hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 101 - 150 of 1238
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Aronsson, Desirée
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Prado, Karen
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Faktorer som påverkar egenvården vid diabetes mellitus typ 22010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskor möter ofta patienter med diabetes typ 2 som av flera olika anledningar har problem med följsamheten till egenvården. Därför är det viktigt att känna till de olika faktorer som hindrar samt främjar patienter i deras egenvård. Syftet med studien var att belysa de faktorer som påverkar egenvården hos patienter med diabetes mellitus typ 2. Studien är genomförd som en litteraturstudie. Majoriteten av patienterna upplevde att de saknade kunskap i behandling om diabetes typ 2, en av anledningarna till detta var att de fick olika information från vårdpersonal om hur de skulle sköta sin egenvård. Vidare visar studien hur brist på motivation och rädsla för senkomplikationer påverkar egenvården. Många patienter hade även svårt att identifiera sig som diabetiker. Mer forskning kring hur kunskapsinlärningen om diabetes typ 2 sjukdomen skiljer sig mellan olika patienter vore av intresse.

  • 102.
    Arosenius, Maria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Holmqvist Lidh, Linnéa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    En kamp mot tiden: Att uppleva livskvalitét och välbefinnande vid den obotliga sjukdomen ALS2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig, neurologisk sjukdom som karaktäriseras av en progressiv nedbrytning av det motoriska nervsystemet. Symtomen är tilltagande muskelsvaghet som slutligen orsakar förlamning och andningssvikt. Överlevnadstiden från sjukdomens debut är två till fem år. Det finns i dagsläget ingen botande behandling mot ALS, istället läggs fokus på att lindra symtom. Syftet med studien var att belysa livskvalitét och välbefinnande hos patienter med den obotliga sjukdomen ALS. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på tretton vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes. I resultatet framkom fyra teman; Betydelsen av fysisk försämring och förlust av kroppslig funktion, Betydelsen av stöd från familj, vänner och vårdgivare, Betydelsen av att leva i nuet och blunda för framtiden samt Betydelsen av att känna hopp och upprätthålla en positiv syn på livet. Det är angeläget att det genomförs fler kvalitativa studier som undersöker patienters individuella upplevelser av att leva med sjukdomen ALS.

  • 103.
    Arvidsson, Barbro
    Malmö School of education, Malmö, Sweden.
    Clinical supervision: a study of how psychiatric nurses experience group supervision2000Bok (Fagfellevurdert)
  • 104.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Malmö School of Education, Malmö, Sweden.
    Group supervision in nursing care: a longitudinal study of psychiatric nurses' experiences and conceptions2000Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom hälso- och sjukvården betonas att vården ska ges utifrån ett patientorienterat sätt. Om sjuksköterskor skall kunna ge patienten god omvårdnad, måste de själva ha en god arbetssituation. Det blir allt vanligare att sjuksköterskor i arbetet utsätts för en mängd negativa psykiska påfrestningar, såsom hot och våld, som kan leda till stress. Stress kan också relateras till att sjuksköterskorna i sitt arbete ställs inför komplicerade etiska övervägande. Det är viktigt att få möjligheter att reflektera över vilka etiska principer och ställningstagande arbetet baseras på. En metod som möjliggör reflektion är grupphandledning i omvårdnad. Deltagarna i grupphandledning bör ha samma yrkesbakgrund och ledas av en utbildad handledare, som också har samma yrkesbakgrund, som de som deltager i handledning. I handledning reflekteras över genomförda omvårdnadssituationer utifrån frågor som Vad hände? Vilka etiska aspekter förekommer? Vad kan sjuksköterskan göra annorlunda om det händer igen? Det handlar om att genom reflektion undersöka hur sjuksköterskan agerar, gör bedömningar, tänker och känner i olika omvårdnadssituationer. I detta sammanhang kan hon/han få emotionell och teoretisk återkoppling, ges möjlighet att kritiskt granska och diskutera svåra ställningstaganden samt få alternativa handlingsmöjligheter. Det övergripande syftet med föreliggande studie var att granska och undersöka hur psykiatrisjuksköterskors professionella kompetens över tid förändrades genom grupphandledning i omvårdnad. Tre delstudier genomfördes. Undersökningsgruppen bestod av tolv psykiatrisjuksköterskor, fördelade på två grupper som erhöll handledning i omvårdnad under två år. Inför den första delstudien konstruerades två frågeformulär för att undersöka om deltagarna i grupphandledning upplevde trygghet, tillit och lärande under handledningssammankomsterna. Resultatet från delstudie 1 visar att psykiatrisjuksköterskorna i hög grad upplevde att handledningssammankomsterna karakteriserades av ett humanistiskt synsätt. Deltagarna upplevde stöd, hjälp och att man lyssnade på varandra samt att alla hade en inlevelseförmåga. Efter varje handledningssession skrevs dagbok över vad som hänt. Avsikten med dagboksanteckningarna var att få material som beskrev handledningssituationerna. En allmän kunskapsutvecklande handledningsmodell skapades av de i resultatet framtagna orden och formuleringarna. Handledningsmodellen kan användas vid uppbyggnad och genomförande av handledning och undervisning inom olika yrkesområden för att stimulera till ökad yrkesmässig utveckling. Delstudie 2 och 3 utgjordes av svar från intervjuer med deltagarna efter ett år och två år, under pågående handledning, samt fyra år efter avslutad grupphandledning i omvårdnad. Resultatet visar att psykiatrisjuksköterskorna kände ökad arbetstillfredsställelse. De förvärvade ökad kunskap och kompetens och fick förstärkt säkerhet i omvårdnadssituationer. Vidare uppfattade de att deras självförtroende ökat. Vid fyra årsuppföljningen framkom att psykiatrisjuksköterskornas yrkesidentitet hade förstärkts. De hade integrerat omvårdnadsperspektivet i det dagliga arbetet. Grupphandledning i omvårdnad bidrog till att deltagarna vidmakthöll styrka och hade kraft att fortsätta att arbeta. Psykiatrisjuksköterskorna önskade att grupphandledning i omvårdnad skulle utgöra en integrerad del i deras yrkesverksamhet. Efter avslutad handledning kvarstod känslan av gemenskap bland de som deltagit i handledning. I Sverige är omvårdnadsforskning på frammarsch och ger sjuksköterskor en god möjlighet till uppdatering och att bli mer avancerade och skickliga i sina uppgifter. Presenterade studie visar att grupphandledning i omvårdnad är ett sätt att få ökad medvetenhet om hur omvårdnadsforskningens resultat kan förklaras, tydliggöras och tillämpas. Grupphandledning i omvårdnad bör vara en naturlig del i sjuksköterskeutbildningen.

  • 105.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Yrkesmässig handledning i omvårdnad2006Inngår i: Psykiatrisk omvårdnad: att stödja hälsofrämjande processer, Lund: Studentlitteratur, 2006, s. 139-154Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Boken, den första i sitt slag, har ett hälsofrämjande förhållningssätt både vad gäller att förhindra att psykisk ohälsa uppstår och att förhålla sig till personer som i någon mening drabbats av psykisk ohälsa. Syftet är att locka fram hälsofrämjande processer, att hitta hälsan i det sjuka.

    Författarna beskriver den vårdande insatsen, mötet och relationen mellan vårdare och patient/vårdtagare. Boken belyser också betydelsen av att övriga sociala relationer fungerar, såväl inom familjen som i övriga samhällslivet. Värdet av stöd till vårdarna i form av yrkesmässig handledning lyfts fram, liksom vårdmiljöns betydelse.

    Boken vänder sig till universitets- och högskolestudenter vid specialistutbildningar för sjuksköterskor inom psykiatrisk omvårdnad, vid utbildningar med inriktning mot folkhälsa samt till kliniskt verksamma inom hälso- och sjukvården.

    (Från Studentlitteratur)

  • 106.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Baigi, Amir
    Department of Primary Health Care, Sahlgrenska Academy, Göteborg University, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    Faculty of Health and Caring Sciences, Institute of Nursing, The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Sweden.
    Changes in the effects of process-oriented group supervision as reported by female and male nursing students: a prospective longitudinal study2008Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 22, nr 3, s. 437-444Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this prospective longitudinal study was to perform a large-scale investigation over a longer period of time, to evaluate changes in the effects of process-oriented group supervision (PGS) as reported by female and male nursing students undergoing a 3-year nursing education. The study included nursing students (n = 183) who were followed during their 3-year study period in relation to their participation in PGS.

    Methods:

    A questionnaire consisting of three subscales: supportive (six items), educational (six items) and developmental (six items) as well as three items of a socio-demographic character (age, gender and previous experience of healthcare work) was used. Student’s t-test was conducted to compare the educational, supportive and developmental subscales between the first and third year.

    Results:

    Females had a significant increase in the educational subscale (p = 0.018) over the 3-year study period, while no such difference was found for the males (p = 0.733). The female students also exhibited an increase in the supportive subscale (p = 0.031) over the 3-year period, while there was no difference for the male students (p = 0.426). There was also an increase in the developmental subscale for the female students over the 3-year period (p = 0.047) but no significant difference for their male counterparts (p = 0.912). For the study group as a whole, an increased positive effect of supervision was observed in the educational subscale (p = 0.020).

    Conclusions:

    The findings have strengthened the argument for the use of PGS in nursing education. To achieve the goal of PGS, which is supportive, educational and developmental in nature, it is important to bear in mind that the supervision needs of women and men can differ. Further research should therefore map out the supervisees’ experiences and expectations of participating in a single sex group.

  • 107.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Franke, Anita
    Department of Education, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Nurses' various ways of conceiving their learning process as doctoral students: A phenomenograhic study2013Inngår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 13, nr 1, s. 53-57Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: The aim was to describe variations in how doctoral students conceive their learning process to become researchers in the light of their professional background as nurses. BACKGROUND: Nursing research is an emerging discipline and the number of nurses who acquire a doctor's degree is increasing. METHOD: The study had a descriptive, qualitative design with a phenomenographic approach and was carried out by means of 20 interviews. RESULTS: Three different description categories emerged: (1) A learning process that provides a synthesis of different parts of the research process aimed at developing preparedness for action within the nursing profession. (2) A learning process where practical problems are integrated with and problematised in relation to scientific theories. (3) A learning process involving the transformation from nurse to researcher. CONCLUSIONS: The description categories revealed that the focus was on solving problems that occur in health care and synthesising them by means of research tools. Furthermore, the doctoral students explored different ways of understanding and developing their awareness of the nature of research. Focus was also on the nursing profession and practice and a shift towards the role of a researcher was evident.

  • 108.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Fridlund, Bengt
    Department of Nursing, Lund University, Lund, Sweden.
    Factors influencing nurse supervisor competence: a critical incident analysis study2005Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 13, nr 3, s. 231-237Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to identify factors related to critical incidents that influence the competence of nurse supervisors. Nurse supervisors require considerable competence in order to help supervisees to reflect on their clinical work and to interpret the needs of the patient. A qualitative approach involving the critical incident technique was used. Critical incidents were collected by means of self-reports from 25 nurse supervisors. Two main areas emerged: a professional and a personal stance. The professional stance described the nurse supervisors’ awareness of the importance of creating a secure learning environment and facilitating reflection. The supervisors structured the material and created awareness of fundamental nursing values. The second main area, personal stance, described the nurse supervisors’ behaviour when they gave the participating nurses the opportunity to work through the experiences gained in the daily provision of nursing care. Although they experienced lack of self-assurance during the supervision session, they also expressed security regarding their own performance as nurse supervisors. Nurse supervisors need to include more nursing theory and focus on the nursing process as well as being aware of their own shortcomings and resources. One way for the supervisior to scrutinize his/her actions is to discuss and examine them with a more experienced nurse supervisor colleague.

  • 109.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Löfgren, H.
    Department of Educational and Psychological Research, School of Education, Malmö University, Malmö, Sweden .
    Fridlund, Bengt
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Psychiatric nurses' conceptions of how a group supervision programme in nursing care influences their professional competence: a 4-year follow-up study2001Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 9, nr 3, s. 161-171Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: The aim of the study was to describe, after 4 years, psychiatric nurses' conceptions of how a 2-year group supervision programme within nursing care had influenced their professional competence.

    BACKGROUND: The intention of group supervision in nursing care is to understand nurses' experiences within real care settings and to structure these in a professional and personal context.

    METHODS: Ten psychiatric nurses participated in a 2-year group supervision programme. They were interviewed 4 years after the group supervision was ended. Data were analysed according to the phenomenographic method.

    FINDINGS: Six description categories emerged: a feeling of job satisfaction; gaining knowledge and competence; gaining a sense of security in nursing situations; a feeling of personal development; realizing the value of supervision; and a sense of professional solidarity.

    CONCLUSIONS: The findings of the 4-year follow-up showed that a group supervision programme in nursing care had lasting influences on the psychiatric nurses' professional competence in the form of a pronounced professional identity and an integrated nursing care perspective. Group supervision contributes to maintaining the strength and energy needed to carry on working, which makes continuing supervision necessary.

    IMPLICATIONS: An important research implication could be to investigate the type of knowledge that ought to be developed within group supervision in nursing care.

    © 2001 Blackwell Science Ltd.

  • 110.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Löfgren, H.
    Department of Educational and Psychological Research, School of Education, Malmö University, Malmö, Sweden.
    Fridlund, Bengt
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Psychiatric nurses' conceptions of how group supervision in nursing care influences their professional competence2000Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 8, nr 3, s. 175-185Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: The aim of the study was to describe, after 1 and 2 years respectively, psychiatric nurses' conceptions of how group supervision within nursing care influenced their professional competence.

    BACKGROUND: The intention of group supervision in nursing care is to understand nurses' experiences within real care settings and to structure these in a professional and personal context.

    THE STUDY: Ten psychiatric nurses participated in the group supervision. They were interviewed on two occasions: after 1 and 2 years, respectively.

    FINDINGS: The data analysis was influenced by the phenomenographic approach and provided four description categories: a feeling of job satisfaction; acquiring knowledge and competence; gaining a sense of security in nursing situations; and a feeling of personal development.

    CONCLUSIONS: In supervision, practice and theory are integrated, resulting in enhanced nursing competence among the participants. Supervision should be an integrated part of nursing work and regarded as a means of quality assurance. A long-term follow-up could give valuable proof that group supervision in nursing care has a lasting effect on nurses' professional competence.

  • 111.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Skärsäter, IngelaHögskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för sjuksköterskeutbildning.
    Psykiatrisk omvårdnad: att stödja hälsofrämjande processer2006Collection/Antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    oken, den första i sitt slag, har ett hälsofrämjande förhållningssätt både vad gäller att förhindra att psykisk ohälsa uppstår och att förhålla sig till personer som i någon mening drabbats av psykisk ohälsa. Syftet är att locka fram hälsofrämjande processer, att hitta hälsan i det sjuka. Författarna beskriver den vårdande insatsen, mötet och relationen mellan vårdare och patient/vårdtagare. Boken belyser också betydelsen av att övriga sociala relationer fungerar, såväl inom familjen som i övriga samhällslivet.

    (Beskrivning från förlaget)

  • 112.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Baigi, Amir
    The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Department of Primary Health Care, Göteborg, Sweden.
    Fridlund, Bengt
    The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Department of Primary Health Care, Göteborg, Sweden.
    The development of a questionnaire for evaluating process-oriented group supervision during nursing education2008Inngår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 8, nr 2, s. 88-93Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The benefits of process-oriented group supervision are difficult to evaluate, as the validity and reliability of the existing instruments have been questioned. The aim was to develop and test the psychometric properties of a questionnaire in order to evaluate the effects of process-oriented group supervision on nursing students during their three-year nursing education. A 55-item Process-oriented Group Supervision Questionnaire (PGSQ) with a developmental design was formulated on the basis of a literature review and the expectations of nursing students who participated in a three-year nursing education programme (N = 176). Construct validity and internal consistency reliability were tested at the end of each study year: year 1 (T1), year 2 (T2), and year 3 (T3) by means of exploratory factor analysis and Cronbach’s coefficient. An adequate explorative factor analysis (principal component analysis, varimax rotation) with an Eigenvalue >1.0 and factor loadings >0.40, reduced the questionnaire to 18 items comprising three factors labelled educative, supportive and developmental, which explained 60.2% at T1, 71.8% at T2, and 69.3% at T3 of the total cumulative variance. The corresponding Cronbach’s coefficient figures were 0.89 (T1), 0.94 (T2) and 0.93 (T3). The 18-item PGSQ is considered to be a short and useful tool due to its satisfactory validity and reliability figures.

  • 113.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Skärsäter, Ingela
    The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Institute of Health and Care Science, Göteborg, Sweden.
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences and Social Work, Växjö University, Sweden.
    Svensson, Marie-Louise
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Baigi, Amir
    The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Department of Primary Health Care, Göteborg, Sweden.
    Effects of process-oriented group supervision as reported by nursing students: a pilot study2008Inngår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 28, nr 1, s. 26-29Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    One method to ensure that nursing students are better prepared for their future professional role can be to offer them process-oriented group supervision. The aim of this prospective, longitudinal pilot study was to evaluate the effects of a process-oriented group supervision programme (PGSP) comprising educational, supportive and developmental areas based on reports by nursing students undergoing a 3-year nursing education. The students (N=61) evaluated their experiences of the PGSP by means of a questionnaire, which they filled in after each study year. An independent t-test was conducted to compare the educational, supportive, and developmental areas after the first (2002), second (2003) and third year (2004) as well as over the whole 3-year study period. The result showed no significant difference in scores in the educational area. However, there was a significant increase in the supportive area (p=.03) over the 3-year period, which was especially noticeable during the first year (p=.013). There was also an increase in the developmental area over the 3-year period (p=.021) as well as during the first year (p=.024). Thus, PGSP seems to develop nursing students in their professional identity and personal growth. However, as this was a pilot study, a research implication is to perform a large-scale study over a longer period of time.

  • 114.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Skärsäter, Ingela
    The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Institute of Health and Care Science, Göteborg, Sweden.
    Öijervall, Jörgen
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences and Social Work, Växjö University, Växjö, Sweden.
    Process-oriented group supervision implemented during nursing education: nurses’ conceptions 1 year after their nursing degree2008Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 16, nr 7, s. 868-875Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: To describe the variation in how nurses conceive process-oriented group supervision, implemented during nursing education, 1 year after their nursing degree. BACKGROUND: Process-oriented group supervision can be an effective support system for helping nursing students and nurses to reflect on their activities. METHODS: A descriptive qualitative design was chosen for the study. Conceptions were collected through interviews with 18 strategically selected Swedish nurses in 2005. RESULTS: Three descriptive categories comprising seven conceptions were emerged. Supportive actions comprised: a sense of security, belonging and encouragement. Learning actions involved: sharing and reflecting while developmental actions described: enabling professional identity and facilitating personal development. CONCLUSIONS: Process-oriented group supervision has a lasting influence on nurses' development. The possibility to reflect over new stances during nursing education was a prerequisite for the provision of high-quality care. Process-oriented group supervision can make an important contribution to nursing education. IMPLICATIONS: for Nursing Management Process-oriented group supervision provides nurses with the strength to achieve resilience to stress in their work. It may lead to autonomy as well as clarity in the nurse's professional function. This indicates the need for nurse managers to organize reflective group supervision as an integral part of the nurse's work.

  • 115.
    Arvidsson, Ellinor
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Karisaar, Alicia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkoholberoendeproblematik: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In Sweden alcohol is consumed by people of all ages and by different social economic groups. Around 320 000 individuals in the Swedish society suffers from an alcoholrelated problem. Alcohol is considered as a legal substance and it is most common that nurses' at some point in their career will meet a patient who suffers from a    alcohol-related disease. The aim of this study was to investigate nurses' attitudes towards patients with alcohol-related problems. The study was conducted as a literature study. The result of the study is based on eight articles which was analyzed and processed. From this process three different categories emerged and founded the result: Nurses' attitudes: negative, neutral and positive, Nurses' attitudes regarding the right to receive care towards patients with alcohol-related problems and How education can affect nurses' attitudes towards patients with alcohol-related problems There was existing negative, neutral and positive attitudes among the nurses'. The nurses' experiences was the main consideration that contributed to the attitudes. Regardless the attitude, the nurses' opinions were that patients with alcohol-related problems had the right to demand care and to be treated. To achieve more positive attitudes among the nurses', they need more education about the subject alcoholrelated problems.

  • 116.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Aili, Katarina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Nygren, Jens M.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Health-Related Quality of Life among Young Adult Acute Lymphoblastic Leukemia Survivors in Sweden2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 117.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Research and Development Centre Spenshult, Spenshult hospital for rheumatic diseases, Oskarström, Sweden & School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Gjøvik University College, Faculty of Nursing Science, Gjøvik, Norway.
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences & Social Work, Växjö University, Växjö, Sweden & School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Research and Development Centre Spenshult, Spenshult hospital for rheumatic diseases, Oskarström, Sweden.
    Factors promoting health-related quality of life in people with rheumatic diseases: a 12 month longitudinal study2011Inngår i: BMC Musculoskeletal Disorders, ISSN 1471-2474, E-ISSN 1471-2474, Vol. 12, artikkel-id 102Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Rheumatic diseases have a significant adverse impact on the individual from physical, mental and social aspects, resulting in a low health-related quality of life (HRQL). There is a lack of longitudinal studies on HRQL in people with rheumatic diseases that focus on factors promoting HRQL instead of risk factors. The aim of this study was to investigate the associations between suggested health promoting factors at baseline and outcome in HRQL at a 12 month follow-up in people with rheumatic diseases.

    Methods: A longitudinal cohort study was conducted in 185 individuals with rheumatic diseases with questionnaires one week and 12 months after rehabilitation in a Swedish rheumatology clinic. HRQL was assessed by SF-36 together with suggested health factors. The associations between SF-36 subscales and the health factors were analysed by multivariable logistic regressions.

    Results: Factors predicting better outcome in HRQL in one or several SF-36 subscales were being younger or middle-aged, feeling painless, having good sleep structure, feeling rested after sleep, performing low effort of exercise more than twice per week, having strong sense of coherence (SOC), emotional support and practical assistance, higher educational level and work capacity. The most important factors were having strong SOC, feeling rested after sleep, having work capacity, being younger or middle-aged, and having good sleep structure.

    Conclusions: This study identified several factors that promoted a good outcome in HRQL to people with rheumatic diseases. These health factors could be important to address in clinical work with rheumatic diseases in order to optimise treatment strategies. © 2011 Arvidsson et al; licensee BioMed Central Ltd.

  • 118.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Research and Development Centre, Spenshult hospital for rheumatic diseases, Oskarström, Sweden & School of Health Sciences & Social Work, Växjö University, Växjö, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Gjøvik University College, Faculty of Nursing Science, Gjøvik, Norway.
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences & Social Work, Växjö University, Växjö, Sweden & School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Research and Development Centre, Spenshult hospital for rheumatic diseases, Oskarström, Sweden.
    Health predicting factors in a general population over an eight-year period in subjects with and without chronic musculoskeletal pain2008Inngår i: Health and Quality of Life Outcomes, ISSN 1477-7525, E-ISSN 1477-7525, Vol. 6, artikkel-id 98Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Many factors are proposed to be associated with health-related quality of life. Knowledge of health factors associated to development of a good health-related quality of life could be of use in clinical practice and public health work. The aim of this study was to investigate the associations between suggested health factors and health-related quality of life at baseline and in an eight-year follow up in subjects with and without chronic musculoskeletal pain in a cohort from a general population.

    Methods: The study was designed as a longitudinal study in a Swedish general population (N = 1 849) with a postal questionnaire at baseline 1995 and at follow up 2003. Subjects were divided into two groups, according to their response about chronic musculoskeletal pain at baseline. Health-related quality of life was assessed by the SF-36 together with suggested health factors. The associations between SF-36 subscales and suggested health factors were estimated by OR and 95% CI calculated by multivariable logistic regressions, with adjustment for all health factors, age, sex and baseline SF-36 values.

    Results: Although subjects without chronic musculoskeletal pain reported better health-related quality of life than subjects with chronic pain, similar health factors were found to be associated to higher scores in SF-36 at baseline and predicted a better outcome in the eight-year follow up. The most consistent finding was a better health outcome in the eight-year follow up for subjects that were feeling rested after sleep. Other factors that in some aspects predicted a better outcome were belonging to higher socioeconomic group, being a native Swede, having emotional support, having good sleep structure, never being or being a former smoker, and regularly drinking alcohol.

    Conclusion: The most important health factor in subjects with and without chronic musculoskeletal pain was feeling rested after sleep, but also emotional support, sleep structure, smoking and alcoholic habits appears to be important components. These health factors could be important to address in clinical work with painful musculoskeletal disorders. Since several health factors are common in both subjects with and without pain there could be a common strategy to be formed in public health programmes.

  • 119.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Development Centre, Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Oskarström, Sweden & School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Development Centre, Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Oskarström, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Research and Development Centre, Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Oskarström, Sweden & Faculty of Health Care and Nursing, Gjøvik University College, Gjøvik, Norway.
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Bengtsson-Tops, Anita
    School of Health Sciences and Social Work, Växjö University, Växjö, Sweden.
    Experiences of health-promoting self-care in people living with rheumatic diseases2011Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 67, nr 6, s. 1264-1272Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: This paper is a report of a study that explores and describes the meaning of the phenomenon of health-promoting self-care as experienced by people living with rheumatic diseases.

    Background: People with rheumatic diseases estimate health status as low and health belief and health status influence self-care behaviours. Several self-care behaviours are used in the efforts to mitigate the diseases.

    Method: The study had a descriptive phenomenological approach based on a reflective life-world perspective. Data were gathered in 2007 by unstructured open-ended interviews with 12 individuals living with rheumatic diseases.

    Findings: The meaning of health-promoting self-care as experienced by people living with rheumatic diseases was that self-care takes place against a background of continual hope and belief to influence health in positive ways. Self-care was a way of life and implied being ready to understand and respond to signals from the body. Three inter-related constituents elucidated their experiences: dialogue, power struggle and choice. Self-care was experienced as dialogues with the body and with the immediate environment. In order to respond to signals from the body, power struggles were required to be entered into when fighting the diseases. Choices were required to be made and things that were beneficial for the body were prioritized.

    Conclusion: In this study, the meaning of health-promoting self-care as experienced by people living with rheumatic diseases was that self-care was a way of life. This meant to be ready to understand and respond to signals from the body. Self-care required dialogues, power struggles and choices. © 2011 Blackwell Publishing Ltd.

  • 120.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Research and Development Centre, Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Oskarström, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Research and Development Centre, Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Oskarström, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Research and Development Centre, Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Oskarström, Sweden & Faculty of Health Care and Nursing, Gjøvik University College, Gjøvik, Norway.
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Tingström, Pia
    The Faculty of Health Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Effects of a self-care promoting problem-based learning programme in people with rheumatic diseases: a randomized controlled study2013Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 69, nr 7, s. 1500-1514Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: To evaluate the effects of a self-care promoting problem-based learning programme for people with rheumatic diseases in terms of health-related quality of life, empowerment, and self-care ability.

    Background: Individuals with rheumatoid arthritis express a great need for education and support in adapting to the disease, but the average qualities of studies about patient education interventions are not high. There is no evidence of long-term benefits of patient education.

    Design: Randomized controlled trial.

    Methods: A randomized controlled design was selected with test at baseline, 1-week and 6-month post-interventions after completed the 1-year programme. The tests consisted of validity and reliability tested instruments. The participants were randomly assigned in spring 2009 to either the experimental group (n = 54) or the control group (n = 148). The programme was running alongside the standard care the participants received at a rheumatology unit. Parametric and non-parametric tests were used in the analyses.

    Results: The participants in the experimental group had statistically significant stronger empowerment after participation in the self-care promoting problem-based learning programme compared with the control group, at the 6-month post-intervention. Approximately, two-thirds of the participants in the experimental group stated that they had implemented lifestyle changes due to the programme.

    Conclusion: The self-care promoting problem-based learning programme enabled people with rheumatic diseases to improve their empowerment compared with the control group. It is important to continue to develop problem-based learning in patient education to find the very best way to use this pedagogical method in rheumatology care. © 2012 Blackwell Publishing Ltd.

  • 121.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Gilljam, Britt-Mari
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad. Region Halland, Halmstad, Sweden.
    Nygren, Jens
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Ruland, Cornelia Maria
    The Centre for Shared Decision Making and Collaborative Care Research (CSDM), Oslo University Hospital, Oslo, Norway & University of Oslo, Oslo, Norway.
    Nordby-Bøe, Trude
    The Centre for Shared Decision Making and Collaborative Care Research (CSDM), Oslo University Hospital, Oslo, Norway.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Redesign and Validation of Sisom, an Interactive Assessment and Communication Tool for Children With Cancer2016Inngår i: JMIR mhealth and uhealth, E-ISSN 2291-5222, Vol. 4, nr 2, artikkel-id e76Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Children with cancer undergo intensive and long treatment periods that expose them and their families to a number of difficult physical, mental, and social challenges. Empowering children by actively involving them in their care can help them to cope with these challenges. It can, however, be difficult for children to be involved and talk about their illness experiences in a "traditional" conversation with health care professionals, especially for younger children. Sisom (Norwegian acronym "Si det som det er" or "Tell it how it is") is an interactive computer-based assessment and communication tool to give children (aged 6-12 years) with cancer a "voice" in their care. Because of technological advances and widespread use of mobile devices Sisom had to be redesigned to better meet the needs of children of today.

    OBJECTIVE: To redesign Sisom for use on mobile devices and to validate and adapt it for use in a Swedish population of children with cancer.

    METHODS: A user-experience design was used. Content adaptation included forward-backward translation by Swedish and Norwegian translators. Healthy children (n=5), children with experiences of cancer treatment (n=5) and their parents (n=5), and pediatric nurses (n=2) were then involved in culturally adapting Sisom to the Swedish context. The iterative low- and high-fidelity evaluation was supported by a think aloud method, semistructured interviews, and drawings to capture children's views of Sisom. The redesign and evaluation continued until no further changes or improvements were identified by the participants or the researchers.

    RESULTS: Children, parents, and pediatric nurses offered many suggestions for improvements to the original version in terms of content, aesthetics, and usability of Sisom. The most significant change that emerged through user input was a modification that entailed not using problem-focused statements in the assessment items. The parents and pediatric nurses considered the revised assessment items to be general and less diagnosis specific. The evaluation of aesthetics resulted in brighter colors and more positive and exciting details in the animations. The evaluation of usability included improvements of the verbal instructions on how to navigate in Sisom 2, and also that the answers to assessmentitems in Sisom 2 should be saved to provide the children with the option to pause and to continue answering the remaining assessment items at a later stage.

    CONCLUSIONS: Overall, this paper describes the process of using user-experience design with children in order to redesign and validate an interactive assessment and communication tool and how the outcomes of this process resulted in a new version, Sisom 2. All participants confirmed the usability and qualities of using the final version. Future research should be directed toward the implementation of Sisom 2 in clinical practice and to evaluate outcomes from individual and organizational levels.

  • 122.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Nylander, Maria
    Spenshult Research and Development Centre, Halmstad, Sweden & Swedish Rheumatism Association, Stockholm, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Spenshult Research and Development Centre, Halmstad, Sweden & The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Callers´perceptions of their contact with a rheumatology telephone helpline2019Inngår i: Musculoskeletal Care, ISSN 1478-2189, E-ISSN 1557-0681, Vol. 17, nr 1, s. 105-112Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Telephone helplines are useful for improving patients' access to healthcare services and reducing the need for frequent face‐to‐face contact with healthcare professionals. Little is known about how people who phone a helpline perceive the encounter.

    Objectives: The aims of the present study were to describe the variation in how callers perceive their encounter with a rheumatology telephone helpline.

    Methods: The  study  had  a  descriptive,  qualitative  design  and  used  a phenomenographic approach, comprising 27 semi‐structured telephone interviews with callers to Rheuma Direct, a rheumatology telephone helpline with specially trained nurses. The callers comprised 22 women and five men, aged 22–89 years (mean 54 years).

    Results: The callers phoned Rheuma Direct when they had problems obtaining answers to questions on the internet or from healthcare professionals. Three descriptive categories emerged: constructive dialogue, specialized competence and applicability. The callers perceived that it was a constructive dialogue when they were able to discuss their concerns with someone, received emotional support, felt reassured and were satisfied with the information provided. They perceived specialized competence when the nurses were experienced and skilful, the advice provided complemented previously received information and when they had more knowledge after the call. The callers perceived that Rheuma Direct had applicability because it was easy to access and they could make different choices before, during and after the telephone call. 

    Conclusions: Callers to a rheumatology telephone helpline perceived it as a valuable complement to other sources of information, and felt that it could provide them with the tools to manage their disease better, as well as future contacts with healthcare professionals. © 2018 The Authors Musculoskeletal Care published by John Wiley & Sons Ltd.

  • 123.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Spenshult Research and Development Centre, Halmstad, Sweden.
    Nylander, Maria
    Spenshult Research and Development Centre, Halmstad, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Spenshult Research and Development Centre, Halmstad, Sweden & The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    People's perceptions of their phone call with rheuma directly, a rheumatic diseases helpline2017Inngår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 76, nr Suppl. 2, s. 1544-1545, artikkel-id AB1238-HPRArtikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background Information on rheumatic diseases is often complex to understand or scary, and additional support is often necessary. Rheuma Directly (RD) is a helpline with specially trained nurses on rheumatic diseases, funded by the Swedish Rheumatism Association and Spenshult Research and Development Centre. Little is known of how people calling a helpline perceive the contact.

    Objectives To describe the variation in how people perceive the contact with the helpline RD.

    Methods The study had a descriptive, qualitative design with a phenomenographic approach and was carried out by means of 27 semi-structured telephone interviews. The informants were 22 female and 5 men, and their ages ranged from 22 to 89 years (mean 54 years).

    Results The informants called RD when they had problems getting answers to their questions through the Internet or from healthcare professionals. Three different description categories emerged: Specific competence, Constructive dialogue, and Applicability. The informants' perceived Specific competence when the nurses were knowledgeable, the call was complementary to previously received information and when the informants had greater knowledge after the contact with RD. They perceived that it was a Constructive dialogue when they got someone to discuss with, a “sounding board”, and perceived emotional support, felt reassured and were satisfied with the answer. The informants perceived Applicability because RD was available and they could make different choices according to their own desire; before (how and when they would contact RD), during (what to tell and what question they would ask) and after (how and what they would do after the contact with RD).

    Conclusions People calling RD perceived that the telephone call with the nurses meant meeting specific competence, gaining constructive dialogue and that the helpline was applicable. This knowledge ad to a fuller understanding of factors that from a caller's perspective, are important when calling a helpline with specially trained nurses on rheumatic diseases. © 2017, Published by the BMJ Publishing Group Limited.

  • 124.
    Ask, AnnaLisa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Grimberg, Carolina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att stödja de som stödjer: Närståendes behov av stöd för en förbättrad interaktion med person med psykossjukdom2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Personer med psykossjukdom får idag omfattande stöd av sina närstående. Den stödjande rollen kan innebära en hög belastning och börda för närstående. Interaktionen med en person med psykossjukdom kan försvåras av en rad olika faktorer och har visats betydelsefull för sjukdomsprognosen. I sjuksköterskans arbete ingår att ge stöd och vägledning till närstående. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva närståendes behov av stöd som kan förbättra interaktionen med person med psykossjukdom. I resultatet framkommer att närstående behöver stöd i att acceptera och förstå, både personen med psykossjukdom och sin stödjande roll. Vidare behöver närstående stöd i att bära bördan samt stöd i kommunikation och problemlösning för att exempelvis bättre kunna hantera situationer och skapa en bättre interaktion. Den kliniska verksamheten bör satsa på interventioner som förbättrar interaktionen och kan utformas som bland annat utbildning. Sjuksköterskor bör därför få fortlöpande utbildning i pedagogik. Fortsatt forskning bör fokusera mer specifikt på interaktionen mellan närstående och person med psykossjukdom och studera ett mer omfattande urval av närstående till person med psykossjukdom.

  • 125.
    Ask, Stephanie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Edberg, Josefin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    När sjuksköterskan bär samvetet på sina axlar: En litteraturstudie om samvetsstress2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I sjuksköterskans arbete ges omvårdnad till patienter där emotionella påfrestningar blir synliga för sjuksköterskan. När kraven blir större än vad sjuksköterskan klarar av samtidigt som hen är mottaglig för andra människors känslor uppkommer samvetsstress. Studiens syfte var att undersöka samvetsstress hos sjuksköterskan. Metoden i denna studie var en allmän litteraturstudie som innefattade 12 resultatartiklar. Resultatet resulterade i tre teman: bidragande faktorer, hälsoeffekter och förebyggande faktorer. Resultatet påvisade att en bristande arbetsmiljö och dåligt samvete är faktorer som generar samvetsstress och att sjuksköterskor har olika benägenhet att drabbas av samvetsstress beroende på sin bakgrund och sina erfarenheter. Samvetsstress går att förebygga genom att få stöd hemifrån, stöd ifrån organisationen och från arbetskollegor men även genom möjlighet till reflektion. En sjuksköterska som drabbas av samvetsstress får följder som påverkar privatlivet vilket slutligen kan leda till utbrändhet. Aktuell forskning om samvetsstress är otillräcklig. Ökade kunskaper och mer forskning inom området krävs för att minska detta relativt outforskade hälsoproblem.   

  • 126.
    Askenvind, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Petersson, Charlotte
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Fysisk aktivitet i omvårdnad för patienter med depression2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Depression är ett psykiatriskt tillstånd som ökar över hela världen. Depression kan delas in i tre olika kategorier, mild, måttlig och svår. Fysisk aktivitet är en rörelse som inkluderar skelettmuskulaturen. Tidigare forskning visar att den dagliga rekommendationen för fysisk aktivitet vid depression ska pågå i minst 30 minuter. Under de senaste åren har fysisk aktivitet vid depression uppmärksammats internationellt och nationellt i större omfattning. Syfte: Studiens syfte var att beskriva fysisk aktivitet i omvårdnad vid depression. Metod: Systematiska sökningar gjordes i databaser för omvårdnadsforskning. Sökningarna resulterade i 11 vetenskapliga artiklar som analyserades genom inspiration från innehållsanalys. Resultat: Analysen av de 11 resultatartiklarna gestaltade tre framträdande teman: Förutsättningar för fysisk aktivitet och Effekter av fysisk aktivitet, Erfarenheter av fysisk aktivitet. Det framkom i 10 av de 11 vetenskapliga artiklarna att fysisk aktivitet hade en positiv påverkan vid depression. Stöd i processen var en viktig del för patienter med depression. Slutsats: Studiens slutsats visar att det behövs ett starkare kunskapsstöd genom forskning om fysisk aktivitet vid depression. Kunskapsstödet kan främja mer evidens inom omvårdnadsprocessen och därmed minska patienters lidande vid depression. 

  • 127.
    Aspeflo, Karina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Vendelstrand, Hanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lär mig det jag vill, på mitt sätt: Patientundervisning utifrån informationsbehovet hos patienter med cancer2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Patienter upplever ofta att den information de får är felaktig. Felaktig på så sätt att det är för lite, för mycket, ingen alls, given vid fel tidpunkt, för komplicerad och given på ett fackspråk med många krångliga ord som patienten inte förstår. Syftet med den här litteraturstudien var att belysa vilket informationsbehov patienter med cancer kan ha. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar och resultatet visar att de flesta patienter med cancer vill ha all tillgänglig information om såväl diagnos som behandling och även veta vilka valmöjligheter som finns. Det finns dock vissa som endast vill ha begränsad information varför det är viktigt att utvärdera varje patients informationsbehov. Välinformerade patienter upplever minskad oro och ångest och får en känsla av att ha kontroll över sin komplexa situation. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap om behovet av information och de betydelsefulla faktorer som kan förändra och tillfredställa detta behov hos patienter. Genom att ge patientundervisning större utrymme i sjuksköterskeutbildningen, och göra sjuksköterskor mer uppmärksamma på ny forskning kan patienters situation underlättas ytterligare i framtiden.

  • 128.
    Asplid, Matilda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Becerra Ponce, Gabriela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Becerra Ponce, Paula
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att leva med en smittsam blodsjukdom2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Humant immunbristvirus (HIV), hepatit B och C är blodsmittor som finns världen över. Dessa tre sjukdomar anses som allmänfarliga och som anmälningspliktiga sjukdomar. Livet med en smittsam blodsjukdom kan vara påfrestande för en patient, både fysiskt och psykiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av att leva med en smittsam blodsjukdom. Studien är en allmän litteraturstudie, där kvalitativ forskning användes för att få fram resultatet. Resultatet består av tre teman och sju subteman. De teman som skapades var: rädsla, känslan av att vara osedd och känslan av att vara sedd. Livet med en smittsam blodsjukdom kan vara påfrestande för en patient. Rädslan för sjukdomens konsekvenser är stor. Socialt stöd från anhöriga och sin omgivning har stor påverkan på patientens liv. Brist på socialt stöd kan bidra till att patienten drar sig undan, tar till alternativa hjälpmedel såsom alkohol och narkotika samt till att patienten utvecklar depression. Som vårdpersonal är det viktigt att se patienten bakom den smittsamma blodsjukdomen, då patienter ibland upplever mötet med sjukvården som något negativt. Vårdpersonalen som är rädda för sjukdomen, är även rädda för att bli smittade. Det bidrar till att patienten känner sig dömd och väljer att avstå från behandlingar.

  • 129.
    Astell, Mimi
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Truedsson, Henrik
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Individers upplevelser av att leva med urostomi: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En individ som blir urostomiopererad utsätts för påfrestningar, då individen tappar kontrollen över ett mänskligt behov. Både pre- och postoperativ omvårdnad är avgörande för hur individer kan förbereda sig inför den nya livssituationen efter operationen. Det är viktigt att sjuksköterskor besitter kunskap i omvårdnad av urostomi för att kunna lära ut god egenvård, det kan minska risken för komplikationer och det ger även möjlighet att återfinna självständighet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa individers upplevelse av att leva med urostomi.  Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där vetenskapliga artiklar granskades på ett systematiskt sätt. Resultat: Resultatet baseras på sex stycken vetenskapliga artiklar som resulterade i tre kategorier: Stödets betydelse, Påverkan på självbilden och Förändrad livssituation. Individerna upplevde att stöd från både familj och vänner samt från hälso- och sjukvårdspersonalen var betydelsefullt. Urostomin hade inverkan på kroppsuppfattningen både fysiskt och psykiskt. Det var besvärligt att välja kläder på grund av att urostomin var i vägen. Även självkänslan påverkads av den förändrade kroppsuppfattning och det var psykiskt påfrestande att se sig själv i spegeln. Rädslan för läckage begränsade mångas liv och hindrade individer från att utföra vardagliga aktiviteter. Till följd av urostomin blev både det sociala och sexuella livet påverkat.

  • 130.
    Axelsson, Liza
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Söderblom, Sara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Upplevelsen av att leva med schizofreni2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Schizofreni är en psykisk sjukdom där personens upplevelse av sjukdomen är en viktig utgångspunkt för sjuksköterskans omvårdnad. För att förbättra vården krävs mer kunskap om hur det är att leva med schizofreni. Syftet med studien var därför att beskriva upplevelsen av att leva med den psykiska sjukdomen schizofreni. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes systematiskt, vilket gav 14 vetenskapliga artiklar som utformade resultatet. En innehållsanalys genomfördes, vilket resulterade i tre kategorier: utanförskap, förluster och värdefullt liv. Resultatet visade att personer med schizofreni kände ensamhet och utanförskap. Sjukdomen bidrog även till stora förluster i livet. Trots motgångar framkom flera faktorer som kunde leda till ett värdefullt liv. Personer med schizofreni upplevde att hälso- och sjukvårdspersonal behövde visa hänsyn, lyssna samt ge utrymme för att kunna skapa ett gott vårdande. En ökad kunskap om sjukdomen rekommenderas för att minska stigmatiseringen av schizofreni. Fortsatt forskning om hur hälso- och sjukvårdspersonal bör bemöta personer med schizofreni efterfrågas.

  • 131.
    Axelsson, Mikael
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Bång, Patrik
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Thorell, Snezana
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjuksköterskans upplevelse av arbetet med suicidala patienter inom psykiatrisk heldygnsvård.2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    800 000 människor runt om i världen, beräknas avsluta sitt liv 2014. I de flesta fall, är den bakomliggande förklaringen, psykiatrisk. Depression och missbruk hör till de vanligaste orsakerna till suicidförsök eller fullbordat suicid, och i många fall har den suicidala patienten haft kontakt med psykiatrin kort innan suicidförsöket. Att arbeta med suicidbenägna patienter kräver specialiserad kunskap inom psykiatrisk omvårdvårdnad, och goda kunskaper kring det preventiva arbetet inom slutenvården. Syftet med studien var att utforska sjuksköterskans upplevelser kring preventionsarbetet med suicidbenägna patienter inom slutenvården. Studien är en kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk ansats. Resultatet visar att det oftast är svårt att avgöra vad som orsakar ett suicidförsök, men att det alltid skapar funderingar kring den egna kompetensen, om vad man som ansvarig sjuksköterska missat och vad man kunnat göra bättre. Det är viktigt att ventilera och bearbeta ett suicidförsök eller suicid, för att bibehålla ett korrekt förhållningssätt och synen på sitt arbete.

     

  • 132.
    Axelsson, Pia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Rajkovic, Charlott
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Peer learning under specialistsjuksköterskeutbildningen inom intensivvård: - ett handledarperspektiv2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Peer learning är en handledningsmetod, som tydliggör anknytningen mellan teoretisk och praktisk kunskap samtidigt som ett större antal studenter kan erbjudas verksamhetsförlagd utbildning. Därför vore det av intresse att undersöka om det är en tillämpar metod i specialistsjuksköterskeutbildningen mot intensivvård. Syftet med studien var att undersöka peer learning som handledningsmetod inom specialistsjuksköterskeutbildningen mot intensivvård utifrån handledares perspektiv. Studien utfördes genom fokusgruppsintervju med en beskrivande design med induktiv ansats där data analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. I studien framkom sex kategorier och fyra underkategorier. Interaktionen mellan studenterna ansågs utveckla förmågan till kommunikation och samarbete. Studenterna kunde fortsätta att bygga på befintlig kunskap, betraktades mer som jämbördiga och frångick en hämmande studentroll. Patient och anhöriga upplevdes inte misstycka till studenternas resonemang utan uttryckte snarare att de tog lärdom av det. Det unika sättet att tillvarata studenternas kunskaper och färdigheter på ledde till en tidig vidareutveckling av deras befintliga kunskaper. Den tidiga träningen i kommunikation och samarbete kan ses fördelaktigt eftersom brister i dessa genererar flest avvikelser idag. Slutsatsen är att peer learning är lämplig som handledningsmetod inom specialistsjuksköterskeutbildningen mot intensivvård. Fortsatt forskning om peer learning inom specialistsjuksköterskeutbildningar samt patienters och anhörigas upplevelser av studenternas resonemang är av stort intresse. 

  • 133.
    Axesol, Anita
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Rudin, Sofie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Synfältsinskränkningar och bilkörning2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 134.
    Axesol Greis, Anita
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Rudin, Sofie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Personers erfarenhet av besök vid sjuksköterskeledd ögonmottagning2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personer som drabbats av glaukom eller diabetes ska erbjudas undersökningar regelbundet. Sjuksköterskeledd mottagning är en åtgärd för att möta efterfrågan. Syftet med studien var att undersöka personers erfarenhet av besök vid sjuksköterskeledd mottagning inom ögonsjukvård. Metod: Tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats och konsekutivt urval. Under en månad svarade 187 respondenter som besökte ögonmottagningen med anledning av diabetes eller glaukom på en enkät. Sex enkätfrågor modifierade från den nationella patientenkäten avsåg att undersöka erfarenheten av besöket. Enkäten besvarades digitalt direkt efter besöket. Enkätsvaren var icke parametrisk på ordinalnivå med gradering 1= nej inte alls till 5 = Ja helt och hållet. Resultat: Medianvärdet och typvärdet blev 5 i alla enskilda frågor och det totala medelvärdet blev 4,96. Det fanns inga skillnader i erfarenhet avseende ålder, anledning till besök, besökstyp eller upplevda synbesvär. Konklusion: Personer som besökte den sjuksköterskeledda ögonmottagningen erfor att mottagningen bedrevs personcentrerat. Frågor som ställdes med bakgrund i personcentrerad vård besvarades instämmande av majoriteteten.

  • 135.
    Babic, Dragana
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ferhatovic, Amila
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hjälp till självhjälp: Åtgärder som förebygger exacerbation hos personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) tillhör en av de vanligast förekommande sjukdomarna i Sverige och medför mycket lidande för den drabbade människan. En ständig andfåddhet, trötthet och hosta leder till en livslång kamp för den drabbade. Exacerbation är ett återkommande skov av grundsjukdomen KOL och yttrar sig i en förvärrad dyspné, skapar ett livshotande och ångestskapande tillstånd. Syftet med litteraturstudien var att belysa åtgärder som sjuksköterskan kan använda i omvårdnaden för att förebygga exacerbation hos personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom. I resultatet framkom följande kategorier: Undervisning och Mentorskap. Det krävs individuellt anpassad patientundervisning och mentorskap för att öka patientens delaktighet och fysisk aktivitet för att förebygga exacerbationer, lindra lidande och minska ångestupplevelsen. Genom att sjuksköterskan använder dessa strategier i omvårdnaden kan en ökad egenvårdsförmåga till dyspnéhantering uppnås vilket leder till dyspnéns minskade intensitet, varaktighet och förekomst. Resultatet kan användas och tillämpas i utbildning av sjuksköterskor i klinisk verksamhet för att främja egenvård och hälsa till personer med KOL. Mer forskning om åtgärder som förebygger exacerbationer i samband med KOL behövs eftersom KOL inom den närmaste framtiden blir den mest förekommande dödsorsaken i världen.                                               

  • 136.
    Backe, Marita
    et al.
    Department of Medicine, Halmstad County Hospital, Halmstad, Sweden.
    Larsson, Kerstin
    Department of Medicine, Halmstad County Hospital, Halmstad, Sweden.
    Fridlund, Bengt
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Department of Primary Health Care, Göteborg University, Göteborg, Sweden.
    Patients’ conceptions of their life situation within the first week after a stroke event: A qualitative analysis1996Inngår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 12, nr 5, s. 285-294Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to find out how stroke patients conceived their life situation within the first week of the acute care phase as seen from the nurses’ viewpoint. Six patients were interviewed within 3 weeks from their first stroke, using questions based on a holistic philosophy and analysed with the phenomonographic approach. Two main categories emerged from the results: the feeling of unreality and the awareness of a changed role in life, together with six subcategories; feeling of a changed perception of the body; feeling of being confused; loss of capability; awareness of confined life space; the importance of support and encouragement; and the will to look for new opportunities. The study concludes that the body change resulting from a stroke leads to both physical and psychological trauma, in which the psychological crisis can be very deep and best described as a personal catastrophe. The patient’s capability to receive and understand information becomes blocked, which influences both the nurse and the patient’s next of kin with regard to their care of the patient. Conversations with the patient must be frequent so that the acute care can be evaluated and agreement reached between the patient’s wishes and the nurses’ objectives. The results indicate the significance of intervention programmes based on crisis theory within the first week of a stroke event.

  • 137.
    Backman, Linn
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kleveland, Therese
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Wetterlöv, Malin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Jag älskar mitt jobb men...: Aspekter i sjuksköterskors arbetsmiljö som påverkar omvårdnadskvalitén2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Genom att ta reda på vad det är i sjuksköterskors arbetsmiljö som kan påverka omvårdnadskvalitén kan sjuksköterskor få större möjlighet att utforma sin ideala arbetssituation och i förlängningen ge den bästa tänkbara omvårdnaden. Syftet med litteraturstudien var därför att undersöka aspekter i sjuksköterskors arbetsmiljö som påverkar omvårdnadskvalitén. Resultatet är baserat på 20 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Resultatet visar att om sjuksköterskor upplever en god arbetsmiljö förbättras både sjuksköterskors och patienters uppskattning av omvårdnadskvalitet. Arbetsbelastning har en kritisk påverkan på omvårdnadskvalitén. Sjuksköterskor tvingas göra prioriteringar på grund av tidsbrist och tung arbetsbörda som missgynnar patienter och medför ökade kostnader för sjukvården. En ledare behöver kunna ta sjuksköterskors åsikter på allvar och säkerställa tillräckligt med kompetent personal. Att ingå i ett välfungerande team med god kommunikation förbättrar sjuksköterskors arbetstillfredsställelse. Lönenivån, karriärmöjligheter, kompetensutvecklingen och att sjuksköterskor finns representerade på beslutsfattande nivåer ses som viktiga aspekter för att höja professionens status och arbetstillfredsställelse. Beslutsfattare, patienter och närståendes bedömningar av omvårdnadskvalitet relaterat till sjuksköterskors arbetsmiljö behövs för att kunna ge ytterligare bredd till forskningen. 

  • 138.
    Bagdasaryan, Violeta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Bladh, Ainura
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Khatsarevych, Tetiana
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Den andra våren: val av copingstrategier hos kvinnor underklimakterietransition2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Klimakteriet är en naturlig process i kvinnanslivscykel där kroppen genomgår fysiologiska förändringar på grund av omställningari hormonnivån. Samtidigt är klimakteriet en utvecklingsrelaterad transition. Enligttransitionsteorin sker övergångsprocesserna inom en bestämd tidsram, följer enriktning och leder till förändringar i identitet, roll, relationer ellerbeteendemönster. Kunskap om dessa skeenden ochvad som påverkar kvinnors beteende under transitionen är en förut-sättning föratt sjuksköterskan skall kunna hjälpa dem att nå en hälsosam transition. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar val avkvinnors copingstrategier. Till resultatet användes 12 artiklar som granskadesoch analyserades utifrån syftet. Resultatet visade att det finns fem grupper avfaktorer som påverkar kvinnors val av copingstrategi: sociokulturella och socioekonomiska,typ och svårighetsgrad av klimakteriesymptom, tillgång till stödjande socialtnätverk, personlighetsrelaterade samt aktuell livssituation. Kvinnor som har etablerade nätverk kan söka hjälp och stöd i sin familjoch bland vänner. När nätverk saknas kan sjukvården bli den enda kontakten attdiskutera sina klimakteriebesvär med. Med beaktande av faktorerna som ligger till grund förolika copingstrategier bör sjukvården skapa utbildningsformer och modeller somkan hjälpa kvinnor medklimakteriesymtom att utveckla en effektiv copingstrategi.

  • 139.
    Baltzar, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Eriksson, Emeli
    Högskolan i Halmstad.
    Självstigmatisering hos personer med schizofreni: Ett hot mot självet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Självstigmatisering är en komplex process som innebär att personer riskerar att ta till sig negativa stereotyper och attityder som riktas mot dem. Under de senaste årtiondena har intresset ökat kring självstigmatisering men det finns fortfarande lite forskningen kring fenomenet. Syftet med studien var att beskriva självstigmatisering hos personer med schizofreni. Studien utfördes som en litteraturstudie, där åtta vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats. Resultatet visade att det finns ett flertal olika faktorer som påverkar graden av självstigmatisering hos personer med schizofreni, bland annat antalet psykiatriska inläggningar och sjukdomens svårighetsgrad. Självstigmatisering visade sig också resultera i en negativ syn på sig själv och sina egna förmågor. Ytterligare kvantitativ forskning behövs, men det finns också ett stort behov av kvalitativ forskning som fokuserar på individens egna erfarenheter och upplevelser av självstigmatisering. Vården behöver bli bättre på att förstå och uppmärksamma självstigmatisering. Evidensbaserad omvårdnad behöver utvecklas utifrån omvårdnadsprocessens alla steg för att minska självstigmatisering. 

  • 140.
    Bamba, Djeneba
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Persson, Josefine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Bariatrisk kirurgi - Livet efter operationen2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fetma är idag en kronisk sjukdom som utgör en stor hälsoutmaning både internationellt och nationellt. Fetmaförekomsten globalt sett har nästintill tredubblats sedan 1975. För patienter med sjuklig fetma utgör livsstilsförändringar, dieter och fysisk aktivitet inte effektiva metoder och ger inte heller hållbara resultat. Bariatrisk kirurgi har idag blivit en väletablerad metod och betraktas idag som en standardbehandling. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser efter bariatrisk kirurgi. Metod: En allmän litteraturstudie har genomförts. Elva vetenskapliga artiklar analyserades efter sökningar i tre omvårdnadsdatabaser. Resultat: Fyra kategorier framkom; Upplevelser av ett förändrat förhållande till mat, upplevelser av en förändrad kropp och identitet, upplevelser av ett förändrat socialt samspel och vikten av stöd samt upplevelser av hälsa och ohälsa. Slutsatser: Upplevelserna efter bariatrisk kirurgi varierade patienterna emellan och berörde både fysiska och psykiska aspekter i livet. Trots att den nya kroppen givit möjligheter till ökad fysisk förmåga upplevde patienterna ändå svårigheter att anamma den nya identiteten. Stödet framstod som essentiellt för att bibehålla den uppnådda viktminskningen. Det är av stor vikt att sjuksköterskan är insatt i patientens situation för att kunna ge adekvat stöd och få patienten att känna sig sedd och bekräftad.

  • 141.
    Bang, Monica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Berntsson, Janet
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Österberg, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    eHälsa: - ett verktyg för samarbete mellan hälso- och sjukvård och den moderna patienten2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Problemställning: eHälsa är nutiden och framförallt framtiden inom hälso- och sjukvård och anses kunna stärka delaktighet och medbestämmande för patienten. Den nya tidens patienter kräver ökad insyn, delaktighet och självbestämmande.                                   Syfte: Syftet med studien var att belysa eHälsa med fokus på patient empowerment.                                                                                                                                                                                                                               Metod: Litteraturstudie med 14 vetenskapliga artiklar som utifrån en induktiv ansats har granskats, analyserats och jämförts.                                                                                                                                                                    Resultat och konklusion: Resultatet visar att eHälsa ökar tillgängligheten för hälsoinformation samt hälso- och sjukvård i hemmet. eHälsa kan och bör användas som ett komplement i vården för att stärka patient empowerment, detta under förutsättning att patienten har förmåga att hantera och förstå informations- och kommunikationsverktygen, samt att ett samarbete finns med hälso- och sjukvården.                                                                                                                Implikation: Vidare forskning som berör hur sjuksköterskan kan implementera eHälsa i omvårdnadsarbetet behövs. eHälsa som begrepp bör även belysas tillsammans med övriga riktlinjer som berör informations- och kommunikationsteknologi i Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Patientutbildning i eHälsa och dess tjänster bör ingå i den praktiska vårdverksamheten för att optimera egenvård och därmed bidra till att patienten erhåller empowerment. Det är även av stor vikt att sjuksköterskestuderande redan under utbildning får kunskap om eHälsa och eHälsotjänster.

  • 142.
    Bauhn Eriksson, Janet
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ivansson, Helen
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Varför avböjer föräldrar att vaccinera sina barn: En integrativ litteraturstudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Vaccinationstätheten har minskat i samhället. Främst omtalat är kombinationsvaccinet mot mässling, påssjuka, röda hund (MPR). Att avböja vaccinationer leder till att mässling åter etableras i samhället. Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar som existerar, där risken för följdsjukdomar är stor och drabbar 20 % av de smittade. Om vaccinationstätheten sjunker under 95 % finns risk att mässling åter får fäste i samhället. Metod:En integrativ litteraturstudie med artikelsökningar utförda i databaserna Academic Search Elite, Cinahl, PubMed och Social Service Abstract som resulterade i 13 relevanta artiklar. Resultat:Studien visar att de flesta föräldrar upplevde att de fick för lite information från hälso- och sjukvården avseende vaccinationer. De sökte sin information via webbsidor eller sökte råd hos andra föräldrar. Därför behöver trovärdig information ges när föräldrar besöker barnhälsovården och informationshäfte delas ut på olika språk för att nå de med olika kulturer. Konklusion och implikation:Studien visar vikten av trovärdig information om vaccinationer för att föräldrar ska kunna ta ställning. Kunskap gör det lättare för hälso- och sjukvårdspersonalen att lägga upp strategier för att undervisa och informera tveksamma föräldrar. Ökad kunskap fås vid fortsatt forskning i ämnet, vilket ökar möjligheterna att WHO når sitt mål om eliminering av mässling.

  • 143.
    Belandria, My
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Schagerström, Jonna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Adolescenters upplevelser av sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder och behandlingar vid depression2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa bland adolescenter i åldern 10–19 år ökar och det finns flera olika orsaker till att de drabbas av psykisk ohälsa. Orsaker som till exempel önskan av kroppslig förändring, press kring att passa in, utforskande av sexuell identitet, ökad tillgänglighet och användande av internet kan leda till psykisk ohälsa. Depression är en av de ledande orsakerna till att psykisk ohälsa ökar bland adolescenter. Syftet var att undersöka hur adolescenter med depression upplever sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder och behandlingar. För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie med artikelsökningar i tre olika databaser. Det resulterade i tre huvudkategorier: Omvårdnadsåtgärden träning upplevdes stärka självbilden, Omvårdnadsåtgärden medverkan upplevdes skapa trygghet och den tredje kategorin Behandlingar med fokus på förändring av tankar och känslor upplevdes ge insikt. Det är viktigt att besitta kunskap om adolescenters upplevelser av sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder och behandlingar för depression eftersom det ger en inblick i hur det tas emot av adolescenter.

  • 144.
    Bengtsson, Andreas
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ottemark, Tilly
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Närståendes upplevelse vid oväntade dödsfall: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ibland sker döden oväntat och det finns ofta närstående som skall bemötas. För att kunna bemöta dem på ett adekvat sätt är det viktigt att belysa deras upplevelser i samband med dödsfallet. Syfte var att belysa upplevelser hos personer vars närstående dött en oväntad död. Metoden var en allmän litteraturstudie med 11 artiklar (tio kvalitativa och en kvantitativ) som svarade till syftet och analyserades med hjälp av färgkodning av meningsbärande enheter. Resultatet var att de närstående ville ha rak och tydlig information. De uppskattade små gester som till exempel att bli erbjuden mat eller dryck. Dödsorsaken var viktig att fastställa och att få se den döda kroppen samt att ta avsked upplevdes som betydelsefullt. Att få vara delaktig både i direkt anslutning till döden och i form av uppföljning var en del av resultatet. Relevant att beakta var den subjektiva upplevelsen då alla människor är unika. Ytterligare forskning rekommenderas för att belysa hur vårdpersonal kan påverka närståendes upplevelser i samband med oväntad död.

  • 145.
    Bengtsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Östlinder, Nora
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Distriktssköterskans uppfattningar av hur äldre personer med demens kan få sina omvårdnadsbehov uppfyllda inom primärvården2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inom primärvården är den äldre populationen med minnessvårighet en aktualiserad och växande grupp där ökade kunskaper inom psykiatrin börjar spela alltmer större roll i identifieringen av olika grader av minnessvårigheter inför demensutredningar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskor inom primärvården uppfattar att äldre personer med begynnande demens eller demensdiagnos kan få sina behov uppfyllda genom primärvårdens insatser, utifrån ett psykiatriskt omvårdnadsperspektiv. Metod: Mot bakgrund av studiens syfte föll valet av designmetod på en beskrivande, kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk forskningsansats. Intervjupersonerna bestod av 5 distriktssköterskor på 5 vårdcentraler, geografiskt jämnt utspridda över Hallands län. Resultat: I resultatet framkom tre beskrivningskategorier för att beskriva informanternas uppfattningar och erfarenheter av hur äldre personer med begynnande demens eller demensdiagnos kan få sina behov uppfyllda genom primärvårdens insatser: Att möta olika former av patientbehov, Att tillvarata befintliga resurser och Att vara medveten om brister, begränsningar och utvecklingsmöjligheter. Konklusion: Distriktssköterskor inom primärvården möter olika former av behov hos äldre personer med en demensdiagnos eller demenssymtom för att bemästra sin sviktande kognitiv förmåga. De tar tillvara de befintliga resurser såsom distriktssköterskornas egen yrkesskicklighet, sina strategier och utvecklingsresurser, de uppfattar även anhöriga som en resurs och tar tillvara samordning av resurser inom- och utanför primärvården. Distriktssköterskorna är medvetna om begränsningar, brister och utvecklingsmöjligheter inom den egna yrkesgruppen samt för fram ett stort behov av kompetensutveckling.

  • 146.
    Bengtsson, Annika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Ann-Katrin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Moberg, Linda
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Patientens upplevelse av synfältsundersökningstillfället2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Synfältsundersökningen är den viktigaste metoden för att diagnostisera och identifiera progression av glaukom. Att genomföra synfältsundersökningen är en vanligt förekommande arbetsuppgift för ögonsjuksköterskan. Studier visar att patienter har svårigheter vid genomförandet av undersökningen, men studier på hur patienten själv upplever synfältsundersökningstillfället saknas. Syftet med pilotstudien var att undersöka patientens upplevelse av synfältsundersökningstillfället. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ metod och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av åtta patienter. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen ledde till fem kategorier: upplevelse av rädsla och oro, svårt med fokusering, upplevelse av information, känsla av trygghet, och kroppsligt obehag. Att inte prestera bra och att eventuellt blivit försämrad i sjukdomen var det som främst skapade rädsla och oro. Fokusering krävde mycket koncentration och var ansträngande för ögonen. Informationen upplevdes som både bra och bristfällig. Patienterna kände en trygghet då de hade gjort undersökningen tidigare och att de träffade samma personal. Majoriteten av patienterna upplevde att de satt obekvämt och inte patientvänligt. Fortsatt utveckling och utbildning om hur patienter upplever synfältsundersökningstillfället rekommenderas för att förbättra hur personalen bemöter och informerar patienten, men även för hur ögonsjuksköterskan kan underlätta undersökningen för patienten. Då denna studie utfördes som en pilotstudie behövs vidare forskning och en fullskalig studie för att resultatet ska kunna anses vara tillförlitligt.

  • 147.
    Bengtsson, Camilla
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans yrke2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Socialstyrelsen beskriver en kommande brist på operationssjuksköterskor i Sverige, samtidigt visar statistik av antal ansökningar till specialistutbildningen att färre sjuksköterskor väljer inriktningen operationssjuksköterska. I litteraturen beskrivs operationssjuksköterskans yrke som dolt för utomstående, och det kan vara en orsak till det låga intresset att välja yrket. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans yrke. Studien är genomförd med kvalitativ induktiv ansats som en intervju med öppen ingångsfråga. Data är analyserat med manifest innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier, Osynligt och lågt värderat, Medlem i teamet och Praktiskt arbete. Resultatet stämmer överens med tidigare utförd forskning. En större studie är av värde för att få en djupare förståelse av skillnader i uppfattningar. Kunskap om uppfattningen kan underlätta rekrytering av operationssjuksköterskor. Specialistkompetens på operationsavdelningarna ökar förutsättningarna för patienter att få en säker perioperativ omvårdad

  • 148.
    Bengtsson, Emelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Karlsson, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Barncancer och den svåra tiden som följer: Föräldrars upplevelser av stöd2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Årligen rapporteras det in ungefär 320 fall av cancertumörer bland barn och ungdomar mellan åldrarna 0-18 år. I vården av cancersjuka barn är förutom barnen, även föräldrarna i stort behov av stöd. För att öka vårdkvalitén behöver föräldrarnas upplevelser av stöd när barnet har en cancerdiagnos belysas. Syftet med denna studie var att belysa föräldrarnas upplevelser av stöd när barnet har en cancer diagnos. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där resultatet av 11 vetenskapliga artiklar sammanställdes. Tre kategorier framkom: Information till föräldrarna, Delaktighet för föräldrarna samt Bemötande gentemot föräldrarna. Upplevelser av stöd under barnets sjukdomstid var individuella men majoriteten av föräldrarna fann stöd i att samtala med vårdpersonal samt andra föräldrar till cancersjuka barn. Ytterligare upplevde föräldrar stöd i att få lov att vara med sitt barn på sjukhuset. Det behövs mer forskning kring hur kvalitén på stödjande åtgärder till föräldrarna kan utvecklas

  • 149.
    Bengtsson, Emmelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hallström, Elina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ta emot mig när jag faller: Partnervåldsutsatta kvinnors erfarenheter av mötet med hälso- och sjukvården2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Partnerrelaterat våld är ett stort folkhälsoproblem, både globalt och inom Sverige, som främst drabbar kvinnor i olikkönade förhållanden. Med partnerrelaterat våld menas fysiskt, psykiskt och sexuellt våld av en nuvarande eller tidigare partner. Våldet innebär fysiskt såväl som psykiskt lidande för den utsatta kvinnan och varje år beräknas 17 kvinnor i Sverige avlida till följd av partnerrelaterat våld.  Hälso- och sjukvården är den instans som utsatta kvinnor i första hand väljer att kontakta. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld erfar mötet med hälso- och sjukvården. Studien är genomförd som en litteraturstudie och baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Ur artiklarnas resultat urskiljdes fyra huvudteman. Resultatet i litteraturstudien visar att en god mellanmänsklig relation är av stor betydelse för att kvinnan ska avslöja sin situation. Många kvinnor har dock negativa erfarenheter av mötet med hälso- och sjukvården. Upplevelser av att bli tillfrågad, bli bemött med respekt och förståelse, samt få relevant information förekom sällan men efterfrågades starkt. Att öka kunskaperna hos hälso- och sjukvårdspersonal genom utbildning är av stor vikt. Vidare forskning bör, förutom att se till kvinnors upplevelser, också fokusera på erfarenheter hos män i olikkönade förhållanden samt män och kvinnor i samkönade relationer.

  • 150.
    Bengtsson, Eva Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Biondic Rosander, Karolina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Storn, Bibbi
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Faktorer av betydelse för att sjuksköterskans överrapportering på en akutmottagning ska ske patientsäkert.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Akutmottagningens arbetsmiljö är stressfylld och dynamisk. Den genomströmmas av ett högt patientflöde, som kräver snabb medicinsk vård och omvårdnad. Den vanligaste informationsöverföringen mellan sjuksköterskor är överrapporteringen av patienter, där informationen används för den medicinska vården och omvårdnaden. Patientsäkerheten äventyras vid bristande kommunikation, där väsentlig information uteblir vid överrapportering, både inom och mellan olika professioner i vården. Bristande kommunikation är en vanlig orsak till vårdskador, och akutmottagningen är den avdelning på sjukhuset där rapporter är mest förekommande. Syftet var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att sjuksköterskans överrapportering på en akutmottagning ska ske på ett patientsäkert sätt. En litteraturstudie genomfördes vilken baserades på 10 artiklar av kvantitativ och kvalitativ metod. I resultatet framkom två huvudkategorier med tillhörande fem underkategorier: Överrapportering inom akutmottagningen; Betydelsen av en struktur, Arbetsmiljöns betydelse och Teamarbetets betydelse. Överrapportering till eller från akutmottagningen; Betydelsen av att skapa en helhetsbild och Betydelsen av samarbete mellan verksamheter. Faktorer som påverkade överrapporteringen och därmed patientsäkerheten var ostrukturerad överrapporteringsmall, skiftbyten, miljön för överrapportering, avbrott, tydlighet, samarbete i team och mellan verksamheter, arbetslivserfarenhet, arbetsrelationer, vårdkulturer och etiskt dilemma. Ytterligare forskning behövs för att belysa faktorer som påverkar överrapporteringen för sjuksköterskan på akutmottagningar.

1234567 101 - 150 of 1238
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf