hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 2206
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Appelqvist, Heléne
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Johansson, Camilla
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Social men...: - En kvalitativ studie om hur förskolepersonal resonerar kring barn som inte leker med andra barn.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur förskolepersonal definierar lek på förskolan samt hur de talar om barn som inte leker med andra barn. Forskningsläget på ämnet barn som inte leker med andra barn är tvetydig och det finns en diskrepans utifrån vilka konsekvenser det får för barns utveckling av den sociala kompetensen. Då den mesta forskningen utgår ifrån kvantitativa undersökningar kunde vi se en avsaknad av hur förskolepersonal talar om de barn som inte leker med andra barn. Därför valde vi för att besvara forskningsfrågan; Vilka tolkningsrepertoarer i förskolepersonals resonemang framträder kring barn som inte leker med andra barn att utgå ifrån en kvalitativ fokusgruppsintervju metod. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism där diskursanalys och diskurspsykologi använts som analysmetod. För att producera data till studien har två fokusgruppsintervjuer med totalt sju deltagare genomförts. Resultatet visar att de tolkningsrepertoarer som framträder är de vuxnas överordnade ställning kring leken, exkludering av det enskilda barnet med hänsyn till kollektivet, det normbrytande barnet och att alla barn vill leka. Studiens slutsats är att barn som inte leker med andra barn ses som en utmaning för förskolepersonalen där de barn som inte leker med andra barn konstrueras som ”speciella”, ”brötiga” och som saknar de sociala koderna samt en oförmåga att tyda leksignaler från andra barn.   

  • 102.
    Arabaci, Bahar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    En undersökning av lärares språkutvecklande arbetssätt med nyanlända elever2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 103.
    Areschoug, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    "Why not, liksom?": En komparativ studie av svensk-engelsk kodväxling i svenska och utlandssvenska bloggtexter2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöks svensk-engelsk kodväxling i bloggtexter. Syftet är att jämföra kodväxlingens frekvens, struktur och funktion i svenska och utlandssvenska bloggar. Materialet har inhämtats i sex olika bloggar, varav hälften av skribenterna är baserade i Sverige och den andra hälften har sin hemvist i USA. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har såväl en kvantitativ som en kvalitativ metod tillämpats. Studien visar att kodväxlingen är mer frekvent bland de bloggskribenter som befinner sig i en engelskspråkig kontext. Kodväxlingens struktur uppvisar ett likartat mönster i de båda urvalsgrupperna, där kodväxling på ordnivå är vanligast. Det förekommer vissa skillnader mellan grupperna i fråga om kodväxlingens funktion, vilket kan vara en effekt av att de utlandssvenska blogg­skribenterna befinner sig i en direkt språkkontakt med engelskan.

  • 104.
    Arkå Nilsson, Joakim
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Programmering som moment i gymnasiematematiken: En intervjustudie med berörda lärare2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I takt med att allt större delar av vår vardag blir digitaliserad finns ett behov att utbilda medborgare i syfte att stärka deras digitala kompetens. Som ett led i detta arbete har det beslutats att programmering skall införas som metod för problemlösning inom matematikämnet på gymnasiet. Eftersom programmering inte tidigare har varit en del av det centrala innehållet i matematik är det många lärare idag som saknar kompetens inom programmering.

    Syftet med det här arbetet är att undersöka hur några lärare i en medelstor kommun upplever implementeringen av programmering i matematikkurserna i gymnasiet. För att få ett underlag att analysera valdes kvalitativ intervju, där fyra lärare valde att ställa upp.

    Resultatet av studien visar att det i dagsläget finns många frågetecken kring hur programmering skall implementeras i matematikämnet. Några av lärarna är negativt inställda och menar att de inte tror att det finns tid för programmering utöver de andra momenten i matematikkurserna som också skall behandlas under lektionstiden. Andra lärare anser att det kan träna elevernas förmåga att lösa problem, om det genomförs på rätt sätt i undervisningen. Undersökningen visar att det finns skilda åsikter om vad begreppet programmering har för innebörd. Skolverkets definition av programmering innefattar problembeskrivning, val av lösningsmetod, prövning och omprövning och även dokumentation av arbetsprocessen. För många av informanterna är programmering synonymt med att skriva kod. Denna skillnad i föreställning är av betydelse eftersom det i stor grad påverkar hur arbetet i klassrummet kommer se ut.

  • 105.
    Arkå Nilsson, Joakim
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hallberg, Henric
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Diabetes typ 2, hjärt- kärlsjukdomar och kost i en läromedelskontext: En litteraturstudie om livsstilssjukdomar och kostråd i fyra läromedel för gymnasiet2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning. Dålig kosthållning kan medföra negativa konsekvenser för individens hälsa senare i livet. En individ som har kunskaper om kost är också bättre utrustad att fatta goda beslut. Vi har därför valt att undersöka vilka aspekter inom livsstilssjukdomar, som typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar, som beskrivs samt vilka kostråd som presenteras i ett antal läromedel inom ämnet Naturkunskap på gymnasiet.

    Metod. Vi har gjort en innehållsanalys av fyra olika läromedel. Analysen resulterade i ett antal teman som belyser olika aspekter av livsstilssjukdomar och kostråd. De teman vi hittade var “forskningsläget och orsaker till sjukdom”, “förebyggande åtgärder”, “konsekvenser” och “allmänna kostråd”.

    Tidigare forskning. Forskningen vi har tagit del av visar att en diet som är rik på livsmedel från växtriket och som samtidigt begränsar intaget av fett är bra för dels de som ligger i riskzonen att drabbas av hjärt- kärlsjukdom eller typ 2-diabetes, dels personer med diagnostiserad sjukdom. Växtbaserad kost hanterar dessutom samtliga kostrelaterade riskfaktorer för båda livsstilssjukdomarna, vilket är önskvärt med tanke på att prevention utifrån enstaka riskfaktorer inte har samma effekt som ett helhetsgrepp. Även behovet av förebyggande arbete bland barn och skolungdomar poängteras, då utvecklingen av sjukdomarna startar tidigt i livet.

    Resultat. Vår studie visar att läromedelsförfattare väljer att fokusera på olika aspekter av livsstilssjukdomarna med skillnader avseende orsak, möjlighet till förebyggande och konsekvenser. Kostråden varierar också, där fokus läggs på alltifrån sunt förnuft och tallriksmodellen till Nordiska Näringsrekommendationer. Gemensamt för majoriteten av de analyserade läromedlen är dock att de i någon bemärkelse rekommenderar enskilda näringsämnen såsom essentiella aminosyror, kostfibrer, kolhydrater, omättade fettsyror och protein samt livsmedel i form av fisk, frukt, fullkornsprodukter, grönsaker och olja. Vad som bör undvikas är för mycket fett, socker, salt, mättat fett, tillsatser, sötningsmedel samt tomma kalorier som läsk och godis. Likheter med WHO:s kostråd syns. När andelen fett av kaloriintaget nämns, anges 25-40 E%.

    Slutsats och Diskussion. Referenshanteringen i läromedlen uteblir, varför flera av författarnas påståenden blir svåra att bemöta. Nyttan av en vegetarisk diet behandlas heller inte. Istället framställs vegetariska kostmönster som något svårt eller riskabelt − ofta med utgångspunkt i felaktiga beskrivningar om aminosyrainnehåll eller andra enskilda näringsämnen. En fettsnål kost rekommenderas heller inte och skillnaden mellan intaget på 25-40 E% i läromedel utgör en kontrast till de ca 10 E% som avhandlas i tidigare forskning.

    Didaktiska implikationer. I rollen som lärare blir det viktigt att komplettera den bild som läromedlen förmedlar. Resultatet visar på en fragmenterad bild av kost i relation till hälsa och lärarens ansvar blir att brygga klyftan mellan läromedel och forskning.

  • 106.
    Arnesson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Vardagssysslor och rättspraxis: En studie om kvinnor vid Norra Åsbo häradsrätt under åren 1680 och 16812015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien bygger på hur kvinnorna vid Norra Åsbo häradsrätt framkommer i domboken under åren 1680 och 1681. I förhållande till tidigare forskning har en diskussion förts gällande om kvinnan var underordnad mannen och i så fall hur detta har framkommit i domboken. Yvonne Hirdmans genusteori har använts för att studera dikotomier, det vill säga motsatserna mellan manligt och kvinnligt samt hierarkin mellan könen. De ärenden som kvinnorna hade störst delaktighet i var de rörande ekonomi, affärer, arv och stöld. Ärenden rörande trolovning, lägersmål, ärekränkning och fysiskt våld har också framkommit i domboken. Enligt dansk lag hade kvinnorna rätt att föra sin egen talan vid tinget men de behövde inte närvara. I studien har det framkommit att kvinnorna, om så i små mängder, kunde ansvara för männens affärer och ärenden vid tinget.  Det har också framkommit att männen oftast förde kvinnornas talan.

  • 107.
    Aronsson, Karin
    et al.
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Sjöberg, Jeanette
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Verbal artistry in building a youth chat room community: leet speak, language play, and multilingual resources2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 108.
    Arsenic, Marina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Larsson, Josephine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    En litteraturöversikt om vilka effekter digital- och analogbaserade skrivverktyg har på elevers skrivinlärning i årskurs 1–3.2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Analog- och digitalbaserade skrivverktyg kan ge både främjande och icke främjande effekter på elevers skrivinlärning. I denna litteraturöversikt diskuterar vi vad forskning belyser vara främjande och icke främjande gällande digital och analog skrivinlärning i skolan. Syftet med litteraturöversikten är att ta reda på vad forskning säger om effekter av digitala och analoga skrivverktyg för elevers skrivinlärning i ämnet svenska. Mer precist har vi besvarat frågeställningen: Vilka främjande och icke främjande effekter har digital- och analogbaserade skrivverktyg för elevers skrivinlärning i årskurs 1–3? För att kunna besvara frågeställningen och uppnå litteraturöversiktens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier inom digital- och analogbaserad skrivning inom ämnet svenska. Vårt resultat visar en stor spridning gällande digitalt och analogt skrivandes inverkan på skrivinlärning. Digitalbaserade skrivverktyg visar främjande och icke främjande effekter på elevers skrivinlärning och likaså analogbaserade skrivverktyg. I utvecklingsarbete är vi intresserade att studera hur digital- och analogbaserade skrivverktyg används kombinerat. För forskningsfältet kan vidare forskning innebära om mönster kan upptäckas på lång sikt mellan tidig skrivinlärning och senare skrivutveckling beroende på om eleverna skriver analogt eller digitalt. 

  • 109.
    Artois, Malin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Miljöpolitiska budskap i Nausicaä från Vindarnas dal och Prinsessan Mononoke av Hayao Miyazaki2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I uppsatsen behandlas två filmer av filmskaparen Hayao Miyazaki: Nausicaä från vindarnas dal och Prinsessan Mononoke. Uppsatsen börjar med en kort bakgrundsbeskrivning av Miyazaki för att sedan gå in på dennes tankar kring naturen, filmerna, framtiden och den värld som vi lever i idag. Därefter följer analyser av de två filmerna som innehåller handling, viktiga karaktärer, teman, motiv, budskap och diskussion. I denna del tar jag också upp det visuella i Nausicaä från Vindarnas dal och Prinsessan Mononoke. Jag tittar även på vad andra har sagt om filmerna och skriver om kraften i det visuella med utgångspunkt i artikeln The ecological and consumption themes of the films of Hayao Miyazaki av Kozo Mayumi, Barry D. Solomon och Jason Chang. Uppsatsen avslutas med en slutdiskussion.

  • 110.
    Arve, Christine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    A Harlot at Camelot: Female Power and Sexuality in The Mists of Avalon2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The Mists of Avalon is not the first contemporary novel written based on the tales of King Arthur. It is, however, the first best-selling story with solely female focalizers, which makes it a notable work. Drawing largely on Sir Thomas Malory’s work Le Morte D’Arthur, it tells the tale of Arthur’s rise and fall through the eyes of his sister Morgan le Fay – or Morgaine, as Bradley has chosen to call her. Making Morgan le Fay the main character and focalizer is an unusual move, since she, although she has been portrayed in several different ways throughout history, has always been seen through someone else’s eyes. In this regard, The Mists of Avalon turns the tables of the traditional narrative, and gives Morgan le Fay - or Morgaine - a personality, and makes her someone whose perspective the reader can understand and relate to.

  • 111.
    Arvidsson, Emelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Sjögren, Mimmi
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Perspektiv på ett undersökande arbetssätt: En intervjustudie med fokus på grundlärares uppfattningar om och syften med NO-undervisning.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Följande studie har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med åtta lärare i de yngre åldrarna (förskoleklass till och med årskurs 3). En kunskapslucka gällande vilka syften lärare i de yngre åldrarna har med sin undervisning då ett undersökande arbetssätt används som metod har identifierats genom genomförande av en systematisk litteraturstudie. Dessutom är det problematiskt att begreppet undersökande arbetssätt har skilda innebörder i tidigare forskning. Detta har resulterat i att studiens syfte är att undersöka vad lärare i de yngre åldrarna menar är de huvudsakliga syften vid arbetet med ett undersökande arbetssätt för NO-ämnena likväl som att undersöka lärares syn på arbetssättet. Sammanfattningsvis visar resultatet att lärarna i studien ser arbetssättet som ett praktiskt, systematiskt samt teoretiskt arbetssätt där syftena med arbetet är att det ska vara elevaktivt, intresseväckande samt utveckla kunskaper och förmågor. Slutsatsen som dras efter genomförd intervjustudie är att lärarna uppfattar det undersökande arbetssättet som ett praktiskt arbetssätt där eleverna använder sig av material och av kroppen i sitt lärande. Lärarna har kännedom om vad ett undersökande arbetssätt innebär men deras uppfattningar skiljer sig stundvis åt. Dessutom använder samtliga lärare i studien arbetssättet utifrån liknande syften, det vill säga för att väcka intresse, utveckla förmågor samt att arbeta praktiskt. Utifrån resultat och slutsatsen identifieras ett behov av vidare forskning kring samma ämne i ett större perspektiv för att få en större, generell bild av lärares uppfattningar och vad som faktiskt sker i undervisningen.

  • 112.
    Arvidsson, Emelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Sjögren, Mimmi
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Undersökande arbetssätt som språkutvecklande metod i NO-ämnena för elever i grundskolan2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Följande systematiska litteraturstudie behandlar hur ett undersökande arbetssätt kan användas som metod för språkutveckling inom det naturorienterande ämnenas ämnesspecifika språk. Ett problem med metoden är att det praktiska genomförandet av laborationer har överskuggat syftet med laborationen. Syftet med denna litteraturstudie är därför att undersöka vad forskning säger om effekterna av det undersökande arbetssättet på den språkliga utvecklingen i NO-ämnena hos elever i de yngre åldrarna. Sammanfattningsvis visar studien att samarbete, läraren som samtalsledare, mål och syfte med undervisningen och intresse är viktiga komponenter gällande språkutveckling inom NO-ämnena. Slutsatser som dras utifrån resultatet är att ett undersökande arbetssätt är en användbar metod för att utveckla språkliga kunskaper inom det naturvetenskapliga ämnesspråket. En annan slutsats som dras är att lärare måste vara medvetna om mål och syfte med undervisningen för att inte tappa fokus från den språkliga utvecklingen och hamna i att fokus enbart ligger på genomförandet. Utifrån resultat och slutsatser finns en vilja att forska kring vilken skillnad det hade varit för elevernas engagemang och kunskapsutveckling om de i förväg fått reda på mål och syfte med laborationen. 

  • 113.
    Asanovic, Seada
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Blom, Frida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Att erövra världen med flera språk!: En studie om de yngsta flerspråkiga barnens språklärande på förskolan2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samhället och förskolan utvecklas ständigt – idag går allt fler flerspråkiga barn på förskolan och det blir därför av betydelse att uppmärksamma flerspråkiga barns språklärande. Syftet med den här studien är att undersöka vad som kännetecknar de språkliga handlingarna hos de flerspråkiga barnen i samspel med andra barn och förskollärare i leken. Frågeställningarna är:

    - Vilka språkliga handlingar tar de flerspråkiga barnen i bruk i leken?

    - Vilka av dessa handlingar kan härledas till språklärande?

    Vår studie tar sin ansats i det sociokulturella perspektivet. De centrala begrepp som berörs i vår studie utifrån detta perspektiv är språk, handlingar, artefakter, mediering, lärling, guidat deltagande och deltagande förståelse. Vår studie designades som en fallstudie med utgångspunkt i en kritisk mikro-etnografisk metod. För att få fram empirin har vi använt oss av deltagande observationer som kompletterades med stimulated recall kombinerat med en semistrukturerad intervju. Det analysverktyg vi använt för att analysera empirin är en kritisk mikro-etnografi analys.

    Resultatet i studien synliggör hur de språkliga handlingar som visar sig i leken hos de flerspråkiga barnen tar sig i uttryck som guidat deltagande, mediering genom artefakter och hur den verbala kommunikationen styr leken.

  • 114.
    Askheim, Ole Petter
    et al.
    Lillehammer University College, Lillehammer, Norway.
    Bengtsson, Hans
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Richter Bjelke, Bjarne
    The National Board of Social Services, Aarhus, Denmark.
    Personal assistance in a Scandinavian context: similarities, differences and developmental traits2014Ingår i: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, Vol. 16, nr Suppl. 1, s. 3-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Personal assistance (PA) has been characterized as a melting pot consisting of, on the one hand, a social rights discourse with its basis among disabled people, and, on the other hand, a consumer directed market discourse increasingly putting its stamp on welfare policy in the Western world. In the realm of welfare politics, these discourses are, in many ways, opposites, but have found common ground in the demand for a more individual and consumer friendly provision of services. Within a shared welfare state model, the application of PA has developed divergently in the Scandinavian countries and relates to the two discourses in different ways. In this article, PA in Denmark, Norway and Sweden is presented and similarities and differences are discussed and analysed. Questions raised include: How can the differences between the countries be understood? What dilemmas within welfare policy do they illustrate? How do the different discourses put their marks on the different PA-models in the Scandinavian countries? How do the PA programmes seem to develop further and what kind of PA will the Scandinavian countries end up with in the future?. © 2014 Nordic Network on Disability Research.

  • 115.
    Asklund, Jonas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Ljudet som pusselbit: Multimodal auralitet i Martin Widmarks och Helena Willis Schlagersabotören (2012)2018Ingår i: Barnboken, ISSN 0347-772X, E-ISSN 2000-4389, Vol. 41, s. 1-17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research on multimodal narration in illustrated children´s books and picturebooks have mainly focused on the relations between the text, the illustrations and the book itself as a medium. Relatively few studies discuss the importance of sound in this context. In this article, however, I examine what Irina Rajewsky refers to as a medial configuration presented by an illustrated book for children and an accompanying CD including the narrator’s voice, songs and music. Drawing on the concept of aurality and Lars Elleström’s model for intermedial analysis, I analyze how text, illustration, and sound mediate a detective story for children: Martin Widmark’s and Helena Willis’ Schlagersabotören (2012). The concluding discussion combines perspectives from both genre theory and intermediality studies: In which ways can auditory text and non-verbal sound present the young reader with some of the clues needed in a detective story? Two major functions of sound as a medium can be identified. Firstly, non-verbal sound helps the reader distinguish between the different diegetic levels in the story, thereby focusing the locked room so typical of the detective story. Secondly, auditory text and vocal pitch help the reader perceive some of the anger and frustration among the suspects in that room. Sound, together with text and illustration, presents the reader with a mystery, but also with the cognitive tools to solve it.

  • 116.
    Asklund, Jonas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    "Mitt hjerta var i Malin": Förmedling och förvandling i Fredrika Bremers Grannarne (1837)2016Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, nr 1, s. 5-13Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    ”My heart was with Malin”: Mediation and Transformation in Fredrika Bremer’s The Neighbours. This article focuses on a scene in Fredrika Bremer’s 1837 novel, Grannarne (Th e Neighbours), investigating the relationship between reading aloud and empathy established in this work. It discusses the characters’ varied responses to the shared reading experience, utilising reception theory. In a follow-up discussion, I examine the feasibility of using newer theories concerning narrative empathy. Fritz Breithaupt’s theory is of particular interest since he suggests that second-level observation (and thus placing oneself in another person’s perspective) is central to the experience of empathy. Finally, I consider the emotional responses of the characters in relation to melodrama in Bremer’s work.

  • 117.
    Asklund, Jonas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Myt och metall: Värdemodeller i litteratur och ekonomisk prosa under tidigt 1800-tal2016Ingår i: Samlaren: tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning, ISSN 0348-6133, E-ISSN 2002-3871, Vol. 137, s. 5-30Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Money and myths: An exploration of models of value in early 19th-century literature and texts on economy

    The main aim of this paper is to show how the concept of money could be treated in literary and in economic writings in the Swedish Age of Romanticism. Three texts — an early poem by Erik Johan Stagnelius and two contemporary essays in economic theory — serve as examples of how, and for which purpose, qualitative and quantitative values could be negotiated in these writings. The study shows that, in the poem, money and profit are treated as inconsistent with such qualitative values as freedom, justice, and joy, whereas the two theoretical essays both make use of different strategies of fictionalization to deal with qualitative and quantitative values in one and the same narration. In this paper, the fictionalization strategies are linked to the paracapitalist approach often to be found in the political and economic theories in the Romantic period. From the perspective of economy-discourse history, an attempt is made to link the two essays to the German economist and philosopher Adam Müller and his Versuche einer neuen Theorie des Geldes (1816).

  • 118.
    Asklund, Jonas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Rekreationer: Orter och öden i Hjalmar Bergmans romanvärldar2018Ingår i: Turismhistoria i Norden / [ed] Wiebke Kolbe, Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur , 2018, s. 97-108Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 119.
    Asklund, Jonas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Varför ska jag inte berätta? Litteraturarbete som språkintroduktion2018Ingår i: Educare - Vetenskapliga skrifter, ISSN 1653-1868, nr 2, s. 90-106Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Discussions about books and ways of reading play an important role in the curriculum for the Swedish secondary school system. In an intervention study based on a series of book discussions of an easy reader novel, I investigated the cooperation between a group of Swedish language learners aged 16 to 19, their teacher in the introduction program for newcomers, and the school librarian. Based on my function as a teacher educator, and drawing on the current research in literature didactics, I planned and carried out six discussions where different reading strategies and methods were used. Using the concept of third space (Gutiérrez, 2008; Skerrett, 2010b) and interpersonal space(Cummins, 2000), I discuss the students’cognitive and emotional responses to the story we shared, and reflect upon the way these discussions have developed. Semi-structured interviews with five students, a teacher, and a school librarian constitute the data for this study. The analysis of the data indicates that the leader of the group discussion is instrumental in helping the participants shift between different perspectives, try out new roles, and transgress different boundaries, thereby offering the group different emotional, cognitive and linguistic challenges. 

  • 120.
    Asklund, Jonas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    Värde och valör. Om penningdiskursen i Hjalmar Bergmans Herr von Hancken2013Ingår i: Det universella och det individuella. Festskrift till Eva Haettner Aurelius / [ed] Kerstin Bergman et al., Göteborg: Makadam Förlag, 2013, s. 166-174Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 121.
    Asklund, Linda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Nilsson, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Varför läsa när det inte är roligt?: - En litteraturstudie om vilka faktorer som motiverar elever till läsning 2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Svenska elevers läsförståelse är låg. Med denna studie har det undersökts vilka faktorer som enlig forskning kan motivera elever till läsning inom grundskolan. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där det inkluderats både kvalitativa samt kvantitativa studier. Resultaten som framkommit ur studien är att informations- och kommunikationstekniska faktorer, sociala yttre faktorer samt interaktionsfaktorer påverkar elevers motivation till läsning. Slutsatserna sammanfattas med lärarens och de vuxnas viktiga roll i att motivera elever till läsning inom olika kontextvärldar. Fortsatt forskning kring ämnet är att undersöka vad elever själva anser missgynnar deras motivation till lärande.  

  • 122.
    Avdic, Medina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hjalmarsson, Frida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    ”Vi vill så mycket men vi kan inte göra allt...”: En kvalitativ studie om förskollärares upplevelser angående den reviderade läroplanen för förskolan, med fokus på svenskt teckenspråk som ett nytt mål2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie undersöks förskollärares upplevelser av det svenska teckenspråket och deras tankar och känslor om den nya revideringen av läroplanen för förskolan. Förskollärare tar i större utsträckning på sig ett större ansvar än vad som skrivs fram i läroplanen. Därav är syftet med undersökningen att få fram förskollärarnas åsikter och inställning till läroplansmålet rörande det svenska teckenspråket utifrån deras livsvärld. Detta sätts i relation till deras nuvarande kompetenser i att möta den nya reviderade utgåvan av läroplanen. Det som undersöks i detta arbete är alltså hur förskollärare utifrån sin livsvärld beskriver sin upplevelse av teckenspråk samt hur de upplever att det nya målet med teckenspråk kommer inverka på deras yrkesutövande. Studien utgår från ett fenomenologiskt perspektiv och använder en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem deltagande förskollärare och intervjuerna har spelats in för att sedan transkriberas och analyseras. I resultatet framgår det att förskollärarna, oberoende av antal år ute i verksamheten, känner sig osäkra inför att bemöta det nya målet. En stor del av osäkerheten beror på bristen på utbildning och fortbildning under tiden på högskolan såväl som senare ute i arbetslivet. Det krävs mer forskning och delaktighet från fältet för att denna typ av revidering ska kunna bemötas med positivt engagemang istället för rädsla och oro.

  • 123.
    Avsharova, Sabina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Populistiska attityder i Europa Social Survey2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Populistiska krafter blir allt mer inflytelserika runt om i västvärlden, populism inklusive alla dess olika inriktningar får ett allt större stöd hos befolkningen sedan början på 2000-talet. Denna uppsats undersöker fyra förklaringsfaktorer som främjar populistiska attityder hos individer som ingår i Europa Social Survey data. Dessa faktorer grundas i Ronald Inglehart och Pippa Norris förklaringsmodeller och skapar underlag för studiens hypoteser. För att genomföra detta tillämpas kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Indikatorer i analysen är sekundärdata från ESS som används för att summera ett populismindex och finna förklaringsvariabler. Syftet är att med hjälp av multipel regressionsanalys framställa vilka förklaringsfaktorer har en påverkan på populistiska attityder samt påvisa ett signifikant samband. Analysen framställer hur populistiska attityder ser ut bland studiens inkluderade länder, samt påvisar ett samband mellan populismindexet och utvalda förklaringsfaktorer. Resultatet visar att fyra förklaringsfaktorer som har inkluderats i studien har effekt på individers mottaglighet för populistiska attityder. Följaktligen redogörs att om individen är missnöjd med livet i sin helhet eller med vårdtjänsterna som finns i respektive land, kan det leda till att den är mer mottaglig för populistiska attityder än om den har låg utbildningsnivå eller tillhör den äldre generationen. Det innebär att studiens hypoteser som avser missnöje och individens bakgrundsfaktorer stämmer överens med Ingleharts och Norris förklaringsmodeller.

  • 124.
    Avén, Petter
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Anpassningar av godo: Dyslexi på gymnasiet: Att lära in och att lära ut2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 240 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 125.
    Avén, Petter
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Tänk om...: Attityder till kontrafaktisk historia och dess potential som verktyg i historieundervisningen2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 126.
    Axelsson, Hanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Torstensson, Elias
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Digitala Artefakter: En litteraturstudie kring relevansen av digital kompetens samt lärares förhållningssätt till medierande artefakter som verktyg i mellan- och högstadie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 127.
    Axelsson, Lovisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    De yngsta barnens introduktion i förskolan: Fyra modeller för arbete med anknytning och separation2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker hur olika modeller för introduktion av barn och deras föräldrar i förskolan ger förutsättningar för arbete med barnets anknytning till förskolläraren samt separation från föräldern. Fokus ligger på introduktionens längd samt graden av aktivitet hos föräldern under introduktionen. Vidare ges en inblick i begreppen anknytning, separation och föräldrasamverkan. Genom intervjuer med förskollärare ges en bild av hur de olika modellerna används i de representerade förskolorna och vilka för- respektive nackdelar de ser med de olika graderna av föräldrasamverkan vad gäller anknytning och separation samt hur lång tid de anser krävs för att skapa förutsättningar för barnens nya anknytning till förskolläraren samt hantera separationen från föräldern. Studien undersöker även hur föräldrar involveras i planeringen av introduktion samt hur arbetet med föräldrasamverkan fungerar tiden efter introduktionen. Syftet är att undersöka sex förskollärares erfarenhet av användning av olika modeller för introduktion, samt deras argument för att använda modellerna. Resultaten lyfter fram erfarenheter från samtliga arbetssätt och synliggör för- och nackdelar. Slutligen förs en diskussion om i vilken grad föräldrar bör medverka aktivt i barnets introduktion för att främja barnets anknytning till förskolläraren samt hantera separationen från föräldern, även här lyfts fram för- och nackdelar utifrån ett erfarenhetsperspektiv samt forskning.

  • 128.
    Axelsson, Lovisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    De yngsta barnens introduktion i förskolan: Fyra modeller för arbete med anknytning och separationSjälvständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker hur olika modeller för introduktion av barn och deras föräldrar i förskolan ger förutsättningar för arbete med barnets anknytning till förskolläraren samt separation från föräldern. Fokus ligger på introduktionens längd samt graden av aktivitet hos föräldern underintroduktionen. Vidare ges en inblick i begreppen anknytning, separation och föräldrasamverkan. Genom intervjuer med förskollärare ges en bild av hur de olika modellerna används i de representerade förskolorna och vilka för- respektive nackdelar de ser med de olika graderna av föräldrasamverkan vad gäller anknytning och separation samt hur lång tid de anser krävs för att skapa förutsättningar för barnens nya anknytning till förskolläraren samt hantera separationen från föräldern. Studien undersöker även hur föräldrar involveras i planeringen av introduktion samt hur arbetet med föräldrasamverkan fungerar tiden efter introduktionen. Syftet är att undersöka sex förskollärares erfarenhet av användning av olika modeller för introduktion, samt deras argument för att använda modellerna. Resultaten lyfter fram erfarenheter från samtliga arbetssätt och synliggör för- ochnackdelar. Slutligen förs en diskussion om i vilken grad föräldrar bör medverka aktivt i barnets introduktion för att främja barnets anknytning till förskolläraren samt hantera separationen från föräldern, även här lyfts fram för- och nackdelar utifrån ett erfarenhetsperspektiv samt forskning.

  • 129.
    Axenfalk, Paulina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Språkbruket och stigmatisering: En kvalitativ intervjuundersökning med personal på ungdomsmottagningar i Sverige2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie utreder huruvida stigmatisering har någon inverkan på vårt språkbruk i kommunikationssituationer som behandlar psykisk ohälsa och sexualitet, samt huruvida går att urskilja någon skillnad mellan olika grupper av ungdomar på ungdomsmottagningar i Sverige. Utredningen grundar sig på tio intervjuer med personal på vederbörande ungdomsmottagningar och deras upplevelser. Resultatet visar att språkbruket kan begränsas till följd av olika faktorer där stigmatisering utgör en, främst när ungdomen har annan kulturell bakgrund i vilken stigmatisering är vidare utbrett. Andra faktorer som påverkar språkbruket i kommunikationssituationerna är tillgång till kognitiv förmåga, generations- och åldersklyftor samt abstraktionsnivån hos vissa begrepp, som t.ex. ångest.

  • 130.
    Ayar, Ceren
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Abazaj, Eldina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Digitala verktyg som pedagogiskt stöd vid läs- och skrivinlärning2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 131.
    Aylar, Sedaghatalvar
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Rylko, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    ”Det ska se fint ut när föräldrarna kommer”: En kvalitativ studie om dans i förskolan mellan modest barnkultur och marknadsorienterad populärkultur2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie fokuserar på dans som en estetisk uttrycksform. Studiens övergripande syfte är att skapa större förståelse för yngre barnens dansaktiviteter i förskolan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Utifrån det blir vårt syfte att synliggöra de estetiska innehållen i yngre barns dansaktiviteter i förskolan. Därmed blir våra frågeställningar: vilka estetiska innehåll kännetecknar barns dansaktiviteter och vilka medierande handlingar och verktyg främjar barns dansaktiviteter? För att kunna besvara dessa frågor har vi använt oss av det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt eftersom den fokuserar på sociala och fysiska handlingar i samspel med omgivningen. Vidare genomfördes observationer och filminspelningar på tre olika förskolor på småbarnsavdelningar. Data analyserades sedan utifrån tre analyskategorier av estetiska innehåll: modesta estetiken, radikala estetiken och marknadsestetiken. Dessutom använde vi oss av två analysbegrepp, vilka är stöttning och mediering. Resultatet visar att i förskolan är det estetiska innehåll som är mest framträdande är den modesta estetiken. De verktyg som medierade till dans var projektor, bandspelare och bilder. De handlingar som medierade till dans var pedagogernas aktiva närvaro i form av dans, sång och stöttning.

  • 132.
    Back, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Att skriva klart är inte förhandlingsbart: En klarspråksanalys på myndighetsblanketter2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen ämnar belysa de klarspråksproblem mellan myndighet och medborgare, i blanketter som kommunikationsmedel, som uppstår på grund av bristfälligt klarspråksarbete. Huvudfokus är klarspråk, men ett delfokus hamnar även på den typografiska delen av blanketterna som påverkar läsbarheten. Som metod används tre delundersökningar för att få tre olika vinklingar på klarspråk. Det visar sig att det finns stora skillnader avseende klarspråk för de olika myndigheterna, vilka man kan dra slutsatsen att det beror på myndigheternas auktoritära position och vem eller vilka blanketten har som målgrupp. Det visar sig även att det är tydliga skillnader mellan de myndigheter som har ett pågående klarspråksarbete och de som inte har det. 

  • 133.
    Badelt, Mikaela
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Cinthio, Charlotte
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    “Du får också ge förslag, det är bara jag som sitter och tänker här.”: En kvalitativ studie om grupprocesser och roller2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det har observerats vid gruppbildning att det ofta är pedagogen som placerar eleverna i sina respektive grupper, utgångspunkten blir vilka elever som fungerar med varandra och ur en trygghetsaspekt. Detta beror på att man vill undvika uttalanden i gruppdiskussioner från eleverna så som citatet i titeln. När pedagogen känner sina elever placeras de ofta utifrån vem de fungerar med och inte fungerar med, detta kan leda till att eleverna hamnar i en uttråkningszon. De utmanas inte att lära sig arbeta och samtala med alla klasskamrater, utan blir bekväma och intar sina egna givna roller. Trots att pedagogen har en genomgång om hur samarbetet kan se ut i ett grupparbete visar det sig i gruppdiskussionerna att kommentarer kring utförandet av arbetet uttrycktes ändå. Läraren visar på så sätt en bild av en främmande värld om eleverna alltid får arbeta med de klasskamrater de känner sig trygga med. När eleverna sedan kommer ut i arbetslivet är det inte självklart att de får arbeta med dem de känner sig mest bekvämast med. Det är situationen som styr vilken roll individen intar när individen hamnar i en situation där den måste utföra ett grupparbete, och vilka olika roller som förekommer. Om eleverna har en förförståelse inom det område de arbetar med är chansen större att beteendet blir positivt och de kan slutföra uppgiften. De elever som inte har fått förutsättningar att utföra uppgiftenkanriskeraatthaettmernegativtbeteende. Derollerelevernatogsiganvarledaren, den som härmar eller passiva roller som accepterar svaret från den elev som oftast säger sig kunna, eller den som väljer att inte delta i diskussionen. Utifrån rollerna skapades grupprocesser där ledaren berättade hur uppgiften skulle utföras, när de ska avslutas och börja på ett annat begrepp och ifrågasätta andra svar. Interaktion och handledning visar att förberedelser och träning i helklass behövs för att eleverna ska få öva på sin sociala förmåga. Resultatet visar att det sker handledning mellan gruppmedlemmar och pedagogen genom att öppna frågor ställs. Den handledningen som sker är oftast mellan eleven som intagit ledarrollen och de passiva rollerna.

    Studien har gjort en kvalitativ analys vilket gjorde det möjligt att undersöka studiens syfte: att belysa pedagogers gruppbildning i undervisningen ur ett socialpsykologiskt perspektiv i ämnet svenska och hur beteenden hos elever framträder utifrån grupprocesser. Genom detta kunde vi besvara studiens frågeställning: hur framkommer vissa roller beroende på gruppbildning?

  • 134.
    Badelt, Mikaela
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Cinthio, Charlotte
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Genrepedagogik och litteracitet: en litteraturöversikt för flerspråkiga elevers väg in i svenskundervisningen2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Flerspråkiga elever har en längre startsträcka än enspråkiga elever, då de tar in kunskapsrelaterad information via sitt andraspråk. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskning säger om hur lärare kan få flerspråkiga elever i grundskolan att känna sig delaktiga och få utveckla sin begreppsförmåga i svenska genom undervisningsmetoder. Genom att besvara frågeställningarna: Hur kan lärare öka flerspråkiga elevers begreppsförmåga inom svenska genom användandet av undervisningsmetoderna genrepedagogik och litteracitet? På vilket sätt skapar litteracitet och genrepedagogik delaktighet i undervisningen för flerspråkiga elever?

    För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga artiklar om delaktighet, genrepedagogik, litteracitet, flerspråkiga elever och begreppsförmåga. Resultat visar att flerspråkiga elevers begreppsförmåga inom svenska gynnas genom att läraren använder sig av genrepedagogik och litteracitet. Detta framkommer genom att forskning pekar på att genrepedagogik tillsammans med litteracitet ökar den sociala interaktionen, vilket medför att eleverna utbyter erfarenheter och tidigare kunskaper som ökar delaktigheten samt den språkliga utvecklingen. Forskningen visar även på att det sker ett meningsskapande när läraren använder sig av socialt stöd, bilder och symboler i sitt klassrum. Efter diskussioner kring vidare forskning kom vi fram till att det hade varit intressant att undersöka närmare vad forskning säger om att lyfta in modersmålsundervisningen i svenskämnet och hur det påverkar elevernas språkliga utveckling.

  • 135.
    Bagavac, Ivan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Berisha, Fatlind
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Undervisningsmetoder för ökad kommunikation i engelska som andra språk2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete är en kunskapsöversikt om hur lärare kan undervisa för att främja elevers vilja och mod att prata engelska i klassrummet. Syftet är med denna kunskapsöversikt att undersöka och redovisa undervisningsmetoder i engelska som andra språk med fokus på muntlig kommunikation. Syftet preciseras genom följande forskningsfråga – vilka metoder kan lärare använda sig av för att elever ska motiveras till att våga prata mer engelska i klassrummet? Det är sju artiklar från sök- och urvalsprocessen som ansågs vara relevanta för studien och som har granskats. Resultatet av vår kunskapsöversikt visar att det som främst påverkar undervisning och lärande är att skapa en miljö för kommunikation och vilja genom att motivera, att implementera engelska utanför klassrummet i lektionerna, estetiska undervisningsmetoder och användandet av teknik i lärande av engelska. Förslagsvis kan man vidare undersöka på vilka sätt dessa undervisningsmetoder kan användas. Hur mycket påverkar årskursen metodernas grundläggande utformning? Hur ska lärare implementera detta och på vilket sätt mäter vid om eleverna vågar prata mer engelska i klassrummet innan respektive efter implementeringen av undervisningsmetoderna? Detta är funderingar vi tar med oss.

  • 136.
    Balta, Natali
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Demokratiska medier?: En kvalitativ textanalys av nyhetsartiklar av fallet "Julia Caesar"2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen har studerat tio utvalda nyhetsartiklar från traditionella och alternativa medier i fallet Julia Caesar i relation till teorin om sju krav på journalistik i en demokrati. Frågeställningarna har varit: 1. Hur väl uppfylls varje krav i respektive nyhetsartikel? 2. Framgår någon skillnad mellan de traditionella och alternativa medierna i hur de förhåller sig till sju krav på journalistik i en demokrati och i sådana fall hur påvisas det? En kvalitativ textanalys med en hermeneutisk utgångspunkt tillämpas i uppsatsen. I analysen har citat valts ut för att påvisa varför ett krav uppfyllts eller inte. Resultatet av den här uppsatsen har visat att de traditionella medierna i en större utsträckning än de alternativa medierna uppfyller de sju kraven men att både de traditionella och alternativa medierna har en viktig roll i samhället, det gör det möjligt för medborgare att läsa olika åsikter kring samma nyhet. 

  • 137.
    Bartholdsson, Johanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    The Borders between the Historian and Those Whom She Studies2009Ingår i: Borders as Experience, Halmstad: Halmstad University , 2009, , s. 218s. 9-20Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 138.
    Beglerli Hansen, Selin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    The Handmaid's Tale a dystopian novel: Simone DeBeauvoir's The Second Sex and Lois Tyson's Traditional Gender Roles2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 139.
    Beijer Brondén, Frida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Schill, Anders
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Talking Solidarity and the Burden of Saving Lives: A Qualitative Case Study on the Common European Asylum System2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis examines the difficulties encountered in the process of establishing the CommonEuropean Asylum System, taken from a discursive perspective. The focus of the study isthreefold; why are specific issues highlighted by the European Union Member States, how isthe discursive conflict expressed within the discourse on CEAS, and what definitions ofsolidarity are promoted by the Member States. In purpose of addressing these focuses,discourse theory, issue salience and solidarity through burden sharing are used as theoreticalframework. By applying critical method and discourse analysis, this study has managed toestablish that the security issues are among the most highlighted, whereas the geographicallocation of a Member State seems to be an explanatory factor to a Member State’s specificemphasis. Regarding the discursive conflict, the definitions of the concepts mutual trust, fairdistribution and cooperation are especially contested. Furthermore, the external dimension ofsolidarity is proven to be the precedent definition of solidarity.

  • 140.
    Beillon, Nathalie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Swahn, Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Utomhuslek en (icke)mänsklig samhandling: En posthumanistisk observationsstudie om lek i naturmiljö2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att utifrån ett posthumanistiskt perspektiv observera och belysa materialet och hur det liksom människan har likvärdig betydelse för vad som sker i lek i en naturmiljö. Detta gjorde vi genom att observera de meningar som uppstår i intra-aktion mellan och inom de performativa agenterna. Studiens empiriska material är producerad genom partiellt deltagande videoobservationer och är analyserad genom Karen Barads agentiella realism. De begrepp som användes i bearbetningen av analysen är: intra-aktion, transformation, mening och performativ agent. Studiens resultat visar på hur agenterna samhandlar och att leken tar olika vägar beroende på vilket material, vilken miljö och vilka barn som för stunden sammanflätas. Det framgår att platsen och dess naturmaterial står i ständig transformation med de andra performativa agenterna som de intra-agerar med och bör på så sätt ses som medskapare av leken. Resultatet visar även på vikten av en närvarande pedagog som hjälper barnen att materiellt artikulera de nya meningar som uppstår. 

  • 141.
    Bengthagen, Erika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    En konstsociologisk studie om Tora Vega Holmström: Kvinna och konstnär i det konstnärliga produktionsfältet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöker jag vilken plats konstnären Tora Vega Holmström tog i det konstnärliga fältet utifrån hennes kapitalsinnehav och habitus genom Pierre Bourdieus teorier om fält, habitus och kapital. Jag undersöker även vilka förutsättningar hon hade som kvinnlig konstnär vid början av 1900-talet, vilka hinder hon mötte och vilka val hon gjorde på grund av sitt kön.Holmström levde under osäkra villkor i och med att hon var kvinna i ett mansdominerat fält och måste hela tiden kämpa för rätten att ägna sig åt sitt yrke. Under hela sitt liv levde hon ogift och födde inte heller några barn då det var svårt att kombinera detta med sitt konstnärskap. Att inte gifta sig var ett medvetet val från Holmströms sida, hon ville ge sin uppmärksamhet åt sitt konstnärskap. I enlighet med hennes samtids krav hade hon blivit underordnad den man hon äktat vilket var en värdering hon vägrade acceptera. Holmströms uppväxt utmärktes av goda förutsättningar att placera sig i det konstnärliga fältet och hon skaffade sig både ett habitus och ett gott kapitalsinnehav passande för fältets ramar. Dock var detta aldrig tillräckligt mycket för att slåss om en högre position i fältet.Holmström hade goda förutsättningar att avancera i fältet men ett flertal orsaker höll henne tillbaka. Hennes nederlag var kritikerna och hennes brist på framstående kontakter i fältet som gjorde att hon aldrig blev en i toppskiktet av fältet. Holmström hade ett brett kontaktnät, med flera högt ansedda personer inkluderade så som Ellen Key eller Adolf Hölzel. Detta tycks dock inte hjälpt hennes position i fältet.Min undersökning visar att hon positionerar sig nedanför mittenstrecket, närmre det unga avantgardet, dragen mot den intellektuella polen i det kulturella produktionsfältet i Donald Broadys schema över det kulturella fältet. Hon var aldrig en av kulturfurstarna, men inte heller var hon en konstnär som arbetade för en kommersiell produktion.

  • 142.
    Bengtsson, Carl-Anton
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Fyns fisketurister: En studie om fisketuristers motiv och värderingar, utifrån ett miljö-och fiskeetiskt perspektiv.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med det snabbt framväxande sportfiskeintresset skapas nya tillfällen inom turismen. Folk reser i syftet att bedriva fiske över hela världen vilket för med sig en ny sektor inom naturturismen med tillhörande jobb och verksamheter. Att beskåda vilda miljöer och chansen att fånga fisk placerar turister i naturliga miljöer som kan föra med sig en negativ påverkan på våra ekosystem. Därför är det viktigt att utvärdera den påverkan denna sortens turism för med sig. I denna studie läggs huvudvikten på turisten och dess värderingar som står till grunden för miljöetik. Debatten om ifall fisketurism kan betraktas som ekoturism eller inte, tas upp utifrån perspektivet på Catch & Release (C&R). Syftet med denna uppsats är att skapa en överblick gällandes resemotiv och värderingar hos fisketurister mellan 18–65 år som besöker Fyn i Danmark för att mäta deras miljömedvetenhet, samt se utifrån ett miljöetiskt perspektiv hur dessa förhåller sig till återsläpp av fisk, och på så sätt diskutera hållbarheten i denna framväxande turismsektor med tillhörande verksamheter som fiskelodger. Datainsamlingen är baserad på en enkät. Tidigare är det bevisat att det finns ett tydligt samband mellan hög miljömedvetenhet och personer som utför friluftsaktiviteter, något som även denna studie bekräftar. Resultatet visar även att de fisketurister som besöker Fyn släpper tillbaks nästan all fisk de fångar utifrån en ekocentrisk fiskeetik, och att de med sin flitiga användnings av Catch & Release legitimt kan betraktas som ekoturister.

  • 143.
    Bengtsson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för studier av politik, kommunikation och medier (CPKM), Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Waernqvist, Felicia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för studier av politik, kommunikation och medier (CPKM), Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Bilderna som Sportbladet skapar av Zlatan Ibrahimovic2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Projektets syfte är att undersöka vilka bilder som Sportbladet målar upp av fotbollsspelaren Zlatan IbrahimovicMetod: Netnografi och kritisk diskursanalys

    Teori: Existentiell hermeneutik och kritisk diskursanalys

    Resultat: Bilden av Zlatan Ibrahimovic målas upp av journalisten som i sin tur blir påverkad av läsare som skriver kommentarer till artiklarna

  • 144.
    Bengtsson, Emilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Karlsson, Josefin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Men jag får aldrig bestämma när vi läser!: En intervjustudie med fenomenografisk ansats beträffande barns uppfattningar av högläsning i förskolan.2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Problematiken som ligger till grund för studien är att forskning indikerar att högläsning utformas som lugnande åtgärd istället för lärtillfälle, samt att barns inflytande inte tillvaratas i utformning av förskolans verksamhet. Problematiken tog oss fram till ett forskningsproblem gällande att forskning inom området för studien är övervägande framskriven ur vuxnas perspektiv, vilket vi vill vända på genom att försöka närma oss hur barn ser på högläsningen i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolebarn uppfattar utformningen och inflytandet på högläsningen i förskolan, för att förstå hur barnen uppfattar fenomenet högläsning. Studien utgår ifrån följande frågeställningar; Vilka uppfattningar av högläsningens utformning ger barnen uttryck för? Vilka uppfattningar av inflytande på högläsningen ger barnen uttryck för? Då vi vill lyfta fram barns uppfattningar med denna studie har det inspirerat oss till att inta en fenomenografisk ansats, som handlar om att beskriva hur fenomen eller företeelser i världen uppfattas olika av människor. För att besvara syfte och frågeställningar gjordes valet att använda semistrukturerade intervjuer som metod, vilka utfördes med 14 förskolebarn i åldrarna 4–6. Ljudinspelningar användes som datainsamlingsmetod och materialet har granskats, transkriberats samt analyserats med en fenomenografisk analysprocess i fyra steg. Genom analysprocessen sammanställdes barnens utsagor från intervjuerna i fyra beskrivningskategorier som utgör studiens resultat; Högläsning av fröken, Högläsning av barnen, Fröken bestämmer och Barnen bestämmer. Utifrån resultatet går det att dra slutsatsen att barns uppfattningar av fenomenet högläsning varierar och grundar sig i hur pedagoger i förskolan förhåller sig till att låta barnen komma till uttryck, både vad gäller utformning av högläsningen samt utrymmet för inflytande på den. Om barn ska få möjlighet till inflytande är det av betydelse att barns uttryck blir uttalade, lyssnade på samt värdesatta av pedagoger som arbetar med barn i förskolan. Det framkommer att barnen har viljan till mer inflytande på högläsningen i förskolan än vad pedagogerna i deras närvaro möjliggör för i dagsläget.

  • 145.
    Bengtsson, Emmy
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Snygg, Erica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Pust och stånk! Meen vad roligt vi hade när vi fick igång det.: En diskurspsykologisk studie av personals samtal om barns delaktighet i dokumentationsprocessen på förskolan.2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 146.
    Bengtsson, Fanny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Högberg, Liv
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Att välja Jehovas vittnen: En kvalitativ studie om individers konverteringsprocess2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jehovas vittnen är en omdiskuterad religiös rörelse som finns över hela världen. För att ge ett inifrånperspektiv valde vi att göra en kvalitativ analys genom att intervjua individer som alla valt att döpa sig i vuxen ålder. Syftet med uppsatsen är att belysa vilka orsaker som kan tänkas bakom en individs konvertering till Jehovas vittnen samt hur de införlivar organisationens retorik i deras konverteringsberättelser. Teorier som använts för att analysera det insamlade materialet är nätverksteori, deprivationsteori, socialiseringsteori, religion som jakt på mening och tillhörighet samt socialkonstruktivism. Vårt resultat visar att det är flera aspekter som samverkar i en konverteringsprocess. Det som är utmärkande i vårt resultat är att sociala nätverk spelar stor roll i samtliga respondenters konverteringsprocess. Jehovas vittnens strategier för att rekrytera nya medlemmar går ut på att just skapa nätverk.

  • 147.
    Bengtsson, Fanny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Högberg, Liv
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Skolans jämställdhetsuppdrag: Hur ramfaktorer upplevs påverka lärares möjligheter att anlägga ett genusperspektiv på undervisningen2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vår undersökning syftar till att, med hjälp av det ramfaktorteoretiska tänkandet, undersöka hur högstadielärare i de samhälls- och naturorienterande ämnena upplever vilka möjligheter och/eller hinder de har att anlägga ett genusperspektiv på sin undervisning i enlighet med vad skollagen och läroplanen föreskriver. Vi har intervjuat fem lärare för att undersöka om och hur de upplever att både yttre och inre ramfaktorer påverkar dem att anlägga ett genusperspektiv på undervisningen. Våra slutsatser är att ansvaret för anläggandet av ett genusperspektiv på undervisning och verksamhet tycks falla på den enskilde läraren, troligtvis för att läroplanen är tolkningsbar i detta avseende. Således blir lärarens intresse och kunskap om genusfrågor styrande för om ett genusperspektiv anläggs eller inte. 

  • 148.
    Bengtsson, Hans
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Centrum för studier av politik, kommunikation och medier (CPKM).
    Offentlig förvaltning: Att arbeta i demokratins tjänst2010Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Boken ger en överblick över organiseringen och den diskussion och problematik som präglar politik och förvaltning i ett pluralistiskt modernt samhälle. Frågan är t.ex. hur enskilda individers och gruppers behov av frihet och självbestämmande kan förenas med behovet av ömsesidiga hänsynstaganden och gemensamma, kollektiva angelägenheter i en demokrati. Att arbeta i politiskt styrd verksamhet innebär att man möter både praktiska och etiska problem som skall lösas i samråd med många andra inblandade aktörer. I ett avslutande kapitel i boken behandlas därför etiska frågeställningar som präglar den offentliga förvaltningen.

  • 149.
    Bengtsson, Hans
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Centrum för studier av politik, kommunikation och medier (CPKM).
    Politik, lag och praktik: implementeringen av LSS-reformen2005Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 150.
    Bengtsson, Hans
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för studier av politik, kommunikation och medier (CPKM).
    Vad har vi lärt av Gudrun och Per?: Om krishantering i ett kommunikativt perspektiv2008Ingår i: Säkerhet och sårbarhet: Hur skapar vi ett hållbart samhälle? Om forskning och utveckling i samverkan / [ed] Hans Bengtsson, Anders Mellbourn, Halmstad: Högskolan i Halmstad , 2008, s. 65-87Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Innehåller en översikt och analys av dels den statliga styrningen av krisberedskap på kommunal nivå, dels rapporter och uppsatser av krishanteringen i Hallands län i samband med stormarna Gudrun (januari 2005) och Per (januari 2007).

1234567 101 - 150 av 2206
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf