hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 101 - 150 of 1935
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Andersson, Louise
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kamberi, Besarta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nutritionens betydelse för palliativa patienter: Ur patientens och sjuksköterskans perspektiv2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Genom hela livet har nutrition en stor betydelse för människan. I palliativ vård prioriteras inte alltid nutrition trots att det är viktigt för patienten. Sjuksköterskans roll är att stötta patienten och gynna nutritionen för att på så sätt främja välbefinnande och lindra lidande. Syftet med studien var att belysa nutritionen i ett palliativt skede. Studien är en litteraturöversikt där 13 artiklar användes, artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet delades in i tre teman: en symbol för livet, ett etiskt dilemma. Nutritionen hos de palliativa patienterna har flera fördelar, den kan förlänga livslängden, förbygga undernäring, ge patienten komfort och lugna oroliga närstående. Nutritionsfrågan kan lätt bli ett etiskt dilemma då patienten, närstående och vårdpersonal har olika syn på hur behandling bör ges, olika kunskapsgrad ligger ofta till grund för oenigheten. Kommunikationen är en viktig faktor för att alla berörda ska känna sig delaktiga. Trots att nutritionsbehandlingen har få medicinska effekter är det en viktig del för patienten och närstående, nutritionen kan förebygga känslor av övergivenhet, hopplöshet och bristande förtroende hos både patient och närstående. Sjuksköterskan behöver god kunskap och hög kompetens för att kunna vara mer delaktig i beslut som tas om patientens nutrition. Det krävs mer forskning inom området palliativ vård som inriktas mot nutrition för att kunna tillgodose krav från patienter och närstående.

  • 102.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Sofie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelser av moralisk stress: Med maktlöshet i centrum2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskor upplever stora krav och stor belastning i sitt dagliga arbete, dels från patienter, dels från kollegor och dels från sig själva vilket gör att de ofta känner sig otillräckliga. Den stora fysiska och psykiska belastningen leder till att sjuksköterskor känner oro över kvaliteten på vården vilket ger upphov till moralisk stress. Sjuksköterskor upplever moralisk stress i högre grad än andra professioner och är en betydande orsak till att sjuksköterskor avslutar sin anställning. I tidigare forskning har få studier moralisk stress som huvudsyfte. Därför syftar denna allmänna litteraturstudie till att undersöka närmare vad sjuksköterskan upplever i sin moraliska stress. Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av moralisk stress. För att besvara syftet valdes 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar ut. I resultatet framkom sex kategorier: Maktlöshet, Frustration, Vånda, Ilska, Självtvivel och Skuld. Maktlöshet har en betydande roll och många av de andra känslorna bottnar i maktlösheten. Maktlöshet beror framförallt på att sjuksköterskan inte känner sig delaktig i beslutsfattandet kring patienten. För att minska sjuksköterskans moraliska stress kan samverkan mellan professioner främjas. Vidare svensk forskning kan behövas för att identifiera om moralisk stress är en bidragande orsak till rådande sjuksköterskebrist.

  • 103.
    Andersson, Maria
    et al.
    Department of Clinical Sciences, Section of Rheumatology, Lund University, Lund, Sweden & Spenshult Research and Development Center, Oskarström, Sweden.
    Larsson, Ingrid
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Spenshult Research and Development Center, Oskarström, Sweden.
    Reasons to stop drinking alcohol among patients with rheumatoid arthritis – a mixed method study2016Inngår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 75, nr Suppl 2, artikkel-id 1295Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Studies of alcohol use in patients with rheumatoid arthritis are sparse and studies of why patients choose to stop drinking alcohol in particular.

    Objectives: The aim of the current study was twofold: first to identify patients with RA who stopped drinking alcohol and compare those to patients drinking alcohol, and second, to explore reasons to stop drinking alcohol.

    Methods: In 2010 a self-completion postal questionnaire was sent to all 2,102 prevalent patients in the Better anti-rheumatic farmacotherapy (BARFOT) study enquiring about disease severity, physical function (HAQ) and health related quality of life (EQ5D), pain, fatigue, patient global assessment (PatGA) and lifestyle factors e.g. alcohol. The questions assessing alcohol included the question “Have you stopped drinking alcohol?” and an open question “Why have you stopped drinking alcohol?” A mixed method design was used and 1512 patients had answered the alcohol questions and was included in the study of those 86 had stopped drinking alcohol. Seventy-one patients answered the open question and their answers were analyzed with qualitative content analysis (1).

    Results: Comparing patient with RA using alcohol or not, the patients who stopped drinking alcohol was older median age (min-max) 69 (36–90) vs. 66 (23–95), p=0.011, more men 42% vs. 29%, p=0.015, had worse physical function, median HAQ (min-max) 0.50 (0–3.00) vs. 1.00 (0–2.75), p<0.001, worse health related quality of life, median EQ5D (min-max), 0.69 (-0.59–1.00) vs. 0.76 (-0.02–1.00), p<0.001, worse self-perceived health, median PatGA (min-max) 5 (0–10) vs. 3 (0–10), <0.001, more pain, median (min-max) 5 (0–10) vs. 3 (0–10), p<0.001, and more fatigue median (min-max) 6 (0–10) vs 4 (0–10), p<0.001. There were no differences between the groups regarding disease duration, swollen and tender joints. The qualitative content analysis resulted in five categories describing the reasons for patient with RA to stop drinking alcohol: disease and treatment, health and wellbeing, work and family, faith and belief and dependences and abuse.

    Conclusions: Patients with RA who stopped drinking alcohol have a lower physical function, health related quality of life, self-perceived health and more pain and fatigue comparing to patients with RA drinking alcohol. The reasons to stop drinking alcohol were of different nature such as medical, physical, mental, social and spiritual

  • 104.
    Andersson, Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Berith
    Stöd till närstående inom palliativ vård2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Närstående till patienter inom palliativ vård utsätts för olika påfrestningar. Sjuksköterskans uppgift är att skapa en samlad bild av vilket behov av stöd de närstående har, samt de stödåtgärder som hon kan tillgodose.

    Syftet var att belysa de närståendes behov av stöd inom den palliativa vården och de stödåtgärder som sjuksköterskan kan tillgodose.

    Metoden var en litteraturstudie där 12 vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa artiklar ingick.

    Behovet av stöd varierade över tid och berodde på den närståendes tidigare relation till den sjuke. För många närstående var det stödjande att prata med andra med liknande erfarenheter. Professionellt stöd utgjorde ett komplement. En viktig uppgift för sjuksköterskan var att undervisa de närstående om specifika omvårdnadsproblem som kan uppstå, inklusive hantering av medicinteknisk apparatur. Sjuksköterskan strävade efter att utforma ett individuellt anpassat stöd för varje familj/familjemedlem. I resultatet framkom de fyra kategorierna; Behov av emotionellt stöd, behov av bekräftande stöd, behov av informativt stöd samt behov av instrumentellt stöd.

    Kommande forskning kan fokusera på om behovet av stöd till närstående skiljer sig åt beroende på om patienten vårdas i öppen eller sluten vård, om insjuknandet är hastigt eller mer långvarigt samt hur hälso- och sjukvården kan integrera de närstående i vården på ett bättre sätt.

  • 105.
    Andersson, Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ludvigsson, Linda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kvinnors upplevelser av sexuell dysfunktion: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sexualiteten är en grundläggande del av att vara människa och sexuell hälsa är en viktig del i holistiskt vårdande. Fler kvinnor än män lider av sexuell dysfunktion. Trots detta adresserar sjuksköterskor sällan kvinnors sexuella hälsa. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av sexuell dysfunktion. För att svara på syftet genomfördes en allmän litteraturstudie. En systematisk litteratursökning resulterade i 14 resultatartiklar som granskades kritiskt. I databearbetningen framkom tre kategorier: Oförmåga att leva upp till sociala förväntningar, Dysfunktionens påverkan på hälsan och Behov av stöd. Resultatet visade att kvinnor med sexuell dysfunktion upplevde sociala förväntningar som med sexuell dysfunktion blev omöjliga att leva upp till. Kvinnorna uttryckte att dysfunktionen påverkade hälsan och det framkom även ett behov av stöd från såväl partnern som sjukvården. Sjukvårdens bekräftelse av dysfunktionen beskrevs kunna minska de upplevda förväntningarna. Att omdefiniera sexualiteten kunde verka stödjande för att hitta nya vägar till sexuell hälsa. Sjukvården beskrevs vara den mest pålitliga informationskällan och kvinnor uttryckte ett stort förtroende för sjuksköterskeprofessionen. Utifrån resultaten i denna studie bedöms sjuksköterskor ha stora möjligheter att stödja kvinnor till sexuell hälsa. Sjuksköterskor behöver rutinmässigt lyfta frågan om sexualiteten. Sexuell hälsa behöver även vara ett viktigt inslag i sjuksköterskeutbildningen så att sexualitet blir lika självklart att adressera som t.ex. tobaksvanor och sömn.

  • 106.
    Andersson, Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Motin, Helena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Samband mellan ungdomars psykiska hälsa och socilat kapital2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ungdomars försämrade psykiska hälsa är ett stort folkhälsoproblem bland ungdomar i Sverige. Forskning visar att ungdomars sociala kapital kan ses som en hälsotillgång samt att skyddsfaktorer, som familj och vänner, har betydelse för den psykiska hälsan. Distriktsköterskor i elevhälsan har en viktig roll i att arbeta med individens friskfaktorer för att främja den psykiska hälsan. Syftet med studien var att beskriva om det finns ett samband mellan psykisk hälsa och socialt kapital, såsom socialt nätverk, social förmåga och känsla av tillhörighet bland flickor och pojkar i åldern 14-16 år. Tvärsnittsstudien genomfördes i en mindre stad i sydvästra Sverige. Total deltog 461 stycken ungdomar i åldrarna 14-16 år. Data om den självskattade psykiska hälsan och uppfattningen om socialt nätverk, den sociala förmågan och känslan av tillhörighet samlades in med hjälp av mätinstrumentet Minneapolis Manchester Life of Quality (MMQL). Både flickor och pojkar skattade psykisk hälsa och socialt kapital högt. Det fanns inget tydligt samband mellan psykisk hälsa och socialt kapital i form av socialt nätverk, social förmåga och känsla av tillhörighet. Socialt kapital skulle kunna belysas som en hälsotillgång av distriktssköterskan i det hälsofrämjande arbetet. Det behövs fler longitudinella studier för att få mer kunskap om effekten av socialt kapital på psykisk hälsa, samt vilken roll sociala medier har i ungdomars sociala kapital.

  • 107.
    Andersson, Matilda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Tyler, Hannah
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Avvikelserapportering: Faktorer som påverkar sjuksköterskans beslut att inte rapportera avvikelser2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Avvikelserapportering är grundläggande för att identifiera risker som kan leda till vårdskador. Trots detta väljer många sjuksköterskor att inte anmäla avvikelser. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans beslut att avstå från att anmäla avvikelser. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet angavs tidsbrist som ett hinder för att anmäla avvikelser. Även bristande kunskap och erfarenhet kring avvikelserapportering och brist på uppföljning av inlämnade avvikelser utgjorde ett hinder. Många sjuksköterskor upplevde rädsla för negativa konsekvenser då de begått ett misstag. De kände även dåligt samvete inför att anmäla en kollega som gjort fel. Arbetskultur och organisatoriska faktorer inverkade även på beslutet att anmäla avvikelser. Att diskutera avvikelsrapportering redan under sjuksköterskeutbildningen hade kunnat minska känslorna av skuld och inkompetens genom att sjuksköterskestudenterna tidigt förstår syftet med att anmäla avvikelser. Fortsatt forskning kring svenska förhållanden är nödvändig för att belysa sjuksköterskornas hantering av avvikelser för att kunna utveckla strategier för att öka patientsäkerheten.                                                

  • 108.
    Andersson, Mattias
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Perelius, Louise
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kommunicera professionellt: Kommunikationens betydelse för patienter med diabetes typ 22013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 2 är en av de vanligast förekommande sjukdomarna i Sverige. Eftersom sjukdomen ställer stora krav på egenvård är det viktigt att patienten själv förstår sjukdomen. Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient har därför en central roll. Syftet var att belysa kommunikationens betydelse för samspelet mellan sjuksköterska och patient med diabetes typ 2. Studien gjordes i form av en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet. I resultatet framkom att en bristfällig kommunikation kunde leda till sämre egenvård då det kunde orsaka osäkerhet och sämre motivation hos patienterna. En fungerande kommunikation kunde bidra till att patienterna kände tillit till vården, kände sig stöttade, förstådda samt sedda som individer, vilket kunde leda till bättre egenvård. Det är av stor vikt att sjuksköterskan är medveten om hur kommunikation kan påverka patienten. Sjuksköterskestuderande behöver mer feedback vid den verksamhetsförlagda utbildningen på sitt sätt att kommunicera med patienter. Mer forskning och beprövad erfarenhet om kommunikationens betydelse vid diabetes typ 2 och hur den kan utföras mer effektivt behövs.

  • 109.
    Andersson, Moa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Annervi, Susanne
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Larsson, Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Leken läker alla sår: En litteraturstudie om lekens betydelse i omvårdnad.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Varje år befinner sig cirka 95 000 barn på sjukhus i Sverige. För att kunna möta dessa barn på en adekvat nivå samt att kunna vara korrekt i sin profession krävs det att sjuksköterskor besitter stor kunskap och respekt inom sitt område. Barn kan uppleva att de har en minskad kontroll över sin verklighet när de har blivit sjuka och hamnar i en ny miljö. Avsaknaden av kontroll och osäkerhet kan leda till ovisshet samt oförutsägbarhet. Osäkerheten bidrar till en känsla av att mista greppet om situationen barnen befinner sig i. Syftet var att belysa lekens psykologiska effekter i samband med omvårdnad för barn. Metoden som användes var en litteraturstudie vilken var uppbyggd av fjorton vetenskapliga artiklar vilka analyserades och sammanställdes. Resultatet visade att leken i omvårdnad påvisade olika effekter hos barnen. Fyra övergripande kategorier valdes ut efter noggrant genomförd granskning och redovisas i litteraturstudiens resultatdel. Kategorierna som redovisas är: leken som distraktionsmoment, leken som informationsverktyg, leken som ångestreducering och leken som bearbetningsfas. Då befintlig forskning generellt inriktas på lekens effekter relaterat till ångest- och stressymtom hos barnen och deras föräldrar, behövs mer specifik forskning där upplevelsen av leken i omvårdnad belyses.

  • 110.
    Andersson, Natalie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lundgren, Josefin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att hantera sitt livsöde: Copingstrategier hos personer med ALS2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig neurodegenerativ sjukdom som leder till muskelförtvining och förlamning. Syftet med studien var att beskriva copingstrategier hos personer med ALS. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med deduktiv riktad innehållsanalys. Tolv resultatartiklar analyserades och sammanställdes. Två kategorier beskrivs enligt befintlig teori: problemfokuserad coping och känslofokuserad coping. Den problemfokuserade copingstrategin självständighet och den känslofokuserade copingstrategin användande av stöd visades ge personer med ALS ett bättre välbefinnande genom att minska oro och ångest. Användandet av copinstrategier sågs variera beroende på individen och sjukdomsprogressionen. Den känslofokuserade copingstrategin undvikande sågs föredras i ett tidigare skede av sjukdomen medan den omdefinierande copingstrategin jag är filosofisk mot min sjukdom det som kommer må komma, som är en annan form av känslofokuserad copingstrategi, användes mer i slutskedet av sjukdomen ALS. Personer med ALS ökade hanteringen av sin sjukdom genom att använda rätt copingstrategier vid rätt tidpunkt i sjukdomsförloppet. För att personer med ALS ska kunna uppleva trygghet trots sin sjukdom bör sjuksköterskan ha god kunskap om copingstrategier. 

  • 111.
    Andersson, Niklas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    The Effects of a New ACL-Injury Prevention Device on Knee Kinematics and Hamstring and Quadriceps Co-Contraction: A Pilot Study2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: The incidence of anterior cruciate ligament (ACL) –injury is 3-5 times greater in female athletes compared to male athletes. This may be partially attributed to lower levels of hamstring-quadriceps co-contraction in females with subsequent knee kinematics that increases risk of ACL-injury. Finding training methods that improves co-contraction and increases knee stability is important.

    Objectives: To evaluate the effects of a new device on hamstring-quadriceps co-contraction and to investigate if training with the device can alter knee kinematics in female athletes.

    Study design: Controlled experimental study design with repeated measures.

    Method: Twenty soccer and floor ball athletes were measured with electromyography (EMG) for hamstring-quadriceps co-contraction while performing squats with and without the device. Thirteen athletes also underwent three-dimensional kinematic analyses, measuring knee abduction angles (at initial ground contact and peak angle) during a drop jump, before and after a six week intervention period with the device. Friedman’s test and Wilcoxon signed rank test was used to assess differences and effect sizes (ES) were calculated.

    Results: Co-contraction was consistently larger on the device (medial side: p<0.001, ES=0.88; lateral side: p<0.001, ES=0.80) and the ratio of medial-to-lateral co-contraction increased (p=0.001, ES=0.79). In the kinematic analysis low adherence rates amongst our subjects meant that the effects of the device on kinematics could not be measured.

    Conclusion: Performing squats with the new training device stimulates increased hamstring-quadriceps co-contraction and increases the ratio of medial-to-lateral co-contraction. The effects of the device on knee kinematics have yet to be determined.

     

  • 112.
    Andersson, Petra Lilja
    et al.
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Lund, Sweden..
    Ahlner-Elmqvist, Marianne
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Lund, Sweden..
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Univ Coll, Stockholm, Sweden.;Karolinska Inst, Dept Clin Sci, Danderyd Hosp, Div Med, Stockholm, Sweden..
    Larsson, Maria
    Karlstad Univ, Dept Nursing, Karlstad, Sweden..
    Ziegert, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Nursing students' experiences of assessment by the Swedish National Clinical Final Examination2013Inngår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 33, nr 5, s. 536-540Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Swedish National Clinical Final Examination (NCFE) was established in 2007 in order to examine nursing students' clinical competence upon completing their Bachelor's degree in nursing. The NCFE constitutes an innovative method of examination, divided into two parts: a written and bedside test. The aim of this study was to evaluate nursing students' experiences of being assessed by means of the NCFE, in order to obtain information that could be used to improve the examination. A survey was conducted using a questionnaire with open-ended questions concerning the written and the bedside part of the NCFE. The answers from 577 third-year nursing students were analysed using content analysis. The nursing students regarded the NCFE as promoting further learning and as an important means of quality assurance. Its comprehensive nature was perceived to tie the education together and contributed to the students' awareness of their own clinical competence. The strengths of the NCFE especially highlighted were its high degree of objectivity and the fact that it took place in a natural setting. However, the students felt that the NCFE did not cover the entire nursing programme and that it caused stress. It thus appears to be important to reconsider the written theoretical part of the examination and to standardise the bedside part. (C) 2011 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 113.
    Andersson, Rosanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Örtengren, Kajsa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Effekter av motiverande samtal vid prevention av hjärt- och kärlsjukdom2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hjärt- och kärlsjukdom är den främsta dödsorsaken i Sverige. Majoriteten av dem kan förebyggas med hjälp av en livsstilsförändring, men för att göra det krävs motivation. En evidensbaserad metod som används för att främja motivation och livsstilsförändringar är motiverande samtal (MI). Syftet med litteraturstudien var att utforska vilka effekter MI kunde ha i sjuksköterskans prevention av hjärt- och kärlsjukdom. Resultatet visade att MI hade en varierande, men genomgående positiv effekt i att förbättra de levnadsvanor som är kopplade till hjärt- och kärlsjukdom. Bland patienterna som hade deltagit i MI visades främst positiva effekter på fysisk aktivitet, kroppsmått och blodtryck. Kostvanorna hade kortsiktigt förbättrats, men långsiktigt varierade det hur länge de goda vanorna kunde behållas. Den hälsorelaterade livskvaliteten förbättrades, men patienterna upplevde dessutom en ökad ångest. Resultatet visade att MI är en effektiv metod i att främja livsstilsförändringar, däremot är val av utformandet av hur MI ska föras, i kombination med andra metoder och vilken patientgrupp som skulle gynnas mest oklart och implicerar vidare forskning i ämnet.

  • 114.
    Andersson, Sabine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Nyhlén, Mari
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Barns upplevelser av att leva med synnedsättning2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Barn med funktionsnedsättningar upplever mer problem med hälsan och lägre livskvalitet än barn utan funktionsnedsättning. En integrativ litteraturstudie användes för att beskriva och belysa barns upplevelser av att leva med synnedsättning. En analys av 13 artiklar utfördes. Barn med synnedsättning beskrev bland annat hur de undvek sociala situationer där problem relaterat till synnedsättningen kunde uppstå.Många barn deltog tillsammans med sina familjer i fritidsaktiviteter anordnade för barn med synnedsättning arrangerade av olika organisationer. Barnen beskrev både positiva och negativa upplevelser av sina möten med vården. Några av barnen beskrev en frustration över att behöva förklara sitt tillstånd för vårdpersonal som inte var insatta i deras hälsohistorik. Fysisk aktivitet och skola var ett återkommande ämne i flera studier och barnens självkänsla och självförtroende påverkades av möjligheterna till att delta inom dessa områden. Barnen upplevde besvikelse och frustration över den stigmatisering som en synnedsättning innebar. Studien belyser ett relativt outforskat ämne där forskning inriktad på att mäta välbefinnande hos barn och ungdom som lever med synnedsättning är sparsam både utomlands och i Sverige. Genom att samla den befintliga forskningen kan kunskapen öka och leda till en mer individanpassad vård och omvårdnad.

  • 115.
    Andersson, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Cramér, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att leva med ett organ från en avliden donator -  en humanbecoming2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I takt med att behovet av organ ökar utförs det fler organtransplantationer varje år. För att kunna få ett nytt organ innebär det för många att någon annan avlider under de omständigheterna så att organen kan doneras, och framförallt att viljan att donera sina organ finns från den avlidne eller dess anhöriga. Ett beslut som kan ge flera andra livet tillbaka. Transplantationsprocessen är lång och slutar inte när det nya organet är transplanterat, förutom livslång medicinering kan många tankar och frågor uppstå. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser att leva med ett organ från en avliden donator. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där tio resultatartiklar som svarade till studiens syfte granskades och sammanställdes, vilket resulterade i fem teman; Upplevelser av tacksamhet, Upplevelser av ansvar inför donator, Upplevelser av ett förändrat själv, Upplevelser av skuld samt Upplevelser av sorg. Huvudfynden i resultatet var att mottagarna upplevde en förändring av sig själva efter transplantationen samt upplevelser av tacksamhet över att ha fått en andra chans i livet. För att hantera förändringen krävs det hjälp och förståelse från sjukvården. Större förståelse kring mottagares upplevelser efter transplantationen med organ från en avliden donator behövs för att bättre kunna bemöta deras behov.

  • 116.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Damm, Cecilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Elin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    ”Har glasögon” -  Omvårdnad och dokumentation av patienters synförmåga inom geriatrisk vård2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 117.
    Andersson, Veronica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Karlsson, Amanda
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Upplevelser vid förlossningsdepression: Ur kvinnans perspektiv2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Förlossningsdepression drabbar 10-15% av allanyblivna mammor.Relationen mellan mammanoch barnet kan påverkas negativt om behandling inte sätts in i tid och denegativa effekterna kan bli bestående.Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser vid förlossningsdepression. Ensystematisk litteraturstudie genomfördes där elva artiklar granskades,kategoriserades och sammanställdes. Resultatet visade att sjukdomen är starkt förknippad med skam, vilket gör attmånga kvinnor lider i det fördolda då de inte vågar söka hjälp av rädsla föratt bli sedd som dåliga mödrar. De rubriker som framträdde var att inte uppleva den förväntade lyckan, att förlora sig själv, att vara ensam och att behöva stöd.Kvinnor som tog kontakt med vården för att få behandling saknade ett empatisktbemötande av vårdpersonalen och upplevde att deras känslor normaliserades, defick inte adekvat hjälp och skickades hem utan behandling. En depression kan tasig många uttryck och därmed kan kvinnorna tänkas söka vård på olikavårdinstanser. Alla sjuksköterskor behöver därför ha god kunskap omförlossningsdepressionens olika uttryckssätt och kvinnans upplevelser avdepressionen för att kunna ge god omvårdnad och bemöta på ett lyhört, empatisktoch respektfullt sätt. För att minska stigmatiseringen i samhället och ökakunskaper om sjukdomen bör informationsåtgärder vidtas. Vidare forskning ommäns upplevelser vid förlossningsdepression, samt samkönade parförhållandenspåverkan är önskvärt för att främja familjehälsan.

  • 118.
    Andersson, Viveca
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Förekomst och behandling av smärta hos patienter inneliggande på sjukhus2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning:Bakgrund: Smärta är ett vanligt förekommande symtom hos patienter som är inneliggande på sjukhus. Studier har visat att smärta inte har tillräckligt hög prioritet, och att följsamheten till behandlingsrekommendationer är svag.

     Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomst av smärta hos inneliggande patienter på två sjukhus samt belysa hur riktlinjer avseende smärtbehandling tillämpades. 

    Metod: Beskrivande kvantitativ tvärsnittsstudie. Data samlades in från 356 patienter. En strukturerad enkät användes vid insamlande av data.  Smärtskattningsskalorna Visuell Analog Skala (VAS), Numerisk Skala (NRS) eller Verbalt Beskrivande Skala (VBS) användes som mätmetod.  

    Resultat: Trettioen procent av patienterna angav att de upplevde en smärtintensitet som var VAS/NRS > 3 i vila, 44 % angav en smärtintensitet som var VAS/NRS > 4 i rörelse. Trettionio procent upplevde störd nattsömn på grund av smärta. Endast 17 % av patienterna hade fått skatta sin smärtintensitet med ett validerat smärtskattningsinstrument under sjukhusvistelsen. Flera av patienterna med svår till värsta tänkbara smärta (VAS/NRS 7-10) saknade individuellt utprovad analgetikabehandling, i enlighet med riktlinjer.

     Slutsatser: Alltför många patienter upplevde måttlig till outhärdlig smärta, vilket indikerar brister i omvårdnaden gällande smärtbedömning, och medicinsk tillämpning av riktlinjer. Ytterligare studier avseende implementering av riktlinjer för smärtlindring kan vara av betydelse för att förbättra kvalitén på smärtbehandling för inneliggande patienter.

  • 119.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lundberg, Frida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sårbarhet: En emotionell anknytning mellan sjuksköterska och patient2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Vulnerability is a phenomenon that with life changing events becomes more apparent. The nurse’s approach to their own and the patient’s vulnerability affects the caring relationship where all the feelings the patient is experiencing is considered. For the patient to dare express the feelings that vulnerability induces it is important not to disregard it. Caring tradition implies a deeper emotional connection between the patient and nurse, it fills an important and central part in caring for vulnerable patients. The aim of the study was to illuminate what vulnerability is within caring. The method was a literature study where systematical searches in different databases with care focus resulted in ten scientific result articles. With inspiration from content analysis the result articles were processed and analysed. The result clarifies experiences of vulnerability within caring through the categories: feelings, courage, alleviation, and burden-resource. It emerged that vulnerability occurs because of different reasons for the patient and nurse and how vulnerability is considered has impact on the emotional connection that is needed in a caring relationship. The conclusion from the literature study is that vulnerability is an important phenomenon to have knowledge of. It is relatively unexplored and demands further research with the purpose of exploring vulnerability in a caring context and thereby give the nurse better tools to be able to give best possible care based in scientific evidence.

  • 120.
    Anderzon, Emilie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Claesson, Jenny
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans erfarenhet av att administrera intravitreala injektioner2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 121.
    Andreas, Plate
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hemtjänstpersonals uppfattning om äldre personers barriärer mot och möjligheter till fysisk aktivitet: En intervjustudie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fysisk aktivitet bidrar till ökad livslängd och höjd livskvalitet, och spelar en viktig roll för äldre personer när det gäller att behålla sin hälsa. Det fanns ett flertal barriärer mot att kunna vara fysiskt aktiv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hemtjänstpersonalens uppfattning om äldres personers barriärer mot och möjligheter till att vara fysisk aktivitet – en intervjustudie. Metod: Kvalitativ metod användes och fem intervjuer genomfördes med personal i hemtjänsten. Intervjuerna transkriberades ordagrant. Temaanalys användes för analys av data. Resultat: Resultatet delades in två huvudteman, barriärer och möjligheter med underteman. Resultatet visade att hemtjänstpersonalen arbetar mycket med att försöka få de äldre motiverade till att vara fysiskt aktiva och att de använder sig av personliga träningsprogram. Det framkom även att det finns barriärer som brist på motivation och hinder i hemmen i form av trösklar och mattor som gjorde det svårt för de äldre att vara fysiskt aktiva. Implikationer: Det är viktigt att få kunskap om äldres möjligheter till och barriärer mot fysisk aktivitet. Denna studie ge en inblick i problemet och kan vara användbar vid framtida folkhälsoarbete bland äldre personer. Förslag på vidare forskning skulle kunna vara att göra en större studie med både kvinnor och män från hemtjänsten för att få ett bredare perspektiv om fysisk aktivitet och äldre.

  • 122.
    Andreasson, E.
    et al.
    The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Faculty of Health and Caring Sciences, Institute of Nursing, Sahlgrenska University Hospital, Psychiatry Sahlgrenska, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    The Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg, Faculty of Health and Caring Sciences, Institute of Nursing, Sweden.
    Patients treated for psychosis and their perceptions of care in compulsory treatment: basis for an action plan2012Inngår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1351-0126, E-ISSN 1365-2850, Vol. 19, nr 1, s. 15-22Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of the study was to describe patients' conceptions and experiences of care in compulsory treatment for acute onset of psychosis. Twelve patients with experience of compulsory treatment were interviewed in 2008-2009, and phenomenographic analysis was used to analyse the data. Two descriptive categories emerged in the results: receiving needed support and perceiving respectful care. Patients perceived that coercive interventions were positive if they were given good care, if they were given the shelter they needed, if they got help with understanding and if the setting was healing. Patients felt respected if they were treated like human beings, if they were allowed to retain as much of their autonomy as possible and if they were invited to participate even though they were under compulsory treatment. The results show that it is important to prevent patients from being traumatized during compulsory treatment and to take advantage of patients' inner resources. Patients' experiences of compulsory treatment can form the basis for preparing an individual action plan for future compulsory treatment. Individual action plans could empower patients during compulsory treatment and improve their experience of care.

  • 123.
    Andreasson, Maria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ekstav Lilja, Lena
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Förebyggande av anestesirelaterad atelektasbildning.2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Atelektaser uppstår inom tio minuter hos 90 % av alla patienter som sövs och leder till försämrad syresättning men kan även leda till postoperativa lungkomplikationer. Syftet med studien var att beskriva hur anestesisjuksköterskan med olika ventilationsstrategier kan förebygga atelektasbildning under generell anestesi. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 19 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Resultatet visar att när 100 % syrgas ges under induktionen av anestesi ökar uppkomsten av atelektaser. Om positive end-expiratory pressure (PEEP) 6-10 cmH2O används tillsammans med 100 % syrgas motverkas detta. Det är mer oklart vilken effekt PEEP har efter induktionen av anestesi. PEEP bör kombineras med rekryteringsmanöver för att effektivt motverka atelektasbildning. Olika metoder för att genomföra rekryteringsmanöver finns beskrivna men gemensamt är att topptrycket ska nå upp till cirka 40 cmH2O. Efter induktionen kan anestesisjuksköterskan även förebygga uppkomst av atelektaser genom använda 40 % syrgas. I den kliniska verksamheten saknas ofta riktlinjer för vilken ventilationsstrategi som ska användas. För att kunna arbeta preventivt med att förebygga atelektasbildning måste anestesisjuksköterskan diskutera ventilationsstrategi med anestesiläkaren innan problem med syresättningen uppstår. För framtida forskning skulle det kunna vara av intresse att undersöka hur olika ventilationsinställningar påverkar patientens upplevelse under preoxygenering.

  • 124.
    Andréasson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Wallentin, Ida
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ett livsavgörande arbete: Mötet med unga suicidala patienter2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En av de vanligaste dödsorsakerna bland ungdomar i Sverige är suicid. Den ökade psykiska ohälsan är en vanlig bakomliggande orsak till suicidalitet bland unga. Sjusköterskor upplever ofta en viss osäkerhet i mötet med unga suicidala patienter då de, i bemötandet, inte vet hur de ska gå tillväga. Kunskap och förutsägbarhet är viktiga faktorer för att i tid upptäcka ett suicidalt beteende. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som är betydelsefulla i mötet med unga suicidala patienter. Studien är genomförd i form av en litteraturstudie där resultatet baserades på analysen av 16 vetenskapliga artiklar som noga granskades och bearbetades. Resultatet i studien visar att kunskapen kring suicidalitet är en viktig faktor för att underlätta sjuksköterskans möte med den unga suicidala patienten. En mängd olika strategier har utarbetats varav samtliga bygger på acceptans, förståelse och respekt. Sjuksköterskan kan bidra med emotionellt-, praktiskt- och socialt stöd samt främjande av andlighet. Det främsta målet är att patienten ska återfå sin inre kontroll och gå från en dödsorienterad till en livsorienterad syn på livet. Sjuksköterskeutbildningen bör innehålla undervisning kring suicidalitet och ungas psykiska ohälsa. Vidare behövs kunskapen kring ungas suicidalitet breddas och bedömningsunderlag implementeras i vården.

  • 125.
    Andréasson, Marielle
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Mårtensson, Frida
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kommunikation vid livets slut: att skräddarsy stödet2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Palliativ vård är något de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Sjuksköterskor kan uppleva det som svårt att kommunicera med patienter vid livets slut (end of life [EOL]). Det är avgörande för patientens välbefinnande att ha en god kommunikation med sin sjuksköterska i samband med palliativ vård. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskor och patienters kommunikation inom palliativ vård. Studien är gjord som en litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Ur artiklarnas resultat framkom tre teman; sjuksköterskor och patienters upplevelser av kommunikation vid EOL, kommunikation inom team och dess påverkan på patientens omvårdnad och ärlighet i kommunikationen och bevarandet av hopp. Studierna visade att det fanns en vilja hos sjuksköterskor att kommunicera med patienten vid EOL men det fanns olika hinder som försvårade denna uppgift. Exempelvis känslomässiga hinder hos sjuksköterskan, patientens ambivalens angående diskussioner rörande EOL, tidsbrist och kulturella skillnader. Många sjuksköterskor önskade mer utbildning gällande kommunikation vid EOL-vård och mer forskning inom detta område behövs.

  • 126.
    Andrén, Linn
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Erlandsson, Mathilda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskestudenters erfarenheter av vårdande i livets slutskede: En allmän litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vård i livets slutskede strävar efter att förbättra livskvaliteten hos patienter med livshotande sjukdom och för deras anhöriga. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter är att vårda patienter i livets slutskede samt möta deras anhöriga. Sjuksköterskestudenter är morgondagens sjuksköterskor och därmed bör de besitta kunskap om vårdande i livets slutskede. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av vårdande i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes som grundades på 11 vetenskapliga artiklar. Databearbetningen resulterade i fyra kategorier: otillräcklighet vid vårdande i livets slutskede, hantering av svåra situationer vid vårdande i livets slutskede, samverkan vid vårdande i livets slutskede och okunskap om vårdande i livets slutskede. Resultat: Sjuksköterskestudenter blev känslomässigt engagerade i mötet med patienter i livets slutskede och deras anhöriga. De erfor att det fanns olika sätt att hantera de svåra situationerna som uppkom vid vårdande i livets slutskede. Det var också viktigt att skapa relationer med patienter samt inkludera anhöriga i vården. De beskrev dock kommunikationen med patienter och anhöriga som en utmaning. Sjuksköterskestudenter erfor även okunskap och att de inte hade tillräckligt med kompetens om vårdande i livets slutskede. Slutsats: Vårdande i livets slutskede väckte känslor av otillräcklighet, ensamhet och ångest hos sjuksköterskestudenter. Händelserna som uppkom vid vårdande i livet slutskede hanterades genom att vara närvarande eller genom att hålla sig på avstånd under vårdförloppet. Samverkan genom kommunikation med både patienter och anhöriga erfors av sjuksköterskestudenter som betydelsefullt. Dock erfor sjuksköterskestudenter att utbildningen inom vårdande i livets slutskede var otillräcklig. 

  • 127.
    Anjou, Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hedqvist, Johanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Komplementära behandlingsmetoder mot illamående2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Patienter med illamående finns överallt i hälso- och sjukvården. Illamående är vanligt efter kirurgi och anestesi, liksom vid cytostatika- och strålbehandling. Även vid graviditet är illamående ett känt faktum. Komplementär medicin kan användas som komplement till den traditionella skolmedicinen. Sjuksköterskan ska bidra med sin kunskap i det specifika omvårdnadsarbetet för att kunna lindra det lidande som illamåendet innebär. Syftet med litteraturstudien var att beskriva komplementära behandlingsmetoder mot illamående hos vuxna. Studien är gjord som en systematisk litteraturstudie. De komplementära behandlingsmetoder som identifierades och utgör kategorier i resultatet var Non-invasiv akustimulering, Invasiv akustimulering och Behandling med ingefära. Invasiv akustimulering har god effekt på illamående medan effekten av non-invasiv stimulering har tveksam effekt. Akustimulering med elektricitet, oavsett om den är invasiv eller non-invasiv, har effekt på illamående. Även behandling med ingefära lindrar olika typer av illamående. Komplementära behandlingsmetoder mot illamående har i stor utsträckning effekt men placeboeffekten kan i vissa fall inte uteslutas. Komplementära behandlingsmetoder mot illamående vid vård i livets slutskede är inte undersökt i någon större omfattning och därför skulle det vara ett angeläget område att forska vidare inom.

  • 128.
    Anna, Andersson
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lisa, Phan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att inte kunna få barn: Mäns upplevelser av infertilitet2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Infertilitet är en diagnos som kan drabba både män och kvinnor men mannens upplevelser är betydligt mindre utforskat än kvinnans upplevelser. En litteraturstudie genomfördes där syftet med studien var att belysa mäns upplevelser av att leva med infertilitet. Resultatet bygger på 11 vetenskapliga artiklar och består av fyra kategorier; Känslomässiga aspekter, Upplevelser av livspåverkan, Sociala aspekter och Upplevelser av stöd och information utanför relation och familj. Resultatet påvisar att infertilitet kan innebära många olika blandade känslor, exempelvis frustration, skuld, hjälplöshet, besvikelse och utanförskap. Ett alternativ för att uppnå graviditet var att genomgå fertilitetsbehandling, vilket kunde upplevas vara mycket påfrestande. Under behandlingsprocessen kände många män att deras största roll var att vara där för att stödja sin partner. Infertilitet upplevdes även som svårt att samtala om utanför relationen med partnern. För en del av männen blev internetforum för infertila en mötesplats, där de kunde utbyta information samt erfarenheter angående deras livssituation. Männens upplevelser angående hälso- och sjukvårdspersonal varierade. En del tyckte att de fick mycket stöd medan andra upplevde att information från hälso- och sjukvårdspersonalen var knapphändig och det hade kunnat uppmärksammas mer. Männen hanterade sin situation olika, majoriteten sökte stöd hos partnern medan andra män istället sökte sig till familjen. Isolering blev en vanlig konsekvens av infertiliteten då männen inte ville belasta sin familj och vänner.         

  • 129.
    Antonsson, Jesper
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Johansson, Robin
    Högskolan i Halmstad.
    Att leva med ofrivilliga ljud och rörelser: - upplevelser av Tourettes syndrom2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tourettes syndrom är ett neuropsykiatriskt tillstånd som kännetecknas av ticks, vilket är ofrivilliga rörelser och verbala läten. Tourettes syndrom förekommer hos 1 % av världsbefolkningen. Syndromet debuterar oftast mellan 3–10 års ålder och försvinner eller reduceras vanligen före 18 års ålder. Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att leva med Tourettes syndrom. Uppsatsen genomfördes som en allmän litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar analyserades. Följande huvudkategorier framkom i resultatet: upplevelser av att vara i sociala sammanhang samt upplevelser av att hantera tillvaron. Resultatet påvisade att personer med Tourettes syndrom upplevde svårigheter i sociala sammanhang, stigmatisering och att kamrater var viktiga i vardagen. Då knapphändig forskning finns om hur det är att leva med Tourettes syndrom, är det av vikt att sjuksköterskan får ökad förståelse om syndromet för att kunna personcentrera omvårdnaden. 

  • 130.
    Antonsson, Maria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Ving, Angelica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Fri från cancer?: Patienters upplevelser av att leva med en rädsla för recidiv2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Rädsla för recidiv är vanligt förekommande bland patienter som genomgått cancersjukdom. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om hur rädslan för recidiv kan påverka hälsan för att kunna stödja dessa patienter på ett tillfredsställande sätt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av rädslan för recidiv efter genomgången cancersjukdom. Tio resultatartiklar som motsvarade studiens syfte granskades och sammanställdes. Genom att kondensera innehållet framkom i databearbetningen tre kategorier som bildade resultatet: Rädsla för recidiv underhålls av återkommande påminnelser, Rädsla för recidiv skapar emotionell och existentiell sårbarhet och Rädsla för recidiv påverkar livskvalitén. I litteraturstudiens resultat identifierades flera faktorer som utlöste patienters rädsla för recidiv. Dessa faktorer var uppföljningsbesök, media, historier om andras cancersjukdom och kroppsliga förändringar. I resultatet framkom också patienters tankar och känslor som gav dem en emotionell och existentiell sårbarhet. Rädslan för recidiv påverkade i hög utsträckning patienternas livskvalité och hade negativ inverkan på deras hälsa. Det är av stor vikt att sjuksköterskan uppmärksammar faktorer hos patienter som kan associeras med rädsla för recidiv och mer forskning krävs om hur sjuksköterskan kan stödja dessa patienter på ett adekvat sätt.

  • 131.
    Antonsson, Victoria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Böhlin, Josefine
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Patienters erfarenheter av omvårdnad vid kataraktoperationen2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Katarakt står för cirka hälften av all världens blindhet, vilket motsvarar flera miljoner människor. Patienter som kommer till en operationsavdelning kan ha goda, inga eller mindre bra erfarenheter av vården. Pilotstudiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av omvårdnad vid kataraktoperationen. Pilotstudien genomfördes som en intervjustudie med en beskrivande kvalitativ design med induktiv ansats. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier: Att erfara trygghet, Att erfara strategier för att hantera fysiska och psykiska symtom samt Att erfara bristfällighet. Bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen skapade förtroende genom kompetens, information och förhållningssättet. Det spelade ingen större roll i vilken form informationen gavs, huvudsaken var att det framkom vad som skulle ske. Informanterna använde sig av olika strategier för att klara av operationen. Det framkom kunskapsluckor i informationen kring operationen. Vidare forskning med en fullskalig studie bör vara inriktad på hur informationen tydligast ges till patienterna inför kataraktoperationen. En slutsats av pilotstudien är vikten av patienternas delaktighet i omvårdnaden kring en kataraktoperation samt patienternas erfarenheter av operationen vilket i sin tur genererar relevant kunskap till ögonsjuksköterskor som kan utveckla en bättre ögonsjukvård. I utbildningen av ögonsjuksköterskor bör patientperspektivet användas som underlag.

  • 132.
    Anving, Nicole
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Svensson, Angelica
    Högskolan i Halmstad.
    Teittinen, Caroline
    Högskolan i Halmstad.
    Vikten av vikten: Hur kan sjuksköterskan stödja barn till viktnedgång?2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Övervikt och fetma bland barn är ett utbrett och växande problem i världen och Sverige och det kan leda till allvarliga hälsoproblem i vuxen ålder så som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Eftersom sjuksköterskor kommer i kontakt med barn som har problem med sin vikt i form utav övervikt och fetma är det viktigt att de är rätt rustade för att stödja och vägleda barnen och deras familjer. Syftet var att belysa sjuksköterskans möjligheter och hinder att stödja barn som lider av övervikt eller fetma utifrån barns, föräldrars och sjuksköterskors perspektiv. Studien är utförd som en litteraturstudie. Tre kategorier presenteras i resultatet; stöd genom interventionsprogram, stöd genom kommunikation och kunskapsförmedling samt stöd genom motivation och engagemang. Det finns faktorer som hindrar sjuksköterskans möjligheter att stödja barn, exempelvis barnets brist på motivation. Riktlinjer och handlingsplaner är för sjuksköterskor, enligt föräldrar och sjuksköterskor viktigt för att förmedla stöd. För att bäst lyckas att stödja barn med övervikt eller fetma spelar familjens engagemang en betydande roll. Sjuksköterskan bör i arbetet med barns övervikt och fetma arbeta i samverkan med hela familjen. Vidare forskning bör göras på hur barn kan motiveras och hur hela familjen kan engageras i viktminskningsprocessen. 

  • 133.
    Aptich, Nursen
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Azaric, Mirjana
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenhet av arbete med flyktingbarn och deras föräldrar på barnavårdscentralen2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskor verksamma på barnavårdscentral (BVC) möter dagligen flyktingbarn och deras föräldrar i sitt arbete och dessa möten ser olika ut beroende på olika faktorer. Syftet med studien var att beskriva BVC- sjuksköterskors arbete med flyktingbarn och deras föräldrar. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ur resultatet kom tre kategorier: att skapa trygghet, att vara lyhörd och att ge stöd. I kategorin att skapa trygghet beskrev BVC- sjuksköterskor hur de arbetade för att skapa jämlik vård, öka tillgängligheten samt belyste de vikten av kontinuitet i vården för flyktingbarnen. Kategorin att vara lyhörd innefattade sjuksköterskors sätt att se det enskilda barnets behov. Detta tillämpades med respekt, förståelse och acceptans för kulturella skillnader. Att ge stöd genom behjälplighet vid språk-och kommunikationssvårigheter, rätt anpassad information och samverkan med andra professioner gav flyktingbarnen tryggare och snabbare integrering i det svenska samhället. Svårigheter som BVC- sjuksköterskorna beskrev var kommunikation via tolk, brist på resurser och brist på kontinuitet i arbete med flyktingbarn. Fortsatt forskning behövs för att få ökad kunskap och förståelse kring flyktingbarns behov. Det behövs även fortsatta studier i utveckling, organisation och samordning av verksamheter som bedriver vård och omsorg för flyktingbarn.

  • 134.
    Aradottir, Louis
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Möllgård, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att explodera i handling: Sjuksköterskors upplevelser av hjärt- och lungräddning2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mellan 2005- 2014 registrerades 15956 hjärtstopp på sjukhus i Sverige. Sjuksköterskor är ofta först på plats vid ett hjärtstopp och det är ett krav att de är utbildade inom S-HLR och D-HLR. I hjärt- och lungräddning ingår många moment som ska utföras på kort tid och under hög press. Det är viktigt att sjuksköterskor får möjlighet att bearbeta händelsen för att utvecklas i sin yrkesroll och hantera eventuella känslor som uppkommit. Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser kring hjärt- och lungräddning inom slutenvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 11 artiklar användes till resultatet. Innehållet i artiklarna genererade tre övergripande teman; sjuksköterskors upplevelser före HLR, sjuksköterskors upplevelser under HLR och sjuksköterskors upplevelser efter HLR. Kontinuerlig HLR- utbildning upplevdes vara en positiv erfarenhet som förberedde sjuksköterskorna inför verkliga situationer. Dock kunde simuleringarna vara för simpla och inte tillräckligt verklighetstrogna. HLR- situationen upplevdes oftast som stressande och ångestladdad och gav många sjuksköterskor ett adrenalinpåslag som både kunde ha en positiv och negativ inverkan på den kognitiva funktionen. Sjuksköterskorna upplevde att de efter händelsen hade ett behov av att bearbeta känslor och ett bra instrument för detta ansågs vara debriefing. Ytterligare forskning om sjuksköterskors upplevelser av HLR krävs för att utröna varför vissa sjuksköterskor påverkas mer än andra av händelsen trots likartad utbildning.

  • 135.
    Arlegui, Leigh
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap.
    Changes in Anaerobic Sprint Performance, Perceived Muscle Soreness and Sleep Quality after Wearing Compression Garments during Recovery from a Strength Training Workout2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Compression garments are elastic, body-tight pieces of clothing with different pressure gradients used as a recovery method after exercise, such as strength training. Compression garments have increased in popularity within recreational and elite athletes as it is believed that they promote a reduction of muscle soreness and inflammation, which in turn may enhance performance. However, the exact physiological, psychological and performance enhancing effects of compression garments after recovery still remain unknown. Aim: To investigate whether female and male recreational athletes wearing full leg customised compression garments for at least 15 hours following a personalised strength training workout leads to an improvement in anaerobic sprint cycling performance as well as a reduction of perceived muscle soreness. Additionally a sleep quality assessment was conducted to assess the effects of the garments during sleep. Methods: Thirteen male and female subjects took part of a cross-over, randomised, controlled study. Subjects performed the first set of tests including Wingate anaerobic sprint test followed by their personalised strength training workout, after which they recovered with Compression Garments (CGS) or without compression garments (CON). They then returned 24hrs later to perform the second set of tests. Ten days later the same procedure was conducted however the other recovery method was used. Results: No significantdifferences were found between CGS and CON for the Wingate anaerobic test performance. Perceived muscle soreness was lower when subjects wore the garments and they felt better recovered 24hrs post-intervention compared to the CON condition. Some aspects of sleep were affected by wearing the compression garments during sleep however it was unclear whether this had an impact on performance. Conclusion: Recovering with customised full leg compression garments did not promote an improvement of physiological power performance 24 hours after a personalised strength training workout session. However perceived muscle soreness was reduced and the perception of recovery improved. The compression garments caused some sleep disturbances as subjects rated that they were too warm, suggesting a possible drawback of recovering with garments if worn during sleep.

  • 136.
    Arlid, Jonas
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nilja, Nicklas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Olofsson, Nina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd för barn och ungdomar med särskilda behov: En intervjustudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund/Syfte: Ett av Folkhälsoinstitutets 11 målområden är fysisk aktivitet, målområdet innefattar att främja fysisk aktivitet bland befolkningen. Ett steg i detta arbete är att rekommendera fysisk aktivitet 30-60 minuter om dagen. Hallands Idrottsförbund bedriver olika projekt för att kunna erbjuda barn med särskilda behov möjlighet att bli fysiskt aktiv i en idrottsförening i samarbete med bland annat Barn och ungdoms psykiatri, Region Halland och habiliteringen. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av fysisk aktivitet som hälsofrämjande metod för barn och ungdomar med särskilda behov.

    Metod: En kvalitativ metod användes och 6 intervjuer genomfördes på olika arbetsplatser bland personer som jobbar med hälsofrämjande åtgärder och insatser för barn och ungdomar. Intervjuerna transkriberades från ljudfil till text och analyserades till en temaanalys.

    Resultat: Temaanalysen resulterade i tre olika teman. Det första temat var betydelsen av barn och ungdomars hälsofrämjande arenor, här visade det sig att skolan och föreningslivet är de två viktigaste arenorna för att nå ut till barn och ungdomar med hälsofrämjande arbete. Det andra temat var motivation och stöd till barn och ungdomar där det framkom att motiverande samtal är en tänkbar metod för att motivera äldre barn till fysisk aktivitet. Stöd från omgivningen är även en viktig komponent för att motivera barn och ungdomar till fysisk aktivitet. Det tredje temat var hinder och behov i arbetet. Här beskrevs fördelar och nackdelar inom det aktuella området exempelvis hur ekonomin kan vara ett hinder både för föräldrar och föreningar. Det framkom även att kompetensen hos de ledare som arbetar med barn och ungdomar behövs utvecklas.

    Implikation: Vi vill med hjälp av denna studie belysa olika hinder och behov samt vad som är viktigt att tänka på inom det hälsofrämjande arbetet med barn och ungdomar exempelvis utökade resurser inom föreningslivet och stöd från omgivningen. Ett steg i att hitta tänkbara lösningar för att gagna fortsatt arbete inom det aktuella området är att underlätta för föräldrar att erbjuda sina barn fysisk aktivitet genom ekonomiskt och praktiskt stöd.

  • 137.
    Arnell, Erika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Höjskeld, Lena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Diagnosen få känner till: Erfarenheter av Myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS) är en komplex sjukdom av okänd etologi. ME/CFS syns inte på utsidan men leder till funktionsnedsättning i varierande grad. Okunskapen om sjukdomen är stor vilket leder till att många får diagnos i ett sent skede eller en felaktig diagnos. ME/CFS innebär en etisk utmaning för forskningen, samhället och inte minst för sjukvården, då evidens för både omvårdnad och behandling fortfarande saknas. Syftet var att undersöka personers erfarenheter av att leva med ME/CFS. I databearbetningen framkom tre kategorier: möte med vården, påverkan på vardagen samt anpassning till livssituationen. I resultatet påvisas erfarenheter från personer med ME/CFS och hur de upplever bemötandet med vården och den okunskap som råder. Det framkommer att sjukdomen påverkar identitet, relationer och aktivitetsförmåga. Resultatet visar även hur livet förändras samt vilka strategier som krävs för att hantera vardagen när förutsättningarna i livet förändras. För att möta omvårdnadsbehovet hos personer med ME/CFS krävs mer forskning och utbildning för vårdpersonal.

  • 138.
    Aronsen-Torp, Jenny
    et al.
    School of Health and Society, Kristianstad University, Kristianstad, Sweden.
    Berggren, Vanja
    School of Health and Society, Kristianstad University, Kristianstad, Sweden.
    Erlandsson, Lena-Karin
    Department of Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Somali Women's Experiences of Cooking and Meals after Immigration to Sweden2013Inngår i: Journal of Occupational Science, ISSN 1442-7591, E-ISSN 2158-1576, Vol. 20, nr 2, s. 146-159Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article elucidates Somali women's experiences of cooking and meals after immigration to Sweden. Six Somali women participated in repeated focus group interviews. Content analysis of the interviews resulted in four themes: change in routines and content of the daily meals, changed experiences related to cooking and shopping for groceries, the social dimensions in food-related occupations, and change of identity and roles. According to the women, variety of factors related to their life in Sweden had led to changes in their food occupations and meals: environmental changes, societal factors and the fact that the women secured employment. Although their new focus on employment led to altered responsibility and time for the cooking, foodrelated occupations remained important for the creation of identity and the maintenance of the family. This study may inform the development of strategies to restrict the negative impacts of immigration on Somali women's health. Future research will increase understandings of the relationships between food-related occupations and women's roles, identity and health. © 2013 The Journal of Occupational Science Incorporated.

  • 139.
    Aronsohn, Tove
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nevland, Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Acceptera och förneka: Copingstrategier vid långvarig muskuloskeletal smärta2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Långvarig muskuloskeletal smärta är ett stort problem bland Sveriges befolkning idag. Vid långvarig muskuloskeletal smärta behövs copingstrategier för att möjliggöra hanteringen av smärtan. Vilka strategier en individ använder sig av är beroende på individens livshistoria. Det är av vikt att sjuksköterskan har ett holistiskt synsätt för att kunna ge stöd åt individen vid valet av copingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att identifiera copingstrategier hos individer med långvarig muskuloskeletal smärta. I studien ingick 12 vetenskapliga artiklar varav 9 kvalitativa och 3 kvantitativa. Det framkom att individer med långvarig muskuloskeletal smärta använde sig av många olika copingstrategier som ingick under att förneka och acceptera, vilket kunde leda till misslyckad anpassning eller anpassning. Strategier vid acceptans och förnekande fungerade som redskap för individer med långvarig muskuloskeletal smärta vid coping. Synen på människan ska vara holistisk och sjuksköterskans omvårdnad ska fungera som ett stöd för individer med långvarig muskuloskeletal smärta vid valet av copingstrategier. Inga studier belyste betydelsen av sjuksköterskans omvårdnadsarbete vid individens val av copingstrategier. Mer forskning kring vad en sjuksköterska gör för att möjliggöra coping och utvecklingen av copingstrategier för individer med långvarig muskuloskeletal smärta efterlyses.

  • 140.
    Aronsson, Desirée
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Prado, Karen
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Faktorer som påverkar egenvården vid diabetes mellitus typ 22010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskor möter ofta patienter med diabetes typ 2 som av flera olika anledningar har problem med följsamheten till egenvården. Därför är det viktigt att känna till de olika faktorer som hindrar samt främjar patienter i deras egenvård. Syftet med studien var att belysa de faktorer som påverkar egenvården hos patienter med diabetes mellitus typ 2. Studien är genomförd som en litteraturstudie. Majoriteten av patienterna upplevde att de saknade kunskap i behandling om diabetes typ 2, en av anledningarna till detta var att de fick olika information från vårdpersonal om hur de skulle sköta sin egenvård. Vidare visar studien hur brist på motivation och rädsla för senkomplikationer påverkar egenvården. Många patienter hade även svårt att identifiera sig som diabetiker. Mer forskning kring hur kunskapsinlärningen om diabetes typ 2 sjukdomen skiljer sig mellan olika patienter vore av intresse.

  • 141.
    Arosenius, Maria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Holmqvist Lidh, Linnéa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    En kamp mot tiden: Att uppleva livskvalitét och välbefinnande vid den obotliga sjukdomen ALS2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig, neurologisk sjukdom som karaktäriseras av en progressiv nedbrytning av det motoriska nervsystemet. Symtomen är tilltagande muskelsvaghet som slutligen orsakar förlamning och andningssvikt. Överlevnadstiden från sjukdomens debut är två till fem år. Det finns i dagsläget ingen botande behandling mot ALS, istället läggs fokus på att lindra symtom. Syftet med studien var att belysa livskvalitét och välbefinnande hos patienter med den obotliga sjukdomen ALS. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på tretton vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes. I resultatet framkom fyra teman; Betydelsen av fysisk försämring och förlust av kroppslig funktion, Betydelsen av stöd från familj, vänner och vårdgivare, Betydelsen av att leva i nuet och blunda för framtiden samt Betydelsen av att känna hopp och upprätthålla en positiv syn på livet. Det är angeläget att det genomförs fler kvalitativa studier som undersöker patienters individuella upplevelser av att leva med sjukdomen ALS.

  • 142.
    Arvidsson, Barbro
    Malmö School of education, Malmö, Sweden.
    Clinical supervision: a study of how psychiatric nurses experience group supervision2000Bok (Fagfellevurdert)
  • 143.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Malmö School of Education, Malmö, Sweden.
    Group supervision in nursing care: a longitudinal study of psychiatric nurses' experiences and conceptions2000Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom hälso- och sjukvården betonas att vården ska ges utifrån ett patientorienterat sätt. Om sjuksköterskor skall kunna ge patienten god omvårdnad, måste de själva ha en god arbetssituation. Det blir allt vanligare att sjuksköterskor i arbetet utsätts för en mängd negativa psykiska påfrestningar, såsom hot och våld, som kan leda till stress. Stress kan också relateras till att sjuksköterskorna i sitt arbete ställs inför komplicerade etiska övervägande. Det är viktigt att få möjligheter att reflektera över vilka etiska principer och ställningstagande arbetet baseras på. En metod som möjliggör reflektion är grupphandledning i omvårdnad. Deltagarna i grupphandledning bör ha samma yrkesbakgrund och ledas av en utbildad handledare, som också har samma yrkesbakgrund, som de som deltager i handledning. I handledning reflekteras över genomförda omvårdnadssituationer utifrån frågor som Vad hände? Vilka etiska aspekter förekommer? Vad kan sjuksköterskan göra annorlunda om det händer igen? Det handlar om att genom reflektion undersöka hur sjuksköterskan agerar, gör bedömningar, tänker och känner i olika omvårdnadssituationer. I detta sammanhang kan hon/han få emotionell och teoretisk återkoppling, ges möjlighet att kritiskt granska och diskutera svåra ställningstaganden samt få alternativa handlingsmöjligheter. Det övergripande syftet med föreliggande studie var att granska och undersöka hur psykiatrisjuksköterskors professionella kompetens över tid förändrades genom grupphandledning i omvårdnad. Tre delstudier genomfördes. Undersökningsgruppen bestod av tolv psykiatrisjuksköterskor, fördelade på två grupper som erhöll handledning i omvårdnad under två år. Inför den första delstudien konstruerades två frågeformulär för att undersöka om deltagarna i grupphandledning upplevde trygghet, tillit och lärande under handledningssammankomsterna. Resultatet från delstudie 1 visar att psykiatrisjuksköterskorna i hög grad upplevde att handledningssammankomsterna karakteriserades av ett humanistiskt synsätt. Deltagarna upplevde stöd, hjälp och att man lyssnade på varandra samt att alla hade en inlevelseförmåga. Efter varje handledningssession skrevs dagbok över vad som hänt. Avsikten med dagboksanteckningarna var att få material som beskrev handledningssituationerna. En allmän kunskapsutvecklande handledningsmodell skapades av de i resultatet framtagna orden och formuleringarna. Handledningsmodellen kan användas vid uppbyggnad och genomförande av handledning och undervisning inom olika yrkesområden för att stimulera till ökad yrkesmässig utveckling. Delstudie 2 och 3 utgjordes av svar från intervjuer med deltagarna efter ett år och två år, under pågående handledning, samt fyra år efter avslutad grupphandledning i omvårdnad. Resultatet visar att psykiatrisjuksköterskorna kände ökad arbetstillfredsställelse. De förvärvade ökad kunskap och kompetens och fick förstärkt säkerhet i omvårdnadssituationer. Vidare uppfattade de att deras självförtroende ökat. Vid fyra årsuppföljningen framkom att psykiatrisjuksköterskornas yrkesidentitet hade förstärkts. De hade integrerat omvårdnadsperspektivet i det dagliga arbetet. Grupphandledning i omvårdnad bidrog till att deltagarna vidmakthöll styrka och hade kraft att fortsätta att arbeta. Psykiatrisjuksköterskorna önskade att grupphandledning i omvårdnad skulle utgöra en integrerad del i deras yrkesverksamhet. Efter avslutad handledning kvarstod känslan av gemenskap bland de som deltagit i handledning. I Sverige är omvårdnadsforskning på frammarsch och ger sjuksköterskor en god möjlighet till uppdatering och att bli mer avancerade och skickliga i sina uppgifter. Presenterade studie visar att grupphandledning i omvårdnad är ett sätt att få ökad medvetenhet om hur omvårdnadsforskningens resultat kan förklaras, tydliggöras och tillämpas. Grupphandledning i omvårdnad bör vara en naturlig del i sjuksköterskeutbildningen.

  • 144.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Yrkesmässig handledning i omvårdnad2006Inngår i: Psykiatrisk omvårdnad: att stödja hälsofrämjande processer, Lund: Studentlitteratur, 2006, s. 139-154Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Boken, den första i sitt slag, har ett hälsofrämjande förhållningssätt både vad gäller att förhindra att psykisk ohälsa uppstår och att förhålla sig till personer som i någon mening drabbats av psykisk ohälsa. Syftet är att locka fram hälsofrämjande processer, att hitta hälsan i det sjuka.

    Författarna beskriver den vårdande insatsen, mötet och relationen mellan vårdare och patient/vårdtagare. Boken belyser också betydelsen av att övriga sociala relationer fungerar, såväl inom familjen som i övriga samhällslivet. Värdet av stöd till vårdarna i form av yrkesmässig handledning lyfts fram, liksom vårdmiljöns betydelse.

    Boken vänder sig till universitets- och högskolestudenter vid specialistutbildningar för sjuksköterskor inom psykiatrisk omvårdnad, vid utbildningar med inriktning mot folkhälsa samt till kliniskt verksamma inom hälso- och sjukvården.

    (Från Studentlitteratur)

  • 145.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Baigi, Amir
    Department of Primary Health Care, Sahlgrenska Academy, Göteborg University, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    Faculty of Health and Caring Sciences, Institute of Nursing, The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Sweden.
    Changes in the effects of process-oriented group supervision as reported by female and male nursing students: a prospective longitudinal study2008Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 22, nr 3, s. 437-444Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this prospective longitudinal study was to perform a large-scale investigation over a longer period of time, to evaluate changes in the effects of process-oriented group supervision (PGS) as reported by female and male nursing students undergoing a 3-year nursing education. The study included nursing students (n = 183) who were followed during their 3-year study period in relation to their participation in PGS.

    Methods:

    A questionnaire consisting of three subscales: supportive (six items), educational (six items) and developmental (six items) as well as three items of a socio-demographic character (age, gender and previous experience of healthcare work) was used. Student’s t-test was conducted to compare the educational, supportive and developmental subscales between the first and third year.

    Results:

    Females had a significant increase in the educational subscale (p = 0.018) over the 3-year study period, while no such difference was found for the males (p = 0.733). The female students also exhibited an increase in the supportive subscale (p = 0.031) over the 3-year period, while there was no difference for the male students (p = 0.426). There was also an increase in the developmental subscale for the female students over the 3-year period (p = 0.047) but no significant difference for their male counterparts (p = 0.912). For the study group as a whole, an increased positive effect of supervision was observed in the educational subscale (p = 0.020).

    Conclusions:

    The findings have strengthened the argument for the use of PGS in nursing education. To achieve the goal of PGS, which is supportive, educational and developmental in nature, it is important to bear in mind that the supervision needs of women and men can differ. Further research should therefore map out the supervisees’ experiences and expectations of participating in a single sex group.

  • 146.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Franke, Anita
    Department of Education, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Nurses' various ways of conceiving their learning process as doctoral students: A phenomenograhic study2013Inngår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 13, nr 1, s. 53-57Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: The aim was to describe variations in how doctoral students conceive their learning process to become researchers in the light of their professional background as nurses. BACKGROUND: Nursing research is an emerging discipline and the number of nurses who acquire a doctor's degree is increasing. METHOD: The study had a descriptive, qualitative design with a phenomenographic approach and was carried out by means of 20 interviews. RESULTS: Three different description categories emerged: (1) A learning process that provides a synthesis of different parts of the research process aimed at developing preparedness for action within the nursing profession. (2) A learning process where practical problems are integrated with and problematised in relation to scientific theories. (3) A learning process involving the transformation from nurse to researcher. CONCLUSIONS: The description categories revealed that the focus was on solving problems that occur in health care and synthesising them by means of research tools. Furthermore, the doctoral students explored different ways of understanding and developing their awareness of the nature of research. Focus was also on the nursing profession and practice and a shift towards the role of a researcher was evident.

  • 147.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Fridlund, Bengt
    Department of Nursing, Lund University, Lund, Sweden.
    Factors influencing nurse supervisor competence: a critical incident analysis study2005Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 13, nr 3, s. 231-237Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to identify factors related to critical incidents that influence the competence of nurse supervisors. Nurse supervisors require considerable competence in order to help supervisees to reflect on their clinical work and to interpret the needs of the patient. A qualitative approach involving the critical incident technique was used. Critical incidents were collected by means of self-reports from 25 nurse supervisors. Two main areas emerged: a professional and a personal stance. The professional stance described the nurse supervisors’ awareness of the importance of creating a secure learning environment and facilitating reflection. The supervisors structured the material and created awareness of fundamental nursing values. The second main area, personal stance, described the nurse supervisors’ behaviour when they gave the participating nurses the opportunity to work through the experiences gained in the daily provision of nursing care. Although they experienced lack of self-assurance during the supervision session, they also expressed security regarding their own performance as nurse supervisors. Nurse supervisors need to include more nursing theory and focus on the nursing process as well as being aware of their own shortcomings and resources. One way for the supervisior to scrutinize his/her actions is to discuss and examine them with a more experienced nurse supervisor colleague.

  • 148.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Löfgren, H.
    Department of Educational and Psychological Research, School of Education, Malmö University, Malmö, Sweden .
    Fridlund, Bengt
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Psychiatric nurses' conceptions of how a group supervision programme in nursing care influences their professional competence: a 4-year follow-up study2001Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 9, nr 3, s. 161-171Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: The aim of the study was to describe, after 4 years, psychiatric nurses' conceptions of how a 2-year group supervision programme within nursing care had influenced their professional competence.

    BACKGROUND: The intention of group supervision in nursing care is to understand nurses' experiences within real care settings and to structure these in a professional and personal context.

    METHODS: Ten psychiatric nurses participated in a 2-year group supervision programme. They were interviewed 4 years after the group supervision was ended. Data were analysed according to the phenomenographic method.

    FINDINGS: Six description categories emerged: a feeling of job satisfaction; gaining knowledge and competence; gaining a sense of security in nursing situations; a feeling of personal development; realizing the value of supervision; and a sense of professional solidarity.

    CONCLUSIONS: The findings of the 4-year follow-up showed that a group supervision programme in nursing care had lasting influences on the psychiatric nurses' professional competence in the form of a pronounced professional identity and an integrated nursing care perspective. Group supervision contributes to maintaining the strength and energy needed to carry on working, which makes continuing supervision necessary.

    IMPLICATIONS: An important research implication could be to investigate the type of knowledge that ought to be developed within group supervision in nursing care.

    © 2001 Blackwell Science Ltd.

  • 149.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Löfgren, H.
    Department of Educational and Psychological Research, School of Education, Malmö University, Malmö, Sweden.
    Fridlund, Bengt
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Psychiatric nurses' conceptions of how group supervision in nursing care influences their professional competence2000Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 8, nr 3, s. 175-185Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: The aim of the study was to describe, after 1 and 2 years respectively, psychiatric nurses' conceptions of how group supervision within nursing care influenced their professional competence.

    BACKGROUND: The intention of group supervision in nursing care is to understand nurses' experiences within real care settings and to structure these in a professional and personal context.

    THE STUDY: Ten psychiatric nurses participated in the group supervision. They were interviewed on two occasions: after 1 and 2 years, respectively.

    FINDINGS: The data analysis was influenced by the phenomenographic approach and provided four description categories: a feeling of job satisfaction; acquiring knowledge and competence; gaining a sense of security in nursing situations; and a feeling of personal development.

    CONCLUSIONS: In supervision, practice and theory are integrated, resulting in enhanced nursing competence among the participants. Supervision should be an integrated part of nursing work and regarded as a means of quality assurance. A long-term follow-up could give valuable proof that group supervision in nursing care has a lasting effect on nurses' professional competence.

  • 150.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Skärsäter, IngelaHögskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för sjuksköterskeutbildning.
    Psykiatrisk omvårdnad: att stödja hälsofrämjande processer2006Collection/Antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    oken, den första i sitt slag, har ett hälsofrämjande förhållningssätt både vad gäller att förhindra att psykisk ohälsa uppstår och att förhålla sig till personer som i någon mening drabbats av psykisk ohälsa. Syftet är att locka fram hälsofrämjande processer, att hitta hälsan i det sjuka. Författarna beskriver den vårdande insatsen, mötet och relationen mellan vårdare och patient/vårdtagare. Boken belyser också betydelsen av att övriga sociala relationer fungerar, såväl inom familjen som i övriga samhällslivet.

    (Beskrivning från förlaget)

1234567 101 - 150 of 1935
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf