hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 2 of 2
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Archer, Trevor
    et al.
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Josefsson, Torbjörn
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Lindwall, Magnus
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Effects of physical exercise on depressive symptoms and biomarkers in depression2014Inngår i: CNS & Neurological Disorders: Drug Targets, ISSN 1871-5273, E-ISSN 1996-3181, Vol. 13, nr 10, s. 1640-1653Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Regular physical exercise/activity has been shown repeatedly to promote positive benefits in cognitive, emotional and motor domains concomitant with reductions in distress and negative affect. It exerts a preventative role in anxiety and depressive states and facilitates psychological well-being in both adolescents and adults. Not least, several meta-analyses attest to improvements brought about by exercise. In the present treatise, the beneficial effects of exercise upon cognitive, executive function and working memory, emotional, self-esteem and depressed mood, motivational, anhedonia and psychomotor retardation, and somatic/physical, sleep disturbances and chronic aches and pains, categories of depression are discussed. Concurrently, the amelioration of several biomarkers associated with depressive states: hypothalamic-pituitary-adrenal (HPA) axis homeostasis, anti-neurodegenerative effects, monoamine metabolism regulation and neuroimmune functioning. The notion that physical exercise may function as "scaffolding" that buttresses available network circuits, anti-inflammatory defences and neuroreparative processes, e.g. brain-derived neurotrophic factor (BDNF), holds a certain appeal. © 2014 Bentham Science Publishers.

  • 2.
    Henriksson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sällberg, Beatrice
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Den bortglömda vårdaren: Anhörigas upplevelse av börda och stöd vid vård av närstående med demens.2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att vårda en närstående person med demens innebär en stor börda för anhörigvårdaren vilket kan resultera i psykisk ohälsa. Stöd är en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vård av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vårdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda. Den tyngsta psykiska bördan uppgavs vara brist på egen tid och att känna sig isolerad från omvärlden. Anhörigvårdarens individuella uppfattning om sig själv och förhållandet till personen med demens påverkade bördan. Informellt socialt stöd visade sig viktigt och minskade risken för depression. Det framkom att socialt stöd och stödgrupper var betydelsefullt för den anhörige. De anhöriga kände att de inte fick det stöd som behövdes från hälso- och sjukvårdpersonal. Därför behövs mer kunskap hos formella vårdgivare för att kunna möta behovet av stöd för anhöriga till en person med demens. Ökad kunskap och förståelse om psykosocial börda ger sjuksköterskan större förutsättningar att kunna ge anhörigvårdaren ett adekvat stöd. Ytterligare forskning krävs för att utvärdera sjuksköterskans roll som psykosocialt stöd.

1 - 2 of 2
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf