hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1236
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdou Mahmoud, Nora
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Persson, Rattana
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Personcentrerad vård vid demens: Ett sjuksköterskeperspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med en åldrande befolkning följer även en ökning av demenssjukdomar. World Health Organisation beräknar att år 2016 finns det 47,5 miljoner personer med demens och antalet insjuknade fördubblas vart 20 år. Sjuksköterskor möter personer med demens i olika vårdsituationer. Personer med demens är en särskilt utsatt grupp med speciella vårdbehov som kräver personcentrerad vård. Syftet var att beskriva personcentrerad vård vid demens ur ett sjuksköterskeperspektiv. En litteraturstudie genomfördes med systematiska artikelsökningar baserade på relevanta sökord och elva kvalitativa artiklar svarade mot syftet. Data bearbetades med inspiration från metasyntesen.  I resultatet framkom tre teman: Behov av tid, relationers betydelse och behov av kunskap. Resultatet framhåller att personliga egenskaper hos sjuksköterskor var viktig för att skapa förtroendefulla relationer och utbildning inom personcentrerad vård krävdes för att skapa ett engagemang. Resultatet genomsyrades av behovet av kunskap och relationers betydelse som sjuksköterskor kan möta i olika vårdsituationer. För att kunna vårda personer med demens med ett personcentrerat förhållningssätt krävs mer forskning inom ämnet, mer tid och utbildning inom personcentrerad vård vid demens för sjuksköterskor.

  • 2.
    Abrahamsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lundin, Martina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Malm, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Patientupplevelser i palliativ vård2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Palliativ omvårdnad är något de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser i omvårdnaden ur ett patientperspektiv.  Nio artiklar valdes för granskning, ur artiklarnas resultat framkom sex teman: Upplevelser av; omvårdnadsrelationer, kommunikation och information, vårdmiljön, symtomkontroll, tillgänglighet och självbestämmande. I resultatet framkom att en förtroendefull relation och kommunikation skapade god omvårdnad. Brister i kommunikationen kunde även förekomma. En bra sjuksköterska upplevdes som någon som lyssnade och hade bred kunskap. Patienter ville vara delaktiga i sin vård och behandling.

  • 3.
    Abrahamsson, Emeli
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Paulsson Prytz, Alexandra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Omvårdnad av patienter med demens: - orsaker till etiska svårigheter2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Personer med demens är en patientkategori som sjuksköterskor ofta kommer i kontakt med. Eftersom sjukdomen påverkar de kognitiva funktionerna, uppstår ofta etiska svårigheter inom omvårdnaden. Syftet med studien var därför att belysa orsaker till etiska svårigheter i den professionella omvårdnaden av patienter med demenssjukdom. Studien utfördes som en litteraturstudie och resultatet utgjordes av fem teman: brist på kunskap, brist på tid och resurser, begränsad fysisk vårdmiljö, hotad autonomi, värdighet och integritet samt bristande kommunikation. Hälso- och sjukvårdspersonalens brist på kunskap om demens medförde svårigheter att identifiera olika symtom samt utföra en professionell omvårdnad. När det fanns för lite tid och resurser kunde det innebära att patienterna begränsades mer än nödvändigt. I sjukhusmiljö riskerade patienterna att bli överstimulerade på grund av stimuli från flera olika håll. Då demens kan påverka förmågan att kommunicera, medför det på olika sätt svårigheter att bevara patienternas autonomi, värdighet och integritet. Demens är en komplex sjukdom och slutsatsen är därför att det krävs goda kunskaper om sjukdomen samt anpassning av den fysiska och psykiska miljön. Mer forskning behövs om vilken påverkan tids- och resursbristen har på patienter med demens, eftersom det idag förekommer stora besparingar och personalneddragningar inom hälso- och sjukvården. Då det är brist på hälso- och sjukvårdspersonal med kunskap om demens behöver olika utbildningar utvecklas för att kunna möta det behov som finns ute i verksamheterna.

  • 4.
    Abrahamsson, Margareta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lucchesi, Anna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Anestesisjuksköterskans upplevelse av att delta vid plötsligt hjärtstopp på sjukhus2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige drabbas cirka 3000 patienter årligen av plötsligt hjärtstopp på sjukhus. Ett plötsligt hjärtstopp är en av de mest stressfyllda situationerna som sjukvårdspersonal utsätts för på sjukhus. Tidigare forskning har främst inriktat sig på medicinska och biofysiska aspekter vid återupplivning i samband med plötsligt hjärtstopp. De subjektiva upplevelserna för dem som utför hjärt-lungräddning och deras känslor är sällan beskrivna. Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att delta vid plötsligt hjärtstopp på sjukhus. Datainsamlingen genomfördes dels genom intervju med en fokusgrupp med fem informanter och dels genom två individuella djupintervjuer. Dataanalysen genomfördes systematiskt enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultatet utmynnade i tre kategorier med respektive subkategorier. Kategorierna som framkom var; Den givna rollen, Teamarbete och Reflektioner relaterade till hjärtstopp. Den givna rollen upplevdes både trygg, kravfylld och tillfredsställande. Ett tydligt ledarskap och en god kommunikation beskrevs som viktiga aspekter för att skapa riktning, mål och samarbete i teamet. De upplevde behov av feedback och debriefing fyllde en viktig funktion. Uppsatsen kan ligga till grund för ett framtida förbättringsarbete, diskussionsunderlag och uppföljning av plötsligt hjärtstopp. Ytterligare forskning inom området och över professionsgränserna är önskvärt.

  • 5.
    Adbro, Lina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Crnac, Aldijana
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att vårda riktiga hjältar: Sjuksköterskans upplevelse av att vårda cancersjuka barn2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskor som vårdar cancersjuka barn har höga krav på sig. De ska fungera som ett stöd till både patienten och till patientens anhöriga. Barnen de vårdar är även sjukare än andra barn. De många kraven sjuksköterskan har på sig kan leda till stress. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vårdandet av cancersjuka barn kan påverka sjuksköterskan med avseende på upplevelse av stress. Studien genomfördes med systematiska sökningar baserat på problemformuleringen och syftet. Relevant forskning inom området identifierades, granskades och analyserades. I resultatet framkom fyra kategorier: sjuksköterskan arbetar i en krävande miljö, ökad kompetens bidrar till hanterbar stress, känslomässigt engagemang innebär ökad risk för utbrändhet och sjuksköterskan behöver strategier för att hantera stress. Resultatet visar att det fanns ett flertal orsaker som bidrog till att sjuksköterskorna upplevde arbetsrelaterad stress. Orsakerna var tidsbrist, personalbrist och känslomässiga engagemang i sina patienter och deras anhöriga. Stöd och reflektion framkom som sätt att minska stressen för sjuksköterskorna. Bristen på tid bidrog till att det var svårt för sjuksköterskorna att finna tid till reflektion. Vidare forskning kring sjuksköterskans upplevelse av vårdandet av cancersjuka barn kan leda till en bättre arbetsmiljö och minskad arbetsrelaterad stress.

  • 6.
    Adlers, Ann-Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att verka som lots - Ett sätt för barnmorskan att främja normal förlossning2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trots att majoriteten av alla graviditeter bedöms normala, ses en ökad frekvens av interventioner under förlossningsförloppet, där kejsarsnitt utan medicinsk indikation utgör en del. En orsak kan vara att vården av kvinnor med okomplicerad graviditet, bedrivs på samma nivå som en komplicerad graviditet. För både kvinnan och barnet kan ett kejsarsnitt leda till ökad risk för hälsoproblem. I barnmorskans ansvarsområde ingår att självständigt handlägga vården vid normal, okomplicerad graviditet och förlossning. Barnmorskan har i sitt arbete även möjlighet att verka för att främja kvinnors hälsa. Syftet med studien var att öka förståelsen för hur förlossningsbarnmorskor främjar den normala förlossningsprocessen. En icke deltagande observationsstudie, av sammanlagt fyra barnmorskor i verksamhet på förlossningsavdelning, genomfördes vid två sjukhus. Grounded Theory användes som metod för datainsamling och analys. Som resultat framkom kärnkategorin att verka som lots samt fyra underkategorier. Primärt skapar och förankrar barnmorskan en relation med kvinnan. Genom förlossningens olika faser bedömer, underlättar och bekräftar barnmorskan förlossningsförloppet individuellt efter kvinnans behov. Kategorierna formar tillsammans en modell som beskriver vad barnmorskan utför; i verbal och i tyst kommunikation och i att agera eller att avstå från att agera, för att främja en normal förlossning. Behov finns av fortsatt forskning kring vad i barnmorskans handläggning av förlossningsprocessen som gynnar den normala förlossningen. Det är även väsentligt med forskning på organisationsnivå då det inverkar på hur barnmorskan främjar den normala förlossningen.

  • 7.
    Adolfsson, Frida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Holmén, Elin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Stressorer i vårdmiljön och dess inverkan på sjuksköterskans omvårdnad2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Problem: Yrken inom Hälso- och sjukvården är högt fysiskt och framför allt psykiskt påfrestande arbeten där tidspress och arbetstempo fortsätter att öka. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa stressorer som kan påverka sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Metod: Studien var en litteraturstudie, 17 artiklar (3 kvali- tativa och 14 kvantitativa) och en avhandling som svarade mot studiens syfte har granskats och analyserats. Resultat och konklusion: Många faktorer och orsaker till nutidens ohälsa kan sökas i arbetsmiljön och dess alltmer ökade krav på individen. Varje individ är unik och påverkas därmed olika av samma situationer. Upplevelsen och hur varje person hanterar en situation är beroende av hela dennes livsvärld och vilka faktorer som finns där. Att människan inte mår bra av långvarig stress, oberoende av situation, framkommer tydligt. De faktorer som anses bidra till försämrad vårdkvalitet är bland annat tidsbrist, hög arbetsbelastning, personalbrist, bristande arbetsmiljö och omorganisationer. Dessa faktorer tillsammans och även var för sig, gör att sjuksköterskor upplever stress och missnöjdhet med sitt arbete, vilket kan påverka patienternas omvårdnad och dess kvalitet. Implikation: Vidare forskning bör fokusera på hur sjuksköterskan kan påverka de faktorer som leder till stress samt försämrad arbetsmiljö och vårdkvalitet.

  • 8.
    Afram, Basema
    et al.
    Department of Health Services Research, CAPHRI, Maastricht University, Maastricht, the Netherlands.
    Verbeek, Hilde
    Department of Health Services Research, CAPHRI, Maastricht University, Maastricht, the Netherlands.
    Bleijlevens, Michel
    Department of Health Services Research, CAPHRI, Maastricht University, Maastricht, the Netherlands.
    Challis, David
    University of Manchester, Manchester, England UK.
    Leino-Kilpi, Helena
    University of Turku, Turku, Finland/Turku University Hospital, Turku, Finland.
    Karlsson, Staffan
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Sweden.
    Soto, Maria
    Department of Geriatric Medicine, CHU Toulouse University Hospital, France.
    Renom-Guiteras, Anna
    School of Nursing Science, Faculty of Health, University of Witten/Herdecke, Germany.
    Saks, Kai
    Department of Internal Medicine, University of Tartu, Estonia.
    Zabalegui, Adelaida
    Nursing Hospital Clinic of Barcelona, Spain.
    Hamers, Jan
    Department of Health Services Research, CAPHRI, Maastricht University, Maastricht, the Netherlands.
    Predicting institutional long-term care admission in dementia: a mixed-methods study of informal caregivers’ reports2015Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 71, nr 6, s. 1351-1362Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To investigate agreement between: (1) expected reasons and actual reasons for admission of people with dementia according to informal caregivers; (2) scores on measurement instruments prior to admission and the actual reasons for admission according to informal caregivers.

    Background: Timely admission of people with dementia is a crucial issue. Information is highly warranted on whether informal caregivers are capable of prior identification of causes of admission and, can thus be considered a reliable prospective source on causes of admission.

    Design: A cohort study among informal caregivers of people with dementia who made a transition to institutional long-term care.

    Methods: Qualitative data on the expected and actual reasons for admission were collected via open-ended questions at baseline and follow-up. Furthermore, at baseline, data were collected using measurement instruments to measure pre-admission characteristics. Interviews took place between November 2010-April 2012. After categorizing the answers, the agreement between the expected and actual reasons was calculated. Furthermore, bivariate associations were calculated between the actual reasons for admission and scores on corresponding measurement instruments.

    Results/Findings: For most informal caregivers, there was agreement between their statements on the expected reason and the actual reason for admission. A third of the caregivers showed no conformity. Bivariate associations showed that there is also agreement between the actual reasons for admission and scores on corresponding measurement instruments.

    Conclusion: Informal caregivers can be considered reliable sources of information regarding what causes the admission of a person with dementia. Professional care should anticipate informal caregivers' statements and collaborate with them to strive for timely and appropriate admission. © 2014 John Wiley & Sons Ltd.

  • 9.
    Aftevik, Monika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Carlbark, Nina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Musikens påverkan på individer med autismspektrumdiagnos: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Individer med autismspektrumdiagnos (ASD) har en begränsad förmåga till sociala interaktioner och ömsesidig kommunikation samt uppvisar ofta hyper- eller hyporeaktioner på sensoriska stimuli. Därför kan till exempel ett besök på vårdcentral, akutmottagning eller vårdavdelning skapa en ökad påfrestning. Eftersom musik används inom olika former av terapi, exempelvis vid demens, eller som smärtlindring vid cancer var det av intresse att undersöka dess effekt vid ASD. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur individer med ASD påverkas av musik. Sammanlagt 11 vetenskapliga artiklar analyserades. I resultatet framträdde fyra teman: fysisk påverkan, social påverkan, emotionell påverkan samt koncentration och coping. Musik eller musikterapi sågs exempelvis inverka på ångest, humör och sociala interaktioner på ett positivt sätt. Även rent fysiskt sågs reaktioner i de delar av hjärnan som involveras i musikuppfattning och känslobearbetning när musik spelades. Sjuksköterskans mål är att utföra en personcentrerad omvårdnad där kunskap om musikens inverkan skulle kunna kombineras med klinisk praxis för att underlätta interaktioner med patienter med ASD. Framtida forskning om musikens påverkan på vuxna individer med ASD kan ge ytterligare kunskap i ämnet som kan leda till riktlinjer och rutiner för enkel användning av musik som icke-farmakologisk åtgärd vid vård av patienter med ASD.

  • 10.
    Afzelius, Åsa
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Lundahl, Christina
    Högskolan i Halmstad.
    Ett sista hopp: Obotligt sjuka patienters uppfattningar om dödshjälp2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den moderna sjukvårdens avancerade resurser räddar många liv, men kan också leda till ett utdraget och plågsamt döende. I ett fåtal länder i världen är eutanasi och läkarassisterat självmord ett val för den som drabbats av en obotlig sjukdom som leder till döden. Syftet med denna studie är att beskriva obotligt sjuka patienters uppfattningar om dödshjälp. En litteraturstudie genomfördes och relevanta sökord som motsvarade syftet användes vid artikelsökning. Vid bearbetning av data framkom tre olika kategorier med subkategorier som motsvarade de olika uppfattningarna. Resultatet visar att positiva uppfattningar till dödshjälp kan bero på patientens egna syn på värdighet, självbestämmande och hopp, medan negativa uppfattningar till dödshjälp kan bero på rädsla eller religion. Även kommunikation med vårdpersonal kan påverka patienters uppfattningar om dödshjälp. För att möta obotlig sjuka patienters behov den sista tiden i livet behövs det kunskap om alla sorters tankar patienten kan ha, detta gäller även tankar om dödshjälp. Vidare forskning inom området dödshjälp behövs för att möta alla utmaningar som det innebär när patienter önskar hjälp med att dö.

  • 11.
    Aggebrink, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Larsson, Stefan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Wikås, Carina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Unga vuxnas erfarenheter av att ha fått diagnosen ADHD2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att leva med ADHD innefattar en rad problem som hos den drabbade individen kan

    leda till sociala svårigheter och i förlängningen till ytterligare psykiska

    sjukdomstillstånd, såsom ångest och depression. Det är därför angeläget att undersöka

    unga människors egna erfarenheter av vad det innebär att ha fått diagnosen ADHD,

    för att finna vägar som kan reducera riskerna som kommer med diagnosen. Denna

    studie riktar sig till unga vuxna med ADHD och syftar till att öka kunskapen om de

    unga vuxnas erfarenheter av att ha fått diagnosen ADHD. Till studien rekryterades

    fyra unga kvinnor som alla hade fått sin diagnos inom det gångna året. Informanterna

    randomiserades ur ett barnpsykiatriskt register inom Region Halland. Informanterna

    tillfrågades via telefon och vid intervjutillfället genom erhölls skriftlig information

    samt samtyckesformulär. Studiens resultat visar på sambandet mellan ADHD och

    andra problem. Flertalet av informanterna hade känslor av utanförskap och

    svårigheter med att passa in med flertalet misslyckande i sin historia. Att ha fått en

    diagnos bidrog till att få sina bekymmer förklarade inte minst för sig själv men även

    för sin omgivning. Studiens resultat visade även på gruppens rädsla inför att byta

    vårdkontakt främst gällande övergången från barnpsykiatri till vuxenpsykiatri. Den

    aktuella studien visade att det är vanligt med olika problem hos individer som har

    ADHD men även vilken betydande personlig vinst det kunde innebära att få diagnos

    och därmed den hjälp som är anpassad. Då studien enbart är gjord på fyra informanter

    är resultatet inte generaliserbart. Dock kan studien användas som bakgrund till en

    större studie med fler informanter. Kunskapsläget på området är idag bristfälligt då

    det handlar om enskildas individers erfarenheter. Studien kan därmed bidra till att

    ytterligare undersökningar genomförs och med det kan vården förbättras och anpassas

    ytterligare för att gynna patienterna.

  • 12.
    Agmyr, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nilsson, Emma
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Vilken är min roll? - Föräldrars upplevelse av delaktighet i barns omvårdnad på sjukhus2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föräldrars delaktighet i omvårdnaden av barn på sjukhus har inte alltid varit självklar. Först efter andra världskriget började barns behov av föräldrar på sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvårdnad. Trots fortsatt utveckling av föräldrars delaktighet inom barnsjukvården återfinns fortfarande brister inom området. Syftet med litteraturöversikten var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnaden av sitt barn på sjukhus. Resultatet visar föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnad av barn på sjukhus utifrån tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet innefattar fyra kategorier av delaktighet som belyser föräldrars upplevelser; närvaro, information, beslutsfattande och praktisk omvårdnad. Konklusionen beskriver föräldrars positiva och negativa upplevelser av delaktighet. Förslag på ytterligare  nationell forskning inom ämnet samt i relation till genusperspektivet ges. Framtidens vårdutveckling med utbildning i ämnet kan vara nationella riktlinjer, standardvårdplaner och e-hälsa.

     

     

  • 13.
    Ahlberg, Patrik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Grimåsen, Maria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Transsexualitet: Transsexuella patienter i vården2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Minoriteter i samhället riskerar att bli exkluderade och diskriminerade på olika sätt. Transsexuella är en grupp som är utsatta för dessa risker inte bara i samhället utan också i vården. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar mötet mellan sjukvårdspersonal och transsexuella i vården. Transsexuella hade svårigheter att finna vårdpersonal som var respektfulla angående deras könsidentitet, detta gav till följd en barriär till vården och gjorde den svåråtkomlig. Vidare upplevde patientgruppen ointresse från personal och det resulterade i en brist gällande deras vårdbehov. En bra vård förekom då vårdpersonal visade respekt och empati till den transsexuelle, detta var relaterat till medvetenhet och kompetens hos vårdpersonal. Diskriminering och transfobi förekom gentemot patientgruppen, orsak till detta var inadekvat kompetens, normer samt personliga värderingar. Generella hälsoproblem hos patientgruppen antogs felaktigt bero på patienternas transsexualitet.

    En betydande faktor var att tilltala den transsexuella med rätt pronomen, då en försämrad vårdkvalitet upplevdes om fel pronomen användes i vårdmötet. Den tvåkönade heteronoma vårdsynen exkluderade de transsexuella gällande undersökningar, behandlingar och vårdtillgänglighet.

    Brist på tidigare forskning har resulterat i dåligt utbildad personal gällande transsexualitet, denna brist förekom både i primär- och slutenvård. Aktuell kunskap är grundad på klinisk erfarenhet och i mindre omfattning på vetenskaplig evidens. Detta har resulterat i att sjuksköterskestudenter fått en bristfällig formell utbildning gällande transgender frågor.

  • 14.
    Ahlberg, Tony
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Väremo, Lukas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Varaktighet: - den bortglömda aspekten av viktminskning2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I sjuksköterskans hälsofrämjande arbete krävs kunskap om hälsorisker och förmåga att se till patientens behov, såväl de fysiska, psykiska och sociala. Övervikt och fetma är idag ett av samhällets största problem, och har en komplex uppkomstmekanism. Möjligheten till en varaktig viktreducering påverkas av en rad olika faktorer. För att övergå till den hälsosamma livsstil som krävs för en varaktig viktnedgång, behövs en beteendeförändring. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur psykologiska och psykosociala faktorer påverkar överviktiga individers möjlighet till en varaktig viktnedgång. I resultatet framkom två huvudteman: Motivation och mål samt Livsstilsförändring. Individer har varierande förmåga till självkontroll, egenvård och följsamhet, samt olika tillgång till stödfunktioner i samhället. Motivation och mål har en central roll. Hur personer reagerar på utmaningar och svårigheter är också högst individuellt och avgörande för en varaktig viktnedgång. En ökad kunskap genom utbildning och forskning rörande psykologiska och psykosociala faktorer kan underlätta sjuksköterskans möjlighet till individanpassad vård och förbättra motivationsstrategier för livsstilsförändringar. Mer kunskap kan även leda till ett förbättrat bemötande och omvårdnad. 

  • 15.
    Ahlborg, Mikael
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Exploring Socioeconomic Status and the association with Mental Health in school children – a cross-sectional study2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Poor Mental health in adolescence has become more prevalent over the past decades. Differences between gender and age in mental health are apparent where girls rate their mental health lower than boys. Socioeconomic status has proven to be a determinant for poor mental health, however in detecting poor mental health, the use of solely objective measures may not suffice. The aim of this cross-sectional study was to explore different aspects of socioeconomic status and their association with school children’s mental health. The data was obtained from the 2009/10 HBSC survey in Sweden. A sample of 4449 students aged 11 and 15 was included. Binary logistic regression with odds ratio (OR) and 95% confidence intervals (95%CI) was used to estimate the associations between the different aspects of SES and mental health outcomes. The relationship between poor mental health and low subjective economic status was significant while no such relationship was found in the other SES-measures. The use of subjective economic status may be a more reliable determinant for poor mental health than objective and relative measures. Future studies should focus on developing targeted interventions, also on the understanding of socioeconomic status in childhood.

  • 16.
    Ahlbäck, Annie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Kvarnsäter, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    En av 36,7 miljoner: Att få en HIV diagnos2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trots att HIV numera är en välkänd sjukdom och miljontals människor världen över är drabbade, är det fortfarande en av världens mest stigmatiserade sjukdomar. Stigmatiseringen leder till att sjukdomen förknippas med både fördomar och skam, vilket påverkar människorna som årligen drabbas av sjukdomen. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att få en HIV diagnos. Litteraturstudiens resultat baserades på nio stycken vetenskapliga artiklar som resulterade i följande sex teman: Upplevelser av chock, upplevelser av ilska och skuld, upplevelser av dödsångest, upplevelser av svårigheter vid avslöjandet av diagnosen för närstående, upplevelser av acceptans samt upplevelser av diagnosen som en positiv vändpunkt. I resultatet framkom det tydligt att diagnosbeskedet väcker många starka känslor och att personerna som drabbas är i stort behov av hjälp och stöd av sjukvårdspersonal för att kunna hantera diagnosbeskedet. Därav är det av vikt att sjuksköterskor får en inblick kring upplevelserna angående ett HIV diagnosbesked samt får mer utbildning inom ämnet så att rätt information kan ges.

  • 17.
    Ahlgren, Eva
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Isacsson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Anestesisjuksköterskors strategier för att förebygga postoperativ smärta2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning                        Postoperativ smärtbehandling är otillräcklig trots ökad kunskap i smärtfysiologi och utvecklandet av nya farmakologiska riktlinjer. Obehandlad postoperativ smärta kan leda till komplikationer som fördröjd mobilisering, djup ventrombos, lungemboli, hjärtinfarkt, stroke och lunginflammation, vilka leder till ett ökat lidande för patienten både fysiskt och psykiskt samt ökade kostnader för samhället. Anestesisjuksköterskan lägger grunden för den postoperativa smärtbehandlingen före och under anestesin och ska arbeta preventivt för att patientens smärtbehandling ska vara tillräcklig. Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskans strategier för att förebygga patientens postoperativa smärta efter generell anestesi. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra anestesisjuksköterskor på ett västsvenskt sjukhus och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Anestesisjuksköterskorna strävade efter att ge en individuell smärtbehandling till patienterna. Känslan som skapades vid det preoperativa mötet med patienten, typen av ingrepp, samt användandet av andra smärtbehandlingsmetoder påverkade planeringen av de intravenösa analgetikadoserna peroperativt. Genom att använda multimodal smärtbehandlingsmetod till patienter som opereras i generell anestesi skulle postoperativ smärta kunna förebyggas och bidra till minskat lidande för patienterna samt snabbare postoperativ återhämtning. Även vårdtiderna kan förkortas vilket kan leda till en samhällsekonomisk vinst.

     

     

  • 18.
    Ahlin, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Bergström, Maria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Faktorer som påverkar vid palliativ vård-ett mångkulturellt perspektiv2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Döden angår oss alla och vår kulturella bakgrund har stor betydelse för hur vi möter den. Palliativ vård fokuserar på att ge stöd och lindring till döende patienter för att öka deras livskvalitet. Av Sveriges invånare har var sjätte utländsk bakgrund och detta ställer andra och delvis nya krav på sjukvården. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans palliativa omvårdnad till patienter från andra kulturer. Studien är en litteraturöversikt där tolv artiklar analyserats utifrån syftet. I resultatet finns många olika faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete av palliativa patienter i en mångkulturell vårdsituation. Resultatet delades upp i tre huvudkategorier:

    kulturell kommunikation, kulturell medvetenhet/kunskap och kulturella skillnader/behov. För att kunna ge patienter med annan kulturell bakgrund en palliativ omvårdnad med hög kvalitet behövs medvetenhet och kunskap hos sjuksköterskan om deras specifika behov. Utvidgad utbildning och diskussion behövs i ämnet och svenska empiriska studier som belyser dessa patienter och anhörigas behov. Det är nödvändigt att både den specialiserade palliativa vården och övrig vård tar del i både forskning och utbildning, eftersom palliativa patienter från andra kulturer finns inom de flesta specialiteter.

  • 19.
    Ahlin, Carola
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Bengtsson, Irén
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nilsson, Lisbeth
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Patientinformation vid en kranskärlsoperation2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kranskärlsoperationen är för patienten en stor händelse som leder till många frågor och funderingar. Tidigare forskning har visat att patienter som genomgått en ranskärlsoperation har stort behov av information. Vårt syfte med studien var att beskriva informationen vid en kranskärlsoperation. Studien gjordes som en itteraturstudie. Resultatet av studien utföll i tre kategorier, informationsmetoder, vad informationen innehöll samt olika faktorer som påverkade patientinformationen. Information gavs skriftligt, muntligt, som videofilm, med Internet eller av en patient som tidigare gjort en kranskärlsoperation, ofta i kombination med varandra. Vad patienten ville att informationen skulle innehålla varierade från person till person beroende på i vilken fas patienten befann sig, pre- eller postoperativt. Flera faktorer framkom som var av betydelse. Det var viktigt för patienterna att personalen tog sig tid att lyssna och svara på frågor och funderingar. Patienter med litet socialt nätverk hade större behov av information än andra med stort socialt nätverk. En annan betydelsefull sak var att patienterna lätt skulle kunna komma i kontakt med kompetent personal både innan operationen och efter utskrivningen. Slutsatsen av resultatet var att informationen bör vara individuellt anpassad utifrån varje patients behov. Fortsatt forskning behövs för utveckling av en god patientinformation kring patienternas upplevelse av olika sorters informationssätt, samt att utveckla kontakt med patienter som tidigare gjort en kranskärlsoperation

  • 20.
    Ahlstav Mårtensson, Ulrica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Erling Hasselqvist, Nann
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Differences in pain and nausea in children operated on by Tonsillectomy and Tonsillotomy: – A prospective follow-up study2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of the study was to evaluate the differences in postoperative pain, nausea and time of discharge in children 3-12 years old after undergoing Tonsillectomy (TE) or Tonsillotomy (TT) at the post anaesthetic care unit (PACU), children’s ward and at home.  Background: TE involves risk of bleeding, severe postoperative pain and nausea. TT is a less invasive method with lower risk of bleeding and postoperative pain and nausea according to performed studies. Method: A prospective, comparative follow-up study design. Eighty-seven children from December 2008 until April 2009 in the ages 3-12 undergoing TE or TT participated. Visual analogue scale (VAS) was used for children’s pain and nausea assessments. Result/Findings: Significantly fewer children operated on by the TT assessed postoperative pain ≥ 3 according to the VAS than children operated on by the TE in both the PACU and the children’s ward. A significant difference of postoperative nausea was only present during the care at the PACU and children’s ward with fewer TT children that assessed nausea VAS ≥ 3. The time of postoperative care was shorter among the TT children in both the PACU and the children’s ward. Postoperative pain and pain related difficulties in eating after discharge was significantly more present among the TE children compared to the TT children. Conclusion: The results of our study indicated that TT is a more favourable alternative than TE in children.

  • 21.
    Ahlstrand, Joacim
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Smärtlindring vid militära aktioner2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I de militära konflikthärdar som finns på ett flertal platser runt om vår värld är det oundvikligt att människor blir skadade och följaktligen uppleva smärta. Som sjuksköterska i fält är det av vikt att känna till vilka metoder som finns tillgängliga för att lindra detta lidande dels för att underlätta för den skadade soldaten i stunden och dels för att i positiv riktning även minska riskerna för att andra smärtrelaterade syndrom skall få fotfäste. Syftet med litteraturstudien var att belysa metoder för smärtlindring av skadade vid militära aktioner prehospitalt och på militärt sjukhus. Metoden som användes var litteraturstudie där sju artiklars resultat analyserades och sammanställdes. I resultatet framkom tre kategorier: smärtlindring med fentanyl, smärtlindring med ketamin och smärtlindring med kontinuerlig perifer nervblockad. Fortsatt forskning skulle kunna vara inriktad på ytterligare preparat samt förenklad administrering men också på vilket sätt sjuksköterskans förhållningssätt till patienten och dess traumatiska situation kan påverka smärtupplevelsen.

  • 22.
    Ahlström, Britt Hedman
    et al.
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Göteborg, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Göteborg, Sweden.
    Danielson, Ella
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Göteborg, Sweden.
    Living with major depression: experiences from families' perspectives2009Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 23, nr 2, s. 309-316Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe the ways of living with major depression in families. Seven families with an adult member who suffered major depression participated, in all 18 participants. Data were collected from seven narrative group interviews, one with each family. A qualitative thematic content analysis was used and the text was coded according to its content and further interpreted into themes. Findings consist of five themes: 'Being forced to relinquish control of everyday life'; during depression the family members lost their energy and could not manage everyday life. 'Uncertainty and instability are affecting life'; everyday life in the families was unstable and emotions influenced the atmosphere. 'Living on the edge of the community': the families periodically lived in seclusion. 'Everyday life becomes hard'; everyday life was demanding for everyone in the family and the responsibility shifted between family members. 'Despite everything a way out can be found'; the families as a unit as well as individually had their own ways of coping and finding some kind of satisfaction within the bounds of possibility. The families' experiences were demanding. Children were aware of their parent's depression and were involved in managing everyday life and emotionally affected by the situation. This legitimates the need for nurses and other healthcare professionals to have a family's perspective on the whole situation and to include partners as well as children and take their experiences seriously when supporting and guiding a family. It is important to develop strategies which in particular include children in the planning, provision and receiving of care as well as unburden them with the responsibility. It is also important to support the family in their own coping strategies with a major depressive episode.

  • 23.
    Ahlström, Britt Hedman
    et al.
    University of Gothenburg.
    Skärsäter, Ingela
    University of Gothenburg.
    Danielson, Ella
    University of Gothenburg.
    Major depression in a family: What happens and how to manage - a case study2007Ingår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 28, nr 7, s. 691-706Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Major depression challenges the ways of living for both individuals and families. The aim of this study was to describe what happens and how to manage major depression in a family. The case in this paper is a family with a mother who is suffering major depression and her son and daughter. Narrative interviews and qualitative content analysis were conducted. The findings revealed six themes: "a stealthy intruder," "moving slowly to helplessness," "saving the situation," "protecting oneself and others," "conveying things that are beyond words," and the "dispersal of shadows." These themes elucidated the family members' varying views of depression and the unique ways they managed the situation.

  • 24.
    Ahlström, Britt Hedman
    et al.
    The Sahlgrenska Academy at Gothenburg University, Institute of Health and Care Sciences, Gothenburg, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    The Sahlgrenska Academy at Gothenburg University, Institute of Health and Care Sciences, Gothenburg, Sweden.
    Danielson, Ella
    The Sahlgrenska Academy at Gothenburg University, Institute of Health and Care Sciences, Gothenburg, Sweden.
    The meaning of major depression in family life: the viewpoint of the ill parent2010Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 19, nr 1-2, s. 284-293Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM AND OBJECTIVE: The aim was to elucidate the meaning of major depression in family life from the viewpoint of an ill parent. Background. Major depression according to Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders is common and may appear repeatedly over several years, and affects family life. Depression in parents has a negative impact on family function and children's health; however, studies regarding the deeper understanding of major depression in family life are lacking.

    DESIGN: A qualitative explorative study using narrative interviews with eight parents who were identified with major depression.

    METHODS: A phenomenological-hermeneutic method of interpretation was used for analysing interview texts and included naïve understanding, a structural analysis where text was divided into meaning units, which were condensed and abstracted, and finally a comprehensive understanding.

    RESULT: Two themes were extracted: 'to be afflicted in an almost unmanageable situation' with sub-themes 'feeling hopelessly bad', 'being worthless', 'being unsatisfied' and the theme 'to reconcile oneself to the situation' with sub-themes 'being active', 'being satisfied' and 'maintaining parenthood'.

    CONCLUSION: Comprehensive understanding revealed the parents' simultaneous suffering and dignity in family life; suffering with serious lack of well-being and health, destroyed self-confidence and unhappiness, and dignity with strength, confidence and joy in children. The movement between suffering and dignity complicated family life. Dignity was threatened by the awareness that suffering in major depression was recurrent. Dignity had to be repeatedly restored for self and the family, and family dignity has to be restored before others outside the family circle.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: A deeper understanding of the meaning of major depression in family life is helpful and for healthcare professionals to prevent individual and family suffering by assisting and preserving dignity.

  • 25.
    Ahmadi, Nasser S.
    et al.
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Månsson, Jörgen
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Lindblad, Ulf
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Hildingh, Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Breathlessness in everyday life from a patient perspective: A qualitative study using diaries2014Ingår i: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 12, nr 3, s. 189-194Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: Breathlessness is a subjective symptom, which makes it difficult to define and understand. The aim of the present study was to illuminate how patients suffering from breathlessness experience their everyday life. Method: The study was a qualitative study, and the focus of the analysis was the patients' descriptions of their experiences of breathlessness using a diary with two unstructured questions for a period of 7 consecutive days. Sixteen participants: 7 men, mean age 65 ± 7 (range 55-73 years old), and 9 women, mean age 65 ± 9 (range 50-72 years old) participated in the study. Results: Two themes emerged from the analysis: 1) Impaired quality of life and 2) symptom tolerance and adaptation. The theme "impaired quality of life" included the categories limited physical ability, psychological burdens, and social life barriers. The theme "symptom tolerance and adaptation" included importance of health care, social support, hobbies and leisure activities, and coping strategies. Significance of results: The findings in our study showed that patients, in spite of considerable difficulties with shortness of breath, found relief in several types of activities, in addition to drug therapy. The result indicates that the "biopsychosocial model" is an appealing approach that should be discussed further to gain a better understanding of breathlessness. Copyright © Cambridge University Press 2013.

  • 26.
    Aili, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Andreasson, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Träff, Anna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenheter av familjecentrerad enkelrumsvård på neonatalavdelning: - En intervjustudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige finns 36 neonatalavdelningar, där vårdas spädbarn som kräver högspecialiserad vård. Sjuksköterskor som arbetar inom neonatalvården behöver därför ha adekvat utbildning och vara kunniga inom sitt område. I nuläget bedriver inte alla neonatalavdelningar familjecentrerad enkelrumsvård. Familjecentrerad enkelrumsvård innebär att föräldrarna tar hand om sitt barn under hela dygnet med stöd av sjuksköterskor.

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av familjecentrerad enkelrumsvård på en neonatalavdelning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju sjukskörskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ur resultatet kom tre kategorier att växa fram; sjuksköterskan och familjecentrerad enkelrumsvård, föräldrarna och familjecentrerad enkelrumsvård samt barnet och familjecentrerad enkelrumsvård.

    I resultatet beskriver sjuksköterskor att familjecentrerad enkelrumsvård är att föredra, både för sjuksköterskor och familjer. Erfarenhet visar på att sjuksköterskors roll förändrats, från att vara den som står barnet närmast och utför omvårdnaden till att lämna över ansvaret till föräldrarna och istället inta en undervisande roll, vilket tillåter föräldrarna att växa i sina roller och stärker anknytningen till barnet. Kommunikationen mellan sjuksköterskor och familjer är en viktig del för att vårdformen ska lyckas och behöver därför belysas, samt lyftas upp i kommande specialistsjuksköterskeutbildningar mot barn och ungdom. Dessutom behövs det på neonatalavdelningar diskuteras och struktureras upp hur kommunikationen på arbetsplatsen bör fungera.

  • 27.
    Aili, Katarina
    et al.
    Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden & FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Andersson, Maria
    FoU Spenshult, Halmstad, Sweden & Department of Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Bremander, Ann
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Haglund, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Larsson, Ingrid
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Bergman, Stefan
    FoU Spenshult, Halmstad, Sweden & Department of Public Health and Community Medicine, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Sleep problems and fatigue as a predictor for the onset of chronic widespread painover a 5- and 18-year perspective: a 20-year prospective study2018Ingår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 77, s. 87-87, artikel-id OP0072Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: If localised pain represent one end of a pain spectra, with overall better general health, chronic widespread pain (CWP) and fibromyalgia represent the other end of the spectra with worse general health and more comorbidities with other somatic diseases and mental illness. Sleep problems and fatigue are common among individuals reporting CWP and previous research indicate that sleep problems may be an important predictor for pain prognosis.

    Objectives: The aim of this population-based study was to investigate if sleep problems and fatigue predict the onset of CWP 5 and 18 years later.

    Methods: In order to get more stable baseline classifications of CWP, a wash-out period was used, including only individuals who had not reported CWP (according to ACR 1990 criteria for fibromyalgia) at baseline (−98) and three years prior baseline (−95). In all, data from 1249 individuals entered the analyses for the 5 year follow-up (−03) and 791 entered for the 18 year follow-up (−16). Four parameters related to sleep (difficulties initiating sleep, maintaining sleep, early morning awakening and non-restorative sleep), and one parameter related to fatigue (SF-36 vitality scale) were investigated as predictors for CWP. Binary logistic regression analysis were used for analyses.

    Results: All investigated parameters predicted the onset of CWP five years later (problems with initiating sleep (OR 1.91; 1.16–3.14), maintaining sleep (OR 1.85; 1.14–3.01), early awakening (OR 2.0; 1.37–3.75), non-restorative sleep (OR 2.27; 1.37–3.75) and fatigue (OR 3.70; 1.76–7.84)) in a model adjusted for age, gender, socio-economy and mental health. All parameters except problems with early awakening predicted the onset of CWP also 18 years later. In all, 785 individuals did not report any of the sleeping problems at baseline (fatigue not included), 268 reported one of the problems, 167 two, 128 three and 117 subjects reported to have all four sleep problems. Reporting all four sleep problems was significantly associated with CWP at follow-up at both time points when adjusting for age, gender, socio economy and mental health (OR 4.00; 2.03–7.91 and OR 3.95; 1.90–8.20); adjusting for age, gender, socio economy and number of pain regions (OR 2.94; 1.48–5.82 and OR 2.65; 1.24–5.64) and in a model adjusting for age, gender, socio economy and pain severity (OR 2.97;1.53–5.76; and OR 3.02;1.47–6.21) for the 5 year and 18 year follow-up respectively, compared to not reporting any of the sleep problems at baseline.

    Conclusions: Both sleeping problems and fatigue predicts the onset of CWP 5- and 18 years later. The results highlight the importance of the assessment of sleep quality in the clinic.

  • 28.
    Aili, Katarina
    et al.
    Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden & The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Bremander, Ann
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden & Lund University, Lund, Sweden.
    Haglund, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Larsson, Ingrid
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Women’s experiences of coping with chronic widespread pain: – a qualitative study2018Ingår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 77, s. 1815-1815, artikel-id FRI10737-HPRArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Approximately ten percent of the population report chronic widespread pain (CWP), the condition is more common among women than men. For most people, the pain interferes with many aspects of every-day life and implies large consequences. However, the group reporting CWP is heterogeneous and there is a need for better understanding of the different strategies used for coping with pain in every-day life.

    Objectives: The purpose of this study was to describe women’s experiences of how to cope with CWP.

    Methods: The study had a descriptive design with a qualitative content analysis approach. Individual interviews were conducted with 19 women, 31–66 of age, who had reported CWP in a survey 2016. CWP was defined according to the 1990 ACR criteria for fibromyalgia. To be considered chronic, the pain should have persisted for more than three months during the last 12 months. A manifest qualitative content analysis was used to analyze the main question “How do you cope with your chronic widespread pain?” The analysis resulted in four categories.

    Results: Women described their coping with CWP in four different ways; to take control, to continue as usual, to follow instructions and to rest. To take control meant to make deliberate decisions to handle everyday day life. It also meant to take care of oneself, to think positive and to exercise at an adequate level. To continue as usual meant not to listen to body signals and either to ignore or accept the pain. To follow instructions meant listening to the health professionals and following advices, but without taking any part of the responsibility for the treatment outcome. To rest meant to perceive an unreasonable need for recovery, to resign and let the pain set the terms for the daily living.

    Conclusions: Women expressed different ways of coping with CWP including both active and passive strategies. The coping strategies included two dimensions, where one ranged from actively taking control over the pain, to passively following instructions and the other from actively continue as usual by either accepting or ignoring the pain to passively rest and being mastered by pain.

  • 29.
    Al Zahed, Mariam
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Mårtensson, Amanda Louise Helena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Bemötandet av patienter med psykisk ohälsa2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem idag inom hälso- och sjukvården. Psykisk ohälsa yttrar sig olika för varje enskild individ och gör den därför svår att bemöta. Forskningen visar att det är framförallt kunskapsbristen hos sjuksköterskan skapar en rädsla hos sjuksköterskan och därmed påverkar mötet med patienten. Syftet med systematisk litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan bemöter patienter med psykisk ohälsa. Resultatet från 12 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har analyserats till två kategorier: Bemötande och Stigmatisering. Sammafattningsvis visar uppsatsen att det krävs empati och förståelse från sjuksköterskan, men likväl utbildning inom området psykisk ohälsa, för att på så sätt minska utrymmet för rädsla och missförstånd. Vidare framkommer det att det krävs vidare forskning som undersöker hur sjuksköterskor som utbildas inom psykiatri förhåller sig i mötet med en patient med psykisk ohälsa. Forskning visar på att en sjuksköterska som har ett gott bemötande även främjar tillfrisknandet men även eliminerar eventuell stigmatisering

  • 30.
    Albinsson, Eleonore
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Jonasson, Ida
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjuksköterskans attityder gentemot homosexualitet: - ur ett patientperspektiv2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att avslöja sin homosexuella läggning blir allt vanligare i dagens samhälle, dock lever negativa attityder gentemot homosexualitet och homosexuella individer kvar. I vården som i resten av samhället speglas vi av heteronormativa attityder och tankar. Det förutsätts att de flesta människor lever enligt den heterosexuella normen, vilket kan göra det svårare för homosexuella personer att komma ut och vara öppna om sin homosexuella läggning. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelse av sjuksköterskans attityder och bemötande gentemot deras homosexuella läggning. Litteraturstudien utformades utifrån en induktiv ansats, där 14 vetenskapliga artiklar användes till resultatet. I resultatet framkom det att hälso- och sjukvården upplevs styras av ett heteronormativt tankesätt, där patienten antas vara heterosexuell. Bristfällig kunskap hos sjuksköterskor och annan vårdpersonal var något som upplevdes av flera informanter. Många var också rädda för att avslöja sin homosexuella läggning på grund av oro för sämre vård och negativa attityder ifrån vårdpersonal. Framtida forskning bör inriktas på vidare studier av patienter som är homosexuella och deras upplevelser av hälso- och sjukvård och dess attityder gentemot homosexualitet. Det kunde också vara intressant att studera om det fanns skillnader mellan homosexuella män och kvinnor när det gäller deras upplevelser av bemötandet inom vården. 

  • 31.
    Albjär, Kajsa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Andersson, Sofie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Har du mens eller?: Kvinnors erfarenheter av att leva med PMS2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Premenstruellt syndrom, även kallat PMS, är något som 20-30% av alla menstruerande kvinnor uppskattas lida av. De premenstruella symtomen uppkommer i den senare delen av menstruationscykeln och återkommer vanligtvis varje månad. Symtomen kan yttra sig såväl fysiskt, psykiskt som emotionellt. Syftet med studien var att beskriva kvinnors premenstruella erfarenheter. Studien är genomförd som en litteraturstudie och baseras på 10 vetenskapliga artiklar. Ur artiklarnas resultat kunde tre huvudteman urskiljas. Resultatet av litteraturstudien visar att många kvinnor har erfarenheter av att mötas med misstro då de beskriver sin PMS. Denna misstro beskrivs i möte med såväl närstående, arbetskollegor som med hälso- sjukvårdspersonal. I studien framkommer att okunskapen kring PMS är stor, samtidigt som fenomenet ofta framställs negativt och förlöjligas. Många kvinnor beskriver värdet i att få samtala om sina premenstruella erfarenheter utan att bli dömda och misstrodda. För att utveckla en bättre omvårdnad av kvinnor som lider av PMS är det av stor vikt att genom utbildning öka kunskaperna hos hälso- och sjukvårdspersonal om detta fenomen. För att fler kvinnor skall få hjälp att lindra det lidande de premenstruella symtomen kan orsaka är det av vikt att vidare forskning bedrivs. 

  • 32.
    Albrektson, Nellie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Karlsson, Sofie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Omvårdnadsåtgärder i relation till urinvägsinfektion2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Urinvägsinfektion kan anses okomplicerat men tillståndet kan leda till onödigt lidande och påverka patienters välmående, dagliga aktiviteter och sociala liv. Sjuksköterskan saknar tillräckligt med evidens för att utföra lämplig omvårdnad relaterat till urinvägsinfektion. Caring och Nursing är perspektiv för forskning inom sjuksköterskans vetenskap. Syfte: Beskriva vad omvårdnadsåtgärder är i relation till urinvägsinfektion. Metod: En litteraturstudie genomfördes utifrån en systematisk sökning i databaser för omvårdnadsforskning. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med frågor som stöd och inspiration från ett hermeneutiskt förhållningssätt. Resultat: De vetenskapliga artiklarna resulterade i fem kategorier: Behov och bemötande, Observation och övervakning, Upprätthålla hygien och vätskeintag, Utbildning och attityd och Kunskap och utvärdering. Resultatet belyser att kontinuerlig undervisning och teamarbete kan uppmuntra till ökad medvetenhet kring omvårdnadsåtgärder och öka patientsäkerheten. Det är viktigt att patienter känner att de blir hörda samt att problem uppmärksammas och tas på allvar.  Slutsats: Forskning kring omvårdnadsåtgärder i relation till urinvägsinfektion är bristfällig. Litteraturstudien lyfter fram och ökar medvetenheten om vilka omvårdnadsåtgärder som kan impliceras i omvårdnadsarbetet. 

  • 33.
    Alderhorn, Katarina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lindholm, Charlotta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lundin, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Förbättrad patientsäkerhet vid överlämnandet från operationssalen till intensivvårdsavdelningen2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När säkerheten vid rapportering brister kan det få förödande konsekvenser. Inom intensiv- samt operationssjukvården bedrivs omvårdnad i en högteknologisk miljö där patienten befinner sig i en stark beroendeställning. Säkerhetsaspekten vid överrapporteringar är här mycket viktig. Syftet med litteraturstudien var att beskriva en patientsäker överrapportering mellan operation och intensivvård. Granskning av 14 vetenskapliga artiklar visade att kommunikationen mellan intensivvården samt operation förbättrades genom användandet av ett strukturerat rapporteringsverktyg. Vidare att arbetsmiljön påverkade på kommunikationen där störande moment såsom larm gav negativa effekter på säkerheten vid överrapportering. Teamarbetet förbättrades genom användandet av en gemensam journal då den pre- samt postoperativa vården lättare kunde planeras. För att åstadkomma en säkrare överrapportering av den svårt sjuke patienten var en tydligare struktur samt rollindelning fördelaktigt. I några av studierna ifrågasattes bristen på utbildning i kommunikation samt teamarbete. Ytterligare forskning eftersträvas speciellt från de Nordiska länderna och framförallt från Sverige. Även forskning avseende utvärdering av olika rapporteringsverktyg är av intresse för att undersöka ifall införda rapporteringsverktyg verkligen används vid överlämnandet av patienten.  

  • 34.
    Alexandersson, Ellen
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Persson, Viktoria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Smärtbedömning hos patienter med demenssjukdom2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienter diagnostiserade med en demenssjukdom har en nedsatt förmåga att uttrycka smärta vilket skapar problem i samband med smärtidentifiering, vilket leder till ökade krav och ansvar av sjuksköterskan. År 2010 beräknades 148000 svenska invånare vara diagnostiserade med någon form av demenssjukdom, vilket gör den till Sveriges vanligaste sjukdom bland äldre. Syftet var att belysa vilken kunskap sjuksköterskan behöver vid smärtbedömning av patienter med demenssjukdom. Metoden som användes var en litteraturstudie där resultatet utgjordes av 14 vetenskapliga artiklar, där 9 var kvalitativa och 5 var kvantitativa. Resultatet visar att smärta främst uttrycks genom beteendeförändringar, ansiktsuttryck och verbala uttryck. För att bedöma smärtan använder sig sjuksköterskan av dygnsregistreringsscheman och familjemedlemmar. Svårigheter med smärtbedömningen hos denna patientgrupp leder ibland till att sjuksköterskan blundar för smärtproblematiken och upplever känslor av maktlöshet och ångest. Då andelen patienter med demenssjukdom, och då även smärtproblematik beräknas öka krävs det av sjuksköterskorna en ökad utbildning och medvetenhet. Genom att nyutexaminerade sjuksköterskor får kunskap om patientgruppen sprids kunskapen till den kliniska verksamheten. Inom forskning önskas studier där hänsyn till kön tas.

  • 35.
    Alfredsson, Carina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Roth, Marie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Schenell, Ramona
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att leva med svår hjärtsvikt: Faktorer som påverkar livskvaliteten2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppskattningsvis har 200 000 svenskar en hjärtsviktsdiagnos, vilket innebär att det är en av de vanligaste diagnoserna inom sjukvården. Hjärtsvikt är ett tillstånd med besvärande symptom och hög dödlighet. Livskvalitet påverkas av individens fysiska och psykiska hälsa, grad av oberoende, sociala förhållanden och händelser i omgivningen. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med svår hjärtsvikt. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvantitativa och en kvalitativ utgjorde underlaget för resultatet. Hjärtsviktens svårighetsgrad, symptombördan, samsjuklighet och nedsatt autonomi var faktorer som påverkade livskvaliteten negativt. Positiva påverkansfaktorer var bra socialt stöd och förmåga att upprätthålla gott mod trots en svår situation. Slutsatsen var att ju större påverkan hjärtsvikten hade på det dagliga livet, desto sämre blev livskvaliteten. Faktorer som påverkade det dagliga livet och därmed livskvaliteten var: den samlade symptombördan, autonomin och hur stort gapet mellan förväntningar och verklighet var. Det multiprofessionella teamet och traditionen med personcentrerat arbetssätt som finns inom den palliativa vården skulle gagna personer med svår hjärtsvikt då livskvaliteten är som mest nedsatt. Hjärtsvikt skapar fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt lidande och därför borde personer med hjärtsvikt erbjudas palliativ vård. För att få ett helhetsperspektiv på livskvalitet vid svår hjärtsvikt behövs mer kvalitativ forskning.  

  • 36.
    Ali, Lilas
    et al.
    Psychiatric and Mental Health care, The Institute of Health and Care Science, Sahlgrenska Academy, Gothenburg University, Sweden.
    Ahlström, Britt H.
    Psychiatric and Mental Health care, Vårdal Institute, The Swedish Institute for Health Science, University West, Trollhättan, Sweden.
    Krevers, Barbro
    Department of Medical and Health Sciences, Linköping University, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    Department of Psychiatry, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Daily life for young adults who care for a person with mental illness: a qualitative study2012Ingår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1351-0126, E-ISSN 1365-2850, Vol. 19, nr 7, s. 610-617Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study describes the daily life and management strategies of young informal carers of family members or friends with mental illness. Twelve young adults (three men and nine women; 16-25 years old) in Sweden were voluntarily recruited between February and May 2008. Data collected through eight individual semi-structured interviews and one focus group interview were analysed using qualitative content analysis. The findings revealed nine subthemes that were further grouped into three main themes: showing concern, providing support and using management strategies. Participants lived in constant readiness for something unexpected to happen to the person they cared for, and their role in the relationship could change quickly from family member or friend to guardian or supervisor. Supporting a friend was considered as large a personal responsibility as supporting a family member. Their management strategies were based on individual capacities and their ability to step aside should the situation become too demanding. These young informal carers need support in caring for the mentally ill. As the internet becomes increasingly fundamental to daily life, support could be provided most effectively through person-centred web sites.

  • 37.
    Ali, Lilas
    et al.
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Hedman Ahlström, Britt
    University West, Trollhättan, Sweden.
    Krevers, Barbro
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    Sjöström, Nils
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Need and Usage of Different Kind of Support among Young Informal Carers of Persons with Mental Illness2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The high prevalence of mental illness among young person’s means that their relatives and close friends are exposed to stress by having to take on the responsibility for the support of family members or friends in difficult situations of life when suffering from mental illness. Young informal carers have shown to be exposed to a great burden in which they put their own daily tasks aside in order to stay close to the person who suffers from mental illness. Objective: Explore how young (16–25) informal carers of a person with a mental illness experience and use different kind of support, such as web-support, counseling, and group counseling, friends, family, relatives support societies, health care services etc. Method: In a mixed method approach, we first interviewed 12 young carers, and 241 completed a self-administered questionnaire. While the young carers strive to maintain control, their main support seems to be others in their lives, who often define the situation differently. Results: The carers said web-support, counseling, and group counseling might be helpful, yet very few had any professional support. The results also showed that the young informal carers’ safety net is their social network and the person who suffer from mental illness. Conclusion: Young informal carers are in need of a combination of web-based and face-to-face person-centered support, but they do not receive it. Professional support is required. Further studies about the needs of young informal carers of persons with mental illness especially those supporting friends, is necessary to gain before planning to start support interventions for them.

  • 38.
    Ali, Lilas
    et al.
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Hedman Ahlström, Britt
    University West, Trollhättan, Sweden.
    Krevers, Barbro
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    Sjöström, Nils
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Need and Usage of Different Kind of Support among Young Informal Carers of Persons with Mental Illness2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The high prevalence of mental illness among young person’s means that their relatives and close friends are exposed to stress by having to take on the responsibility for the support of family members or friends in difficult situations of life when suffering from mental illness. Young informal carers have shown to be exposed to a great burden in which they put their own daily tasks aside in order to stay close to the person who suffers from mental illness. Objective: Explore how young (16–25) informal carers of a person with a mental illness experience and use different kind of support, such as web-support, counseling, and group counseling, friends, family, relatives support societies, health care services etc. Method: In a mixed method approach, we first interviewed 12 young carers, and 241 completed a self-administered questionnaire. While the young carers strive to maintain control, their main support seems to be others in their lives, who often define the situation differently. Results: The carers said web-support, counseling, and group counseling might be helpful, yet very few had any professional support. The results also showed that the young informal carers’ safety net is their social network and the person who suffer from mental illness. Conclusion: Young informal carers are in need of a combination of web-based and face-to-face person-centered support, but they do not receive it. Professional support is required. Further studies about the needs of young informal carers of persons with mental illness especially those supporting friends, is necessary to gain before planning to start support interventions for them.

  • 39.
    Ali, Lilas
    et al.
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Hedman Ahlström, Britt
    University West, Trollhättan, Sweden.
    Krevers, Barbro
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    Sjöström, Nils
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Need and usage of support among young informal carers of persons with mental illness: a mixed-method study2013Ingår i: Horatio, European Psychiatric Nursing Congress 2013: Abstract book / [ed] Neslihan Keser Özcan, Hülya Bilgin, 2013, s. 94-94Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 40.
    Ali, Lilas
    et al.
    University of Gothenburg.
    Hedman Ahlström, Britt
    University West, Trollhättan.
    Krevers, Barbro
    Linköping University.
    Sjöström, Nils
    Gothenburg University.
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Support for young informal carers of persons with mental illness: a mixed-method study2013Ingår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 34, nr 8, s. 611-618Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore how young (16-25 year old) informal carers of a person with a mental illness experience and use support. In a mixed method approach, we interviewed 12 young carers, and 241 completed a self-administered questionnaire. While the young carers strive to maintain control, their main support seems to be others in their lives, who often define the situation differently. The carers said web-support, counseling, and group counseling might be helpful, yet very few had any professional support. Young carers are greatly in need of support and it should be provided.

  • 41.
    Ali, Lilas
    et al.
    Sahlgrenska Academy, Gothenburg University, Institute of Health and Care Science, Sweden.
    Krevers, Barbro
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Sweden.
    Sjöström, Nils
    Sahlgrenska Academy, Gothenburg University, Institute of Health and Care Science, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Effectiveness of web-based versus folder support interventions for young informal carers of persons with mental illness: a randomized controlled trial2014Ingår i: Patient Education and Counseling, ISSN 0738-3991, E-ISSN 1873-5134, Vol. 94, nr 3, s. 362-371Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: Compare the impact of two interventions, a web-based support and a folder support, for young persons who care for people who suffer from mental illness. 

    Methods: This study was a randomized control trial, following the CONSORT statements, which compared the impact of two interventions. Primary outcome variable was stress, and secondary outcome variables were caring situation, general self-efficacy, well-being, health, and quality of life of young informal carers (N = 241). Data were collected in June 2010 to April 2011, with self-assessment questionnaires, comparing the two interventions and also to detect changes. 

    Results: The stress levels were high in both groups at baseline, but decreased in the folder group. The folder group had improvement in their caring situation (also different from the web group), general self-efficacy, well-being, and quality of life. The web group showed increase in well-being. 

    Conclusion: Young informal carers who take on the responsibility for people close to them; suffer consequences on their own health. They live in a life-situation characterized by high stress and low wellbeing. This signals a need for support. 

    Practice implications: The non-significant differences show that each intervention can be effective, and that it depends upon the individual's preferences. This highlights the importance of adopting person-centered approach, in which young persons can themselves choose support strategy. (C) 2013 Elsevier Ireland Ltd. All rights reserved.

  • 42.
    Ali, Lilas
    et al.
    Gothenburg, Gothenburg University, Sweden.
    Krevers, Barbro
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    Sjöström, Nils
    Gothenburg, Gothenburg University, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    Gothenburg, Gothenburg University, Sweden.
    Effectiveness of Web-Based versus Folder Support Interventions for Young Informal Carers of Persons with Mental Illness: a Randomized Controlled Trial2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Changes in psychiatric services mean more young persons have to care for a mentally ill family member or friend while they themselves are in the sensitive transition to adulthood.

    Objective: Compare the impact of two interventions, a web-based support and a folder support, for young persons who care for people who suffer from mental illness.

    Method: This study was a randomized control trial, following the CONSORT statements and eConsort support. Primary outcome variable was stress, and secondary outcome variables were caring situation, general self-efficacy, well-being, health, and quality of life of young informal carers (N=241). Data were collected in June 2010 to April 2011, with self-assessment questionnaires three times, four months apart, comparing the two interventions and also to detect changes.

    Results: The result showed that stress levels were high in both groups at baseline, but decreased significantly in the folder group. The folder group had significant improvement in their caring situation (also significantly different from the web group), general self-efficacy, well-being, and quality of life. The web group show significant increase in well-being.

    Conclusion: Young informal carers who take on the responsibility for people close to them with mental illness; suffer consequences on their own health. They live in a life-situation characterized by high stress and low well-being. This signals a need for support for these young persons.

    Clinical relevance: The findings in this study are uniquely valuable because of the target group and the comparison of two different interventions to support them. The non-significant differences in the data show that each intervention can be effective, and that it depends upon the individual’s preferences. This highlights the importance of adopting person-centred approach, in which young persons can themselves choose support strategy

  • 43.
    Ali, Lilas
    et al.
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, Gothenburg University, Centre for Person-Centred Care Research (GPCC), Gothenburg, Sweden.
    Krevers, Barbro
    Vårdal Institute – The Swedish Institute for Health Sciences, Gothenburg, Sweden.
    Sjöström, Nils
    Department of Medical and Health Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    The impact of a person-centred web-based intervention on young informal carers of people with mental illness2015Ingår i: Abstracts: 19th International Philosophy of Nursing Society (IPONS) conference August 24-26, 2015 Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden: Technology, Health Care and Person-centeredness: Beyond Utopia and Dystopia. Thinking the Future., Stockholm: Karolinska Institutet , 2015, s. 4-5Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Previous research show that young person’s often take responsibility and offer care and support for significant others who suffer from mental illness. This adoption of responsibility has consequences not only for the mentally ill, but also for the carer. A person-centred support approach to provide the young informal carers of what they are in need of is according to previous research essential, and in need of. As the internet becomes increasingly fundamental to young people in their daily lives, person-centred web-based interventions may be effective in supporting those caring for a person with mental illness.

    Objective: To analyze (according to stress, burden, quality of life, and self-efficacy) the impact of a person-centred web-based intervention (information, education, and support) for young persons who support family members or close friends with mental illness.

    Methods: The study design was prospective and randomized. The sample consisted of young informal carers (N = 241; 16–25 y), where N = 241 completed structured questionnaires at baseline and were allocated to person-centred web-based support (N = 121) respectively folder support (n =120) regarding available support in the society for young persons who support someone suffering from mental illness.

    Results: Data show that the stress levels were high in both groups at the start of the intervention, but decreased in the folder group, who also showed improvements in their caring situation (also different from the web-support group), general self-efficacy, well-being and their quality of life. The group who received person-centred web-based support showed significant increase in their well-being.

    Conclusion: It is of great importance to measure the stress and caring situation of young informal carers of persons with mental illness in order to understand their situation. One type of support could be person-centred web-based, however our results indicate that individuals seek support depending on their individual preferences. Since the responsibility of care has shifted from the health care services to the family and friends of the person suffering from a mental illness, more person- centred care/support interventions should be investigated for further development.

  • 44.
    Ali, Lilas
    et al.
    Sahlgrenska Academy, Gothenburg University, Gothenburg, Sweden & Vårdal Institute, The Swedish Institute for Health Science, Lund & Gothenburg, Sweden.
    Krevers, Barbro
    Vårdal Institute, The Swedish Institute for Health Science, Lund & Gothenburg, Sweden & Department of Medical and Health Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Sahlgrenska Academy, Gothenburg University, Gothenburg, Sweden; Vårdal Institute, The Swedish Institute for Health Science, Lund & Gothenburg, Sweden; Department of Psychiatry, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Caring Situation, Health, Self-efficacy, and Stress in Young Informal Carers of Family and Friends with Mental Illness in Sweden2015Ingår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 36, nr 6, s. 407-415Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study compared the caring situation, health, self-efficacy, and stress of young (16–25) informal carers (YICs) supporting a family member with mental illness with that of YICs supporting a friend. A sample of 225 carers, assigned to a family group (n = 97) or a friend group (n = 128) completed the questionnaire. It was found that the family group experiences a lower level of support and friends experienced a lower positive value of caring. No other differences in health, general self-efficacy and stress were found. YICs endure different social situations, which is why further study of the needs of YICs, especially those supporting friends, is urgently needed.

  • 45.
    Ali, Lilas
    et al.
    Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, Göteborg, Sverige.
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    eHälsa2017Ingår i: Vårdpedagogik / [ed] Margret Lepp & Janeth Leksell, Stockholm: Liber, 2017, 1, s. 190-217Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 46.
    Ali Mohamad, Amina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nilsson, Jennika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kostråd till föräldrar vid introduktion av fast föda till spädbarn: BVC-sjuksköterskans erfarenheter - en pilotstudie2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    BVC-sjuksköterskan möter många föräldrar som har frågor om kostintroduktion till spädbarn, en av BVC- sjuksköterskans uppgifter är att undervisa föräldrar i kostfrågor. Studier har visat att föräldrar upplever att de får olika råd från BVC-sjuksköterskor, vilket kan göra föräldrarna osäkra på vilka råd de ska följa. Syftet med pilotstudien var att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter av att ge kostråd till föräldrar vid introduktion av fast föda till spädbarn. Fyra intervjuer genomfördes med BVC-sjuksköterskor inom barnhälsovården i Region Halland. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. BVC-sjuksköterskorna upplevde att de gav god kostrådgivning till föräldrarna, varje familj sågs som unik och informationen anpassades till familjen på ett sätt som främjade föräldrarnas förmåga att följa barnets utveckling och identifiera barnets behov för en optimal introduktion av fast föda. Resultatet redovisas under kategorierna: strukturella faktorers betydelse för kostintroduktionen och familjens resurser och behov vid kostintroduktionen. En framtida fullskalig undersökning inom området skulle kunna ge underlag för strukturella förändringar inom BVC- verksamheten och utökade utbildningsinsatser för de som arbetar med eller kommer att arbeta med kostrådgivning vid introduktion av fast föda för spädbarn.

  • 47.
    Allisson, Anna
    Högskolan i Halmstad.
    Anestesisjuksköterskans omvårdnadsstrategier i samband med patienters oro inför generell anestesi2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är välkänt att patienter känner oro inför generell anestesi vilket utgör ett problem i den anestesiologiska omvårdnaden. Studier gjorda över olika decennier visar att över 80 % av patienter som ska genomgå operation känner oro inför generell anestesi. Det patienter känner oro inför är exempelvis att tappa kontrollen, vakna under anestesin, att inte vakna efter operationen, erhålla perifer venkateter och lång väntan. Anestesisjuksköterskan träffar patienten först i det preoperativa samtalet och ska då under några minuter identifiera  patientens oro samt planera omvårdnadsåtgärderna för att försöka lindra den. Detta medför ett stort behov av adekvata omvårdnadsåtgärder som kan hjälpa patienten lindra sin oro. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans omvårdnadsstrategier för att lindra patientens oro inför generell anestesi. Studien har en deskriptiv kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien innefattade intervjuer med fyra verksamma anestesisjuksköterskor på ett sjukhus i västra Sverige. Efter  dataanalysen framkom två kategorier som beskriver anestesisjuksköterskans omvårdnadsstrategier preoperativt för att lindra patientens oro inför generell anestesi. En spridning av studiens material kan kanske öka medvetenheten om användningen av olika omvårdnadsstrategier. Detta skulle i sin tur kunna bidra till att lindra den preoperativa oron inför generell anestesi.

  • 48.
    Almheden, Daniela
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Knopp, Susanna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Faktorer som påverkar sjuksköterskans empatiska förmåga2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Empati finns hos de flesta människor redan från födseln och innebär en förmåga att kunna lyssna på andra och sätta sig in i en situation genom att förstå dennes känslor och reaktioner. Empati är mycket viktig inom vården, bland annat för att kunna skapa en bra relation mellan sjuksköterska och patient samt för en god omvårdnad. Även om ett empatiskt förhållningssätt är av stor betydelse och ligger till grund för sjuksköterskans huvudområde omvårdnad, tyder forskning på att sjuksköterskan brister i sin förmåga att visa empati. Studien var en litteraturstudie med syftet att identifiera faktorer som påverkar sjuksköterskans empatiska förmåga i omvårdnaden. I resultatet presenteras två huvudgrupper faktorer som identifierades av sjuksköterskor och faktorer som identifierades av patienter. I faktorer som identifierades av sjuksköterskor identifierades bland annat arbetsmiljöns betydelse där både välbefinnande och stress var faktorer som påverkade sjuksköterskans empatiska förhållningsätt. Sjuksköterskans vilja att göra gott och utöva yrket var också faktorer som påverkade. Ålder, antal år i yrket och utbildningsgrad kom också fram i resultatet som faktorer med påverkan på sjuksköterskans empatiska förmåga. Faktorer som identifierades av patienterna var att bli hörda och förstådda samt att patientens lidande blev identifierat av sjuksköterskan. Även sjuksköterskor som tog sig tid och såg till att en relation mellan dem skapades. Empati har positiva effekter både för patientens vård och omvårdnad. Empati främjar även sjuksköterskans självkänsla. Sjuksköterskors empatiska förmåga går att träna upp och arbetsledningar måste bli medvetna om empatins positiva effekter och jobba för att främja förekomsten av empati i vården.

  • 49.
    Alsén, Kim
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lagundzija, Marijana
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ser du mig?: En litteraturstudie om upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom utifrån teorin Preserving Self2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Parkinsons sjukdom är den näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen hos den äldre befolkningen. Sjukdomen påverkar den kroppsliga funktionen negativt på olika sätt och sjukdomens medicinering är betydelsefull för att kunna hantera de olika symtom som uppkommer. Personer med Parkinsons sjukdom lider risk för nedsatt livskvalitet på grund av den begränsning i livet som sjukdomen leder till. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom. Studien utfördes som en allmän litteraturstudie med en deduktiv ansats, där tio resultatartiklar användes. Resultatet kategoriserades och presenterades utifrån Preserving Self teorins fem steg och fyra övergångar. Teorin bidrog till ett brett och detaljerat resultat från resultatartiklarna och tillförde en fördjupad bild av livet med Parkinsons sjukdom. Sjuksköterskans ansvar innefattar att göra patienten delaktig i sin vård och ta tillvara de resurser som finns hos varje individ. Användningen av teorin Preserving Self kan bidra till fördjupad kunskap i vården för personer med Parkinsons sjukdom.

  • 50.
    Alvarsson, Christel
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Carlsson, Karolina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Finns dropparna så finns de och finns de inte får det gå bra ändå: Sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till inneliggande patienter med ögonsjukdomar2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienter med ögonsjukdomar är en stor patientgrupp som förväntas öka, då många av sjukdomarna är åldersrelaterade och befolkningen i världen blir allt äldre. Ett stort antal av patienterna kommer att förekomma på olika vårdavdelningar där de vårdas av annan orsak. Omvårdnad är sjuksköterskans huvudansvar och hennes profession medför att riktlinjer och lagar ska följas i samband med yrkesutövning. Syftet med pilotstudien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till inneliggande patienter med olika ögonsjukdomar i anamnesen. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ metod och datainsamlingen skedde genom intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet sammanställdes i tre kategorier: Att erfara bristfälligt ansvarstagande, Att erfara behov av prioriteringar och Att erfara okunskap om ögonsjukvård. Sjuksköterskorna erfor bristfälligt ansvarstagande och de ansåg omvårdnadsarbetet med patienter med olika ögonsjukdomar i anamnesen som svårt. De ansåg sig sakna tillräckligt med kunskap och arbetsbelastningen ledde till att de var tvungna att prioritera på ett sätt som inte gynnade patientgruppen. Sjuksköterskorna uttryckte ett behov av mer utbildning inom detta område. Mer kunskap skulle kunna bidra till att de upplevde en ökad trygghet i sin yrkesroll och leda till en högre patientsäkerhet. Pilotstudien visar att det finns förbättringspotential för att höja patientsäkerheten och som bör följas upp i en fullskalig studie.

     

1234567 1 - 50 av 1236
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf