resultatet visar på att en fruktsam problemlösning startar med en sund relation till anhöriga baserat på tillit, kunskaper om yrket samt en förståelse av vad människor behöver och hur de tänker. Chefens egen erfarenhet och bakgrund i kombination med utbildning och engagemang påverkar problemlösningens natur. För stöd i relationen nämns i första hand den egna chefen och andra kollegor. Resultatet är analyserat med utgångspunkter i Goffman, Foucault och Asplund. Analysen går genom problemlösningens socialpsykologi, social responsivitet, makt och institution.

  • 107.
    Bergström, Josefin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Theandersson, Tina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    "En väg in": En socialpsykologisk studie om de anställdas upplevelser kring organisationsförändringen "En väg in"2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utifrån ett socialpsykologiskt- och relationellt perspektiv, skapa en djupare förståelse och förklaring för hur medarbetarna på kundservice "En väg in" i Varbergs kommun upplevt denna organisationsförändring. Urvalet bestod av sex medarbetare och två personer ur ledningsgruppen. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts, samt en hermeneutisk ansats. För att analyseraoch tolka det empiriska materialet har tidigare forskning och vetenskapliga artiklar valts ut, samt teorierna Jacobsens (2013) förändringsledarskap och motstånd, Maslows behovstrappa (Aronsson m.fl. 2012), Herzbergs tvåfaktorsteori (Aronsson m.fl. 2012, Herzberg [1968]/2003) och McCelland motivationsteori om de mänskliga behoven (Aronsson m.fl. 2012) som kompletteras med, Scheffs (1994) sociala band och differentiering. Det mest centrala som framkommit i studien är betydelsen av bristande kommunikation, delaktighet och kontroll. Samt att medarbetarna haft olika inställningar till förändringen och att avdelningen ej har hunnit skapa en gemensam organisationskultur. Yrkesrollerna hämmar medarbetarna att skapa starka sociala band med varandra.

  • 108.
    Berisha, Lendita
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lindhe Escobar, Jessika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    "Det är väldigt många bollar i luften": - Kvalitativ studie med fokus på hur socialsekreterare resonera kring arbetsbelastningen på deras arbetsplats.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka aspekter i socialsekreterarnas yrkesutövning iorganisationen som de upplever bidrar till hög arbetsbelastning, hur de beskriver att de hanterarden och eventuellt förbättrar sin egen arbetssituation och vilka arbetsfaktorer de upplever sommeningsfulla och som gör att de fortfarande arbetar kvar inom socialtjänsten. För att besvarastudiens syfte använde vi oss av en kvalitativ forskningsansats i form av semistruktureradeintervjuer. Dessa intervjuer har sedan tolkats för att hitta likheter och skillnader som sedananalyserats med hjälp av sociologiska teorier om organisationens roll, krav och kontroll ochkänsla av sammanhang. Studiens resultat visar att socialsekreterarna i perioder upplevde högarbetsbelastning. I resultatet redogörs det även för olika strategier som socialsekreterarnaanvände sig av för att kunna hantera detta. Resultatet visade också att socialsekreterarna upplevdeatt det finns en hel del belöningar och att de ändå ser sitt arbete som meningsfullt. Vår slutsatsblev att arbetsbelastningen inte behöver vara ett problem så länge som samarbetet mellan ledningoch anställda fungerade.

  • 109.
    Bernhardt, Emeli
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Karlsson, Lina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Professionellas syn på barns och ungdomars brukarmedverkan och brukarinflytande i regionala stödgrupper2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detgår att läsa i en rapport från socialstyrelsen att det finns ett stort behov avatt utveckla och utvärdera metoder samt pröva om dessa kan anpassas för grupperdär brukarinflytande idag saknas. Detta är enkvalitativ studie om barn och ungdomars brukarmedverkan samt inflytande. Syftetmed studien är att undersöka de professionellas syn på barn och ungdomarsbrukarmedverkan samt brukarinflytande i stödgrupper för unga som bevittnatvåld, missbruk och/eller psykisk ohälsa. Studien görs på uppdrag från RegionHalland. Metoden som använts är kvalitativ metod vilket innebär att man harstuderat olika individers upplevelser av det fenomen som undersökts. Det empiriskamaterialet har hämtats ifrån sex kommuner i Hallands län, Sverige. Totalt harsju professionella intervjuats som jobbar med stödgruppsverksamhet. Efterintervjuerna transkriberades samtliga för att underlätta sammanställning ochanalys. Den insamlade empirin analyserades utefter teorier om empowerment ochdeliberativ demokrati. Det huvudsakliga resultatet är att begreppenbrukarmedverkan och inflytande är relativt nya begrepp inomstödgruppsverksamheter. Barnen och ungdomarna har ingen gedigen inverkan istödgrupperna utan de professionellas ord väger tyngst. Det verkar även som attdet råder skendemokrati i verksamheterna då de unga har rätt att yttra sig mende professionella verkar alltid ha det sista ordet.

  • 110.
    Bertilsson, Johanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Fjordebring, Hanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kundvalsmodellen: En ökad valfrihet, men på vilka villkor?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Uppsatsen handlar om kundvalet och de privata hemtjänstsföretag som etablerat sig på marknaden i Varbergs kommun. Centrala begrepp i uppsatsen är konsumtion, individualisering och allmän välfärd. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där informanterna har gett oss en berättelse hur de som anställda eller som chefer för hemtjänst upplever sitt arbete och kundvalet.

    Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse kring hur den privata hemtjänsten bedrivs och hur dessa organisationer arbetar för att etablera sig på marknaden. Genom att till viss del också undersöka den offentliga verksamheten vill vi skapa en förståelse över hur denna påverkats av kundvalet som infördes 2007. Vi vill genom detta titta närmare på hur man konkurerar med varandra i människovårdande organisationer.

    Litteratur som används är Baumans teorier kring välfärdsstaten och konsumtion. Vidare använder vi oss av Becks teorier om risksamhället och individualisering.

  • 111.
    Bilalli, Fatime
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Från kriminell livsstil till accepterad samhällsmedborgare: En kvalitativ intervjustudie2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vår frågeställning ska ge svar på vilka hinder och möjligheter möter de före detta kriminella när de ska återintegreras i ett konsumtionssamhälle? Vi har intervjuat före detta kriminella som är medlemmar i organisationen KRIS och Unga KRIS utifrån syftet, att skapa kunskap och förståelse kring vad som krävs av före detta kriminella att skapa sig en livsstil som accepteras av samhället. Vi har även intervjuat Frivården som går ut på att fånga personalens syn på arbetet, hur dem arbetar för att underlätta frigivningen för de intagna samt skapa en förståelse kring deras tankar angående huruvida det faktiskt går att skapa en ny identitet. Studiens resultat presenteras i fyra teman som myndigheter, sociala relationer, identitet och livsstil samt respekt. Det gav bland annat följande resultat: respondenterna måste genomgå en förändring, ifrån en kriminell livsstil, till en livsstil som anses accepterad av samhället. Först ska myndigheterna ge den rätta hjälpen och skapa en bra relation med den före detta kriminella, den före detta kriminella ska bryta med sina gamla kompisar och skapa sig nya sociala relationer, det vill säga umgås med rätt personer. Att skapa en livsstil som inte innehåller någon kriminalitet utan skaffa struktur i form av bostad, jobb, körkort och även respekt genom att göra gott tillbaka till samhället. Då kommer den före detta kriminella få känslan av att räknas igen och bli accepterad. Analysen av materialet gjordes utifrån hinder och möjligheter med hjälp av tankar ifrån teoretikerna Zygmunt Bauman, Norbert Elias samt Ervin Goffman. Bauman talar om de konsumtionskrav som finns i samhället, följs inte dessa krav blir man som Goffman beskriver stigmatiserad till en viss status. Denna status presenteras som Elias talar om Etablerade och Outsiders. Att inte känna en tillhörighet till samhället i helhet, utan vara medlem i en viss grupp. Som före detta kriminell blir då det en svårighet att bryta sig ur och förändra denna stigmatisering.

  • 112.
    Billsten, Johan
    et al.
    Department of Psychology, Linnaeus University, Sweden.
    Fridell, Mats
    Department of Psychology, Lund University, Sweden.
    Holmberg, Robert
    Department of Psychology, Lund University, Sweden.
    Ivarsson, Andreas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Organizational Readiness for Change (ORC) test used in the implementation of assessment instruments and treatment methods in a Swedish National study2018Ingår i: Journal of Substance Abuse Treatment, ISSN 0740-5472, E-ISSN 1873-6483, Vol. 84, s. 9-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Organizational climate and related factors are associated with outcome and are as such of vital interest for healthcare organizations. Organizational Readiness for Change (ORC) is the questionnaire used in the present study to assess the influence of organizational factors on implementation success. The respondents were employed in one of 203 Swedish municipalities within social work and psychiatric substance/abuse treatment services. They took part in a nationwide implementation project organized by the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR), commissioned by the Swedish National Board of Health and Welfare. Aim The aims were: (a) to identify classes (clusters) of employees with different ORC profiles on the basis of data collected in 2011 and (b) to investigate ORC profiles which predicted the use of assessment instruments, therapy methods and collaborative activities in 2011 and 2013. Design and recruitment The evaluation study applied a naturalistic design with registration of outcome at consecutive assessments. The participants were contacted via official e-mail addresses in their respective healthcare units and were encouraged by their officials to participate on a voluntary basis. Statistics Descriptive statistics were obtained using SPSS version 23. A latent profile analysis (LPA) using Mplus 7.3 was performed with a robust maximum likelihood estimator (MLR) to identify subgroups (clusters) based on the 18 ORC indexes. Results A total of 2402 employees responded to the survey, of whom 1794 (74.7%) completed the ORC scores. Descriptive analysis indicated that the respondents were a homogenous group of employees, where women (72.0%) formed the majority. Cronbach's alpha for the 18 ORC indexes ranged from α = 0.67 to α = 0.78. A principal component analysis yielded a four-factor solution explaining 62% of the variance in total ORC scores. The factors were: motivational readiness (α = 0.64), institutional resources (α = 0.52), staff attributes (α = 0.76), and organizational climate (α = 0.74). An LPA analysis of the four factors with their three distinct profiles provided the best data fit: Profile 3 (n = 614), Profile 2 (n = 934), and Profile 1 (n = 246). Respondents with the most favorable ORC scores (Profile 3) used significantly more instruments and more treatment methods and had a better collaborating network in 2011 as well as in 2013 compared to members in Profile 1, the least successful profile. Conclusion In a large sample of social work and healthcare professionals, ORC scores reflecting higher institutional resources, staff attributes and organizational climate and lower motivational readiness for change were associated with a successful implementation of good practice guidelines for the care and treatment of substance users in Sweden. Low motivational readiness as a construct may indicate satisfaction with the present situation. As ORC proved to be an indicator of successful dissemination of evidence-based guidelines into routine and specialist healthcare, it can be used to tailor interventions to individual employees or services and to improve the dissemination of and compliance with guidelines for the treatment of substance users. © 2017

  • 113.
    Bir, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Olander Yildizhan, Esma
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    "Förbrukade kvinnor" och förlorad kyskhet: - Ett hot mot männens heder i den kollektiva hederskulturen2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hedersproblematik är ett omdebatterat ämne i media och de senaste åren har en stor del av debatten rört diskussionen kring kulturrelativism. Uppsatsens syfte är dels att förklara kollektivets betydelse i hederskulturen samt lyfta fram hur denna kommer till uttryck, men även att förklara vilka brister kulturrelativismen har haft på myndigheters arbete kring hedersrelaterat våld och förtryck samt vilka konsekvenser dessa brister har bidragit till. Vi har tillämpat en kvalitativ metod och samlat in vår empiri i form av semistrukturerade intervjuer med ett narrativt förhållningssätt. I vårt teoriavsnitt har vi använt begrepp så som kultur, panoptikon, patriarkatet och etisk relativism. Dessa begrepp har utgjort en grund för analysen av vår empiri som vi har delat upp i olika kategorier utifrån dessa. Slutligen kom vi fram till att kollektivet har en stark betydelse inom hederskulturen, där heder och skam genomsyrar och påverkar allt ifrån övervakning, till kvinnors kyskhet.

  • 114.
    Björk, Peter
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR), Studier om lärande och utbildningsrelationer (SOLUR).
    Dalghi, Eva
    Sociala fakta eller pågående aktiviteter?: Ett försök att förena Émile Durkheim och Dorothy Smith2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta paper är att diskutera Dorothy Smiths kunskapsteoretiska ställningstagande och dess relation till Emilé Durkheims klassiska tes om sociala fakta. Vid en första betraktelse kan det förefalla som om Smiths uppfattning innebär ett definitivt avståndstagande från den samhällsvetenskapliga syn som Durkheim på sin tid stod för. Vi menar dock att kunskapssyn som Dorothy Smith företräder mycket väl går att förena med Durkheims "sociala fakta".

  • 115.
    Blakaj, Drilon
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Rrmoku, Liridon
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Empowerment i multisystemisk terapi- en kvalitativ studie av MST teamet i Halmstad2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod där en hermeneutisk ansats har använts för att tolka de semistrukturerade intervjuerna. Studiens syfte var att undersöka Multisystemisk terapi (MST) teamet i Halmstads kommuns uppfattningar på behandlingsmetoden multisystemisk terapi för ungdomarna i åldern 12-18 år. Frågeställningarna var: Upplever MST terapeuterna att MST är en metod som leder till en förbättrad situation för ungdomarna som får metoden? Vad beskriver MST terapeuterna att det finns för möjligheter och hinder i arbetet med metoden?

    Studien bygger på tidigare forskning om MST och förstärkning utifrån MST. I studien framkommer det tre terapeuters och en MST ledares upplevelser av behandlingen och hur den är riktad till att påverka föräldrarna och dens ungdom till en förändring. Från terapeuternas utsagor belyses det hur MST metoden är utformad till att ungdomarna motiveras till förändring med hjälp av det interna och externa nätverken. Resultatet visar att tidigare forskning framför mycket kritik på behandlingen i Sverige. Det visar sig att andra insatser som finns hos socialtjänsten ger samma resultat eller ännu bättre. Alla terapeuterna uttryckte att de har sett förändringar hos familjerna och att de flesta familjerna har vägletts till ett nytt sätt att tänka men att samarbetet med fler berörda parter bör bli bättre. Det har framkommit positiva och negativa sidor på behandlingen från terapeuternas perspektiv och att det ständigt pågår forskning på metoden för att beteendeproblemen ska förebyggas effektivare. När ungdomen var delaktig blev behandlingen effektivare.

    Fördelarna med MST är att behandlingen sker multisystemiskt med hela ungdomens nätverk men risken med behandlingen är att ungdomens nätverk kanske inte finns kvar när behandlingen avslutas som kan hjälpa den att stärkas. Det finns fördelar och nackdelar på behandlingen och det gäller att som MST terpeut att kunna tolka MST:s principer så bra som möjligt för att föräldrarna och ungdomen stärks och inte blir beroende av andra behandlingsinsatser. Det har skett en förbättring på MST behandlingen när MST Sverige bildades och fick svenska konsulter. Studiens slutsatser är att det är viktigt att skapa förutsättningar till att ungdomen blir delaktig i behandlingen och få fram dens åsikter på varför det inte fungerar och hur nätverken ska jobba med ungdomen för att få den att utvecklas. För att förstärkning ska uppnås måste MST teamet bortse från ungdomarnas ålder behandla individerna efter deras mognad, integrera familjemedlemmarna så mycket som möjligt och få ett gott samspel mellan terapeuterna och familjerna.

  • 116.
    Blom, Ida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Amin, Raime
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Vi säger samma sak, men vi menar olika saker: Sex förskolepedagogers upplevelser av kommunikation med föräldrar med ett annat modersmål än svenska2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbete tar upp relationen mellan förskolepedagoger och föräldrar med ett annat modersmål än svenska och undersöker pedagogernas upplevelser av denna typ av kommunikation.

    Frågeställningarna i denna undersökning är ” I vilka situationer upplever pedagogerna kommunikationen brister? ” och ”Vilka åtgärder finns i situationer där kommunikationen brister? ” samt ” Hur upplever pedagogerna den egna kompetensen i kommunikationen med föräldrar med ett annat modersmål än svenska?

    Resultaten visar att den egna kompetensen brister när pedagogerna möter dessa föräldrar och flertalet pedagoger saknar detta i sin utbildning. Empirin är baserat på semi-strukturerade intervjuer med sex förskolepedagoger på kommunala förskolor i Storstockholm. Materialet är analyserat genom en kvalitativ tematisk analys där olika teman togs fram och som presenteras i resultatkapitlet. Arbetets teoretiska utgångspunkter som resultatet analyseras utifrån är det sociokulturella perspektivet och symbolisk interaktionism. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

    Eftersom resultaten visar att förskolepedagogerna anser att deras egen kompetens inte är tillräcklig och skulle önska mer fokus på kommunikation med föräldrar under utbildningen, är ett förslag till praktiska insatser att utveckla utbildningen till att möta detta.

  • 117.
    Blomgren, Louise
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjöland, Veronica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nattvandrarna och ungdomar i Helsingborg: En studie som behandlar nattvandrarnas arbete med ungdomar2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ungdomsbrottslighet och ungdomsproblematik har varit ett aktuellt ämne under en längre period. Nattvandrarnas ambition är att genom att synliggöra sig själva för ungdomarna, kunna minska eventuella brott, samt att bidra till en tryggare miljö för ungdomar. Denna studie avser att lyfta fram nattvandrarna och deras arbetssätt samt att se eventuell problematik som kan uppkomma från deras arbetsformer med ungdomar. Genom att utföra en deltagande observation i form av fältarbete under valborgsmässoafton, redogör denna uppsats för nattvandrarnas arbetssätt med ungdomar i Helsingborg. Uppsatsen innehåller även intervjuer med både tonårsföräldrar och tonåringar för att kunna lyfta fram den rådande uppfattningen om nattvandrarna och deras metoder.

  • 118.
    Blomqvist, Marjut
    et al.
    Department of Psychiatry, Central County Hospital Halmstad, Sweden.
    Ziegert, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    "Family in the waiting room": A Swedish study of nurses' conceptions of family participation in acute psychiatric in-patient setting2011Ingår i: International Journal of Mental Health Nursing, ISSN 1445-8330, E-ISSN 1447-0349, Vol. 20, s. 185-194Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Family plays an important role in the care provided for patients in all areas of nursing. However, relatively few studies deal with the focus of the present study: the ways that nurses experience family participation in acute psychiatric inpatient settings. Data were collected by interviewing 18 nurses who had experience working in such settings. A phenomenographical approach was used to analyse the interviews. Three descriptive categories were found: family participation as a part of the caring process, barriers to family participation, and nurses' resources in family participation. The findings show that the nurses' conceptions of family participation varied, and that the family was not always a priority in this caring context. The implementation of family participation was often only based on the nurses' own interests and insights. This could mean that family participation differed substantially, depending on which nurse a family encountered, and which unit the patient was admitted at. Finally, nurses had little professional autonomy, and organizational support and education were also lacking.

  • 119.
    Boholm, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Dadmehr, Mona
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Jagets plats i barnavårdsutredningar: En kvalitativ vinjettstudie kring socialarbetarens tillämpning av subjektiv kunskap2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det sociala arbetet med barn och unga är komplext. Rådande kunskap beskriver framförallt om de mest omfattande insatserna; omhändertaganden och placeringar av barn. Medan vi funnit mindre forskning kring vilka faktorer som har verkan i bedömningar och beslut om insatser. Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av socialarbetarens användning av jaget i barnavårdsutredningar samt bidra till en ökad förståelse för hur subjektiv kunskap verkar i bedömnings- och beslutsprocesser. Författarna har för detta ändamål använt sig utav en kvalitativ vinjett med kompletterande semistrukturerad intervju. Utifrån empirin har författarna tolkat de sju intervjupersoners utsagor i relation till Webers teori om idealbyråkrati, Hasenfelds teori om människobehandlande organisationer, Lipskys teori kring gräsrotsbyråkrater samt Lundquist teori om autonomi. I resultatet framkom att socialarbetaren har stor handlingsfrihet i sitt arbete med barn och unga samt att de i hög utsträckning använder sig av intuition och tidigare erfarenheter. Hur socialarbetaren är som person har stor betydelse för hur denne väljer att nyttja det handlingsutrymme som ges. Resultatet visar även att socialarbetare med längre erfarenhet i högre grad än socialarbetare med kort erfarenhet förlitar sig på subjektiv kunskap i sitt arbete. Vår uppfattning är att jaget är ett viktigt verktyg i arbetet med barn och unga, och att det svarar mot den komplexitet som finns inbyggd i arbetet. Dock bör vikten av reflektion kring denna kunskapsanvändning understrykas.

  • 120.
    Bohäll, Amanda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Malmström, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Personliga assistenters psykosociala arbetsmiljö: En kvalitativ studie inom offentlig och privat sektor2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Yrket personlig assistent är unikt då arbetsplatsen generellt utgår från brukarens hemmiljö. Vidare är arbetet unikt i den mån man som assistent kommer en person nära inpå livet genom delaktighet i syfte att förbättra individens liv och levnadsvillkor. Yrket är däremot komplext då brukaren står i centrum för insatsen men samtidigt bedömer resultatet av assistenternas insats. Syftet med följande uppsats är att undersöka personliga assistenters upplevelser av psykosocial arbetsmiljö för att öka kunskapen om arbetsmiljörelaterade risk- och friskfaktorer i arbetet med personer med funktionsnedsättning. Studien har tillämpat ett kvalitativt tillvägagångssätt och det empiriska materialet har insamlats via semistrukturerade intervjuer för att lyckas fånga respondenternas upplevelser kring den psykosociala arbetsmiljön. Semistrukturerade intervjuer har vidare tillämpats i syfte att ge respondenterna utrymme att uttrycka sig fritt kring sin psykosociala arbetsmiljö. Sammantaget har sju stycken intervjuer genomförts med yrkesverksamma personliga assistenter där urvalet av personer skett via ett så kallat snöbollsurval. Intervjuerna har i ett senare skede transkriberats för att möjliggöra en analys av den insamlade empirin. Empirin belyser utmärkande faktorer i relation till assistenternas motivation där utveckling hos assistansanvändarna betraktas som en av de primära motivationsfaktorerna. Vidare visar resultatet i studien att krav och kontroll från anhöriga till assistansanvändarna påverkar den psykosociala arbetsmiljön betydligt. Resultatet påvisar också att socialt stöd från såväl kollegor och ledning är av stor vikt för att de anställda skall uppleva att dem har en god psykosocial arbetsmiljö.

    Slutsatsen av den psykosociala arbetsmiljön för personliga assistenter utifrån den insamlade empirin tyder på en arbetssituation präglat av höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd. Däremot uppskattar assistenterna sitt arbete tillsammans med sina respektive brukare då dem motiveras av att i sin yrkesroll få bidra till ett värdigt liv för assistansanvändaren i fråga. Respektive arbetsgivare har dock ett viktigt arbete att driva framåt ur arbetsmiljösynpunkt gentemot sina arbetstagare i syfte att verka för en bättre psykosocial arbetsmiljö. 

  • 121.
    Bojanic, Helena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    En jämförande studie om identitetsskapandet, sociala band och självkänsla hos brottsoffer och f.d. kriminella2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie avser att jämföra brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av hur individens identitet har formats. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tio informanter som söker besvara frågan om hur individerna upplever att deras sociala band och självkänsla har förändrats av att vara kriminell respektive brottsoffer. Dessa frågor besvaras med de teoretiska utgångspunkter som valts där fokus ligger på Jenkins sociala identitetsteori. Vidare används Scheffs teori om sociala band som är associerad med känslor av skam och stolthet, samt Johnsons teori om självkänsla används som reglerar individens välmående. I resultatet framgår markanta skillnader mellan brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av brott.  Den sociala omgivningen anses ha en betydande roll för deras olika upplevelser men framförallt för individernas identitetsskapande. Det kan även konstateras att sociala band utgör en viktig faktor för individens välbefinnande och har en inverkan på individens självkänsla.

  • 122.
    Borg, Caroline
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Arvidsson, Jennifer
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att gilla och att bli gillad- en sociologisk studie om unga på sociala medier2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats var att skapa en djupare förståelse för hur unga tänker och handlar kring ”likes och om de gör det till en värdering där de kan mäta sig själv och andra både när det gäller online som offline. För att ta reda på detta undersökte vi om det sociala samspelet både online och offline påverkas av denna eventuella värdering. Forskning visar på att sociala medier har en påverkan på unga, dock finns det ingen forskning om just ”likesfenomenet” och hur det tar sig uttryck bland unga användare av sociala medier. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med hjälp av fokusgrupper vilka senare har tolkats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv samt med stöd av teorier så som socialt kapital (Bourdieu), jaget och maskerna (Goffman) och panoptikon (Foucault). Huvudresultatet visar att unga tillskriver en värdering av sig själv och andra utifrån antalet ”likes”. Denna värdering har visat sig innehålla både positiva och negativa effekter. Positiva effekter på så vis att omtyckta och populära personer offline får ännu en konfirmation på att de är omtyckta- genom många ”likes” och negativa effekter för de personer som är mindre omtyckta offline genom att de får den tillskrivningen även online- genom få ”likes”. Vårt resultat visar även att unga använder sig av olika tillvägagångsätt och strategier för att uppnå så många ”likes” som möjligt och ett av dem är att framställa sig från sin allra bästa sida på bland annat bilder.

  • 123.
    Borgström, Rasmus
    Högskolan i Halmstad. Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Inom ramarna för Ikea2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this essay is to demarcate Ikeas organizational culture and to define it based on the directives that exist within the organization. Through these findings my aim is to offer an explanations as to how Ikea manages to create and recreate their organization culture in areas with different cultural origins.

    My aim is also to offer an explanation as to how Ikeas conceptual based ways of organizing contributes to their possibility’s to succeed with this recreation.

     

    The empirical material in this paper is based on qualitative interviews with employees at Ikea, Russia, as well as textual analysis of steering documents, which considers Ikeas values, culture, concept and recruiting idea.

     

    The empirical material is analysed with the help of conceptions such as, culture, organizational culture, conceptualisation and componentualisation. These conceptions are used to offer an explanation as to the motives and prerequisites Ikea act upon when they establish them self in markets with another cultural context then the one that is dominating in their country of origin, Sweden.

  • 124.
    Borgström, Rasmus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Konsultrollen2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här undersökningen handlar om managementkonsulter och deras yrkesroll. Undersökningen bygger på empiri insamlad på ett managementkonsultföretag i Sverige. Empirin består av samtalsbaserade intervjuer med managementkonsulter samt en intervju med en representant för en av de organisationer som anlitat konsultföretaget. Syftet med undersökningen är att undersöka under vilka förutsättningar konsulterna utför sitt arbete tillsammans med de grupper de utbildar. För att besvara denna fråga har jag tagit hjälp av teorier rörande, Koncept & översättning, rollteori och interaktionsritualer. Resultatet av studien visar att konsulterna uppfattar sin egen prestation tillsammans med gruppen som den viktigaste faktorn för framgången i deras arbete. Då de menar att om de inte lyckas med att på ett medryckande och övertygande vis förmedla de budskap de har så kommer dessa budskap inte att vinna mark hos kunden.

  • 125.
    Boson, Louise
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nilsson, Jennifer
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att åter fungera som vilken medborgare som helst - om att bli integrerad i samhället efter drogmissbruk2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 126.
    Boström, Sofia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ungdomsbrottsligheten i Ängelholm2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att vara ung är inte alltid så lätt, varken för föräldrar eller ungdomar. I ett ständigt letande efter sin identitet ska man samtidigt kämpa med utbildning, socialliv och psykologisk utveckling. För vissa ungdomar är det jobbigare än för andra. Nästan häften av de personer som misstänks för brott är 29 år eller yngre. Vad det beror på finns det olika uppfattningar om, men att det är ett problem är tydligt. 

    Följande studie har som syfte att förstå hur de sociala insatserna, polis och socialsekreterare, upplever ungdomsbrottsligheten i Ängelholm. För att undersöka problemet har fyra kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuer förankras i relevant teori och tidigare forskning för att studera om teorierna har någon rimlig förankring i dagens samhälle. Relevant teori för studien är Robert Agnews strainteori, Émile Durkheims anomi, broken window av George Kelling och James Wilson samt rutinaktivitetsteori av Lawrence Cohen och Marcus Felson.  

    Studiens resultat visar att den huvudsakliga faktorn till ungdomsbrottsligheten tycks sammantaget vara hemmiljön. För att fånga upp ungdomar tidigt krävs det att föräldrar får stöttning, verktyg och strategier för en bra uppväxt för barnen. Man bör förstå att det finns en vinst i att lägga resurser i förebyggande syfte och att resultatet inte kommer synas först efter ett antal år.

  • 127.
    Broberg-Nordström, Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Liljewall, Lovisa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Frivården: Hur ser relationen ut mellan lekmannaövervakare och klient?2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att se hur lekmannaövervakare och klienter uppfattar relationerna sinsemellan ur ett sociologiskt perspektiv. Även hur dessa parter uppfattar relationen när det gäller kontakten och tilliten.

    Vi har utgått från en kvalitativ intervjumetod där vi har intervjuat sammanlagt åtta personer varav fyra lekmannaövervakare och fyra klienter.

    I arbetet har vi utgått ifrån fyra teorier, intrycksstyrning, stigmatisering, stämplingsteori av Erving Goffman samt den abstrakta tilliten av Anthony Giddens.

    Resultatet visar att lekmannaövervakarna och klienterna har en viss tillit till varandra men visar samtidigt att det finns gränser på hur nära man som lekmannaövervakare vill komma sin klient och tvärtom. Vi har också kommit fram till att både klienter och lekmannaövervakare har en vetskap om hur man gör för att bygga upp ett förtroende hos varandra, men att alla bygger detta på olika sätt.

    I analysen kommer du att få läsa om hur vi kopplat vårt resultat till de fyra olika teorierna för att sedan kunna ge en förklaring ur ett sociologiskt perspektiv.

    Nyckelord: Frivård, relationer, tillit, klient och lekmannaövervakare

  • 128.
    Broholm, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Wigh, Emma
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Är det mig det är fel på?: En studie om vuxenmobbning på arbetsplats2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att belysa det sociala fenomenet  mobbning på arbetsplats, samt vilka konsekvenser som uppstår i det sociala liv och/eller arbetsliv för den person som blivit utsatt. Vi har använt oss utav kvalitativ forskning för att sätta oss in i ämnet och därfmed använt oss av kvalitativa intervjuer för den här studien. Vi har genomfört sex stycken personliga intervjuer med hjälp av en intervjuguide, vilken var indelad i tre olika teman. Vi analyserade vårt resultat med hjälp av tre teoretiska utgångspunkter, identitet, sociala roller och stigmatisering. Vi har kommit fram till att man som utsatt antar en roll under mobbningsperioden och även att mobbning ger konsekvenser av olika slag.

  • 129.
    Brolin, Rosita
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Alla barn är våra barn: om vägen till skolan för alla2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tanken om den inkluderande skolan har under en längre tid debatterats livligt av forskare från olika vetenskapliga discipliner. Det som i huvudsak har diskuterats är om, och i så fall varför, alla elever skall undervisas tillsammans eller inte. Märkligt nog har frågan om hur en inkluderande skola kan uppnås inte alls fått samma uppmärksamhet. Syftet med den här studien är att öka kunskapen om och förståelsen för hur ”den inkluderande skolan” kan skapas och hur personal, elever och föräldrar upplever en skola som strävar efter att bli fullständigt inkluderande. Studien bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer i en skola vars uttryckliga ambition är att bli en skola för alla elever. Tretton personer intervjuades: fem av skolans personal, fyra elever och fyra föräldrar. I resultatet framkommer det att begreppet ”en skola för alla” har olika betydelse för de intervjuade personerna. Eleverna beskriver ”en skola för alla” som en skola där alla trivs och mår bra. De använder ord som glädje och kamratskap, medan skolpersonalen i huvudsak relaterar till lärande, flexibilitet i undervisningsmetoder, olika former av stöd, storleken på klasserna, antal lärare i klassrummen samt tillgången till tekniska hjälpmedel.

  • 130.
    Broström, Sandra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Frihetens villkor: en uppsats om frihet, ofrihet och individualisering2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats har jag lagt min fokus på hur begreppen frihet och ofrihet har påverkat hur vi individer upplever frihet och ofrihet i vår vardag och jämfört svaren jag fick från intervjupersonerna med några av de existerande teorierna kring detta. Jag tar även upp hur konsumtion, individualisering och identitet påverkar individen och hur dessa begrepp har påverkat individens syn på sin omkringliggande miljö. Mitt tillvägagångssätt blev kvalitativa intervjuer med individer som inte har studerat beteendevetenskapliga ämnen på högre nivå, detta för att få en diskussion med dem som aldrig berört ämnet tidigare och därför få svar som aldrig har påverkats av den sociologiska litteraturen. För att få tag på teorier valde jag att använda mig huvudsakligen av böcker. Mitt resultat blev att ofrihet och frihet hänger ihop, att man måste ha den ena för att kunna känna av det andra och att vi ständigt påverkas av vår ofrihet för att uppnå vår individuella version av vad frihet är.

  • 131.
    Brännehed, Marie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Unga vuxnas upplevelse av personlig assistans2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den som har ett funktionshinder och blir beviljad personlig assistans via LSS, Lag (1993:38) om stöd och service till vissa funktionshindrade och LASS, Lag (1993:389) om assistansersättning kan välja mellan att anlita personliga assistenter via kommunen, något privat assistansbolag eller själv anställa sina personliga assistenter.

    Studiens syfte är att öka förståelsen av unga vuxnas upplevelse av att ha personlig assistans. För att tydliggöra syftet kommer jag belysa ämnet utifrån 4 olika frågeställningar:·         Vilken möjlighet till självbestämmande i vardagen upplevs av brukarna?·         Hur upplevs relationen till assistenterna, arbetsrelationer kontra vänskapsrelationer?·         Hur upplevs det är att ha andra relationer med assistent närvarande?·         Vilka strategier används för att den personliga assistansen ska fungera så bra som möjligt i vardagen? 

    I studien används halvstrukturerade intervjuer med fenomenologisk inriktning för att fånga intervjupersonernas upplevelse av att ha personlig assistans. Fem personer har intervjuats, tre tjejer och två killar i åldern 18-26 år som alla har personlig assistans.  

    Utifrån tidigare forskning fokuserar studien på självbestämmande, självbestämmande när man har personlig assistans och på funktionshindrades strategier i vardagen. Tre olika teoretiska perspektiv; samverkansperspektiv, interaktionism och rummets betydelse används för att förstå empirin. 

    Alla intervjupersoner uttrycker att de har självbestämmande i sitt liv i så stor utsträckning att de själva är nöjda med det. Men alla hade också haft erfarenheter där det inte fungerade med de personliga assistenterna och alla uttryckte att det är svårt att hantera konflikter som uppstår med de personliga assistenterna. I studien framkom det att det viktigaste är relationen med assistenten, alla intervjupersonerna hade både en arbetsrelation och en vänskapsrelation med sina assistenter även om de har olika åsikter om vilken av relationerna som är viktigast. Men gemensamt var att desto bättre arbetsrelation de har till assistenten, desto bättre var också vänskapsrelationen. Två av intervjupersonerna har personlig assistans hela dygnet medan de andra har 20-30 h/v och det är en tydlig skillnad i hur de upplever sitt hem som en fristad. Personerna med assistans dygnet runt upplever en större begränsning i sitt privatliv och att deras hem inte är en fristad så som de önskar. Några av de strategier som intervjupersonerna använder sig av för att öka sitt självbestämmande i vardagen är att; stå på sig, bestämma även över småsaker i sitt egna hem, att själv bestämma vilka assistenter som ska arbeta hos dem samt välja assistansbolag.

  • 132.
    Bujupi, Fiknete
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Marmulakovic, Sejla
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Jag som rom ska kunna gå ut med min kultur i samhället: en studie om integration och brist på integration bland romer i Malmö2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

    Syfte med denna uppsats är att undersöka hur romer upplever sin integration i Malmö. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden då vi har genomfört sammanlagt åtta intervjuer med män och kvinnor med romsk bakgrund. Vi har utgått från två sociologiska teorier: Pierre Bourdieus två begrepp, habitus och kapital och Erving Goffmans teori om stigma samt att arbetet präglas genomgående av begreppet integration. Dessa teorier anser vi vara relevanta för vårt valda ämne där habitus och de olika kapitalen har som syfte att förklara hur våra intervjupersoner betraktar sin integration i Malmö genom de olika möjligheter de har. När personer upplever svårigheter med integration kan detta på olika nivåer associeras till Goffmans teori som handlar om stigmatisering. Begreppet integration används i syfte för att jämföra vad integrationsbegreppet i sig innefattar och intervjupersoners egna åsikter om vad begreppets innebörd.

    Frågeställningar vi har utgått från är Vad innebär integration för våra intervjupersoner? samt Hur upplever våra intervjupersoner att de är integrerade i Malmö?

    Genom våra intervjupersoners åsikter har det framkommit att integration för dem är en avgörande process för deras tillvaro i Malmö. Intervjupersoners medvetenhet om vilka möjligheter som krävs för att bli en del en av gemenskapen överensstämmer med vad begreppet integration egentligen innebär. Tidigare studier visar att romer i stor utsträckning har varit i utanförskap på arbetsmarknaden, skolan och i bostadsfrågan. Det framkommer även att romer har uppfattats som främlingar samt att de har varit utsatta för diskriminering. Resultatet av denna studie skiljer sig från tidigare studier i den mån att det visade sig att de flesta av våra intervjupersoner känner sig integrerade i Malmö. Dock framkommer det att somliga av våra intervjupersoner är ambivalenta när det gäller deras upplevelse av integration p.g.a. bemötelsen de får av andra samhällsmedborgare. Deras gemensamma upplevelse av att vara integrerade förklaras genom deras långa vistelse i Malmö. Även om våra intervjupersoner tillhör en minoritetsgrupp i Sverige, med samma rättigheter och skyldigheter som alla andra samhällsmedborgare, framkommer det i vårt resultat att de inte känner sig socialt accepterade av andra människor i samhället p.g.a. de fördomar allmänheten har om romer.

  • 133.
    Burcar, Veronika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR).
    Betydelsen av etnicitet - unga brottsoffers gestaltningar2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta projekt uppmärksammar brottsoffer och etnicitetsfrågor. I fokus står mellanmänskliga tolkningar av etnicitetens betydelse. Syftet är att analysera etnicitetstillskrivningar hos ungdomar som blivit utsatta för rån eller misshandel av andra ungdomar med "annan etnicitet". Projektet utgår från Malmö där både unga män och kvinnor med såväl "icke-svenskt" som "svenskt" ursprung samtalsintervjuas. Både ungdomar som polisanmält det brott de utsatts för och ungdomar som inte gjort någon polisanmälan ingår i studien. I studien diskuteras "etnisk tillhörighet" utifrån hur identiteter (egna och andras) och kategoriseringar aktualiseras, markeras och formeras. Det paper som kommer att presenteras vid Sociologförbundets årsmöteskonferens fokuserar särskilt på hur några "etniskt svenska" unga män, som blivit utsatta för misshandel eller rån av unga män med annan etnisk bakgrund än "svensk", omtalar och behandlar etnicitet i samtal om våld och offerskap. Ett antal olika berättelser om brottet – där etnicitet i någon mening är centralt – analyseras. I den allmänna diskursen kring ungdomsbrott förknippas inte sällan unga män, främlingar och etniska minoritetsgrupper med kriminalitet och rädsla. Det handlar här om varaktiga stereotyper kring relationen etnicitet/brottslighet. Det tycks därför vara angeläget att studera hur unga "svenska" män som utsatts för brott av andra unga män med "annan etnicitet" faktiskt resonerar kring ungdomsbrott. Begrepp som "etnicitet" och "kriminalitet" är mångfacetterade och i detta projekt läggs vikt vid att studera vilka kategoriseringar, förklaringar och identitetstillskrivningar som återges i relation till dessa.

  • 134.
    Buzgovic, Elma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Krasniqi, Kastriot
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Vem är personen bakom skärmen?: En studie om självpresentation online vs offline2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur upplevelsen av vikten av att styra sitt intryck på sociala medier är för ungdomar idag. Vårt mål är att skapa förståelse för ungdomars upplevelser av att framställa sig som en viss typ av person på sociala medier och om denna presentation är i linje med den person som de anser sig vara utanför sociala medier. För att genomföra denna studie har vi använt en kvalitativ forskningsmetod med ett hermeneutiskt perspektiv baserat på tolkning och förståelse. Vi genomförde åtta halvstrukturerade intervjuer. Materialet vi fick under intervjuerna analyserades sedan med hjälp av sociologen Goffmans dramaturgiska teori utifrån begreppen: intryckstyrning, mystifikationer, team, fasad samt bakre och främre region. Det empiriska materialet har visat att unga människors livsvillkor påverkas av sociala medier, att de upplever att de tvingas ändra sig för att uppnå en viss typ av bekräftelse från sociala medier samt upplever respondenterna prestationsångest när influensers lägger ut bilder på saker de själva känner att de aldrig kommer att kunna uppnå.

  • 135.
    Bäckman, Lina
    Högskolan i Halmstad.
    Konflikthantering inom äldreomsorgen och handikappomsorgen: En kvalitativ undersökning ur enhetschefers perspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom sociala verksamheter som äldreomsorg och handikappomsorg lägger enhetscheferna mycket tid på konflikthantering i sina arbetsgrupper. En konflikt i en arbetsgrupp är viktig att lösa direkt annars är risken stor att konflikten blir svår att lösa. En konflikt som inte blir löst leder till att personalen tappar arbetsglädje och energi i sitt arbete och brukarna/kunderna kan bli lidande i förlängningen. Syftet med denna studie var därför att öka kunskapen och erfarenheten om konflikthantering ur enhetschefers perspektiv inom äldreomsorgen och handikappomsorgen. I uppsatsen har följande frågor hanterats:

    Vilka typer av konflikter uppstår vanligen i en arbetsgrupp?

    Hur reflekterar enhetscheferna över hur konflikter uppstår?

    Hur beskriver enhetscheferna att de hanterar konflikter?

    För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod använts. Jag sökte efter informanternas egna upplevelser och känslor angående konflikter och konflikthantering. Uppsatsen bygger på fem intervjuer med enhetschefer inom äldreomsorgen, handikappomsorgen och hemtjänst. Uppsatsen utgår från semistrukturerade intervjuer för att samla in empiri. I min studie har jag rört mig mellan teori och empiri, arbetat abduktivt. För att tolka och analysera materialet har jag utgått från situationsanpassat ledarskap, personlighets teori och roll teorin. Resultatet visade att enhetscheferna hanterade konflikter på liknande vis även om ingen handlingsplan i konflikthantering fanns. De vanligaste konflikterna i arbetsgrupperna handlade om personligheter, att personalen inte tycker om varandra, olikheter eller feltolkningar både inom tal och skrift. Personalen hanterade en konflikt på ett liknande vis och all enhetscheferna var noga med medarbetarna själva först och främst fick lösa konflikten. Skulle det inte fungera gick cheferna in och stöttade.

  • 136.
    Börjesson, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS).
    Isaksson, Anna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Ilstedt, Sara
    KTH, Stockholm, Sweden.
    Ehrnberger, Karin
    KTH, Stockholm, Sweden.
    Visualizing Gender – Norm-critical Design and Innovation2016Ingår i: Research Handbook on Gender and Innovation / [ed] Gry Agnete Alsos, Ulla Hytti and Elisabet Ljunggren, Cheltenham: Edward Elgar Publishing, 2016, s. 252-273Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Innovation is seen as one of the main engines of economic growth. It is generally assumed to be gender neutral when, in fact, the gendered construction of innovation has been traditionally masculine. This Handbook explores the nexus between innovation and gender by providing a wide range of studies from different analytical and methodological perspectives and from various regional and industry contexts and draws implications for a gender-inclusive innovation policy. The multidisciplinary group of contributors discuss topics such as gender and innovation in new and small businesses, and growth businesses; addressing innovation in different organizational contexts ranging from public sector health care to mining and forestry; researching gender in innovation policy and in design and materiality.This Handbook will be useful to researchers looking to understand parallels between research on gender and innovation on one hand, and research on gender and entrepreneurship or management on the other. It will also be invaluable to students looking for an overview of research in both areas.

  • 137.
    Cadjo, Julia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Persson, Emelie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Tillgång till det offentliga rummet: En kvalitativ studie om den kognitiva tillgängligheten till det offentliga rummet för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utforska den kognitiva tillgängligheten till det offentliga rummet för unga vuxna som bor på gruppbostad. Offentliga rum har i studien begränsats till att omfatta lekplatser och badplatser i en kommun i södra Sverige. Studien är av kvalitativ karaktär och metoden som vi har använt oss av är semistrukturerade intervjuer. Resultatet har analyserats utifrån Goffmans teori om stigma och Bourdieus teori om habitus, fält och kapital. Resultatet har sedan kodats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att kommunala lekplatser som ligger avskilt i samhället ses som en möjlighet för personer med intellektuell funktionsnedsättning att tillgå det offentliga rummet. Resultatet visar också att de främsta faktorerna som begränsar den kognitiva tillgängligheten på kommunala lekplatser är att de är utformade för barn och att det inte finns en tydlighet kring de olika lekredskapen. De möjligheter som ökar tillgängligheten på badplatser är de handikappanpassade badplatserna eftersom att de boende känner en trygghet där. Det som begränsar tillgängligheten på badplatserna är främst folkmängden. Det framkom även att den fysiska miljön kan anpassas bättre genom tydligare kontraster och markeringar. Gemensamt på de båda platserna är att omgivningen spelar en stor roll och att avskilda platser för att avskärma intryck kan vara ett bra stöd för att öka tillgängligheten till det offentliga rummet för unga vuxna på gruppbostad.

  • 138.
    Campo, Mickael
    et al.
    Université Bourgogne Franche-Comté, Laboratoire Psy-DREPI: Psychologie – Dynamiques Relationnelles Et Processus Identitaires (EA-7458), Dijon, France.
    M. Mackie, Diane
    Psychological and Brain Sciences, University of California, Santa Barbara, Santa Barbara, CA, United States.
    Sanchez, Xavier
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Emotions in Group Sports: A Narrative Review From a Social Identity Perspective2019Ingår i: Frontiers in Psychology, ISSN 1664-1078, E-ISSN 1664-1078, Vol. 10, artikel-id 666Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Recently, novel lines of research have developed to study the influence of identity processes in sport-related behaviors. Yet, whereas emotions in sport are the result of a complex psychosocial process, little attention has been paid to examining the mechanisms that underlie how group membership influences athletes’ emotional experiences. The present narrative review aims at complementing the comprehensive review produced by Rees et al. (2015) on social identity in sport by reporting specific work on identity-based emotions in sport. To that end, we firstly overview the different terminology currently used in the field of emotions in groups to clarify the distinct nature of emotions that result from an individual’s social identity. Secondly, we discuss key concepts of social identity to better understand the mechanisms underlying identity-based emotions. Thirdly, we address existing knowledge on identity-based emotions in sport. We close the present narrative review by suggesting future research perspectives based on existing meta-theories of social identity. Evidence from the social psychology literature is discussed alongside existing works from the sport literature to propose a crucial theoretical approach to better understand emotions in sport. © 2019 Campo, Mackie and Sanchez.

  • 139.
    Carlsson, Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Biomekanik och biomedicin.
    Johansson, Alexandra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Biomekanik och biomedicin.
    Sex veckors bålstabilitetsträning med FuncGym Training bands: Dess inverkan på manliga handbollsspelares kasthastighet på elitnivå2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare studier hänvisar till bristen av forskning som berör funktionell träning såsom corestärkande bålstabilitetsträning för att öka idrottslig prestation. Det är dessutom omdiskuterat om träning, som skapar instabilitet i anslutning till träningsövningar, förbättrar stabiliteten som i sin tur ska verka prestationshöjande. Den mest likvärda studie som har gjorts angående träningsprogram med slyngor för att stärka bålstabiliteten hos handbollsspelare med syfte att påvisa en prestationsökning i kasthastighet visar på signifikant effekt.

     Syftet med studien var att undersöka om ett sex veckors träningsprogram för bålstabilitet med träningsredskapet Func.Gym training bands gav en förbättrad kasthastighet hos manliga elithandbollsspelare.

    Två grupper användes i studien, en testgrupp bestående av sex testpersoner (n=6) med en medelålder på 22,3 år och en kontrollgrupp bestående av tre testpersoner (n=3) med en medelålder på 21 år. Alla subjekten var aktiva elithandbollslaget HK Drott. Träningsprogrammet innefattade sex olika övningar och genomfördes med hjälp av det funktionella träningsredskapet Func.Gym training bands.

    För att mäta kasthastigheten användes Casio EX-F1 EXILIM, inställning på höghastighet (hs) med 300 frames per second (fps). Analyserna från höghastighetskameran genomfördes i programmet Dartfish classroom edition.

    En testperson från testgruppen förbättrade kasthastigheten efter sex veckors träningsprogram. De resterande i testgruppen och samtliga i kontrollgrupp försämrade kasthastigheten.  Bålstabilitetsträning mätt genom antal repetitioner och i enkät förbättrades hos samtliga i testgruppen.

    Konklusion: Func. Gym Training bands förbättrar bålstabiliteten men har i denna studie inte påverkat kasthastigheten positivt.

  • 140.
    Carlsson, Michaela
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Bauge, Lisa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    En studie om unga bloggerskors upplevelser av bloggande: "Alltså för att det ska vara en bra blogg så ska det ju vara så att folk blir avundsjuka, man ska ju ha ett sånt liv som andra vill ha liksom"2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 141.
    Carnefjord, Hannah
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Skoglund Forsvid, Isabell
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    En skola för alla - eller hur var det nu?: En kvalitativ studie om hur en ADHD/ADD-diagnos påverkar barns förutsättningar i skolan2019Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats var att skildra hur barn i skolålder med ADHD/ADD upplever sin skolgång. De frågeställningar som använts är:

    Hur påverkar en ADHD/ADD-diagnos barns förutsättningar i skolan?

    Hur upplever barn med en ADHD/ADD-diagnos att de erbjuds hjälp och stöd inom skolan? 

    Hur upplever barn med en ADHD/ADD-diagnos att de bemöts i skolan?

    Studien genomfördes med hjälp av åtta respondenter som alla var i skolålder samt diagnostiserade med antingen ADHD eller ADD. Insamlingen av material gjordes genom semistrukturerade intervjuer och bearbetades efteråt med hjälp av fyra sociologiska teorier: stigma, interaktionsordning samt identitetsvärden och uppföranderegler. Resultatet visade att barn med ADHD/ADD till viss del försummas i sin skolgång då resurser och kunskap kring diagnoser är otillräcklig. Resultatet visar även att en skola för alla går att uppnå men det krävs mer engagemang och resurser för att kunna bemöta elevers individuella behov.

  • 142.
    Carrillo Ottey, Daniel
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Stjernholm, Helena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Akut hemlöshet i det offentliga rummet: – En kvalitativ intervjustudie om hemlösas syn på sin identite2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 143.
    Chaaban Eriksson, Jenny
    Högskolan i Halmstad.
    Stökiga pojkar och tysta flickor: En kvalitativ studie om skolpersonalens erfarenheter av att upptäcka och arbeta med grundskoleelever med adhd.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet  med  studien  har  varit  att  explorativt  undersöka  skolpersonals –specialpe-dagoger och en psykolog –erfarenheter av att upptäcka och arbeta med grundsko-lebarn som har diagnosen adhd. Vidare har syftet varit att studera denna skolperso-nals  uppfattningar  om  skolans  sätt  att  anpassa  undervisningen  till  dessa  elevers behov samt eventuella konsekvenser av en eventuell adhd-diagnos.Studien  baserades  på  kvalitativa  intervjuer  med sjuspecialpedagoger en  skol-psykolog vid fem olika grundskolor inom samma kommun samt en skolpsykolog som  arbetar  med  grundskolor  inom  hela  kommunen.Intervjupersonerna arbetadevid såväl låg-, mellan som högstadiet. Analysen baserades på olika aspekter av Goffmans begreppsapparat, dessutom använder  jag  mig  av  en  feministisk  teoribildning  om  hur  flickor  och  kvinnor förväntas bete sig inom ramen för den normativa femininiteten. Samtliga intervju-personer ansågatt det fanns en klar risk för att flickor i högre grad än pojkar förblir oupptäckta eller åtminstone upptäckta senare under sin skolgång.Eftersom flickor tycks löpa en högre riskatt bli upptäckta senare än pojkar innebär detta att de även får den hjälp de behöver senare under sin skolgång. Att få hjälp senare kan innebära en nackdel med avseende på studiegång och arbete. Min slutsats äratt flickor med adhdär svårare att upptäcka än pojkar med samma diagnos, eftersom pojkar och flickors symtom är så olika. Dessutom är pojkars sätt att uttrycka sina svårigheter av en sådan art att det skapar en känsla av ”akut” medan flickors uttryckssätt inte stör omgivningen på samma sätt vilket innebär att de inte prioriteras på samma sätt som pojkar med adhd.Ytterligare en slutsats är att det förmodligen skulle vara lönsamt för samhället, åtminstone i ett längre perspektiv, att tidigt satsa på de barn som är i behov avsär-skilt stöd. Att hjälpa någon med adhd i tonåren eller i ung vuxenålder kostar för-modligen betydligt mer än om insatserna gjorts tidigt i skolan.

  • 144.
    Christensen, Jennie
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Karlsson, Monica
    Högskolan i Halmstad.
    Upprop Online: En kvalitativ studie av "Förbjud tiggeriet nu"2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tiggare/tiggeri är fenomen som blivit allt vanligare i vårt svenska samhälle. Samtidigt som företeelsen av tiggare/tiggeri blivit mer synlig har även röster som kräver ett förbud av tiggeri höjts. Märkbart är hur det via social media sprids budskap med starka argument som belyserden problematik många människor upplever med tiggeriet. Via social media skapas uppslutningar med olika mål, som växer och frodas i nätets öppna rum. Syftet med vår studie är att få en förståelse för vad en sammanslutning av människor, i detta fall ett Facebook evenemang, kan generera i form av kommunikativ praktik samt vilken inverkan social media kan ha i frågan om dess förmåga att sprida ett budskap. Vi vill sedermera förstå uppropet och det budskap som förmedlas samt se till hur social media spelat roll fördess utveckling. Med en netnografiskt inspirerad forskningsmetod undersöker vi det socialaliv och samspel som sker online, men inom ett begränsat rum, det vill säga det evenemang vivalt att studera. Vår teoretiska referensram utgår från Canettis teori om massan makt vilken viknyter an till vårt nätverksamhälle och till sociala medier. Vidare utgår vi från begreppetFraming vilket är en kulturell inramning vilken beskriver hur sociala rörelser konstrueras, tolkas och beskriver verkligheten, samt rörelsens egen roll. Ur ett sociologiskt perspektiv vill vi förstå uppropet "Förbjud tiggeriet nu", dess budskap samthur dess mobilisering skedde inom ett offentligt rum som Facebook. Resultatet visar på hur ett budskap växer fram, hur det förmedlas och hur det sprids samt vilken stark förmåga till mobilisering ett offentligt evenemang på social media har.

  • 145.
    Christian, Nilsson
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Merim, Tatarevic
    Högskolan i Halmstad.
    Ledarskap på distans inom personlig assistans: Att leda en verksamhet på distans2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    This work aims to show how unitmanagers , within personal assistance , experience leadership at a distance. We found this interesting as leaders in personal assistance do not have a natural and close collaboration with their staff in place.

    This study is based on theories of empowerment, motivation and communication, together with our empirical material that we have gathered through interviews with the head of units of personal assistance.

    The work we have done shows that leaders remotely put a lot of emphasis on being able to communicate effectively with their employees. By effectively communicate with employees managers can delegate responsibility and get quick feedback from their staff.

    Our studies have shown that managers think it is important that employees are aware of how the business works and how to give employees the tools to develop themselves and the business.

    Due to lack of meetings between leaders and staff our conclusion is that managers are working to motivate their staff, in order to make them feel seen. That leads to reducing the stress out of staff.

     

  • 146.
    Christiansson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Boman, Rickard
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Vägar till utveckling: En kvalitativ studie om ungdomsledares ledarideologier och pedagogiska handlingsstrategier inom ungdomsfotbollen2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När ungdomar inom idrotten blir 13 år kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det är legitimt att toppa ett lag och tävling och resultat kan nu ta större plats än tidigare. Det kan därmed uppstå ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare då de behöver ta ställning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller är gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den här studien var att belysa vilka pedagogiska handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i fotboll. Det var också att belysa hur dessa pedagogiska handlingsstrategier skiljer sig ur ett genusperspektiv. För att kunna besvara syfte och frågeställningar har vi samlat in data genom en kvalitativ insamlingsmetod i form av intervjuer.Studien genomfördes genom djupgående intervjuer med fyra fotbollsledare för ungdomar i åldern 14 år, som var aktiva i Västra Sverige. Två av dessa var ungdomsledare för lag som bestod av killar och två för lag som bestod av tjejer.Studiens resultat visade att ledarideologi och pedagogiska handlingsstrategier var sammankopplade, men att det fanns en skillnad ungdomsledarna emellan i hur de uttryckte att de använde sig av dessa pedagogiska handlingsstrategier för att bedriva verksamheten. Resultatet visade också att ungdomsledarnas uttryck tenderade att skilja sig åt för kill- respektive tjejlagen, då ungdomsledarna för killagen var mer fokuserade på prestation och resultat medan ungdomsledarna för tjejlagen fokuserade mer på att gruppen skulle trivas.

  • 147.
    Claesson, Matilda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lovic, Elisabeth
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Välkomna hit: En kvalitativ studie om ensamkommande barns upplevelser av integration i Sverige2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka ensamkommande barns upplevelser av deras integration i samhället. År 2015 kom det 35 369 ensamkommande barn till Sverige vilket har skapat en debatt kring ämnet. Genom flyktingvågen skapades ett behov av ett fungerade mottagande och integration. Studien syftar till att de ensamkommande barnens röst ska bli hörd och således öka förståelsen för deras syn på möjlighet till integration i samhället. Denna forskning utvärderar huvudfrågan: hur upplever ensamkommande barn sin möjlighet till integration? För att uppfylla studiens syfte och besvara forskningsfrågan har kvalitativ metod använts. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer där fokus låg på språk, skola och kultur gavs intervjupersonerna möjlighet att själva sätta ord på sina upplevelser gällande integration. I intervjuerna framkom det att deltagarna i studien hade svårt att skapa kontakter med svenskfödda men också att man inte upplevde att det gavs möjlighet för naturliga möten med svenskfödda. Många av intervjupersonerna var också besvikna på myndigheter då dem blivit omplacerade flera gånger under korta tidsperioder. Resultatet analyserades med hjälp av begreppen social identitet, socialt kapital och inkludering/exkludering. En slutsats är att barnen behöver stabilitet i livet för att ha viljan att integreras och se ljust på sin framtid.

  • 148.
    Claesson, Simon
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Nimani, Bleta
    Högskolan i Halmstad.
    Ett meningsfullt arbete: En socialpsykologisk studie om hur ett till synes monotont och enformigt arbete kan kännasmeningsfullt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka meningsskapande som ett socialpsykologiskt fenomen. Mer specifiktförsöker studien förstå vad som motiverar kundtjänstarbetarna på ett callcenter i västsverige, till attfortsätta arbeta med ett arbete som är lågavlönat, hårt reglerat och monotont.I studien kommer läsaren att få ta del av empiri baserad på tio livsvärldsintervjuer, därkundtjänstarbetare berättar om sina upplevelser av att arbeta i ett callcenter. Empirin visar attmajoriteten av kundtjänstarbetarna upplever sitt arbete ogynnsamt, då kundtjänstarbetarna sällan fårutvecklas eller självförverkligas inom arbetet. Flera kundtjänstarbetare finner heller inget tydligtsyfte med att göra sina arbetsuppgifter. Istället arbetar flera kundtjänstarbetarna för att få enekonomisk tillgång. Förklaringsgrunden är att kundtjänstarbetarna behöver pengar för att kunnaupprätthålla sina sociala relationer. Studiens slutsats är att kundtjänstarbetarna eftersträvavälbefinnande, då det sociala är en komponent av välbefinnandets väsen.

  • 149.
    Clason, Gunilla
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Samuelsson, Anneli
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Konsten att vara både byråkrat och medmänniska: En studie om arbetsförmedlares yrkessituation2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vår sociologiska studie är baserad på intervjuer och en enkätundersökning. Vårt syfte är att öka allmänhetens förståelse för arbetsförmedlares yrkessituation. Vi intervjuade både arbetsförmedlare och arbetssökande med utgångspunkt att undersöka hur relationen dem emellan påverkas av lagar och regler. Vi har använt oss av kvalitativ metod då det är en förutsättning för att besvara vår problemformulering. Vi har även ett kvantitativt inslag i form av enkäter för att få bredd och generaliserbarhet.

     

    Vi har analyserat vårt resultat utifrån sociologiska teorier. Vårt resultat, som presenteras i analysen, visar att de flesta arbetsförmedlare känner sig begränsade på grund av det strikta regelverket då de inte kan göra allt de skulle önska för sin kund. Den största begränsningen upplevs dock vara tidsbrist, vilket vi kopplar tillbaka till hur lagarna styr verksamheten. Även allmänhetens negativa syn kopplar vi tillbaka till de lagar och regler som omgärdar Arbetsförmedlingens verksamhet.

     

  • 150.
    Coloka, Kristina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Jönsson, Ulrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Medarbetarsamtalets påverkan på arbetsmotivation och tillfredsställelse: - En kvalitativ studie om medarbetare inom äldreomsorgen och deras syn på medarbetarsamtal2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
1234567 101 - 150 av 653
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf