hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 4 av 4
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Archer, Trevor
    et al.
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Josefsson, Torbjörn
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Lindwall, Magnus
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Effects of physical exercise on depressive symptoms and biomarkers in depression2014Ingår i: CNS & Neurological Disorders: Drug Targets, ISSN 1871-5273, E-ISSN 1996-3181, Vol. 13, nr 10, s. 1640-1653Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Regular physical exercise/activity has been shown repeatedly to promote positive benefits in cognitive, emotional and motor domains concomitant with reductions in distress and negative affect. It exerts a preventative role in anxiety and depressive states and facilitates psychological well-being in both adolescents and adults. Not least, several meta-analyses attest to improvements brought about by exercise. In the present treatise, the beneficial effects of exercise upon cognitive, executive function and working memory, emotional, self-esteem and depressed mood, motivational, anhedonia and psychomotor retardation, and somatic/physical, sleep disturbances and chronic aches and pains, categories of depression are discussed. Concurrently, the amelioration of several biomarkers associated with depressive states: hypothalamic-pituitary-adrenal (HPA) axis homeostasis, anti-neurodegenerative effects, monoamine metabolism regulation and neuroimmune functioning. The notion that physical exercise may function as "scaffolding" that buttresses available network circuits, anti-inflammatory defences and neuroreparative processes, e.g. brain-derived neurotrophic factor (BDNF), holds a certain appeal. © 2014 Bentham Science Publishers.

  • 2.
    Bengtsson, Johanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Yan, Ella
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Äldres upplevelser av dagligt liv efter höftfraktur: En litteraturöversikt2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Höftfrakturer hos äldre kommer att bli ett stort globalt hälsoproblem på grund av den snabbt växande åldrande befolkningen. En höftfraktur kan medföra en rad negativa konsekvenser i det dagliga livet, därmed är det viktigt att belysa hur de äldre upplever livet efter höftfrakturen. Syftet med denna studie var att belysa de äldres upplevelse av dagligt liv efter höftfraktur. Studien är en litteraturöversikt med induktiv ansats genom manifest innehållsanalys och består av tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: upplevda förändringar i dagligt liv, upplevelser av behov av rehabilitering, upplevelser av behov av socialt stöd. De äldre upplever förändringar i det dagliga livet efter höftfrakturen från ett fysiskt och psykiskt samt socialt perspektiv. De behöver olika former av stöd för att kunna återvända till sin fungerande vardag. Vidare forskning bör lägga fokus på könsspecifik kunskap om förändringar i det dagliga livet hos de äldre med höftfrakturer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Henriksson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sällberg, Beatrice
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Den bortglömda vårdaren: Anhörigas upplevelse av börda och stöd vid vård av närstående med demens.2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att vårda en närstående person med demens innebär en stor börda för anhörigvårdaren vilket kan resultera i psykisk ohälsa. Stöd är en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vård av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vårdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda. Den tyngsta psykiska bördan uppgavs vara brist på egen tid och att känna sig isolerad från omvärlden. Anhörigvårdarens individuella uppfattning om sig själv och förhållandet till personen med demens påverkade bördan. Informellt socialt stöd visade sig viktigt och minskade risken för depression. Det framkom att socialt stöd och stödgrupper var betydelsefullt för den anhörige. De anhöriga kände att de inte fick det stöd som behövdes från hälso- och sjukvårdpersonal. Därför behövs mer kunskap hos formella vårdgivare för att kunna möta behovet av stöd för anhöriga till en person med demens. Ökad kunskap och förståelse om psykosocial börda ger sjuksköterskan större förutsättningar att kunna ge anhörigvårdaren ett adekvat stöd. Ytterligare forskning krävs för att utvärdera sjuksköterskans roll som psykosocialt stöd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Kalla, Björn
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Lindström, Mattias
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Kreativitet som ett hinder i produktutvecklingsprojekt2001Ingår i: Perspektiv på Innovationsteori, Halmstad: Halmstad : Informationsavdelningen, Högskolan i Halmstad , 2001, s. 14-Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Utveckling av nya innovativa produkter är idag ett överlevnadsvillkor i många branscher. Samtidigt blir produktlivscyklerna allt kortare vilket ställer ökade krav på företagens förmåga att minska genomloppstiderna för utveckling av nya produkter.Kreativitet och nytänkande är en av många viktiga faktorer inom produktutveckling. Kreativa idéer krävs både för att lösa tekniska problem och för att höja kundvärdet hos den produkt som utvecklas. Författarna vill dock med denna artikel visa på hur kreativitet i vissa lägen även kan ha en negativ effekt på produktutvecklingsarbetet. Okontrollerad kreativitet i sena skeden av utvecklingsprojekt kan i vissa fall medföra förseningar och förhöjda kostnader för projektet.Under vilka förutsättningar kan kreativitet utgöra ett hinder i utvecklingsarbetet? Kan man hantera den paradox som uppstår när kreativitet å ena sidan är nödvändigt för att driva utvecklingen framåt samtidigt som kreativitet kan utgöra ett hinder i utvecklingsarbetet? Kan och bör kreativitet styras och i så fall på vilket sätt?I artikeln beskrivs olika sätt att se på organisation och ledning av produktutvecklingsprojekt med fokus på kreativitet och idéhantering. Författarna visar hur utvecklingsprojekt kan delas upp i tre huvudtyper; tidsprojekt, prestandaprojekt och resursprojekt, samt beskriver vikten av att samtliga projektdeltagare är överens om vilken typ av projekt man arbetar i. Därefter formuleras en sammanställning med tankar kring vad som kan göras för att hantera den ovan nämnda ”kreativitetsparadoxen”, dels ur ett strategiskt perspektiv och dels ur ett operativt perspektiv. Författarna visar också att det i första hand är i tidsprojekt som kreativitet i sena skeden kan ha en negativ effekt på projektresultatet.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 4 av 4
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf