hh.sePublications
Change search
Refine search result
1234 101 - 150 of 194
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Kristén, Lars
    et al.
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI).
    Klingvall, Bodil
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI).
    Ring, Mikael
    Unit for Human Geography, Department of Economy and Society School of Business, Economics and Law, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Co-developing inclusive tools in Physical Education (PE) for all pupils in school2019In: HEPA Europe, 28-30 August 2019, Odense, Denmark: Abstract Book, Odense, 2019, no 1, p. 95-95Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose was to test and evaluate a prototype from a child’s perspective, with the specific aim to investigate how participation, inclusion, learning are expressed in the use and development of various new sports tools in the subject of PE at three schools in southwest Sweden. Development of inclusive tools for PE is often conducted without involving children as co-developers or viewing education as consisting of a heterogenous target groups, such as children with disabilities. The study is a part of a larger project on innovations from a norm-critical perspective on tools for PE with children both with and without disabilities and companies as co-producers.

    Methods: The study uses qualitative methods such as interviews, films and participant observations with an intervention approach. The study was carried out at 3 elementary schools in south-west Sweden with approximately 15-20 children with and without disabilities, a total of about 60 children aged between 10 and 15.

    Results: The results show that participation and inclusion play an important role developing and using tools in PE. The study also suggests that participation and inclusion may enhance learning, within the development and creative use in classes where challenges and obstacles were necessary to be dealt with by the children.

    Conclusions: The children gave development proposals and different perspectives on inclusion. Teachers need also some tools to guide the students how to reflect on different actions in PE for all. The students was given an opportunity to reflect about training and norms, and these discussions gave us important knowledge about their needs. The childrens voices were important for researchers and entrepreneurs to develop the ability to think in new ways. Belonging and togetherness among pupils and teachers during PE lessons contributed to adapting the PE material to everyone's needs and conditions.

  • 102.
    Lagergren, Anniqa
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Holmberg, Kristina
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Learning in new perspectives – entanglement of children, teachers and digital technology2017In: 27th EECERA Annual Conference: Social Justice, Solidarity and Children’s Rights’, Bologna, Italy, 29th August – 1st September 2017: Abstract Book, 2017, p. 230-230Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper is based on preliminary results of an on-going study. The aim is to investigate entanglements of children, teachers and digital technology, where humans as well as materiality are considered as actors. Learning is a main concept in the research field of didactics and preschool practice. Research is also highly dominated by a deterministic and dialectic approach. Instead, this study investigates the becoming of an entangled child, where the child continuously is in intra-actions with other humans and digital technology. In this setting Barads (2007) agential realism becomes a way to problematise widespread beliefs about the learning child. In this study, the concept intra-action (Barad, 2007) is used to analyse the becoming of the digital child. Preschool children 4-5 years old, preschool teachers and preschool teacher students participated. They explored a digital App (Toontastic 3D) and created a story with sound and moving images in a Digital Laboratory Centre (DLC). Field notes and video registrations were used for documentation. Ethical standards were assured through written informed content by all parents and personnel, and oral consent from the participating children. Results show that children together with digital technology are strongly bound to each other during the activities. In these entangled becoming actions is reliant both of the children and the technology. Also, the spectrum of action possibilities increases during the process. It is interesting to further discuss the concept of learning in an agential realism perspective as learning emerges without any involvement of teacher students or preschool teachers.

  • 103.
    Lagergren, Anniqa
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Sjöberg, Jeanette
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Children’s actorship in activities with digital media in preschool settings – play or learning?2015In: 25th EECERA Annual Conference "Innovation, Experimentation and Adventure in Early Childhood": Abstract Book, 2015, p. 291-291Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim is to highlight what kind of play and learning is constituted in situations where preschool children are involved in activities with digital media. This paper presents the results from a research project of children encountering computer tablets in preschool settings. The study is located in a contextual perspective on play (Edwards, 2013), building on earlier studies of digital play and learning (Plowman, McPake & Stephen, 2008) and of digital media and popular culture (Gutnick, Robb, Takeuchi & Kotler, 2011). The theoretical framework for this study draws upon a sociocultural perspective on play and learning (Vygotsky, 1933; Wertsch, 1998), as well as the perspective on participation as a process where both activity and to join in a social practice are components (Lave & Wenger, 1991; Wenger, 1998). Two Swedish preschools with a total of 35 children aged 3- 5 years old participated. The material consists of video recordings followed by interaction analysis. Ethical standards were assured through written informed content by all parents and personnel, and oral consent from the participating children. Main findings show that within this specific context both play and learning takes place in parallel in relation to closeness and distance: on one hand in form of joint activities and mutual enjoyment, and on the other in form of struggle of power and strategies for cheating. Finally, in the children's activities with digital media, popular culture is abundantly present as a facilitator for play and learning, hence should be taken into account in the didactical practice.

  • 104.
    Larsson, Elisabeth
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Den skenbara normbrytaren: - En studie av genuskonstruktion i fyra svenska bilderböcker för barn2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstract

    Elisabeth Larsson

    Den skenbara normbrytaren – en studie av fyra svenska bilderböcker

    UV5002 Ht 2011

    I förskolans uppdrag ingår att motverka stereotypa genusnormer, vilket även innefattar att oreflekteratpresentera sådana via litteratur skriven för barn. Genom att uppmärksamma barnlitteratur somskapare och upprätthållare av genusstereotyper och genusnormer kan detta medvetandegöras ochdärmed bemötas.Är bilderböcker för barn bärare av genusnormer eller är de objektiva och fria från dylika värderingar?Med den frågeställningen som utgångspunkt tar föreliggande uppsats sig an Pija Lindenbaumsbilderböcker Gittan och gråvargarna, Gittan och älgbrorsorna, Lill-Zlatan och morbror raringsamt Kenta och barbisarna för att undersöka huruvida dessa motverkar eller cementerar rådandesyn på kön och genus.Studien tar avstamp i ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv, då man inom denna riktningfokuserar på de normer och ramar som styr formandet av sociala genusstrukturer, vilket är engrundläggande del i föreliggande studie.Studien bygger på Maria Nikolajevas förslag till analysverktyg, vilka fokuserar på hur genusframställs i bilderböcker riktade till barn.Analysen visar att samtliga studerade verk är bärare av genusvärderingar som inte ligger i linjemed dem som förskolan förväntas förmedla, trots att verken till ytan sett marknadsför sig som genusmedvetna.Studien har relevans för aktiva inom pedagogisk verksamhet för yngre barn då den fokuserar påhur sagda verk inverkar på en yngre publik. Studien kan även med fördel läsas av litteratur- och genusvetaredå dessa ämnen intar en framträdande roll i tidigare nämnda undersökning.

  • 105.
    Leandersson, Mattias
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Hur talar lärare om de nya kursplanerna i naturkunskap?: En studie baserad på gruppintervjuer av lärare2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen handlar om de nya kursplanerna för naturkunskap på gymnasiet (gymnasieskolan 2011). Syftet med studien var att ta reda på hur lärare talar om de nya kursplanerna och hur lärarna konstruerar kursen, eleverna och sig själva när de får tala om kursplanen.

    Fokus i kursplanen har lagts på ämnets syfte som är övergripande för hela naturkunskapen och på kursen naturkunskap 1a1 vad gäller centralt innehåll och kunskapskrav.

    Den tidigare forskning studien knyter an till rör läroplansteori och ”det professionella objektet”. Läroplansteorin sammanfattas i de delar som är relevanta för studien och dessa är: läroplansformulering och makt, läroplanskoder, transformering av läroplanen och läroplanens fem ansikten

    Arbetet var en socialkonstruktionistisk studie med ett diskursanalytiskt angreppssätt. Metoden för datainsamling har varit kvalitativ och har rent praktiskt genomförts via två gruppintervjuer av lärare.

    Resultatet av undersökningen visade att lärarna konstruerade sig själva som de som ska ”ge” undervisning och eleverna blir således ”mottagare”. Lärarna konstruerade eleverna som en grupp istället för som individer och diskuterade elevers förmågor. I resultatet den största textmassan om hur de konstruerade ämnet eftersom det var detta lärarna valde att tala mest om. Kursen konstruerades b.la. som moraliserande, samhällsvetenskaplig och tidspressad.

    Slutsatsen av studien är att lärare innehållsmässigt och variationsmässigt mest väljer att tala om kursen och dess innehåll då de får bestämma hur de ska tala om de nya kursplanerna. Kursen konstrueras bl.a. som tidspressad, moraliserande och rättvis. Lärarna konstrueras som givare av undervisning och ställer sig som överordnande och eleverna som underordnande. Eleverna konstrueras i övrigt som oförmögna att ta egna initiativ och som en grupp elever, inte som individer.

    Nyckelord: naturkunskap, 1a1, kursplan, gy11, socialkonstruktion, diskursanalys, gruppintervju 

  • 106.
    Lejon, Sara
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS).
    "Det är väl kanske såhär, feministiskt systerskap inklätt i en sport. Eller så är det tvärtom" : en studie av villkoren för lärande av och deltagande i den kvinnliga idrotten roller derby.2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The present study examines and describes how a female roller derby league discursively construct themselves, their sport and their own sports activity. From a social constructive and feminist approach, I have through an ethnographic approach studied a roller derby league based on interviews, observations and photography. The results were then thematised in relation to the question formulation: according to the participants – what characterizes the practice of roller derby in relation to what they call traditional sports? The results were then processed through a critical discourse analysis that showed how the women in this study construct their sport and their participation in sports in three discursive directions in relation to the traditional sport and the image of sports woman which is prevalent there. The study's conclusion is thus a question - can roller derby as a phenomenon be seen as a questioning of what women can learn, to be and to do, in traditional sports?

  • 107.
    Lesné, Susanna
    Halmstad University, School of Humanities (HUM).
    Does working in asymmetrical pairs in class lead to better results than working individually?: A study of an 8th grade English class in Sweden2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    According to former brain surgeon, Nils Simonson, Swedish schools are wasting their students’ time by using teaching methods that lead to poor memorization, namely reading and listening as separate activities. He instead suggests that the students use methods that lead to better memorization. The study described in this rendering focuses on two of Simonson’s suggestions – discussion and peer teaching.

    This work accounts for a study, in which Swedish 8 thgrade English students were working in asymmetrical pairs, i.e. pairs composed by students on different levels of achievement. The study was aimed at finding an answer to the thesis question of whether working in asymmetrical pairs led to a larger or smaller improvement, on a final grammar test, than the improvement of the rest of the students in the class, who were working individually, and thus formed a control group for the study.

    The result was that the students in three out of four asymmetrical pairs improved their results more than the control group. Since one of the students in the fourth asymmetrical pair had been absent, they had only been working together during half the period of the study. This probably explains why their improvement was only on the same level as the improvement of the students in the control group. The answer to the thesis question is therefore that working in asymmetrical pairs led to better results on the final grammar test, than working individually. If the results of the participating students are divided into different groups, we also find that the students with the lowest results on the initial grammar test were those who improved their results the most, which could possibly be explained by a better room for improvement.

    Due to the short time range of the study, it was limited to one class, and the generalizability of the study is hence very low. However, it could potentially serve as a pilot study for larger research projects. My main idea of future research is thus to expand the study to a larger number of students. It would also be interesting to incorporate students on all levels of achievement into a similar research project.

    This work incorporates predominant teaching science theory, such as socio-cultural theories, and influential second language acquisition theory, such as the input hypothesis, the output hypothesis and focus on form instruction.

  • 108.
    Lievonen, Heli
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Lärande i en mångkulturell skola: Ett sociokulturellt perspektiv på lärande i undervisningen hos två SO-lärare2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats har varit att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera vilket lärande som möjliggörs hos två lärare i en mångkulturell skola. Jag har gjort en etnografisk studie där jag under några veckors tid har observerat, haft både formella och informella samtal samt samlat arbetsmaterial i två klasser. Den ena klassen går i årskurs 8 och läser historia under min tid i klassrummet. Den andra klassen går i åk 9 och läser religionskunskap. Min studie pekar mot att den ena klassen riskerar att enbart syssla med memorering och kvantitativ kunskaps­hantering, vilket inte är utvecklande för de högre nivåerna av tänkandet. Det visar sig bland annat i typen av uppgifter som eleverna arbetar med, den okritiska förmedlingen av omvärlden men också i en arbetsprocess som överlåts till eleverna själva. Eleverna riskerar att lära sig en okritisk bild av sin omvärld eftersom det i undervisningen finns en reproduktion av ojämna maktförhållanden i samhället och en stigmatisering av muslimer och islam. I den andra klassen arbetar eleverna med kognitivt krävande uppgifter där de får rikligt med språkligt och kontextuellt stöd för att klara av uppgifterna. Läraren är aktiv i elevernas arbetsprocess vilket möjliggör för eleverna att få jobba inom sin närmaste zon för utveckling, som är en förutsättning för att de högre nivåerna av intellektet ska utvecklas. Det finns kritisk granskning i undervisningen. Emellertid är elevernas modersmål frånvarande och dessutom förbjudet i klassrummet trots att det finns nio modersmål i klassen. Detta komplicerar lärandet som möjliggörs eftersom reproduktionen av maktförhållandena i samhället kommer till uttryck genom de ojämlika förhållandena mellan svenska, de stora världsspråken och elevernas modersmål.

  • 109.
    Ling, Emma
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Jonsson, Lina
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    ”Typ att alla ska bli lika bra behandlade”: - en studie om personals och elevers medvetenhet om likabehandlingsplanen och det praktiska arbetet med planen på två skolor2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att få en tydligare bild av hur skolor arbetar med likabehandlingsplanen i praktiken samt hur medvetna personal och elever är om planen. Vi har använt oss av en blandad metod som är både kvalitativ och kvantitativ genom intervjuer och enkätundersökningar. De två skolorna valdes ut genom bekvämlighetsurval. En person som ansvarar för respektive skolas likabehandlingsplan och deltagarna till lärarenkäten valdes ut genom ändamålsenligt urval och deltagarna till elevenkäten valdes ut genom bekvämlighetsurval.

     Båda skolorna beskriver sitt praktiska arbete utifrån mål, åtgärder, främjande aktiviteter, ansvarsfördelning, information i ämnet och elevers påverkan. Skolorna ger till största del en väl överensstämmande helhetsbild av den aktuella situationen i ämnet. Det har dock i undersökningen framkommit att det finns vissa skillnader mellan de för likabehandlingsplanen ansvarigas och lärarnas uppfattningar jämfört med elevernas. Eleverna på båda skolorna har visat sig känna, till skillnad från de andra deltagande grupperna, en stor osäkerhet inom frågorna kring vad en likabehandlingsplan är för något, hur de blivit informerade om planen samt i frågan kring deras påverkan av planens utformning och innehåll.      

  • 110.
    Lundberg Bengtsson, Monika
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    ”SÄG INTE NEJ – SÄG JA!”: En undersökning om pedagogernas uppfattning av barns inflytande i förskolans verksamhet2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to investigate how preschool educators percieve the concept of child influence and how they respond to childrens’ influence in preschool activity.

    Earlier research shows that it is still unclear where and in what context children are given influence and how preschool educators work with preschool democracy.

    As a preschool employee I often feel insecurity when it comes to certain situations. In general, preschool educators feel they have overall knowledge in keeping a democratic way toward children, but lack proper leverage in applying the knowledge, i.e. concrete suggestions on how to interact with the children.

    Childrens’ influence is a vast chapter in the revised preschool curriculum, which is why I feel that preschool educators need to pay special attention to the policy documents regarding this. It is very important that educators raise childrens’ awareness regarding their right to influence and the possibility to affect their situation.

    The results I gathered show that there has been a change and that preschool educators of today are more aware about childrens’ right to influence and participate in everyday preschool. Meanwhile, through my research, I have found that preschool educators feel that children should have less influence when it comes to existential matters such as security and care which both are a big part of preschool activity. 

  • 111.
    Lundblad, Annelie
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Rasmusson, Petra
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Lärstilar2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lärare med respektive utan pedagogisk utbildning använder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att därigenom lättare kunna se sammanhangen när intervjuerna sedan genomfördes.

    I de teoretiska utgångspunkterna har vi valt att se närmare på speciellt Kolbs modell och Dunns lärstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lättare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bättre inlärning.

    Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn på intelligens, det han benämner som ”de nio intelligenserna”. Gardner menar

    I resultatet av våra intervjufrågor framkom att lärarna använde sig av lärstilar i någon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer. De ansåg även att det på våra praktiska skolor var viktigt att individanpassa lärandet och att använda sig av lärstilar.

    Slutligen diskuterade vi hur man kan frigöra tid för kompetensutveckling för lärarna.att intelligens inte är en fråga om hur intelligent man är, utan hur man är intelligent.

  • 112.
    Lundin, Lina
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Cronqvist, Paulina
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Det är svårt. Det är jättesvårt. Supersvårt!: En kvalitativ studie om pedagogers resonemnag kring ett källkritiskt förhållningssätt med fokus på bokläsning i förskolan.2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Med syfte att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring ett källkritiskt förhållningssätt med fokus på bokläsning i förskolan, har vi valt att göra en kvalitativ studie med socialkonstruktionism som teoretisk utgångspunkt. För att kunna besvara vår forskningsfråga som lyder: “Vilka tolkningsrepertoarer framträder i pedagogernas resonemang?” har vi använt oss av fokusgruppssamtal som metod. Totalt 14 pedagoger ingick i tre fokusgruppssamtal. De tolkningsrepertoarer som framträdde i pedagogernas resonemang påvisar att barn i förskolan anses vara för små för att utmanas i ett källkritiskt förhållningssätt eftersom de ännu inte kan läsa. Barnen anses även vara utsatta och ömtåliga och pedagogerna lägger därmed ansvaret på sig själva som de som borde vara källkritiska eftersom det är de som läser för barnen. Det påvisas även en ”sanning” som bör förmedlas till barnen men detta problematiseras genom en avsaknad av lämpliga strategier och redskap som pedagogerna kan använda sig av för att kunna erbjuda barnen detta källkritiska förhållningssätt. Resultatet belyser även att ett källkritiskt förhållningssätt är något som blir viktigt först senare i skolåldern.

  • 113.
    Lundqvist, Jonatan
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Yeniler, Deniz
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    The Issue of Assessing Reading Literacy: A Qualitative Study of Strategies Used for Assessment by ESL Teachers at an Upper Secondary School in the South of Sweden and its Consequent Hermeneutic Process.2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    A recent (2016) PISA survey has shown that, among Swedish youth, one in five students do not reach a basic level of reading literacy, a result mirrored that of a similar study from 2009, which suggests that Swedish schools and teachers have failed to address this issue successfully over a longer period of time. This raised the question of why this is and what possible measures could be taken to improve the situation. This study aimed to explore the topic of reading literacy in the ESL classroom. In particular it aimed to specifically research how teachers at a local school in southern Sweden individualise reading activities by assessing existing levels of reading literacy. This was achieved through semi-structured interviews with experienced teachers currently employed at the school who were asked whether or not they assess previous knowledge or skills and, if so, how. When challenged with a negative result, that is, no explicit strategies were discovered, the study took the form of a hermeneutic process in which new questions continuously arose and were explored regarding the subject of reading literacy. The guiding documents for Swedish upper secondary school were studied in order to clarify their approach toreading literacy and the assessment thereof. The conclusion of the study initially discusses the way in which the hermeneutic process has changed and challenged our perception of the topic of assessing reading literacy. Lastly, areas of improvement, and suggestions for future research on the subject, are discussed.

  • 114.
    Magnusson, Lina
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Voong, Cecilia
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Många ord, många tankar: Förskollärares syn på genus i barnböcker2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Genus har sedan länge varit en central del i förskolan och i dess läroplan. Förskolan ska motverka könsmönster i dess läroplan, vilket innebär att förskolan ska vara genusmedveten. Det finns sedan tidigare ett intresse hos oss författare om hur förskolorna arbetar med barnlitteratur och genus. Undersökningens syfte är att titta på hur de olika förskolorna arbetar med genus i barnböckerna. Vi har undersökt tre olika förskolor som samtliga är föräldrakooperativ som profilerar sig som genusinriktade. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med förskollärare vid dessa tre förskolor. Resultat visar att det finns skillnader mellan de föräldrakooperativa förskolorna, dock hade de alla samma grund i genusarbetet. Vidare diskuterades förskolornas hantering av böckerna. Förskolornas inriktning har problematiserats och granskats kritiskt.

  • 115.
    Magyar, Sophie
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Portfolio i förskolan: att synliggöra och reflektera kring barns lärande genom dokumentation2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Intresset för ämnet uppstod under en av mina verksamhetsförlagda utbildningar då dokumentationsmetoden disskuterades med verksamma inom förskolan. Bilden som målades upp kring arbetet med portfolio var då att pedagogerna nästan inte har någon tid att arbeta med dessa i den dagliga verksamheten, men också att dokumentation inte tas tillvara på i ett senare skede för ett vidare lärande.

     

    Studien syftar till att synliggöra arbetet med portfolio som dokumentationsmetod i ett urval av förskolor. Studien är gjord på tre olika förskolor belägna i två olika kommuner i södra Sverige.

     

    För att få en insikt i ämnet görs kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar på de olika förskolorna. Pedagogerna som intervjuats är väl insatta i ämnesområdet och har arbetat i förskola och med portfoliometoden under en längre tid. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Frågeställningarna som studien grundas i är följande: Hur används portfolio inom förskolan för att synliggöra och dokumentera barns lärande? Hur upplever pedagoger arbetet med portfolio inom förskolan? Hur används portfolion vid övergångar till andra förskolor eller till skolan?  

     

    Genom studien har jag fått veta att många förskolor just nu genomgår ett förändringsarbete gällande portfolio och dokumentation. Pedagogerna beskriver arbetet med dokumentation som ett krävande men ett absolut nödvändigt arbete.

    Gällande frågeställningen kring hur portfolio och dokumentation används vid övergångar från förskolan och skolan har jag fått kunskap kring att dessa sällan används eller följer med barnet till en annan verksamhet.

  • 116.
    Maltesson, Susanne
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Stigson, Sofie
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Tillsammans klarar vi mer: En aktionsforskningsstudie kring hur elever samarbetar i en utomhusmiljö2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår aktionsforskningsstudie är att se vilka möjligheter till samarbete matematiska uppgifter kan erbjuda i en utomhusmiljö. Detta gjorde vi genom att konstruera matematiska uppgifter som eleverna fick lösa på skolgården. Tidigare forskning tar upp positiva aspekter med att låta elever lösa matematiska uppgifter utomhus där de ser matematiken i ett konkret sammanhang. Forskning poängterar även betydelsen av att lära sig tillsammans med andra genom att få förklara sina tankar. Empiri samlades in genom observation och loggboksskrivande som sedan analyserades. Analysen visade att eleverna löste de matematiska uppgifterna tillsammans genom att diskutera och argumentera för sina tankar vilket förde eleverna framåt i uträkningen. Den centrala slutsats som vi ur ett specialpedagogiskt perspektiv drar är att matematiska uppgifter i en utomhusmiljö bidrar till att elever blir engagerade i uppgiften och därigenom samspelar med varandra på ett sätt som innebär att vägen till svaret är i fokus, inte svaret i sig självt. Genom denna studie vill vi uppmärksamma utomhusmiljön som en lärmiljö där eleverna får möjlighet att delta utefter sina förutsättningar.

  • 117.
    Mattson, André
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Rosqvist, Fredrik
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    VARFÖR BYTER INTE DU OM?: Elevers förklaringar till att de inte byter om och deras lärares syn på fenomenetExamensarbete lärarprogrammet2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I vår studie har vi haft för avsikt att i första hand undersöka omklädningsrummets påverkan påelevers deltagande i idrottsundervisningen. I en nationell utvärdering gjord på begäran avSkolverket uppgav 56 % av föräldrarna att idrott och hälsa är ett av de fem viktigaste ämnenai skolan. Frågan vi ställde oss var då ”Hur kommer det sig då att en del elever så ofta intebyter om till lektionerna?”. Om föräldrarna är så positivt inställda till ämnet idrott och hälsa,hur kommer det sig då att så många elever så ofta har lapp med sig om att inte vara med. Uppsatsen kommer ha sin teoretiska grund i Foucaults maktperspektiv och ett antalidrottspsykologiska perspektiv kring motivation och gruppdynamik. Det har gjorts en deldjupdykningar i ämnet bland tidigare C-uppsatser (Hanna Forsmark 2010, Anna Mårtenssonoch Maarit Nilsson 2005) men vi saknade fokus på de äldre eleverna i grundskolan och valdedärför att lägga vårt fokus på dem. Dessutom ville vi veta hur lärare som undervisar i idrottoch hälsa ser på elever som inte byter om till lektionerna.

    Resultatet av vår undersökning visar på att omklädningsrummet har en stor betydelse för attinte byta om, snuskiga duschrum, små omklädningsrum med mera är några exempel urempirin. Förutom omklädningsrummet fanns det en generell positiv bild till ämnet, meninnehållet delade informanterna i två läger. Även om eleverna var positiva till ämnet verkadede inte riktigt veta vad de lärde sig och till vilken nytta de var fysisk aktiva, det som framgickvar främst betyget och efter ledsagning kom de fram till mer hälsoinriktade aspekter.

  • 118. Milsta, M.
    et al.
    Tebelius, Ulla
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Center for Social Analysis (CESAM), Social Change, Learning and Social Relations (SLSR).
    Att leda lärmiljöer och att leda i lärande miljöer2003Book (Other academic)
  • 119.
    Mineur, Cecilia
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Bengtsson, Emma
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Samverkansklasser: Hur elever med autism, utan utvecklingsstörning, samt elever med autismliknande tillstånd kan inkluderas i grundskolan2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I vårt arbete utgår vi ifrån den nya bestämmelse som Skollagen har gett ut och den innebär att de elever som har autism, men utan utvecklingsstörning, samt de elever som har autismliknande tillstånd ska gå under grundskolans läroplan istället för grundsärskolan. Denna nya bestämmelse gjorde oss nyfikna på hur denna inkludering kunde ske ute i skolorna och vilka möjligheter det finns samt hur pedagogerna ställer sig till detta. I detta arbete vill vi därför med hjälp av verksamma pedagoger lyfta ett sätt på vilket inkludering av dessa elever kan ske i grundskolan. På denna nya bestämmelse kan det ske många olika tolkningar och genomförande. I kommunen som vi har valt att undersöka har de kommit långt med inkluderingsprocessen och många andra kommuner har denna implementering framför sig. Så som vår valda kommun har implementerat denna nya bestämmelse kan vara ett positivt och långsiktligt sätt, om de rätta förutsättningarna och kunskaperna finns. För att detta arbetssätt ska kunna bli långsiktligt krävs det därför att pedagogerna kan, vill och förstår vad arbetssättet kräver och dessa frågeställningar baserar vi vårt arbete på eftersom det även är dessa som implementeringsperspektivet grundar sig på. Pedagogerna har ett stort arbete framför sig med att inkludera alla elever i grundskolan och samtidigt utgå från varje enskild elevs behov. Vi lyfter i detta arbete ett sätt att genomföra denna implementering på.

  • 120.
    Morath, Ami
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Landgren, Jessica
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Innemiljön på förskolan: En studie på den kommunala förskolan och montessoriförskolans innemiljö och arbetssätt.2014Independent thesis Basic level (professional degree), 240 HE creditsStudent thesis
  • 121.
    Mossberg, Isabelle
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Strömqvist, Amanda
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    "FRÅGETECKEN VAR DET INTE, FÖR DET VAR INGEN FRÅGA”: En observationsstudie om gestaltande undervisning enligt fyra faser för elevers lärande om interpunktion.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Resultaten från nationella proven i ämnet svenska under läsåret 2017/2018 visar att 10,1% av eleverna i årskurs 3 som deltagit inte har uppnått kravnivån i delprovet som prövar stavning och interpunktion. I denna studie får eleverna ingå i språkrika miljöer i en social kontext med gestaltande och dramatiserande undervisning om interpunktion. Interpunktion avser användningen av skiljetecken som punkt, frågetecken och utropstecken. Syftet med studien är således att undersöka gestaltande undervisning om interpunktion i ämnet svenska. Utifrån frågeställningen; på vilka sätt påverkar gestaltande undervisning elevernas förståelse för interpunktion, har en deduktiv analys genomförts. Studiens teoretiska ramverk är den sociokulturella teorin, vilket ligger till grund för analysverktyget som används vid analysen av det empiriska materialet. Empirin består av videoobservationer, enkäter och elevtexter som transkriberats, sammanställts och analyserats. Resultatet visar att gestaltande övningar enligt fyra faser utvecklar elevernas  kunskaper om interpunktion genom att använda olika skiljetecken, men resultaten visar även att eleverna behöver fortsätta utveckla sin förmåga att bruka interpunktion. Fas 1 identifierar elevernas förkunskaper och bygger upp kunskap om interpunktion. Fas 2 vidareutvecklar elevernas förståelse för skiljetecken i olika meningar genom modellering.  Fas 3 visar en utveckling i elevernas förståelse för interpunktion och fas 4 visar elevernas självständiga kunskap om interpunktion. Vidare är det betydelsefullt att forska vidare om gestaltandets roll i skrivundervisningen i ämnet svenska, fler studier behöver genomföras och i synnerhet med det rådande svårigheterna för grundskoleeleverna att använda interpunktion i sina skrivna texter.

  • 122.
    Mosshagen, Lena Marie
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Johansson, Sofie
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Milda makter: En studie om styrningsstrategier i förskolan2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att studera pedagogers styrningsstrategier i förhållande till barns lek. Vår ambition med studien var att problematisera de styrningsstrategier som framkom i en förskolas praktik. Forskningsfrågorna som låg till grund för studien var:

    • Vilka styrningsstrategier i relation till barns lek är framträdande i en förskolas praktik?

    • Hur kan pedagogers styrningsstrategier problematiseras utifrån barns lek?

    För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna valde vi att göra ett strategiskt urval gällande studiens omfattning och antal deltagande. Undersökningen genomfördes på en förskola vid flera tillfällen genom videodokumentation. Det insamlade materialet analyserades och delades in i teman utifrån pedagogernas styrningsstrategier. Teorigenomgången som var till underlag för analysen belyser Michel Foucaults teorier om Governmentality som i stora drag innefattar alla maktprocesser i exempelvis skolan. I resultatet framkom det i de olika sekvenserna att det förekom styrningsstrategier i förskolans praktik på olika sätt. Huvudresultatet av vår studie var att pedagogernas styrningsstrategier verkade både explicit/ implicit, medvetet/ omedvetet och motiverat/ omotiverat. Eftersom det från pedagogernas håll många gånger är ofrånkomligt att påverka barnen och därmed styra deras handlingar i leken, så kom vi även fram till att styrningsstrategierna kan ses som en form av mild maktutövning, eftersom styrningen i det dokumenterade resultatet sker via subtila metoder, såsom blickar, närvaro etcetera. Oavsett i vilken riktning pedagogers handlande styr barns lek är styrningsstrategierna viktiga att få syn på, uppmärksamma och problematisera eftersom de påverkar barns lek och därmed deras utveckling. De situationer vi uppmärksammat och analyserat kan fungera som inspiration för andra pedagoger som vill arbeta självreflekterande och anta ett medvetet förhållningssätt.

  • 123.
    Nagy, Caroline
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Fler bråk i matematikundervisningen: En aktionsforskningsstudie där lärare lär om progression2017Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Few studies have a focus on progression in teaching and learning mathematics. An assumption for this study was that progression in teaching between school stages was important. The approach of the study was based on action research. Four teachers from preschool to 9th grade (age 1-16) were invited to a temporary team, a community of practice. The overall aim of the study was to develop knowledge about teaching fractions when teachers used students’ understandings as a point of departure for their action plans. A second aim was to illuminate what influences progression in their teaching.

    The team of teachers used the four phases of action research: plan, act, observe and reflect, during their learning processes. The teachers’ learning sessions were videotaped and transcribed and this provided the main data that formed the basis of the results. Wenger’s dimensions of social learning were used as an analytical tool: joint enterprise, mutual engagement and shared repertoire.

    Four themes that described teachers’ negotiation of qualities in mathematics instruction were identified: interpreting students’ understandings, basing instruction on students’ understandings, visualizing fractions and ensuring students’ understanding. When teachers, regardless of what stage was involved, reified similar instructions, it did not benefit students’ learning opportunities. In order to improve progression in teaching fractions, it was important that teachers succeeded in identifying students’ understandings and that the team negotiated different qualities in their community of practice. The shared repertoire (the pre-tests and the video recordings) formed the core of negotiating progression based on students’ understandings. The team showed a mutual engagement, with students’ learning as their joint enterprise. An implication of the study is that teachers from different educational stages can negotiate progression and improve it.

  • 124.
    Nehez, Jaana
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Rätt riktade ledarhandlingar2019In: Didaktisk utvecklingsdialog: Lärares och skolledares professionella utveckling / [ed] Anette Olin, Jonas Almqvist, Lisbeth Gyllander Torkildsen & Karim Hamza, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 1:1, p. 145-146Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 125.
    Nehez, Jaana
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling. Helsingborgs stad, Skol- och fritidsförvaltningen.
    Strengthened classroom management through digital observations at a high-need school?2019In: CARN-ALARA 2019, Imagine Tomorrow - Practitioner Learning for the Future, 2019, p. 133-Conference paper (Refereed)
  • 126.
    Nehez, Jaana
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Theory of practice architectures to understand possibilities and constraints in principals’ improvement practices2019In: NERA 2019, Education in a Globalized World. 6-8 March, 2019, Uppsala, Sweden: Abstract book 2019-03-06, Uppsala, 2019, p. 890-891Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Research Topic: This paper illustrates how we can use theory of practice architectures to understand what becomes meaningful for principals to do in school improvement. We often simplify principals’ possibilities to improve schools, which does not support principals’ improvement practices. Instead, we need to make the complexity in improvement practices visible.

    Theory and Aim: The study focus principals’ actions in improvement in relation to context. It takes its departure from ten principals’ improvement concerning conditions for enterprise education. The research questions are: 1) what do principals do in a school improvement work and how do their actions change over time, and 2) how do the context form their actions?

    Methodology: The analysis is based on the theory of practice architectures (Kemmis, et al, 2014). A practice is formed by sayings, doings and relatings that hang together in a project. A project is what a practice is aiming for. Furthermore, cultural-discursive, material-economic and social-political arrangements shape and constrain the practice. So how a practice turns out is dependent on cultural-discursive, material-economical and socio-political arrangements. By analysing projects in principals’ improvement work, I show what principals are trying to uphold and what dilemmas they are trying to solve in their practice. By analysing the arrangements, I show why some projects overshadow other projects.The participants are a team of eleven upper secondary school principals at the same school. The research object was the arena where the principals met to discuss, reflect on and to create conditions for enterprise education. The empirical material, collected during one year, consisted of field notes from observations of joint principal meetings, transcripts from focus group conversations with the principals about their improvement practices, and of principals’ as well as mine written log notes.

    Findings: The results show six practices competed on the arena where the principals where supposed to work with the improvement work. Three of them enabled the intended improvement practices. The other three constrained the intended practice. In addition, over time they overshadowed the first three. Cultural-discursive arrangements like abstract ideas of what the principals´ were supposed to created conditions for as well as social-political arrangements like asymmetric relationships between the principals and expectations from the local school board on quick solutions enabled practices that constrained the planned change. What became meaningful for the principals engage in were not the planned improvement practice, but other already existing practices.

    Relevance to Nordic research: With the theory of practice architecture, it becomes obvious why school improvement from principals point of view is challenging. Analyses based on the theory contributes to the discussion about what kind of arrangements could support principals to motivate, initiate and lead school improvement. It also shows the importance of analyzing every unique context when planning improvement work to be able to understand what needs to be changed to strengthen principals’ improvement practices.

  • 127.
    Nehez, Jaana
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Wennergren, Ann-Christine
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Olin, Anette
    Göteborgs universitet.
    Rönnerman, Karin
    Göteborgs universitet.
    Löfving, Christina
    Göteborgs universitet.
    Berndtsen, Marina
    Åbo Akademi.
    Action research education influencing teachers’ development work2019In: CARN-ALARA 2019, Imagine Tomorrow - Practitioner Learning for the Future, 2019, p. 88-Conference paper (Refereed)
  • 128.
    Nelson, Anders
    et al.
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Social Change, Learning and Social Relations (SLSR), The Learning and Educational Relations (SOLUR).
    Nilsson, Mattias
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Social Change, Learning and Social Relations (SLSR), The Learning and Educational Relations (SOLUR).
    Det massiva barnrummet: Teoretiska och empiriska studier av leksaker2002Doctoral thesis, monograph (Other academic)
  • 129.
    Nilsson Brodén, Daniel
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Förskollärares och barnskötares kompetensmässiga förutsättningar att bedriva förskolans pedagogiska uppdrag med hög kvalitet: En post-positivistisk studie i gränslandet mellan pedagogisk kvalitet och yrkeskompetens2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Kompetent pedagogisk personal utgör en av de viktigaste faktorerna för förskolors kvalitet. För atthöja kvaliteten i förskolan har många kommuner ett uttalat mål om att öka andelen förskollärare iverksamheten, vilket indikerar att det finns en syn att förskollärare är mer kompetenta än barnskötare.I tidigare forskning framgår dock att förskollärare och barnskötare utför samma arbetsuppgifter. Syftetmed studien är således att undersöka huruvida det finns en skillnad mellan vad som i litteraturenkännetecknas som kompetensmässiga förutsättningar och de kompetensmässiga förutsättningaryrkesverksamma barnskötare och förskollärare ger uttryck för. Den första forskningsfrågan sombesvaras berör vilka skillnader i kompetensmässiga förutsättningar att utöva förskolans pedagogiskauppdrag med hög kvalitet mellan förskollärare och barnskötare som kan identifieras. Den andra fråganämnar att besvara vilka skillnader som finns mellan forskning om kvalitet och de kompetensmässigaförutsättningar att utöva ett arbete med hög pedagogisk kvalitet som yrkesverksamma förskollärareoch barnskötare uppvisar. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten för studien är post-positivism,som kombinerats med en enkätmetod, där enkäten besvarats av 443 yrkesverksamma barnskötare ochförskollärare i kommunala förskolor i södra Sverige. Slutsatsen för studien är att det i resultatet bådeframkommer områden där respondenternas svar överensstämmer med det som pekats ut somkompetensmässiga förutsättningar att bedriva förskolans pedagogiska uppdrag med hög kvalitet ochområden där svaren inte överensstämmer. Några av de områden där svaren överensstämmer med dekompetensmässiga förutsättningarna är synen på att vuxna kan spela stor roll för barns utveckling, attmåltidssituationerna är ett tillfälle att bedriva undervisning på samt att viktiga faktorer för hög kvaliteti förskolan är stor självinsikt hos de som arbetar där, att de granskar sitt eget arbete och att de deltar imeningsfull kompetensutveckling. Några av de områden där det i olika utsträckning finns skillnadermellan respondenternas svar och de kompetensmässiga förusättningarna är synen på huruvida det ärbra att påverka barn som leker ensidigt så att de istället leker mer varierade lekar, vad som är absolutviktigast vid måltidssituationen utifrån en kvalitetsaspekt samt undervisning som en del av förskolansuppdrag. Vidare finns det statistiskt signifikanta skillnader mellan hur barnskötare och förskollärarehar svarat inom olika specifika områden, men det finns även skillnader baserat på andrabakgrundsfaktorer, som ålder och antalet år i yrket samt examensår för förskollärarna. En av de störstaskillnaderna baserade på yrkestitel är synen på undervisning som en del av förskolans uppdrag. Enannan skillnad, baserat på åldern hos respondenten, är att korrelationer fanns mellan respondenternasålder och i vilka situationer de ansåg att det är en del av deras uppdrag att stimulera barns lärande iriktning mot läroplanens mål. De samlade resultaten pekar på att det kan vara nödvändigt medkompetensutveckling inom vissa områden i förskolor, för att höja den pedagogiska kvaliteten.

  • 130.
    Nilsson, Christoffer
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    El Daba, Ahmed
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Interkultur & Kulturarv: En spänningsfylld relation2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Under 1970-talet började man omarbeta invandrarpolitiken i Sverige inom riksdagen i och med den ökade arbetskraftsinvandringen. Det var först under denna period som man lämnade mångkulturdebatten, åtminstone inom skolpolitiken och begreppet interkultur introducerades. 1985 beslutades det av riksdagen att skolan skulle arbeta interkulturellt och gjorde gällande att det att ett förhållningssätt utifrån interkultur skulle genomsyra hela skolverksamheten. Forskning visar att kritiken mot det interkulturella perspektivet, från såväl politiker som pedagoger, har bestått i att begreppet är abstrakt och aningen diffust.Syfte: Syftet med detta arbete att undersöka hur interkultur uttrycks i Lpo94 samt Lgr11 med tillhörande kursplaner för historieämnet och vilka möjligheter och/eller svårigheter det finns.Metod: Arbetet utfördes genom en tematisk jämförande innehållsanalys av Lpo 94, Lgr 11 med tillhörande kursplaner för historia.Resultat: Det finns en konstant spänning mellan interkultur och kulturarv i Lpo 94, Lgr 11 och tillhörande kursplaner för historia. Interkultur får stor plats i de behandlade styrdokumenten även om kulturarv kan tolkas som en motpol till interkultur. Resultatet av denna studie har tydligt visat på att läroplaner i ännu högre grad än vi tidigare trott är ett resultat av politiska kompromisser samt att den mångkulturella skolan inte är helt oproblematisk.Diskussion: Beroende på hur man väljer att tolka innehållet i styrdokumenten oavsett vilken kategori man utgår ifrån kan både möjligheter och hinder skapas. I det här fallet med interkultur känner vi att då pedagoger har stor frihet i utformningen av undervisningen kan en interkulturell lärandemiljö skapas så länge värdegrunden får stort utrymme. För vår framtida yrkesroll har detta bidragit till insikten av vikten att ständigt reflektera över sin roll som pedagog och självrannsakan.

  • 131.
    Nilsson, Jonathan
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Sjöberg, Hanna
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    VILKA LÄSER HÖGSKOLEMATEMATIK PÅ GYMNASIET?: ”Studieförberedaren”, ”prövaren” och ”tidsfördrivaren”2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att finna svar på hur högpresterande elever upplever att läsahögskolematematik under sin gymnasietid, vilket är högst aktuellt med tanke på Skolverketsförsök med spetsutbildningar som startades upp hösten 2009. För att uppfylla detta syftevaldes en kvalitativ metod bestående av intervjuer med sex elever som läser högskolekurser imatematik i samband med sina gymnasiestudier. Resultatet visar att eleverna har en positivinställning till fenomenet men att det kan utvecklas ur flera aspekter. Det har gått att urskiljatre typer av elever som upplever inläsningen av kursen på olika sätt, ”studieförberedaren”,”prövaren” och ”tidsfördrivaren”. Dessa kan ses som representativa för gymnasieelever somväljer att läsa högskolematematik. ”Studieförberedaren” har valt att läsa högskolekursen föratt ta ett steg in i högskolevärlden. ”Prövaren” ser främst högskolekursen som en chans attpröva på hur matematik ter sig på en högre nivå. Slutligen kan elever som har läst klart sinagymnasiekurser i matematik urskiljas och dessa kallas för ”tidsfördrivaren” då de läserhögskolematematik för att kunna studera matematik på gymnasiet. Dessa tre typer ger enhelhetsbild av hur elever på gymnasiet uppfattar att läsa högskolematematik redan på derasnivå.

  • 132.
    Nilsson, Lisa
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Wolcher Nyh, Anneli
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Undervisning "ett nytt ord på någonting vi redan har gjort", eller?: En ramfaktorteoretisk studie gällande undervisning i förskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Första juli 2019 träder en ny läroplan för förskolan i kraft där undervisningen är ett av de begrepp som tillkommit. Begreppet undervisning bidrar till ett ökat krav på pedagoger och blir därmed relevant att undersöka och koppla till förskollärarna, då det är de som ska ansvara för undervisningen och att den bedrivs. Syftet med studien var att undersöka förskollärares attityder till undervisning och vilka faktorer förskollärare uppfattar som betydelsefulla för deras möjlighet att bedriva undervisning i förskolan. Samt att ta del av om de uppfattade faktorerna ger möjlighet, eller inte ger möjlighet, att bedriva undervisning

    i förskolan. Forskningsfrågorna som besvarats är: Vilka attityder framkommer i förskollärares tal om undervisning i förskolan? Vilka uppfattade faktorer är betydelsefulla för förskollärares möjlighet att

    bedriva undervisning i förskolan? Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt var läroplansteori med en ramfaktorteoretisk inriktning med inre- och yttre ramar som analysbegrepp. Studien genomfördes genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade-intervjuer med sex förskollärare. Resultatet visade attförskollärare har olika attityder gällande undervisning i förskolan. Det framkommer en attityd gällande att undervisning i förskolan behöver vara planerat med ett medvetet innehåll och syfte. Den andra attityden som framkom var att förskollärarna ansåg att undervisning är något som sker under hela dagen och kan uppstå även i spontana situationer. Resultatet visade även att kategorierna för ramfaktorer mynnade ut i ett flertal andra faktorer som förskollärare uppfattade gav möjlighet, eller inte gav möjlighet för undervisning i förskolan. Studiens slutsats blev att undervisning i förskolan uppfattas på olika sätt av förskollärare då undervisning som begrepp ej är definierat på en konstitutionell nivå, mer än att det är en målstyrd process. Denna svaga definition av vad undervisning i förskolan innebär medför lokala olikheter inom den förskolepedagogiska verksamheten, vilket kan påverka vilka faktorer som anses avgörande för förskollärarnas möjlighet att bedriva undervisning i förskolan.

  • 133.
    Nilsson, Malin
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Störby, Eva
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Musik i en förskola2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet var att undersöka hur en förskoleavdelning arbetar med musik. Genom

    en kvalitativ observation undersökte vi hur pedagogerna och barnen använde sig utav musik i

    den dagliga verksamheten. Vi har tagit utgångspunkt i ett etnografiskt perspektiv och

    sociokulturell teoribildning. Data samlades in genom deltagande observationer under fem

    tillfällen på en förskoleavdelning, tre timmar per tillfälle. Resultatet visade att förskolan

    använde sig utav musik dagligen på flera olika sätt och med varierande syften. Genom

    barnens samspel med varandra eller tillsammans med pedagogen formades det musikaliska

    aktiviteter hos barnen. Under observationstillfällena använde sig barnen och pedagogerna av

    musiken både vid planerade musikaliska aktiviteter och mer spontana musikaliska aktiviteter.

    I resultatet delade vi även in observationerna i dessa två teman: planerade musikaliska

    aktiviteter och spontana musikaliska aktiviteter. Sedan analyserade vi resultatet utefter vilket

    syfte aktiviteterna skulle kunna ha vid de olika situationerna. Vårt arbete kan användas utav

    pedagoger för att de själva ska få syn på eller reflektera över sin musikverksamhet på

    förskolan.

  • 134.
    Nilsson, Mathilda
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Woodbride, Niclas
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    "En slöja är som ett iphone-skal, du skyddar det viktigaste du har": Hur kommer fördomar till uttryck i skolan?2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete undersöker hur eventuella fördomar mot Islam och muslimer ser ut och hur dessa hanteras i skolan. Det genomfördes kvalitativa intervjuer med 6 elever och 3 lärare för att finna ett resultat. Studien visar att det förekommer situationer där fördomar spelar en roll i skolan. Den visar också att elever med muslimsk och icke-muslimsk bakgrund har olika tankar om vad dessa fördomar består av. Dessa fördomar ska inte påverka den situation elever befinner sig i skolan men som studien visar så förändrar de undervisningen trots allt. På grund av detta är det viktigt för lärare i alla sorters klasser att inte låta sina egna fördomar skina igenom och arbeta konstant med att försöka motverka de fördomar som resten av samhället enligt oss visar för eleverna. Studien undersöker vilka sätt lärare bäst kan genomföra detta på men också hur media påverkar fördomar och i förlängningen undervisningen.

  • 135.
    Nilsson, Mathilda
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Woodbridge, Niclas
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    NORMER, IDENTITET OCH BÖCKER: Ämnesintegrering av Svenska och Samhällskunskap2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker hur lärare, som arbetar i både Svenska och SO, ser på ämnesintegrering mellan Svenska och samhällskunskap samt hur de beskriver hur de genomför sådan i skolan. Den undersöker också hur man kan använda sig av lässtrategier för att förbättra läsförståelsen, det vill säga hur man tolkar text och genom det omvärlden/individen, samt använda skönlitteratur inom arbetsområdet identitet och normer i samhällskunskapen. Undersökningen visar att lärare gärna vill ämnesintegrera men att det ofta blir i andra ämnen

    än samhällskunskap och att de inte använder litteratur i samhällskunskapen då de ser det som mer nödvändigt att använda nyhetstexter. Den visar också på att det är viktigt med lässtrategier som ställer frågor till eleverna för att utveckla deras läsförståelse för ett vidare perspektiv och ge dem förståelse för samhället runt om dem.

  • 136.
    Nilsson, Pernilla
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Elm, Annika
    University of Gävle, Gävle, Sweden.
    Capturing and Developing Early Childhood Teachers’ Science Pedagogical Content Knowledge Through CoRes2017In: Journal of Science Teacher Education, ISSN 1046-560X, E-ISSN 1573-1847, Vol. 28, no 5, p. 406-424Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    During the past decade, early childhood teachers have been faced with new needs to develop their content knowledge and pedagogi- cal content knowledge (PCK) for different science subject areas. In order to meet these challenges there is a strong need for professional learning programmes for early childhood teachers that focus on the development of knowledge, and skills to work with science activities in their own context. In this article, 46 early childhood teachers participated in a professional development programme aimed at helping teachers capture and further develop their content knowl- edge and PCK for teaching science through the use of content representations (CoRes). A CoRe is a holistic reflective tool for making explicit the different dimensions of, and links between, knowledge of content, teaching, and learning about a particular topic. The aim of the project was to investigate in what ways the use of the CoRe helped the teachers in planning and reflecting on their science teaching and in developing their PCK. Thus, the project was based on opportunities for teachers to develop and reframe their knowl- edge of science teaching in ways that stimulated children's curiosity for scientific phenomena. The result indicates that with its content- specific focus, the CoRe helped the teachers to highlight the science content in their activities, not only the general pedagogical knowl- edge. The use of the CoRes also helped the preschool teachers to establish the fundamental ideas of the topic they were teaching and to develop confidence in what they were teaching, why, and how. © 2017 Association for Science Teacher Education

  • 137.
    Nilsson, Pernilla
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Murphy, Colette
    Trinity College, Dublin, Ireland.
    Catching the Moments – Coteaching to Stimulate Science in the Preschool Context2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    An important task for the preschool teacher is to create meaningful learning situations where children have opportunities to experience science. However, many teachers have both weak subject knowledge and a lack of confidence to teach science. The aim of the project presented in this article was to capture how nine preschool teachers developed their learning of and self-confidence in teaching science during a two-year professional development (PD) project while coplanning, coteaching, and coreflecting on their teaching activities. During the project, the preschool teachers’ self-confidence and attitudes played an important role for the their approach to science activities. Their collaborative learning and reflection became important for their PD and for the way science phenomena were included in the preschool context. As such, the project is based on opportunities for preschool teachers to develop their ideas about science and to reframe their work with the aim to stimulate children’s curiosity for science.

  • 138.
    Nilsson, Åsa
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Svanberg, Veronika
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Förskollärarnas strategier och förutsättningar för att stötta förskolebarns matematiska lärande: En intervjustudie om förskollärarnas tankar kring matematik2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att genom intervjuer lyfta fram förskollärarnas uttalande om matematik. Kan deras erfarenheter från barndomen ha en betydelse för hur de arbetar med matematik i deras yrke som förskollärare. Även höra hur förskollärarna stöttar och utmanar barn utifrån deras individuella kunskapsnivå både i planerade aktiviteter men också i vardagssituationer. Genom syftet har följande forskningsfrågor dykt upp: Hur upplever förskollärarna sina tidigare matematiska erfarenheter? Vad anser förskollärarna om hur deras tidigare matematiska erfarenheter har för betydelse för deras undervisning, idag? Hur resonerar förskollärare kring utmaning och stöttning i barns kunskapsutveckling inom matematiklärande i förskolans verksamhet? Problemområdet i studien utgår från att tidigare forskning som i största del är utomnordisk forskning nämner att pedagoger inte har tillräckligt med kunskap inom matematik, vilket leder till att de inte kan stötta barnen med de grundläggande kunskaperna inom matematik. Medverkande i studien är sju förskollärare från totalt två förskolor, där enskilda semistrukturerade intervjuer har genomförts. Vi har analyserat utifrån en hermeneutisk ansats. Genom vår förförståelse av deltagarnas uttalande har vi sedan tolkat uttalandet och därefter skapat en ny förståelse. Resultatet från studien är att förskollärarna har olika erfarenheter från deras barndom och en del anser sig dåliga på matematik. Förskollärarnas erfarenheter har påverkat dem positivt i deras undervisning inom matematik. De anser att det är viktigt att stötta och utmana varje barn utifrån deras individuella kunskapsnivå och att det är lättast att göra i vardagssituationer med enskilda barn. Slutsatsen belyser att det är viktigt att vara medveten om barns individuella kunskapsnivå för att kunna stötta och utmana dem. Samt att erfarenheter och verktyg bidrar till nytt lärande.

  • 139.
    Nord, Jasna
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Lärarrollen - En spegling av samhällets förändringar?: En studie om lärares syn på lärarrollen och hur denna har påverkats av samhället runt omkring.2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Lärarens roll har under århundraden förändrats i takt med samhällsutveckling, politik och värderingar. Bara under 1900-talet så har lärarens roll både i klassrummet men även som yrkesroll förändrats, vilket har skapat läraryrket som vi har idag. Men hur har rollen ändrats? Hur ser lärare på sin roll i klassrummet och utanför? Vad kan jag själv förvänta mig som nyexaminerad lärare i framtiden?

    Syftet med denna studie är att få en bild av hur lärare ser och förhåller sig till sin roll som just lärare och hur deras uppfattning är gentemot den generella som finns historiskt nertecknat. Syftet med studien är att få en bild av hur lärare ser och förhåller sig till sin roll som just lärare och hur deras uppfattning är gentemot den generella som finns historiskt nertecknat.

  • 140.
    Nordström, Evelina
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Wetterling, Frida
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Rörelse och matematik: En studie om lärares uppfattningar av sambandet mellan rörelse och matematik.2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår uppsats är att undersöka lärares uppfattningar av på vilket sätt rörelse har någon påverkan på lärandet i matematik. Vårt empiriska material har vi fått fram genom kvalitativa intervjuer med sju lärare, som arbetar på tre olika skolor, om deras uppfattningar. Alla intervjuer spelades in på band och blev därefter transkriberade. Transkriberingarna har sedan legat till grund för vår analys och vårt resultat. Många av våra intervjudeltagare menar att rörelsen är viktig för att elevernas motorik ska utvecklas. Detta leder till att eleverna får en annan drivkraft och förbättrad koncentration i klassrumssituationer. Vidare anser deltagarna att matematiken förekommer naturligt på idrottslektionerna, den sorts matematik som äger rum är begrepp och enheter. Intervjudeltagarna nämner även att självförtroendet är viktigt för elevernas lärande, i alla ämnen. Det har även visat sig att individualisering är viktig, då elever har olika lärstilar. Vår slutsats är att rörelsen påverkar lärandet i matematik och stärker självförtroendet.

  • 141.
    Nurmi, Bo
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Supporting the voice and choice of students: Promoting self-determination in the classroom: an observational study of teacher motivational behavior2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Motivation is an important factor when trying to understand human behavior and well-being (Ryan & Deci, 2002), especially for teachers since the occupation involves making students perform certain behaviors (Reeve, 2002). Building on the Self-Determination Theory perspective of motivation the aim of this observational study was to describe and analyze the relation between teacher motivational behavior and student behaviors. The study was conducted over a three week period of observing one class in junior high school and their teachers. The results suggest that when teachers make students aware of themselves, their inner resources and support their choice, self-determined forms of motivation is increased. These findings are discussed as well as structured in a theoretical didactical model which describes how different conditions create different psychological responses.

  • 142.
    Nyman, Jon
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Wildstam, Martin
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Läromedel för dyslektiker i skolan: En studie av läromedel avsedda för dyslexiundervisning2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie omfattar en läromedelsanalys i vilken fyra olika läromedel som är speciellt utformade för elever med dyslexi granskas. Dessa läromedel är ”Stavningsraketen”, ”Stava Rex”, ”Spellright”, och ”TorTalk”. På grund av tidsbrist hinner många lärare inte granska läromedel. Detta begränsar deras möjligheter att granska huruvida läromedlen utgör lämpliga och forskningsbetrodda insatser för deras elever. Syftet med läromedelsanalysen är att göra det som lärare ofta inte hinner med, nämligen att utröna till vilken grad läromedlens undervisningsmetodik överensstämmer med forskarkonsensus inom dyslexipedagogik.Läromedelsanalysen utgår från ett hermeneutiskt angreppssätt, vilket innebär att tolkning är en central del av arbetsprocessen. I arbetsprocessen tolkas till vilken grad läromedlens undervisningsmetodik överensstämmer med den konsensus som råder bland forskare inom området. Tolkningen visar att läromedlen var och ett för sig inte till fullo överensstämmer med denna konsensus. Tillsammans överensstämmer de dock i stor utsträckning med vad forskare lyfter fram som viktiga förutsättningar för en god dyslexipedagogik. Detta talar för att det är av stor vikt att använda flera olika läromedel i undervisningen.

  • 143.
    Näsman (Jonasson), Åsa
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Olika perspektiv på inkludering2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studier visar att särskoleelever gör större framsteg rent kunskapsmässigt och får bättre delaktighet i samhället efter avslutad skolgång om de går inkluderat i grundskolan jämfört med en placering i särskolan. FN:s barnkonvention, Salamanca deklarationen och den Svenska skolans styrdokument har starka kopplingar till inkludering och ”en skola för alla”. Syftet med studien är att belysa en inkludering av en individintegrerad särskoleelev i grundskolan utifrån olika perspektiv; elevens, rektors, specialpedagogens, klass-föreståndarens, elevassistents och elevens vårdnadshavares perspektiv. Eleven valdes efter samråd med skolan eftersom man ansåg att detta rörde sig om en lyckad individintegrering. Metoden har varit intervjuer och observation i klassrum.

    Mitt resultat överensstämmer till större delen med skolans uppfattning, att det är en lyckad individintegrering. Den största vinsten för eleven är att han har fått vara kvar i sin närmiljö och han är accepterad för den han är. Informanterna nämner också ökade kunskapsvinster och förmågan att ta större ansvar i en mer komplex miljö. Det finns delar som kan vidareutvecklas, till exempel ännu bättre anpassning till särskolans kursplaner. Det kommer också fram att kommunikationen mellan skolan och hemmet är oerhört viktigt. Här upplever vårdnadshavaren att det inte riktigt har fungerat fullt ut.

    Vidare har det framkommit några nyckelord som kan passa in på de flesta inkluderingar. Trygghet och acceptans går i hand i hand med social gemenskap. Kunskap och självständighet bidrar till känslan av få lyckas tillsammans med alla andra. Personalen måste få utrymme till att utveckla sin kompetens och tid till att reflektera över ”en skola för alla”, för att skapa ett gott klimat som vilar på värdegrunden. Detta kan också göra att personalen känner sig trygg i sin roll och därmed får ett annat intresse för inkluderingen och därmed kan skapa en grund för ett fungerande allsidigt bemötande.

  • 144.
    Näsström, Jimmie
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Samuelsson, Max
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Klassrumsklimat: - Ett lärarpespektiv2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 145.
    Olsson, Hanna
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Östergren, Emelie
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Att undvika svengelska: En kunskapsöversikt över metoder för ordinlärning i det engelska språket2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ordförrådet utgör en viktig del för att kunna navigera sig i ett språk, speciellt engelskan som får en större roll i en allt mer globaliserad värld. Däremot finns brister i elevers ordförråd vilket försvårar språkutvecklingen. Syftet med studien är således att undersöka vad forskning säger om hur lärare kan påverka elevers ordförrådsutveckling. Detta kommer att göras utifrån frågeställningen: Vad belyser forskning som stimulerande för elevers ordförrådsutveckling när det kommer till ordinlärning. Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar om undervisningen stimulerar elevernas ordförrådsutveckling. Däribland elevernas motivation, vilket inte påverkas av enbart valet av metod utan hur undervisningen genomförs. Resultatet från studie visar att elevers motivation är en större bidragande faktor till huruvida undervisning stimulera en utveckling, vilket gör att vidare forskning behövs av kvalitativ karaktär. Ytterligare krävs forskning som undersöker grundskolans åldrar, där forskning från Sverige saknas, detta för att gynna en tidig språkutveckling.

  • 146.
    Olsson, Matilda
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Berggren, John
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Högskolelärares syn på nya studenters förkunskaper och förmågor2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Högskoleverket har gjort ett flertal studier som visar att studenters förkunskaper har förändrats under senare år, ofta till det sämre. Även i systematiska undersökningar såsom TIMSS och PISA visar resultaten under senare år att kunskaperna minskar.

    Enligt gymnasieskolans läroplan är ett av de övergripande kunskapsmålen att …”alla elever på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier…”. Som blivande gymnasielärare blir det därför vår uppgift att förse varje elev med ” tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier”. Här ställer vi oss frågan vad som är ”tillräckliga kunskaper”.

    Syftet med undersökningen är att undersöka nya studenters förkunskaper och förmågor utifrån intervjuer med lärare i naturvetenskapliga utbildningar på högskolan. Lärarnas uppfattningar kan också ses som en utvärdering av det arbete gymnasieskolan utför med att förbereda eleverna inför högre studier. Intervjusvaren analyserades i relation till kunskapskraven för Naturkunskap 2, då programmen har kursen som antagningskrav.

    Respondenternas generella syn på studenternas förkunskaper är att de har förändrats under åren, ofta till det sämre. Detta är något som styrks av Skolinspektionen, Skolverket och Högskoleverket som har följt utvecklingen på nationell nivå och lyft problemet till ytan. En förklaring till studenternas bristande förkunskaper framkommer i våra intervjuer då flera av lärarna anser att ämnesplanen för Naturkunskap 2 är tolkningsbar, vag och alltför bred. Texten i Läroplanen för gymnasieskolan öppnar i många fall upp för olika tolkningsmöjligheter för lärarna. Läroplansteori förklarar de mekanismer som påverkar vad som väljs ut som giltig kunskap att lära i skolan. Utifrån förklaringsmodellen ges en förståelse till varför studenters förkunskaper ibland kan se väldigt olika ut. Det handlar om såväl formuleringen av föreskrifterna som teorier och praktik inom stoffurval, organisation och förmedlingsformer i undervisningen. Detta kan bidra till en heterogenitet bland de förkunskaper och förmågor som nya studenter har då de kommer till högskola och universitet.

    I intervjuerna framkommer att ett minskat avstånd mellan gymnasium och högskola kan vara en väg mot bättre förbereda eleverna inför högre studier. Tidigare forskning visar att det finns ett stoffgap, det vill säga ett antal stoffområden som traditionellt förutsätts som förkunskaper vid universitet och högskolor, men som idag inte alls behandlas på gymnasiet, eller som behandlas med andra kunskapsmål och ambitioner än dem högskolan förväntar sig.  Vidare beskrivs en påtaglig skillnad i kunskapssyn mellan gymnasiet och högskolan.

  • 147.
    Perelius, Tobias
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Sutinen, Tilda
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Elevers interaktion i textsamtal: En kvalitativ studie om elevers muntliga interaktioner i textsamtal2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Lärare bör skapa sociala arenor i sin undervisning där eleverna kan lära och utvecklas med sin omgivning (Bergöö, 2009). Textsamtalen har visat sig skapa förutsättningar för elevers utveckling och lärande, dock visar Skolinspektionens (2016) granskningsrapport att den svenska skolan står inför ett utvecklingsbehov i ämnet svenska när det gäller att bearbeta texter i form av lärarledda samtal. Syftet med den här empiriska studien är att undersöka elevers muntliga kommunikation under textsamtal. Detta görs genom att ta reda på vilka strategier eleverna använder för att interagera och utbyta kunskaper mellan varandra. Studiens empiri består av ljud- och videoupptagning från åtta observerade textsamtal från två olika skolor. Resultatet visar på att eleverna använder sig av strategierna bygga vidare på andras kommentarer, ställa frågor, förmedla nya infallsvinklar och vägleda andra i samtalet för att interagera och utbyta kunskaper. Studiens slutsats är att eleverna använder sig av olika strategier för att interagera och utbyta kunskaper, men att lärarens stöttning är betydelsefull för samtalets djup. Den pedagogiska implikationen för yrkesverksamheten som lyfts fram är att lärare bör skapa utrymme för sociala samspel mellan elever där interaktionen är i fokus.

  • 148.
    Persson, Anders
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), Research on Education and Learning within the Department of Teacher Education (FULL).
    In the tension field between politics, practice and science: Supervision of degree papers in the School of Teacher Education at Halmstad University, Sweden2009Report (Other academic)
  • 149.
    Persson, Caroline
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Spelets möjligheter att skapa förutsättningar för elevers läsförståelse: - En aktionsforskningsstudie som undersöker/utvecklar en lärandesituation för utvecklandet av elevers läsförståelse.2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Läsförståelsen är ett av det viktigaste verktyg vi människor har för att klara oss i samhället och framförallt förståelsen av instruktioner. Syftet med studien är således att tillsammans med elever/lärare utveckla och skapa kunskap om en lärandesituation för elevers läsförståelse. Detta genom textsamtal som behandlar instruerande texter i form av spelinstruktioner. Ansatsen i studien är aktionsforskning då jag initierat en undervisningsmetod med grund i Reciprocal Teaching och cirkelmodellen för grundskolans yngre elever. Den utförda undervisningen planerades tillsammans med elever och lärare, som resulterade i att jag under tio arbetsdagar arbetade med textsamtal gällande elevers läsförståelse för spelinstruktioner. Datainsamlingen skedde genom video- och observationer under fem tillfällen när eleverna spelade kortspelet Hej knekt. Studien genomfördes på tre skolor i Sverige i årskurserna 1-3. Studiens resultat besvarar forskningsfrågorna: Vilka strategier synliggörs när elever i spelar spel? samt När använder eleverna strategierna? den första av de två freågeställningarna resulterar i de tre underkategorierna: Identifiera viktig information (”ställa frågor”), Reda ut oklarheter (”klargöra”) och Synliggöra det viktigaste i texten och dra slutsatser (”sammanfatta”). Den övergripande slutsatsen är att en lärandesituation i form av textsamtal om instruerande texter kan vara en gynnsam undervisningsmetod för elevers utvecklande av läsförståelse för spelinstruktioner. Förhoppningen med studien är att inspirera lärare att skapa lärandesituationer där eleverna får möjlighet att utveckla sin läsförståelse.

  • 150.
    Persson, Magnus
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Idrottslärares planering: -en kvalitativ studie om idrottslärares användning av kursmålen för att planera sin undervisning2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Denna studie handlar om idrottslärares planering av undervisning som ett centralt område i undervisningsprocessen för att elever ska nå uppsatta mål. Syftet med studien var att studera på vilka sätt idrottslärarna använder kursmålen för att planera sin undervisning. Tyngdpunkten ligger i att få en inblick i hur idrottslärare resonerar kring planering av sin undervisning, hur den utformas, struktureras och vilka faktorer som är betydelsefulla för planeringsarbetet. Undersökningen var kvalitativ där personliga intervjuer genomfördes med fyra lärare idrottslärare.

    Resultatet av studien visar att det finns flera betydelsefulla faktorer som påverkar idrottslärare när de planerar sin undervisning. Läroplanen och dess kursmål fanns i bakhuvudet hos lärarna samtidigt som planeringstiden har en avgörande betydelse för hur undervisningen utformas. Kursmålen upplevs inte som tydliga vilket gör läroplanen öppen för tolkning och får därmed också betydelse för hur undervisningen planeras.

    Jag vill även poängtera att skolans arbetsmiljö inte bara är verktyg för att kunna planera undervisningen utan är väldigt viktig för resultatet. Idrottslärare har ett ansvar att planera undervisningen för att ge elever möjligheter att utveckla olika förmågor. Om lärarna behöver välja bort aktiviteter som de bedömer inte kan genomföras kan det påverka elevers utveckling.

    Resultatet av min studie visar att idrottslärarna är väl medvetna om planeringens stora betydelse för en god undervisning och det framkommer att lärarna har god kunskap om arbetet även om de inte har möjlighet att ge planeringsarbetet så mycket tid som de skulle vilja. På vilket sätt planeringsarbetet utformas visar sig vara likt när det gäller den långsiktiga planeringen men mer individuellt när det gäller den kortsiktiga planeringen då det viktiga är att hitta det sätt som passar för en själv.

1234 101 - 150 of 194
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf