hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 2521
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Andersson, Linus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Mainstream Coverage of Alternative Media2019Ingår i: Alternative Media Meets Mainstream Politics: Activist Nation Rising / [ed] Joshua D. Atkinson and Linda Kenix, Lanham, Maryland: Lexington Books, 2019, s. 143-158Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 102.
    Andersson, Linus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    No Digital “Castles in the Air”: Online Non-Participation and the Radical Left2016Ingår i: Media and Communication, ISSN 2083-5701, E-ISSN 2183-2439, Vol. 4, nr 4, s. 53-62Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article presents results from a study of online presence in activist milieus associated with the radical left in Sweden discussed from a perspective of non-participation. With the aim to further the understanding of digital non-participation as communicative strategy in activism, it builds upon empirical findings and argues that the online practices and use of social media, as could be observed in milieus associated with the radical left, indicates active non-participation and that this, in turn, is related to the ambition to claim autonomy. The article draws from existing scholarship on critical perspectives on protest movements and social media as well as empirical examples of online content published by radical leftist groups. Furthermore, it analyses how these activities could be understood in terms of active and passive non-participation, abstention or adaptation to social media affordances, as well as implosion of the social in digital media. The findings suggest that much of the activities in the material could be described as active non-participation and that this media practice relates to ideological positioning and values in the milieu. © 2016 by the author

  • 103.
    Andersson, Linus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    The good life in an age of deep mediatization: Exploring a normative agenda for media studies2019Ingår i: Challenging the Field: Communication, Creativity & Imagination, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim with this paper is to address the perennial question what it means to lead a good life, and to rephrase that question in a context where human life has become enmeshed in digital media for information and communication. The purpose is to contribute to recent debates on mediatization , to relate to the notion of existential health and well-being, and finally to suggest a normative agenda for how media studies can engage with concerns over the role digital media plays in our lives. In doing so I draw on findings from my previous and current research on bystander photography at accident sites, and pathologization of media use as found in the establishment of diagnoses such as interned addiction disorder and gaming disorder. The aim is to illustrate how these phenomena initiate public negotiations and provoke imaginaries about what is a good life in an age of deep mediatization. This approach has normative as well as critical implications.

    Central research questions: how has the question of “the good life” been addressed in relation to technology? What definitions or notions of a “good life” are present or implied in public negotiations of digital technology? How can the relation between digital technology and the responsibilities of the welfare state be understood in terms of “the good life”?

    ”The good life” was introduced as a philosophical problem already in ancient Greece, most notably by Aristotle in the Nicomachean Ethics. Since then it has resurfaced throughout Western history of ideas where it becomes intertwined with intellectual investment in science and technology and the modern project. Critical theory introduced a potential conflict between the rationality that governs technological progress and the rationality of the good life. Recently, the concept of “the good life” attracted media scholars’ attention, and it was the theme for ICA conference 2014. It is also behind the interest in concepts such as ”media life”, ”digital existence”, ”elemental media”, ”deep mediatization”, and the paper engages in a discussion with that research and the question what it means to live a good life under these conditions.

  • 104.
    Andersson, Linus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Understanding and analysing online conspiracy theories and communities2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 105.
    Andersson, Linus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    What’s left of the radical left online?: Absence of communication, political vision, and community in autonomist web milieus in Sweden2018Ingår i: New Media and Society, ISSN 1461-4448, E-ISSN 1461-7315, Vol. 20, nr 1, s. 384-398Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article presents and discusses results from a study of radical left-wing activism online carried out by the Swedish Media Council, a report that suggested that the Internet (i.e. the web, web 2.0, and social media) is not a prioritized arena for propaganda and recruitment for the radical left in Sweden. The purpose of this article is to re-evaluate some of these findings and add to the discussion on online activity and connectivity in political communication online, as well as to problematize simplified notions of radicalization and recruitment to pro-violent groups. Based on a hermeneutic inquiry regarding modes of communication, representations of political visions, and community, the article shows how the sites and groups studied favor one-way communication before interactivity, that political visions are limited to short-term goals in the immediate future, and that they give very little information about their activist activities to recruit supporters. © The Author(s) 2016

  • 106.
    Andersson, Linus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Where Technology Goes to Die: Representation of Electronic Waste in Global Television News2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper presents an analysis of television news stories, aired on global networks, which have been reporting on the problems with electronic waste (e-waste). The main objective is to present a perspective on how a “low-frequency” emergency (i.e. a lengthy and ongoing state of environmental emergency) is presented as a news-worthy issue. Drawing on literature on televised “distant suffering”, the paper engages in a multi-modal text-analysis that addresses three questions:  By what techniques is the e-waste-problem presented as an urgent issue? How is the issue addressed? What relations between the spectator and the problem on display are established through the representation? The findings shows how on-location reports from e-waste dumping sites make use of sublime imagery in the visual representations; how e-waste dumping sites are presented as strange spaces, with no clear and comprehensible history; and finally, that the representations suggests an ambivalence and uncertainty when it comes to agency (who’s responsible, what can be done?). It could be argued that these modes of representation favor a (passive) “aesthetic contemplation” of the waste, rather than possibilities for action and relief.

  • 107.
    Andersson, Linus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Where Technology Goes to Die: Representations of ElectronicWaste in Global Television News2017Ingår i: Environmental Communication: A Journal of Nature and Culture, ISSN 1752-4032, E-ISSN 1752-4040, Vol. 11, nr 2, s. 263-275Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article analyzes how electronic waste (e-waste) gets represented in television news stories. The main objective is to present a perspective on how a “low-frequency” emergency (i.e. a lengthy and ongoing state of environmental emergency) is presented as a newsworthy issue. Drawing on literature on televised “distant suffering,” the article engages in a multimodal text analysis of four newsstories about e-waste. The findings show how on-location reports from e-waste dumping sites make use of sublime imagery in the visual representations; how e-waste dumping sites are presented as strange spaces, with no clear and comprehensible history; and finally, that the representations suggest an ambivalence and uncertainty when it comes to agency (who is responsible and what can be done?). The article ends with a discussion of the implications of this mode of representation and its effectiveness in eliciting an appropriate response to the harms caused by e-waste. © 2016 Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group

  • 108.
    Andersson, Linus
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Danielsson, Martin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Intervention and participation: A study of children’s involvement in the design of media literacy interventions2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper presents findings from a review of articles about media literacy interventions, with the purpose to discuss the value of child participation in the design of such interventions. The findings indicate that while numerous studies present evaluations of media literacy interventions, it is rare that the design processes behind these interventions are described. The most popular form of media literacy intervention is a school curriculum aimed towards tweens and teens. We argue for a closer attention to the ways in which media literacy interventions are designed in order for us to better understand when child participation can be beneficial.

  • 109.
    Andersson, Linus
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Danielsson, Martin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    The kids will have their say?: Child participation in media literacy interventions2017Ingår i: NordMedia 2017 – Abstracts: Division 5, Media Literacy and Media Education, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents the findings from a scoping review of articles about media literacy interventions, with the purpose to discuss the value of having children to participate in the design of media literacy interventions.

    The findings indicate that while numerous studies present evaluations of media literacy interventions, it is rare that the design processes behind these interventions are thoroughly described. Furthermore, the review shows that even though child participation in the implementation of interventions is put forth as important by several studies, it is rare that participation in the design stage is discussed. Finally, the findings show that child participation in the design of media literacy interventions is not considered as a factor for successful media literacy interventions.

    The paper ends with a discussion of the implications of these findings for further research on child participation in media literacy interventions. It is argued that we need to pay closer attention to the ways in which media literacy interventions are designed in order for us to better understand what makes them succeed or fail. More specifically, the role of child participation in this respect – not only in terms of listening to their various media-related questions and needs, but also in the sense of actual co-design – must be further examined.

  • 110.
    Andersson, Linus
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Danielsson, Martin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Voice, Decision, Responsibility: Child Participation in the Design of Media Literacy Interventions2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 111.
    Andersson, Linus
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Sundin, Ebba
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Disaster Tourists, Smartphone Bystanders, Mediated Witnesses or Citizen Journalists? Bystander Theories and Mobile Media Practices at Accident Sites2016Ingår i: ECREA 2016 Abstact Book: Mediating (Dis)Continuities: Contesting Pasts, Presents and Futures., Prague: Czech-In , 2016, s. 176-176Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper addresses the phenomenon of bystanders who use their smartphones to film or take photographs at accident scenes, instead of offering their help to people in need or to assist medical units. This phenomenon has been extensively discussed in Swedish news media in recent years, since it has been described as a growing problem for rescue workers, like paramedics, police and fire fighters.

    Some of the early literature in social psychology explained bystander inaction by indifference, but in the late 1960’s, the American researchers Darley and Latane showed that bystander inaction could be explained as an effect of the size of the bystander crowd. With an increase of the number of the bystanders, the chances of their involvement to help decreased.

    The past decade has seen an growing scholarly interest in “media witnessing”, both in terms of witnessing from a distance through mass media, as discussed by Peters, and “citizen camera-witnessing”, a term popularised by the works of Allan and Andrén-Papadopoulos. This literature recognizes the complexity of concepts such as active/passive and proximity/distance when it comes to media witnessing in the digital era.

    Drawn from previous research and theories, the aim of this paper is to discuss how bystander theory can be further developed to include the action of mobile media practices at scenes like accidents. From this perspective, the paper also draws attention to what could be a part of a mediated cultural trauma found in contemporary society and thereby connects to the theme of the conference.

    The paper identifies four categories in the literature that are relevant for further research into the phenomenon and to be connected to the framework of bystander theories. These categories are: “disaster tourism”, “citizen (photo) journalism”, “media witnessing”, and “digital media ethics”.

    The paper ends with a discussion about possible theoretical approaches to further empirical studies on contemporary bystander phenomena.

  • 112.
    Andersson, Linus
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Westberg, Niklas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Autism, new media and the transformation of "the social"2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    People with Asperger Syndrome and high function autism generally suffers from impaired social skills and a strong need for a private space for oneself. In diagnostic classifications of mental illnesses social awkwardness and a strong desire for solitude are viewed as symptoms of mental disorder and as deviances from an imagined normality.

    Based on interviews with autistic people and analysis of social interaction between them on a social media platform the aim of this paper is to investigate how new social media transform their situation in various ways. New social media, with its culture of connectivity, reshape how they relate to others and themselves and transform vulnerabilities that are always at play in encounters between human beings. At play are also changing borders between the public and the private as well as the questioning of communicative ideals based on face-to-face encounters.

    More specifically we focus on how new social media transforms: 1) vulnerabilities between people in social interaction as well as the “interaction order” that regulates this interaction; 2) what it means to be a social being – and consequently to be involuntary lonely or seeking solitude. 

  • 113.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Sofie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelser av moralisk stress: Med maktlöshet i centrum2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskor upplever stora krav och stor belastning i sitt dagliga arbete, dels från patienter, dels från kollegor och dels från sig själva vilket gör att de ofta känner sig otillräckliga. Den stora fysiska och psykiska belastningen leder till att sjuksköterskor känner oro över kvaliteten på vården vilket ger upphov till moralisk stress. Sjuksköterskor upplever moralisk stress i högre grad än andra professioner och är en betydande orsak till att sjuksköterskor avslutar sin anställning. I tidigare forskning har få studier moralisk stress som huvudsyfte. Därför syftar denna allmänna litteraturstudie till att undersöka närmare vad sjuksköterskan upplever i sin moraliska stress. Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av moralisk stress. För att besvara syftet valdes 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar ut. I resultatet framkom sex kategorier: Maktlöshet, Frustration, Vånda, Ilska, Självtvivel och Skuld. Maktlöshet har en betydande roll och många av de andra känslorna bottnar i maktlösheten. Maktlöshet beror framförallt på att sjuksköterskan inte känner sig delaktig i beslutsfattandet kring patienten. För att minska sjuksköterskans moraliska stress kan samverkan mellan professioner främjas. Vidare svensk forskning kan behövas för att identifiera om moralisk stress är en bidragande orsak till rådande sjuksköterskebrist.

  • 114.
    Andersson, Maria
    et al.
    Department of Clinical Sciences, Section of Rheumatology, Lund University, Lund, Sweden & Spenshult Research and Development Center, Oskarström, Sweden.
    Larsson, Ingrid
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Spenshult Research and Development Center, Oskarström, Sweden.
    Reasons to stop drinking alcohol among patients with rheumatoid arthritis – a mixed method study2016Ingår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 75, nr Suppl 2, artikel-id 1295Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Studies of alcohol use in patients with rheumatoid arthritis are sparse and studies of why patients choose to stop drinking alcohol in particular.

    Objectives: The aim of the current study was twofold: first to identify patients with RA who stopped drinking alcohol and compare those to patients drinking alcohol, and second, to explore reasons to stop drinking alcohol.

    Methods: In 2010 a self-completion postal questionnaire was sent to all 2,102 prevalent patients in the Better anti-rheumatic farmacotherapy (BARFOT) study enquiring about disease severity, physical function (HAQ) and health related quality of life (EQ5D), pain, fatigue, patient global assessment (PatGA) and lifestyle factors e.g. alcohol. The questions assessing alcohol included the question “Have you stopped drinking alcohol?” and an open question “Why have you stopped drinking alcohol?” A mixed method design was used and 1512 patients had answered the alcohol questions and was included in the study of those 86 had stopped drinking alcohol. Seventy-one patients answered the open question and their answers were analyzed with qualitative content analysis (1).

    Results: Comparing patient with RA using alcohol or not, the patients who stopped drinking alcohol was older median age (min-max) 69 (36–90) vs. 66 (23–95), p=0.011, more men 42% vs. 29%, p=0.015, had worse physical function, median HAQ (min-max) 0.50 (0–3.00) vs. 1.00 (0–2.75), p<0.001, worse health related quality of life, median EQ5D (min-max), 0.69 (-0.59–1.00) vs. 0.76 (-0.02–1.00), p<0.001, worse self-perceived health, median PatGA (min-max) 5 (0–10) vs. 3 (0–10), <0.001, more pain, median (min-max) 5 (0–10) vs. 3 (0–10), p<0.001, and more fatigue median (min-max) 6 (0–10) vs 4 (0–10), p<0.001. There were no differences between the groups regarding disease duration, swollen and tender joints. The qualitative content analysis resulted in five categories describing the reasons for patient with RA to stop drinking alcohol: disease and treatment, health and wellbeing, work and family, faith and belief and dependences and abuse.

    Conclusions: Patients with RA who stopped drinking alcohol have a lower physical function, health related quality of life, self-perceived health and more pain and fatigue comparing to patients with RA drinking alcohol. The reasons to stop drinking alcohol were of different nature such as medical, physical, mental, social and spiritual

  • 115.
    Andersson, Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ludvigsson, Linda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kvinnors upplevelser av sexuell dysfunktion: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sexualiteten är en grundläggande del av att vara människa och sexuell hälsa är en viktig del i holistiskt vårdande. Fler kvinnor än män lider av sexuell dysfunktion. Trots detta adresserar sjuksköterskor sällan kvinnors sexuella hälsa. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av sexuell dysfunktion. För att svara på syftet genomfördes en allmän litteraturstudie. En systematisk litteratursökning resulterade i 14 resultatartiklar som granskades kritiskt. I databearbetningen framkom tre kategorier: Oförmåga att leva upp till sociala förväntningar, Dysfunktionens påverkan på hälsan och Behov av stöd. Resultatet visade att kvinnor med sexuell dysfunktion upplevde sociala förväntningar som med sexuell dysfunktion blev omöjliga att leva upp till. Kvinnorna uttryckte att dysfunktionen påverkade hälsan och det framkom även ett behov av stöd från såväl partnern som sjukvården. Sjukvårdens bekräftelse av dysfunktionen beskrevs kunna minska de upplevda förväntningarna. Att omdefiniera sexualiteten kunde verka stödjande för att hitta nya vägar till sexuell hälsa. Sjukvården beskrevs vara den mest pålitliga informationskällan och kvinnor uttryckte ett stort förtroende för sjuksköterskeprofessionen. Utifrån resultaten i denna studie bedöms sjuksköterskor ha stora möjligheter att stödja kvinnor till sexuell hälsa. Sjuksköterskor behöver rutinmässigt lyfta frågan om sexualiteten. Sexuell hälsa behöver även vara ett viktigt inslag i sjuksköterskeutbildningen så att sexualitet blir lika självklart att adressera som t.ex. tobaksvanor och sömn.

  • 116.
    Andersson, Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Motin, Helena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Samband mellan ungdomars psykiska hälsa och socilat kapital2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ungdomars försämrade psykiska hälsa är ett stort folkhälsoproblem bland ungdomar i Sverige. Forskning visar att ungdomars sociala kapital kan ses som en hälsotillgång samt att skyddsfaktorer, som familj och vänner, har betydelse för den psykiska hälsan. Distriktsköterskor i elevhälsan har en viktig roll i att arbeta med individens friskfaktorer för att främja den psykiska hälsan. Syftet med studien var att beskriva om det finns ett samband mellan psykisk hälsa och socialt kapital, såsom socialt nätverk, social förmåga och känsla av tillhörighet bland flickor och pojkar i åldern 14-16 år. Tvärsnittsstudien genomfördes i en mindre stad i sydvästra Sverige. Total deltog 461 stycken ungdomar i åldrarna 14-16 år. Data om den självskattade psykiska hälsan och uppfattningen om socialt nätverk, den sociala förmågan och känslan av tillhörighet samlades in med hjälp av mätinstrumentet Minneapolis Manchester Life of Quality (MMQL). Både flickor och pojkar skattade psykisk hälsa och socialt kapital högt. Det fanns inget tydligt samband mellan psykisk hälsa och socialt kapital i form av socialt nätverk, social förmåga och känsla av tillhörighet. Socialt kapital skulle kunna belysas som en hälsotillgång av distriktssköterskan i det hälsofrämjande arbetet. Det behövs fler longitudinella studier för att få mer kunskap om effekten av socialt kapital på psykisk hälsa, samt vilken roll sociala medier har i ungdomars sociala kapital.

  • 117.
    Andersson, Martina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Petersson, Magdalena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Får jag leva eller dö?: Upplevelser av att vara patient i samband med en organtransplantation2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Organtransplantation erbjuds till patienter med livshotande organsvikt när det inte finns någon annan medicinsk eller kirurgisk behandling som kan förbättra tillståndet. Att motta ett organ är en livsförändrande upplevelse för en patient. Patienter och deras familj behöver vägledning, medkänsla och stöd från sjuksköterskor. Eftersom en transplantation är ett stort och avancerat kirurgiskt ingrepp behöver patienter omfattande omvårdnadsinsatser innan, under och efter ingreppet. Sjuksköterskans ansvar är att stödja patienter i denna process och därför är det av vikt att studera hur en transplantation upplevs av patienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att vara patient i samband med en organtransplantation. Metoden var en litteraturstudie som bestod av tio resultatartiklar. Fyra teman framträdde i resultatet: Upplevelser av information, Upplevelser av stöd, Upplevelser av förlorad kontroll och Upplevelser av en andra chans i livet. Att genomgå en organtransplantation förändrar livet för patienter på många olika sätt. För att kunna hantera denna förändring krävs hjälp från sjukvården. Sjuksköterskor som jobbar med organtransplanterade patienter behöver större förståelse för denna patientgrupps situation för att bättre kunna bemöta deras behov.

  • 118.
    Andersson, Melinda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Hasani, Kaltrina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Patienters upplevelser av att smärtbehandlas med opioider: Med fokus på långvarig smärta2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Opioider har blivit en vanligare behandlingsmetod för patienter med långvarig smärta som bidrar till att patienten upplever adekvat smärtlindring. Smärtlindringen kan dock leda till att patienter utsätts för opioidinducerade risker som leder till att patienten inte erhåller adekvat smärtlindring. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att behandlas med opioider vid långvarig smärta. Litteraturstudien utgår från en induktiv ansats och resultatet grundas på 14 vetenskapliga artiklar, varav sju artiklar är kvalitativa samt sju är kvantitativa. En innehållsanalys användes vilket resulterade i tre olika teman: Det professionella och sociala stödet, Inverkan på kropp och själ samt Vilja till att bemästra opioidbehandlingen. Resultatet visade både positiva och negativa upplevelser bland patienter med långvarig smärta som behandlas med opioider. Patienterna upplevde det professionella mötet som särskilt betydelsefullt då det ingav hopp och stöd. Patienter kunde däremot också uppleva förutfattade meningar samt negativa attityder vilket bidrog till bristfällig omvårdnad för patienterna. Studien föreslår att sjuksköterskor är i behov av utbildning och kunskap angående opioider och dess inverkan på kroppen för att bidra med god patientutbildning samt god omvårdnad.

  • 119.
    Andersson, Moa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Annervi, Susanne
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Larsson, Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Leken läker alla sår: En litteraturstudie om lekens betydelse i omvårdnad.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år befinner sig cirka 95 000 barn på sjukhus i Sverige. För att kunna möta dessa barn på en adekvat nivå samt att kunna vara korrekt i sin profession krävs det att sjuksköterskor besitter stor kunskap och respekt inom sitt område. Barn kan uppleva att de har en minskad kontroll över sin verklighet när de har blivit sjuka och hamnar i en ny miljö. Avsaknaden av kontroll och osäkerhet kan leda till ovisshet samt oförutsägbarhet. Osäkerheten bidrar till en känsla av att mista greppet om situationen barnen befinner sig i. Syftet var att belysa lekens psykologiska effekter i samband med omvårdnad för barn. Metoden som användes var en litteraturstudie vilken var uppbyggd av fjorton vetenskapliga artiklar vilka analyserades och sammanställdes. Resultatet visade att leken i omvårdnad påvisade olika effekter hos barnen. Fyra övergripande kategorier valdes ut efter noggrant genomförd granskning och redovisas i litteraturstudiens resultatdel. Kategorierna som redovisas är: leken som distraktionsmoment, leken som informationsverktyg, leken som ångestreducering och leken som bearbetningsfas. Då befintlig forskning generellt inriktas på lekens effekter relaterat till ångest- och stressymtom hos barnen och deras föräldrar, behövs mer specifik forskning där upplevelsen av leken i omvårdnad belyses.

  • 120.
    Andersson, My
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lindkvist, Katarina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    “Man är rätt så utelämnad till sig själv som enhetschef, det gäller att vara lite påhittig": -En kvalitativ studie om enhetschefers handlingsutrymme i arbetet med sjukskrivningar inom offentlig äldreomsorg2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur enhetschefer arbetar med sjukskrivningar på grund av arbetsrelaterad psykisk ohälsa inom offentlig äldreomsorg. Utifrån syftet har fyra frågeställningar bearbetats fram för att utveckla och öka förståelsen till studiens problemområde. Studiens metodval är kvalitativa intervjuer med en hermeneutisk ansats och tematisk analys som bearbetningsmetod. De kvalitativa intervjuerna gjordes med nio stycken enhetschefer från två olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visade att enhetschefer har handlingsutrymme att arbeta förebyggande för att reducera sjukskrivningar och att det skiljde sig åt från hur rehabilitering hanteras. Enhetschefer inom äldreomsorgen har tydliga riktlinjer när det handlar om rehabilitering medan det förebyggande arbetet inte har det. Det finns därmed handlingsutrymme för att arbeta mer förebyggande för att reducera sjukskrivningar. Alla respondenter hade förståelse om att det förebyggande arbetet är en viktig faktor för att sjukskrivningar ska reduceras men att tid och antal medarbetare kan försvåra att det förebyggande arbetet prioriteras.

    Nyckelord:

  • 121.
    Andersson, Natalie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lundgren, Josefin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att hantera sitt livsöde: Copingstrategier hos personer med ALS2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig neurodegenerativ sjukdom som leder till muskelförtvining och förlamning. Syftet med studien var att beskriva copingstrategier hos personer med ALS. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med deduktiv riktad innehållsanalys. Tolv resultatartiklar analyserades och sammanställdes. Två kategorier beskrivs enligt befintlig teori: problemfokuserad coping och känslofokuserad coping. Den problemfokuserade copingstrategin självständighet och den känslofokuserade copingstrategin användande av stöd visades ge personer med ALS ett bättre välbefinnande genom att minska oro och ångest. Användandet av copinstrategier sågs variera beroende på individen och sjukdomsprogressionen. Den känslofokuserade copingstrategin undvikande sågs föredras i ett tidigare skede av sjukdomen medan den omdefinierande copingstrategin jag är filosofisk mot min sjukdom det som kommer må komma, som är en annan form av känslofokuserad copingstrategi, användes mer i slutskedet av sjukdomen ALS. Personer med ALS ökade hanteringen av sin sjukdom genom att använda rätt copingstrategier vid rätt tidpunkt i sjukdomsförloppet. För att personer med ALS ska kunna uppleva trygghet trots sin sjukdom bör sjuksköterskan ha god kunskap om copingstrategier. 

  • 122.
    Andersson, Olov
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Den tredje kraften: Om påverkanskrafter under avvecklingsprocessen av de svenska vårdhemmen för personer med utvecklingsstörning2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 123.
    Andersson, Petra Lilja
    et al.
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Lund, Sweden..
    Ahlner-Elmqvist, Marianne
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Lund, Sweden..
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Univ Coll, Stockholm, Sweden.;Karolinska Inst, Dept Clin Sci, Danderyd Hosp, Div Med, Stockholm, Sweden..
    Larsson, Maria
    Karlstad Univ, Dept Nursing, Karlstad, Sweden..
    Ziegert, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Nursing students' experiences of assessment by the Swedish National Clinical Final Examination2013Ingår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 33, nr 5, s. 536-540Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Swedish National Clinical Final Examination (NCFE) was established in 2007 in order to examine nursing students' clinical competence upon completing their Bachelor's degree in nursing. The NCFE constitutes an innovative method of examination, divided into two parts: a written and bedside test. The aim of this study was to evaluate nursing students' experiences of being assessed by means of the NCFE, in order to obtain information that could be used to improve the examination. A survey was conducted using a questionnaire with open-ended questions concerning the written and the bedside part of the NCFE. The answers from 577 third-year nursing students were analysed using content analysis. The nursing students regarded the NCFE as promoting further learning and as an important means of quality assurance. Its comprehensive nature was perceived to tie the education together and contributed to the students' awareness of their own clinical competence. The strengths of the NCFE especially highlighted were its high degree of objectivity and the fact that it took place in a natural setting. However, the students felt that the NCFE did not cover the entire nursing programme and that it caused stress. It thus appears to be important to reconsider the written theoretical part of the examination and to standardise the bedside part. (C) 2011 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 124.
    Andersson, Robin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Castlin, Julia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Arbetslöshet, vad gör det med oss?: - Om arbetssökandes upplevelser kring arbetslöshet och hälsa2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Författare: Julia Castlin och Robin Andersson

    Titel: Arbetslöshet, vad gör det med oss?

    Handledare: Jan Karlsson

    Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetssökande upplever att arbetslösheten påverkar deras hälsa. Studien hade även för avsikt att undersöka vilka utmaningar arbetssökande upplever och hur dessa hanteras i vardagen. Vidare studerades hur arbetssökande kan lära sig om sin hälsa under arbetslösheten utifrån egna samt andras erfarenheter. Metod: Denna studie grundas på sex stycken semi-strukturerade intervjuer med arbetssökande som varade i 30-40 minuter. De arbetssökande som deltog i studien hade varit utan arbete i minst två månader och var inskrivna eller på väg att skriva in sig på Arbetsförmedlingen. Teori: Teorierna som behandlar såväl hälso- som pedagogiska teorier är: känsla avsammanhang (KASAM), erfarenhetsbaserat lärande och praktikgemenskaper. Samtliga tre teorier har utgjort kärnan i en analysmatris som i studien legat till grund för att finna samband mellan empirin och teorierna, vilket var en hjälp för att besvara studiens syfte. Resultat: Resultaten som framkom i denna studie pekade på att arbetssökandes hälsa påverkas av tilltron till den egna förmågan att uppnå sina individuella mål. Krav och förväntningar från omgivningen verkar också påverka individernas hälsa. Resurser i form av ekonomisk trygghet och socialt stöd tycks kunna bidra till ett bättre subjektivt välmående. Den största utmaningen upplevdes av många arbetssökande vara att få en anställning. Orsakerna till den upplevda svårigheten var dock varierande och individuella hinder såsom brist på resurser, brist på erfarenhet/utbildning och konkurrens på arbetsmarknaden pekades ut. I intervjuerna framkom även att flera av intervjupersonerna hade utvecklat nya “idéer/teorier” som kan underlätta en hantering av liknande situationer i framtiden. Dessa nya idéer kan ha uppkommit både genom egna erfarenheter eller genom utbyte med andra. Slutsats: Hälsan under arbetslösheten tycks vara beroende av individens förmåga att hantera situationen som i enlighet med teorierna om erfarenhetsbaserat lärande och SE, beror på individens tidigare upplevelser och tilltro till sin egen förmåga. Sannolikheten för att få en anställning verkar således öka om individen innehar ett högt KASAM.

  • 125.
    Andersson Rydell, Malin-Simone
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sexualiserat våld mot kvinnor i våld i nära relationer: En kvalitativ studie om jourkvinnors erfarenheter av sexualiserat våld och pornografi2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kandidatuppsats tar avstamp i fakta om det sexualiserade våldets omfattning. Avsikten med arbetet är att beskriva och analysera medarbetare på kvinnojourer, deras beskrivning av sexualiserat våld mot kvinnor i våld i nära relationer - hur det förstås, i vilket syfte och dess konsekvenser samt om pornografikonsumtion tycks vara kopplad till förövarens våld. Målet med uppsatsen är utöver redovisning av materialet även att genom genusvetenskapliga teorier och hermeneutisk kunskapssyn reflektera över varför sexualiserat våld mot kvinnor i nära relationer sker. Uppsatsens metoder är av kvalitativ karaktär och datainsamlingen framkommer genom semistrukturerade intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna arbetet använder sig av är; genussystem, det idealiska offret

    – det motspänstiga offret, hegemonisk maskulinitet och våldets normaliseringsprocess. Uppsatsens resultat pekar på att våldet på samtliga kvinnojourer är omfattande och betydande. Resultat visar också att våldet beskrivs som främst uppdelat i två dimensioner: psykiskt och fysiskt som i grunden har sitt ursprung i makt och kontroll. Våldsdimensionerna beskrivs som återkommande i syfte att kontrollera och kränka sin partner som leder till att den utsatta partnern lyder, känner osäkerhet och tvivlar på sitt omdöme. Vidare visar resultaten att sexualiserat våld mot kvinnor i nära relationer beskrivs som svårpersonligt och rationaliserat. Det vill säga att våldet är mycket svårt att prata och berätta om. Detta grundar i stigmatisering av våldet och ger konsekvens av skuld och skamkänslor. Resultaten pekar även på olika sätt för kvinnor att hantera våldet hon utsätts för – hur våldet normaliseras för kvinnan och -eller visar motmakt mot våldet. Pornografikonsumtion tycks inte leda till definitivt våld. Däremot visar resultatet att pornografikonsumtion kan medföra svårigheter till relationen. Som att porren väljs före partnern och att konsumenten kan finna inspiration från porren samt genom olika utövande tvinga sin partner till olika handlingar, hämtade från porrens innehåll. Diskussionen och slutsatserna diskuterar de presenterade resultaten på en mer övergripande nivå och i relation till uppsatsens syfte och frågeställningar

  • 126.
    Andersson, Sabine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Nyhlén, Mari
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Barns upplevelser av att leva med synnedsättning2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barn med funktionsnedsättningar upplever mer problem med hälsan och lägre livskvalitet än barn utan funktionsnedsättning. En integrativ litteraturstudie användes för att beskriva och belysa barns upplevelser av att leva med synnedsättning. En analys av 13 artiklar utfördes. Barn med synnedsättning beskrev bland annat hur de undvek sociala situationer där problem relaterat till synnedsättningen kunde uppstå.Många barn deltog tillsammans med sina familjer i fritidsaktiviteter anordnade för barn med synnedsättning arrangerade av olika organisationer. Barnen beskrev både positiva och negativa upplevelser av sina möten med vården. Några av barnen beskrev en frustration över att behöva förklara sitt tillstånd för vårdpersonal som inte var insatta i deras hälsohistorik. Fysisk aktivitet och skola var ett återkommande ämne i flera studier och barnens självkänsla och självförtroende påverkades av möjligheterna till att delta inom dessa områden. Barnen upplevde besvikelse och frustration över den stigmatisering som en synnedsättning innebar. Studien belyser ett relativt outforskat ämne där forskning inriktad på att mäta välbefinnande hos barn och ungdom som lever med synnedsättning är sparsam både utomlands och i Sverige. Genom att samla den befintliga forskningen kan kunskapen öka och leda till en mer individanpassad vård och omvårdnad.

  • 127.
    Andersson, Sandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Carlson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kravprofilens roll vid rekrytering: En kvalitativ studie av en rekryteringsprocess med fokus på kravprofilen2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en rekryteringsprocess kan se ut i en bransch med höga kompetenskrav och hur HR-personal som arbetar med processen kan beskriva den. Särskilt fokus ligger på hur kravprofilen används genom rekryteringsprocessen. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar: Hur kan en rekryteringsprocess gå till? Hur kan en kravprofil användas genom en rekryteringsprocess och vilka hinder och möjligheter kan arbetet med en kravprofil innefatta?

    Studien är genomförd med kvalitativ metod. Resultatet grundar sig på sju semistrukturerade intervjuer som har genomförts på en HR-avdelning i en kunskapsintensiv organisation. Vi har använt teori som framförallt handlar om rekryteringsprocessen och kravprofilen samt tidigare forskning om beslutsprocessen och olika synsätt inom rekrytering.

    Resultatet visar att rekryteringsprocessen till stor del är en formaliserad process i meningen att den innehåller standardiserade steg och olika bedömningsmetoder. Slutligen grundas beslutet på en helhetsbedömning av den arbetssökande. Studien visar även på att kravprofilen anses betydelsefull men att den trots det ibland blir bortprioriterad. När en kravprofil utformas visar resultatet att den används för att möjliggöra att identifiera behov, underlätta matchning och agera som stöd vid olika steg i processen. Hinder som framkom var tidspress, att fastna för mycket i vem som hade befattningen tidigare och att det redan finns en förutbestämd kandidat tidigt i processen.

  • 128.
    Andersson, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Cramér, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att leva med ett organ från en avliden donator -  en humanbecoming2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I takt med att behovet av organ ökar utförs det fler organtransplantationer varje år. För att kunna få ett nytt organ innebär det för många att någon annan avlider under de omständigheterna så att organen kan doneras, och framförallt att viljan att donera sina organ finns från den avlidne eller dess anhöriga. Ett beslut som kan ge flera andra livet tillbaka. Transplantationsprocessen är lång och slutar inte när det nya organet är transplanterat, förutom livslång medicinering kan många tankar och frågor uppstå. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser att leva med ett organ från en avliden donator. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där tio resultatartiklar som svarade till studiens syfte granskades och sammanställdes, vilket resulterade i fem teman; Upplevelser av tacksamhet, Upplevelser av ansvar inför donator, Upplevelser av ett förändrat själv, Upplevelser av skuld samt Upplevelser av sorg. Huvudfynden i resultatet var att mottagarna upplevde en förändring av sig själva efter transplantationen samt upplevelser av tacksamhet över att ha fått en andra chans i livet. För att hantera förändringen krävs det hjälp och förståelse från sjukvården. Större förståelse kring mottagares upplevelser efter transplantationen med organ från en avliden donator behövs för att bättre kunna bemöta deras behov.

  • 129.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Damm, Cecilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Elin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    ”Har glasögon” -  Omvårdnad och dokumentation av patienters synförmåga inom geriatrisk vård2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 130.
    Andersson, Sofie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Gottlind, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Psykosocial förändring i slutenvård: En kvalitativ studie om behandlingspersonalens främjande vård av ungdomar på institution2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen är utförd på en av Sveriges institutioner som inom slutenvården behandlar pojkar, 15-21 år, dömda till tvångsvård med stöd av lagen om vård av unga, LVU eller lagen om sluten ungdomsvård, LSU. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur behandlingen genom slutenvården sker. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie genom strukturerad djupintervju med behandlingspersonal på institutionen. Intervjun baseras på tidigare forskning som behandlar brottslig identitet, registerdata- mönster i tvångsvården, uppkomst och behandling av destruktivt beteende och ADAD- ett kartläggnings instrument. Resultatet visar att majoriteten av ungdomarna har haft en problematisk uppväxt präglad av utanförskap som medför dålig självkänsla och inte sällan missbruk samt kriminalitet. Personalens uppgift blir att motivera och stärka individen till självmakt för att återintegreras till samhällsramen. Analysen av resultatet är gjord utifrån ett sociologiskt perspektiv där vi utgått ifrån Etablerade och outsiders, Microsociologi och Empowerment. Den visar att stigmatiseringen förstärker den unges destruktivitet. Ankomsten till institutionen präglas av skam och det är nödvändigt för den unge att den blir hanterbar. Detta görs genom den anknytningen den unge får till personalen som medför tillit och ökad motivation vilket är nödvändigt för att skapa egenmakt.   

  • 131.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lundberg, Frida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sårbarhet: En emotionell anknytning mellan sjuksköterska och patient2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sårbarhetär ett fenomen som i samband med livsomställningar blir mer framträdande. Sjuksköterskans inställning till sin egen och patientens sårbarhet påverkar huruvida en omsorgsfull relation skapas där alla känslor patienten upplever beaktas. För att patienten ska våga uttrycka känslorna sårbarheten framkallar är det viktigt att sårbarhet inte förbises. Vårdande medcaringtraditionen i fokus som innebär en djupareemotionell anknytning mellan patient och sjuksköterskafyller därfören viktig och central del i omvårdnaden av sårbara patienter.Syftetvar att belysa vad sårbarhet är inomcaring.Metodför studien varallmän litteraturstudie där systematiska sökningar i databaser med omvårdnadfokus resulterade i tio vetenskapliga resultatartiklar. Med inspiration från innehållsanalys bearbetades samt analyserades de vetenskapliga resultatartiklarna.Resultatettydliggör upplevelser av sårbarhet inomcaringgenom kategorierna:känslor,mod,lindrandeochbörda-resurs. Det framkom att sårbarhet uppkommer av olika skäl för patienten och sjuksköterskan och hur sårbarheten beaktas har inverkan påden emotionella anknytningen som behövs i en vårdande relation.Slutsatsenfrån litteraturstudiens resultat är att sårbarhet är ett viktigt fenomen att ha kunskap om. Det är relativt obeforskat, därför rekommenderas fortsatt forskning med syfte att undersöka sårbarhet i en caring kontext för att ge sjuksköterskan bättre redskap att geen patientsäker och evidensbaserad omvårdnad.

  • 132.
    Anderzon, Emilie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Claesson, Jenny
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans erfarenhet av att administrera intravitreala injektioner2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 133.
    Andreasson, Josefin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Stolt, Lisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    "Man vill ju inte vara den som säger det": En kvalitativ undersökning om varför arbetsrelaterade förslitningsskador uppstår trots förebyggande arbetsmiljöarbete2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 134.
    Andreasson, Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Bjerså, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att opereras och vara vaken: Upplevelser utifrån patientperspektivet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är vanligt att patienter som genomgår kirurgi får antingen lokal eller regional anestesi istället för att bli helt sövda. Denna anestesiform kräver mycket av patienten avseende samarbete. Den perioperativa omvårdnaden anpassas under varje operation efter den enskilde patientens behov. Denna studie har utförts som en litteraturstudie med syftet att beskriva patienters upplevelser under vaken kirurgi. Resultatet kategoriserades utefter tre teman; Upplevelser av smärta och obekvämlighet, Upplevelser av oro och ångest och Upplevelser av utsatthet eller delaktighet. Patienter som genomgår vaken kirurgi upplever smärta, känslor av obekvämlighet, oro, ångest och rädslor för att behöva höra, se och känna något av operationen. Känslan av att inte ha kontroll över sin egen kropp skapar känslor av utsatthet. Närvaro och kommunikation mellan anestesisjuksköterskan och patienten skapar upplevelser av delaktighet. Resultatet diskuteras utifrån Comfort Theory’s fyra kontexter; Fysisk, Psykospirituell, Sociokulturell och Miljömässig. Anestesisjuksköterskans uppgifter blir att hitta de omvårdnadsinterventioner som lindrar och underlättar patientens situation i den perioperativa miljön. Vidare finns det således behov av att undersöka vilka olika omvårdnadsinterventioner som påverkar patientens perioperativa nöjdhet och bekvämlighet.

  • 135.
    Andrén, Linn
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Erlandsson, Mathilda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskestudenters erfarenheter av vårdande i livets slutskede: En allmän litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vård i livets slutskede strävar efter att förbättra livskvaliteten hos patienter med livshotande sjukdom och för deras anhöriga. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter är att vårda patienter i livets slutskede samt möta deras anhöriga. Sjuksköterskestudenter är morgondagens sjuksköterskor och därmed bör de besitta kunskap om vårdande i livets slutskede. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av vårdande i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes som grundades på 11 vetenskapliga artiklar. Databearbetningen resulterade i fyra kategorier: otillräcklighet vid vårdande i livets slutskede, hantering av svåra situationer vid vårdande i livets slutskede, samverkan vid vårdande i livets slutskede och okunskap om vårdande i livets slutskede. Resultat: Sjuksköterskestudenter blev känslomässigt engagerade i mötet med patienter i livets slutskede och deras anhöriga. De erfor att det fanns olika sätt att hantera de svåra situationerna som uppkom vid vårdande i livets slutskede. Det var också viktigt att skapa relationer med patienter samt inkludera anhöriga i vården. De beskrev dock kommunikationen med patienter och anhöriga som en utmaning. Sjuksköterskestudenter erfor även okunskap och att de inte hade tillräckligt med kompetens om vårdande i livets slutskede. Slutsats: Vårdande i livets slutskede väckte känslor av otillräcklighet, ensamhet och ångest hos sjuksköterskestudenter. Händelserna som uppkom vid vårdande i livet slutskede hanterades genom att vara närvarande eller genom att hålla sig på avstånd under vårdförloppet. Samverkan genom kommunikation med både patienter och anhöriga erfors av sjuksköterskestudenter som betydelsefullt. Dock erfor sjuksköterskestudenter att utbildningen inom vårdande i livets slutskede var otillräcklig. 

  • 136.
    Anna, Andersson
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lisa, Phan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att inte kunna få barn: Mäns upplevelser av infertilitet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Infertilitet är en diagnos som kan drabba både män och kvinnor men mannens upplevelser är betydligt mindre utforskat än kvinnans upplevelser. En litteraturstudie genomfördes där syftet med studien var att belysa mäns upplevelser av att leva med infertilitet. Resultatet bygger på 11 vetenskapliga artiklar och består av fyra kategorier; Känslomässiga aspekter, Upplevelser av livspåverkan, Sociala aspekter och Upplevelser av stöd och information utanför relation och familj. Resultatet påvisar att infertilitet kan innebära många olika blandade känslor, exempelvis frustration, skuld, hjälplöshet, besvikelse och utanförskap. Ett alternativ för att uppnå graviditet var att genomgå fertilitetsbehandling, vilket kunde upplevas vara mycket påfrestande. Under behandlingsprocessen kände många män att deras största roll var att vara där för att stödja sin partner. Infertilitet upplevdes även som svårt att samtala om utanför relationen med partnern. För en del av männen blev internetforum för infertila en mötesplats, där de kunde utbyta information samt erfarenheter angående deras livssituation. Männens upplevelser angående hälso- och sjukvårdspersonal varierade. En del tyckte att de fick mycket stöd medan andra upplevde att information från hälso- och sjukvårdspersonalen var knapphändig och det hade kunnat uppmärksammas mer. Männen hanterade sin situation olika, majoriteten sökte stöd hos partnern medan andra män istället sökte sig till familjen. Isolering blev en vanlig konsekvens av infertiliteten då männen inte ville belasta sin familj och vänner.         

  • 137.
    Antonsson, Maria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Ving, Angelica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Fri från cancer?: Patienters upplevelser av att leva med en rädsla för recidiv2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Rädsla för recidiv är vanligt förekommande bland patienter som genomgått cancersjukdom. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om hur rädslan för recidiv kan påverka hälsan för att kunna stödja dessa patienter på ett tillfredsställande sätt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av rädslan för recidiv efter genomgången cancersjukdom. Tio resultatartiklar som motsvarade studiens syfte granskades och sammanställdes. Genom att kondensera innehållet framkom i databearbetningen tre kategorier som bildade resultatet: Rädsla för recidiv underhålls av återkommande påminnelser, Rädsla för recidiv skapar emotionell och existentiell sårbarhet och Rädsla för recidiv påverkar livskvalitén. I litteraturstudiens resultat identifierades flera faktorer som utlöste patienters rädsla för recidiv. Dessa faktorer var uppföljningsbesök, media, historier om andras cancersjukdom och kroppsliga förändringar. I resultatet framkom också patienters tankar och känslor som gav dem en emotionell och existentiell sårbarhet. Rädslan för recidiv påverkade i hög utsträckning patienternas livskvalité och hade negativ inverkan på deras hälsa. Det är av stor vikt att sjuksköterskan uppmärksammar faktorer hos patienter som kan associeras med rädsla för recidiv och mer forskning krävs om hur sjuksköterskan kan stödja dessa patienter på ett adekvat sätt.

  • 138.
    Anvari, Maryam
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Hannoun, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    "Man behöver ju någon": - En kvalitativ studie om ensamkommande flyktingbarns upplevelser av de sociala relationer de har skapat i Sverige2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka ensamkommande flyktingbarns upplevelser av de sociala relationer de har skapat i Sverige. Genom att studera olika aspekter av deras sociala relationer blev det möjligt att kontextualisera dessa i förhållande till studiens teman; sociala relationer/sociala band, integration och tillhörighet. Studien har utifrån tidigare forskning, relevanta teorier samt öppna intervjusamtal med åtta pojkar, använt sig av en kvalitativ forskningsmetod.

    Resultaten visar att de sociala relationer som informanterna har skapat i Sverige har fungerat som ett socialt stöd och har bidragit till deras välmående. Informanternas bristande språkkunskaper var det största hindret för att söka sig utanför den egna etniska gruppen. Detta bidrog till att deras sociala relationer endast präglas av den egna etniska gruppen samt de sociala relationer som skapats på boendet. Den kulturella identiteten präglas då endast av kulturen inom gruppen vilket har bidragit till att ungdomarna inte har kunnat identifiera sig med det svenska samhället och därmed saknar de känslor av tillhörighet. Detta tyder på att informanterna inte har lyckats integreras i det svenska samhället.

  • 139.
    Anwar, Ashna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lachonius, Lovisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    "Lilla gumman, du är ändå inte stark": En studie av hur kvinnliga poliser upplever att de blir bemötta av samhället.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ”Snutfitta”, ”du är ändå inte stark”, ”lilla gumman” är bara några av de förekommande meningar som kvinnliga poliser möts av när de arbetar ute i samhället och möter allmänheten. Att vara kvinna i ett traditionellt sätt mansdominerat yrke kan vara svårt både när det gäller hur de blir behandlade och bemötta samt möjligheten att klättra inom organisationen. Syftet med föreliggande studie var att ta reda på hur kvinnliga poliser upplever att de blir bemötta av samhällets medborgare, men även på arbetsplatsen. Finns det en större press på kvinnor i ett mansdominerat yrke att prestera hårdare för att bevisa att de räcker till? I studien har Erving Goffmans teori om intrycksstyrning, Axel Honneths teori om de tre dimensionerna, Jean Lipman Blumens teori om homosocialitet och heterosocialitet samt Morrisons teori om glastaket tillämpats. Dessa teorier har tillämpats i syfte till att besvara studiens frågeställningar. Resultatet av denna studie presenteras av semistrukturerade intervjuer i en kvalitativ design, där tio kvinnliga poliser deltagit i intervjun och delat med sig av sina upplevelser. Analysen av resultatet visade med hjälp av teorier och vetenskapliga artiklar att det är ett hårdare klimat för kvinnor i ett mansdominerat yrke, dels vad gäller utvecklingsmöjligheter, dels hur kvinnor inom yrket bemöts av samhället. Slutsatsen av resultat och analys visade att även om jämställdheten inom polisyrket ökar, finns det fortfarande skillnader mellan könen vilket grundar sig långt bak i historien och är svårt att komma ifrån

  • 140.
    Apelqvist, Annie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Hoverberg, Isabelle
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    När benen inte längre kan stötta dig: En litteraturstudie om betydelsen av stöd efter en planerad benamputation2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att förlora en kroppsdel medför att patienternas liv förändras. En amputation innebar inte endast en fysisk förändring utan även en psykisk förändring av patienternas liv. Syfte: Var att beskriva betydelsen av stöd hos patienter efter planerad benamputation. Metod: En litteraturstudie som genomfördes i tre olika databaser. Litteraturstudiens resultat resulterade i nio artiklar som presenterades i fyra teman; betydelsen av stöd vid fysiska förändringar, betydelsen av stöd vid psykiska förändringar, betydelsen av stöd vid existentiella förändring och sociala stödets betydelse vid en amputation. Resultat: Studien resulterade i fyra teman; (I) belyser hur fysiska förändringarna påverkat patienterna samt patienternas ADL. (II) beskriver den psykiska påverkan på patienterna efter amputationen samt att stödet från sjukvårdspersonalen måste inriktas till det psykiska likaväl som det fysiska. (III) beskriver ett missnöje hos patienterna angående stödet från sjukvårdspersonalen samt att patienterna efter amputationen måste bemästra nya färdigheter. (IIII) belyser det sociala stödets betydelse från närstående, vänner och människor runt omkring. Slutsats: I resultatet framkom det att patienterna som är amputerade behövde flera olika inriktningar av stöd efter amputationen. Behovet av stöd och att se hela människan behöver inkluderas i sjuksköterskeprofessionen och det är därför med stor vikt att studiens resultat belys.

  • 141.
    Aptich, Nursen
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Azaric, Mirjana
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenhet av arbete med flyktingbarn och deras föräldrar på barnavårdscentralen2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskor verksamma på barnavårdscentral (BVC) möter dagligen flyktingbarn och deras föräldrar i sitt arbete och dessa möten ser olika ut beroende på olika faktorer. Syftet med studien var att beskriva BVC- sjuksköterskors arbete med flyktingbarn och deras föräldrar. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ur resultatet kom tre kategorier: att skapa trygghet, att vara lyhörd och att ge stöd. I kategorin att skapa trygghet beskrev BVC- sjuksköterskor hur de arbetade för att skapa jämlik vård, öka tillgängligheten samt belyste de vikten av kontinuitet i vården för flyktingbarnen. Kategorin att vara lyhörd innefattade sjuksköterskors sätt att se det enskilda barnets behov. Detta tillämpades med respekt, förståelse och acceptans för kulturella skillnader. Att ge stöd genom behjälplighet vid språk-och kommunikationssvårigheter, rätt anpassad information och samverkan med andra professioner gav flyktingbarnen tryggare och snabbare integrering i det svenska samhället. Svårigheter som BVC- sjuksköterskorna beskrev var kommunikation via tolk, brist på resurser och brist på kontinuitet i arbete med flyktingbarn. Fortsatt forskning behövs för att få ökad kunskap och förståelse kring flyktingbarns behov. Det behövs även fortsatta studier i utveckling, organisation och samordning av verksamheter som bedriver vård och omsorg för flyktingbarn.

  • 142.
    Aradottir, Louis
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Möllgård, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att explodera i handling: Sjuksköterskors upplevelser av hjärt- och lungräddning2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mellan 2005- 2014 registrerades 15956 hjärtstopp på sjukhus i Sverige. Sjuksköterskor är ofta först på plats vid ett hjärtstopp och det är ett krav att de är utbildade inom S-HLR och D-HLR. I hjärt- och lungräddning ingår många moment som ska utföras på kort tid och under hög press. Det är viktigt att sjuksköterskor får möjlighet att bearbeta händelsen för att utvecklas i sin yrkesroll och hantera eventuella känslor som uppkommit. Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser kring hjärt- och lungräddning inom slutenvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 11 artiklar användes till resultatet. Innehållet i artiklarna genererade tre övergripande teman; sjuksköterskors upplevelser före HLR, sjuksköterskors upplevelser under HLR och sjuksköterskors upplevelser efter HLR. Kontinuerlig HLR- utbildning upplevdes vara en positiv erfarenhet som förberedde sjuksköterskorna inför verkliga situationer. Dock kunde simuleringarna vara för simpla och inte tillräckligt verklighetstrogna. HLR- situationen upplevdes oftast som stressande och ångestladdad och gav många sjuksköterskor ett adrenalinpåslag som både kunde ha en positiv och negativ inverkan på den kognitiva funktionen. Sjuksköterskorna upplevde att de efter händelsen hade ett behov av att bearbeta känslor och ett bra instrument för detta ansågs vara debriefing. Ytterligare forskning om sjuksköterskors upplevelser av HLR krävs för att utröna varför vissa sjuksköterskor påverkas mer än andra av händelsen trots likartad utbildning.

  • 143.
    Arasimowicz, Tim
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Dyfvermark, Elias
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Identitet, jämförelse och kultivering på sociala medier: En kvalitativ studie om användares resonemang kring relationen mellan sociala medier, det psykiska välbefinnandet samt synen på den egna identiteten.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study aims to increase the understanding regarding the relationship between social media use and mental well-being. By doing this the study further aims to contribute with qualitative insights to a research-field dominated by quantitative studies. By means of semi-structured interviews, users reasoning regarding social media uses potential effects on their mental well-being and perception of their own identity was investigated. The empirical data was later analyzed using social identity theory, social comparison theory and cultivation theory. Results showed that social media use can affect mental well-being and the perception of one's identity in a number of ways, with the type of interaction being an important factor in regard to outcome. Positive interactions like connecting with friends and like-minded, were linked to positive effects on mental well-being. While negative interactions, like comparison of one’s own appearance, success or activity with others were linked to negative effects on well-being. Potential reasons why and suggestions for further research are discussed in the study’s conclusion.

  • 144.
    Archer, Trevor
    et al.
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Josefsson, Torbjörn
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Lindwall, Magnus
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Effects of physical exercise on depressive symptoms and biomarkers in depression2014Ingår i: CNS & Neurological Disorders: Drug Targets, ISSN 1871-5273, E-ISSN 1996-3181, Vol. 13, nr 10, s. 1640-1653Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Regular physical exercise/activity has been shown repeatedly to promote positive benefits in cognitive, emotional and motor domains concomitant with reductions in distress and negative affect. It exerts a preventative role in anxiety and depressive states and facilitates psychological well-being in both adolescents and adults. Not least, several meta-analyses attest to improvements brought about by exercise. In the present treatise, the beneficial effects of exercise upon cognitive, executive function and working memory, emotional, self-esteem and depressed mood, motivational, anhedonia and psychomotor retardation, and somatic/physical, sleep disturbances and chronic aches and pains, categories of depression are discussed. Concurrently, the amelioration of several biomarkers associated with depressive states: hypothalamic-pituitary-adrenal (HPA) axis homeostasis, anti-neurodegenerative effects, monoamine metabolism regulation and neuroimmune functioning. The notion that physical exercise may function as "scaffolding" that buttresses available network circuits, anti-inflammatory defences and neuroreparative processes, e.g. brain-derived neurotrophic factor (BDNF), holds a certain appeal. © 2014 Bentham Science Publishers.

  • 145.
    Arnarsson, Arsaell
    et al.
    University of Iceland, Reykjavik, Iceland.
    Nygren, Jens
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Nyholm, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Torsheim, Torbjorn
    University of Bergen, Bergen, Norway.
    Augustine, Lilly
    University of Kristianstad, Kristianstad, Sweden.
    Bjereld, Ylva
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Markkanen, Ilona
    University of Jyväskylä, Jyväskylä, Finland.
    Schnohr, Christina w.
    University of Copenhagen, Copenhagen, Denmark.
    Rasmussen, Mette
    University of Southern Denmark, Odense, Denmark.
    Nielsen, Line
    University of Southern Denmark, Odense, Denmark.
    Bendtsen, Pernille
    University of Southern Denmark, Odense, Denmark.
    Cyberbullying and traditional bullying among Nordic adolescents and their impact on life satisfaction2019Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, s. 1-9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims: The aim of this study was to investigate the prevalence of cybervictimization in the six Nordic countries and to assess its overlap with traditional bullying. A further aim was to examine potential associations between life satisfaction, on the one hand, and traditional bullying and cyberbullying on the other. Methods: Analyses were based on data from the 2013⁄2014 Health Behaviour in School-aged Children study. It included 32,210 boys and girls, aged 11, 13, and 15, living in the six Nordic countries. Results: The prevalence of cyberbullying by both pictures and by messages was around 2% in all the Nordic countries except Greenland. There it was considerably higher. The prevalence of being bullied in a traditional manner varied widely by country. For boys, this type of bullying was most frequent in the youngest age group and then decreased steadily in the older age groups. Girls were on average more likely to be cyberbullied. Cyberbullying was more common among 13- and 15-year-olds than 11-year-olds. Higher family affluence was unrelated to the risk of cyberbullying. However, it was related to traditional bullying and combined forms of bullying. Compared with intact families, cybervictimization was commoner among single-parent families and stepfamilies. Adjusting for age, gender, family affluence, and family structure, those subjected to cyberbullying had lower life satisfaction than those who were not bullied. Conclusions: We found relatively little overlap between cyberbullying and traditional bullying, indicating that the two may be separate phenomena stemming from different mechanisms, at least in the Nordic context.

  • 146.
    Arnell, Erika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Höjskeld, Lena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Diagnosen få känner till: Erfarenheter av Myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS) är en komplex sjukdom av okänd etologi. ME/CFS syns inte på utsidan men leder till funktionsnedsättning i varierande grad. Okunskapen om sjukdomen är stor vilket leder till att många får diagnos i ett sent skede eller en felaktig diagnos. ME/CFS innebär en etisk utmaning för forskningen, samhället och inte minst för sjukvården, då evidens för både omvårdnad och behandling fortfarande saknas. Syftet var att undersöka personers erfarenheter av att leva med ME/CFS. I databearbetningen framkom tre kategorier: möte med vården, påverkan på vardagen samt anpassning till livssituationen. I resultatet påvisas erfarenheter från personer med ME/CFS och hur de upplever bemötandet med vården och den okunskap som råder. Det framkommer att sjukdomen påverkar identitet, relationer och aktivitetsförmåga. Resultatet visar även hur livet förändras samt vilka strategier som krävs för att hantera vardagen när förutsättningarna i livet förändras. För att möta omvårdnadsbehovet hos personer med ME/CFS krävs mer forskning och utbildning för vårdpersonal.

  • 147.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Malmö School of Education, Malmö, Sweden.
    Group supervision in nursing care: a longitudinal study of psychiatric nurses' experiences and conceptions2000Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom hälso- och sjukvården betonas att vården ska ges utifrån ett patientorienterat sätt. Om sjuksköterskor skall kunna ge patienten god omvårdnad, måste de själva ha en god arbetssituation. Det blir allt vanligare att sjuksköterskor i arbetet utsätts för en mängd negativa psykiska påfrestningar, såsom hot och våld, som kan leda till stress. Stress kan också relateras till att sjuksköterskorna i sitt arbete ställs inför komplicerade etiska övervägande. Det är viktigt att få möjligheter att reflektera över vilka etiska principer och ställningstagande arbetet baseras på. En metod som möjliggör reflektion är grupphandledning i omvårdnad. Deltagarna i grupphandledning bör ha samma yrkesbakgrund och ledas av en utbildad handledare, som också har samma yrkesbakgrund, som de som deltager i handledning. I handledning reflekteras över genomförda omvårdnadssituationer utifrån frågor som Vad hände? Vilka etiska aspekter förekommer? Vad kan sjuksköterskan göra annorlunda om det händer igen? Det handlar om att genom reflektion undersöka hur sjuksköterskan agerar, gör bedömningar, tänker och känner i olika omvårdnadssituationer. I detta sammanhang kan hon/han få emotionell och teoretisk återkoppling, ges möjlighet att kritiskt granska och diskutera svåra ställningstaganden samt få alternativa handlingsmöjligheter. Det övergripande syftet med föreliggande studie var att granska och undersöka hur psykiatrisjuksköterskors professionella kompetens över tid förändrades genom grupphandledning i omvårdnad. Tre delstudier genomfördes. Undersökningsgruppen bestod av tolv psykiatrisjuksköterskor, fördelade på två grupper som erhöll handledning i omvårdnad under två år. Inför den första delstudien konstruerades två frågeformulär för att undersöka om deltagarna i grupphandledning upplevde trygghet, tillit och lärande under handledningssammankomsterna. Resultatet från delstudie 1 visar att psykiatrisjuksköterskorna i hög grad upplevde att handledningssammankomsterna karakteriserades av ett humanistiskt synsätt. Deltagarna upplevde stöd, hjälp och att man lyssnade på varandra samt att alla hade en inlevelseförmåga. Efter varje handledningssession skrevs dagbok över vad som hänt. Avsikten med dagboksanteckningarna var att få material som beskrev handledningssituationerna. En allmän kunskapsutvecklande handledningsmodell skapades av de i resultatet framtagna orden och formuleringarna. Handledningsmodellen kan användas vid uppbyggnad och genomförande av handledning och undervisning inom olika yrkesområden för att stimulera till ökad yrkesmässig utveckling. Delstudie 2 och 3 utgjordes av svar från intervjuer med deltagarna efter ett år och två år, under pågående handledning, samt fyra år efter avslutad grupphandledning i omvårdnad. Resultatet visar att psykiatrisjuksköterskorna kände ökad arbetstillfredsställelse. De förvärvade ökad kunskap och kompetens och fick förstärkt säkerhet i omvårdnadssituationer. Vidare uppfattade de att deras självförtroende ökat. Vid fyra årsuppföljningen framkom att psykiatrisjuksköterskornas yrkesidentitet hade förstärkts. De hade integrerat omvårdnadsperspektivet i det dagliga arbetet. Grupphandledning i omvårdnad bidrog till att deltagarna vidmakthöll styrka och hade kraft att fortsätta att arbeta. Psykiatrisjuksköterskorna önskade att grupphandledning i omvårdnad skulle utgöra en integrerad del i deras yrkesverksamhet. Efter avslutad handledning kvarstod känslan av gemenskap bland de som deltagit i handledning. I Sverige är omvårdnadsforskning på frammarsch och ger sjuksköterskor en god möjlighet till uppdatering och att bli mer avancerade och skickliga i sina uppgifter. Presenterade studie visar att grupphandledning i omvårdnad är ett sätt att få ökad medvetenhet om hur omvårdnadsforskningens resultat kan förklaras, tydliggöras och tillämpas. Grupphandledning i omvårdnad bör vara en naturlig del i sjuksköterskeutbildningen.

  • 148.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Grupphandledning i omvårdnad utmanar sjuksköterskans kompetens2004Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 81, nr 4, s. 334-339Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Handledning i omvårdnad startade bland sjuksköterskor inom den psykiatriska vården i England. Under 1960-talet började handledning av sjuksköterskor införas på en psykiatrisk avdelning vid Ullevåls sjukhus i Norge. Utvecklingen av handledning i omvårdnad/yrkesmässig handledning i omvårdnad har sedan dess spridits via den psykiatriska vården till den somatiska (Hermanson m.fl., 1994), och kom i slutet av 1980-talet även till Sverige.

  • 149.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Yrkesmässig handledning i omvårdnad2006Ingår i: Psykiatrisk omvårdnad: att stödja hälsofrämjande processer, Lund: Studentlitteratur, 2006, s. 139-154Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Boken, den första i sitt slag, har ett hälsofrämjande förhållningssätt både vad gäller att förhindra att psykisk ohälsa uppstår och att förhålla sig till personer som i någon mening drabbats av psykisk ohälsa. Syftet är att locka fram hälsofrämjande processer, att hitta hälsan i det sjuka.

    Författarna beskriver den vårdande insatsen, mötet och relationen mellan vårdare och patient/vårdtagare. Boken belyser också betydelsen av att övriga sociala relationer fungerar, såväl inom familjen som i övriga samhällslivet. Värdet av stöd till vårdarna i form av yrkesmässig handledning lyfts fram, liksom vårdmiljöns betydelse.

    Boken vänder sig till universitets- och högskolestudenter vid specialistutbildningar för sjuksköterskor inom psykiatrisk omvårdnad, vid utbildningar med inriktning mot folkhälsa samt till kliniskt verksamma inom hälso- och sjukvården.

    (Från Studentlitteratur)

  • 150.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Arvidsson, Susann
    Department of Research and Development, Spenshult Hospital, Halmstad, Sweden.
    Hellström, Elisabeth
    Department of Research and Development, Spenshult Hospital, Halmstad, Sweden.
    Persson, Ulrika
    Department of Research and Development, Spenshult Hospital, Halmstad, Sweden.
    Petersson, Ingemar F.
    Department of Research and Development, Spenshult Hospital, Halmstad, Sweden.
    Patients' perceptions of drug dispensing in a rheumatological in-patient unit2005Ingår i: Musculoskeletal Care, ISSN 1478-2189, E-ISSN 1557-0681, Vol. 3, nr 4, s. 213-223Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction:

    The dispensing of drugs in medical care systems is, in most countries, strictly regulated, and nurses are responsible for distributing drugs to in-patients.

    Aim:

    To describe the perceptions of patients with rheumatic diseases regarding traditional drug dispensing during in-patient care and rehabilitation in a specialized rheumatological care unit.

    Method:

    Twenty in-patients who stayed in the Spenshult Hospital unit for 3-4 weeks and who were on continuous medication were chosen for the study. The phenomenographic approach was used for the collection and analysis of data.

    Findings:

    Three descriptive categories emerged - Relief, Active Participation and Dependence. These descriptive categories comprised: three perceptions for Relief (to experience security, to be served, to dare to bother), two for Active Participation (to rely on one's own ability, to search for knowledge) and two for Dependence (lack of independence, lack of information).

    Conclusion:

    The patients experienced relief due to the nurse assuming responsibility for the medication and its dispensation. Patients expressed a wish to be more active in the management of their medication, as they trusted their own ability. The patients articulated that they were dependent on the nurse to give them the correct medication and they also asked for more information about their medication.

1234567 101 - 150 av 2521
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf