hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 2 of 2
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abazi, Adelina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Karlsson, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Den muslimska kvinnan: En diskursanalys av medias framställning av den muslimska kvinnan och slöjan2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats, Den muslimska kvinnan – En diskursanalys av medias framställning av den muslimska kvinnan och slöjan, handlar om hur slöjan och den muslimska kvinnan framställs i olika morgon- och kvällstidningar. Vi har genom att använda oss av kritisk diskursanalys som metod, synliggjort vilka diskurser som skapas kring slöjan och den muslimska kvinnan. Dessa diskurser kan förankras i de negativa diskurser som finns gentemot muslimer i allmänhet. Teorierna som används i studien är postkolonial teori, orientalism och intersektionellt perspektiv, vilka ligger till grund för den analyserande delen. Analysen belyser hur den muslimska kvinnan och slöjan framställs som förtryckets symbol och främmande i den västerländska kontexten. Vi kan också se hur de diskurserna baseras på en allmänt rådande negativ attityd gentemot muslimer. Slöjan används också som en motståndsidentitet i den västerländska hegemonin, som en alternativ identitetsmarkör till det västerländska samhället.

  • 2.
    Karlsson, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Jönsson, Ida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Skriva för hand eller på dator?: En jämförande studie mellan analoga och digitala verktyg som hjälpmedel vid ordinlärning2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie syftar till att jämföra ordinlärning som sker med digitala verktyg (digital ordbok och maskinskrivning) och ordinlärning som sker med analoga verktyg (tryckt ordbok och handskrivning). Studiens fokus och relevans är IT inom skolan snarare än ordinlärning som sådan. En klass på en kommunal gymnasieskola samt två klasser på en och samma friskola, samtliga i årskurs 1, har deltagit i studien. Samtliga deltagare har lärt in 40 ord och testats på såväl ordbetydelse som stavning. 20 av de inlärda orden har lärts in med digitala verktyg och de andra 20 med hjälp av analoga verktyg. Den direkta effekten av respektive metod har mätts genom ett ordtest vid lektionens start samt ett vid lektionens slut, och vi har mätt effekterna på längre sikt genom ett slutligt minnestest en vecka senare där samtliga 40 ord har blandats. Genom att jämföra respektive elevs poäng på testet vid lektionernas slut med poängen på minnestestet har vi kunnat räkna ut hur många ord som eleven tappat mellan de två testtillfällena, och utifrån det samlade resultatet hos alla 28 deltagare har vi kunnat utläsa vilket verktyg som har varit mest gynnsamt för inlärningen. Resultaten gällande stavning visar att inlärningseffekten av att använda dator är något högre direkt efter lektionen, med i snitt 8,68 inlärda ord av 20 jämfört med 8,36 inlärda ord av 20 när ordbok användes. Vid diktamensdelen på minnestestet hade eleverna som använt dator tappat i snitt 1,39 ord av 20, medan de som använt ordbok tappat 0,43 ord av 20. Vad gäller resultat på ordbetydelsetesten var den direkta inlärningseffekten av att använda dator 16,43 inlärda ord, och 18,39 inlärda ord genom att använda ordbok. Resultaten för ordbetydelsedelen vid minnestestet visade att de som använt dator tappat 4 ord av 20 och de som använt ordbok tappat 2,82 ord av 20. Slutsatsen vi har dragit utifrån detta är att digitala och analoga verktyg ger i stort sett lika goda inlärningseffekter på kort sikt, men på lång sikt ger de analoga verktygen kunskaper som varar längre i minnet än då digitala verktyg använts.

1 - 2 of 2
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf