hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 12 of 12
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Schmitz, Eva
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för samhällsanalys (CESAM).
    “Boss of your own belly” - The creativity of the social protest for women´s social justice in Sweden during the 1970s2012Inngår i: Book of Abstracts, 2nd Forum of Sociology, Social justice & democratization 1-4, August, 2012, Buenes Aires, Argentina, 2012, s. 534-534Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Schmitz, Eva
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM).
    Den nya kvinnorörelsen under 1970-talet2011Inngår i: Kvinnohistoria i Sverige / [ed] Berith Backlund, Anna Sjödahl Hayman, Göteborg: Kvinnsam, Göteborgs universitetsbibliotek , 2011, s. 94-119Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 3.
    Schmitz, Eva
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för samhällsanalys (CESAM).
    Female labor activism in the height of class struggle in the 1920´s and the second wave of women´s movement in Sweden2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Schmitz, Eva
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR).
    `Kan de strejka i Norge kan vi väl också.´ ASABstäderskornas strejker under 1974 och 19752011Inngår i: Arbetarhistoria : Meddelande från Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek, ISSN 0281-7446, nr 2-3, s. 18-26Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Schmitz, Eva
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    ”Nu behöver man inte skämmas för att man är städerska” – Lärdomar från städerskestrejken 1974-752014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 6.
    Schmitz, Eva
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Sociala rörelser och kvinnor som politiska aktörer2015Inngår i: Feministiskt tänkande och sociologi: Teorier, begrepp och tillämpningar / [ed] Anna Hedenus, Sofia Björk & Oksana Shmulyar Gréen, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, 1:1, s. 231-249Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 7.
    Schmitz, Eva
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Städerskestrejken 1974-75. En nedtryckt grupp kräver högre lön och respekt för sitt arbete.2016Inngår i: Politik underifrån: Kollektiva konfrontattioner under Sveriges 1900-tal / [ed] Andrés Brink Pinto & Martin Ericsson, Lund: Arkiv förlag & tidskrift, 2016, s. 135-154Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Schmitz, Eva
    Sociologiska institutionen vid Lunds Universitet.
    Systerskap som politisk handling: Kvinnors organisering i Sverige 1968 till 19822007Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]
    • The second-wave women's movement emerged in Sweden with Group 8 in 1968, at the height of the anti-war struggle against the US war in Vietnam. A new generation of women took to the streets to demand free abortion, and free childcare, and to campaign against women's low pay and sexual exploitation. This thesis focuses on a number of women's groups? collective action and organising during a political period of different movements. With this thesis I have tried to show what characterised the new women's movement in Sweden from 1968 to the beginning of the 1980's and what happens when women decide to go out and fight against injustices from a gender and class perspective. Secondly, I hope this thesis will provide a better understanding of the social forces for a change in gender relations that existed in Sweden during the 1970's during a period of parallel gender equality work. It was a movement that shook the foundations of women's role in society. Both the women's group activists and the women employed by ASAB and Algots contributed to this. I argue that the collective actions of the women collectives and their experiences of organising cannot be marginalised. I also hope that this study will provide a broader perspective on studies of social movements and collective actions. The social landscape during the 1960's and beginning of the 1970's facilitated the emergence of the new women's movement. For a radicalisation to deepen it also requires political opportunities and openings. For Group 8 it was the international context ? both the anti-war movement and the Women's liberation movement in the US. Another opening was the class politics of the social democrats, where Group 8 saw an opportunity to make visible the situation for especially low salaried women in capitalist society. Group 8 politics were directed against capitalism and the government, the patriarchal relations were exposed on all levels of society. The possibility to free themselves from the expected role of first and foremost being a wife and mother became the trigger for many women to join the movement. The overall focus in my thesis is women's collective actions and social protests. By doing empirical research on some women's groups in different places in Sweden and some women's struggles at work, I focus on the collective strategies that the movement used to challenge women's situation in production as well as reproduction. The women's movement as an important political force was due to the women's creative and active commitment and their ability to mobilise. It was the possibility to create a collective identity in the small women's groups that led to a feeling of power that in turn inspired to political action. The principle was an anti-hierarchical and anti-authoritative organisation and that the small group should be independent. This organisational structure facilitated the creation of a women's solidarity but also deepened the women's consciousness. The Swedish women's movement was a political force active outside the parliamentary institutions and should be assessed in that context. Women activists pushed for a politics that lay in the interests and needs of the majority of women. I believe the new women's movement will be remembered by its extensive collective actions in the form of demonstrations and meetings combined with the sale of newspapers and petitions to municipal councils. The collective actions were characterised by making women aware of oppression and discrimination. This was done with sensational slogans and catchwords at demonstrations. I believe it was these extrovert activities by women activists in different places around Sweden that led to the reception of the ideas and demands of the women's movement reaching far beyond the members themselves and sympathisers.

    Subject headingsSAMHÄLLSVETENSKAP  (svep//swe)SOCIAL SCIENCES  (svep//eng)Keywordcollective consciousnessSociologyorganizingSocial movementwomen´s political actionSociologiPublication and Content Typedok (subject category)vet (subject category)

    • Permalink
  • 9.
    Schmitz, Eva
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR), Deltagandets sociala organisering (DSO).
    Systerskapet och solidaritetens möjligheter: Kvinnorörelsens politiska strategi 1968 och framåt2008Inngår i: Tidsignal: tidskrift för politik, kultur och samhällsdebatt, ISSN 1652-9081, nr 8, s. 40-70Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Schmitz, Eva
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM).
    ”Vält grytorna!” : Om kombinationen av feminism och socialism i Grupp 82008Inngår i: Fronesis, ISSN 1404-2614, nr 25/26, s. 156-161Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 11.
    Schmitz, Eva
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för samhällsanalys (CESAM).
    Stenberg, Henrik
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för samhällsanalys (CESAM).
    Simone de Beauvoir2013Inngår i: Relationell socialpsykologi: klassiska och samtida teorier / [ed] Henrik Stenberg & Bo Isenberg, Stockholm, Sverige: Liber AB , 2013, 1, s. 62-89Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kapitlet presenterar Simone de Beauvoirs genusteori i ett socialpsykologiskt perspektiv

  • 12.
    Sillén, Ingrid
    et al.
    Migra Grafiska AB, Stockholm, Sverige.
    Schmitz, EvaHögskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM).Lindqvist, EvaAlmroth, Vera
    Tusen systrar ställde krav: Minnen från 70-talets kvinnokamp2010Collection/Antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ett 40-tal kvinnor i Sverige berättar i denna minnesbok varför de gick med i kvinnorörelsen på 70-talet och vad det betytt för dem. För många var det en omvälvande och viktig period som har satt spår för resten av livet. Även två män kommer till tals. Här finns de som var med och startade Grupp 8, här finns de som runt om i landet inspirerades och ville vara med om att förändra världen och sina egna liv. När Grupp 8 hade startat i Stockholm var det just en sådan organisation som många hade väntat på. Tillströmningen blev enorm och kvinnofrågan fick stor plats i medierna. På många orter startades grupper i samma anda. Några som lokalgrupper till Grupp 8, andra med självständig status som ­Kvinnoligan, Lesbisk Front, Arbetets Kvinnor.

1 - 12 of 12
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf