hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 13 of 13
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Grupphandledning i omvårdnad utmanar sjuksköterskans kompetens2004Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 81, nr 4, s. 334-339Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Handledning i omvårdnad startade bland sjuksköterskor inom den psykiatriska vården i England. Under 1960-talet började handledning av sjuksköterskor införas på en psykiatrisk avdelning vid Ullevåls sjukhus i Norge. Utvecklingen av handledning i omvårdnad/yrkesmässig handledning i omvårdnad har sedan dess spridits via den psykiatriska vården till den somatiska (Hermanson m.fl., 1994), och kom i slutet av 1980-talet även till Sverige.

  • 2.
    Bothmer, Margareta von
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Studenters hälsovanor – hur ser de ut? Är studenter motiverade att leva hälsosamt?2004Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 81, nr 4, s. 319-333Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Tvärsnittsstudie av studenters självskattade hälsa i relation till hälsovanor, motivation och personlighetsvariabler.

  • 3.
    Eriksson, Lena
    et al.
    Göteborgs Universitet, Göteborg, Sverige.
    Sager, Morten
    Göteborgs Universitet, Göteborg, Sverige.
    Staland-Nyman, Carin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Hensing, Gunnel
    Göteborgs Universitet, Göteborg, Sverige.
    Kunskap och bedömningar i sjukskrivning: En vetenskapsteoretisk studie av det försäkringsmedicinska beslutsstödet2014Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 91, nr 4, s. 323-331Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 4.
    Flemme, Inger
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Trygghet/säkerhet och livskvalité hos individer med ICD (implanterad hjärtdefibrillator) fem år efter implantationen2007Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 84, nr 3, s. 230-238Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Hjärt-kärlsjukdomar (Holmberg, M, Holmberg, S coh Herlitz 1999) är den främsta orsaken till död i västvärlden. I Europa orsakas 40 % av alla dödsfall av hjärt-kärlsjukdomar. En hjärt- kärlsjukdom kan leda till livshotande rytmrubbningar (arytmier) som i sin tur kan leda till plötslig hjärtdöd. Implanterad hjärtdefibrillator (implantable cardioverter defibrillator, ICD) (Socialstyrelsen 2004) har utvecklats för att behandla livshotande arytmier. Att leva med en ICD (Luderitz et al. 1994) kan upplevas på olika sätt. En del individer lever ett normalt liv, ICD besvärar dem inte och de ser den som en livräddare. Andra förändras i sin personlighet efter implantationen (Charmaz 1987, Sauve 1995) och ICD utgör ett hinder för ett normalt liv. En individs livskvalité (Eckert och Jones 2002) påverkas inte bara av sjukdomen utan också av anpassningen till en förändrad livssituation som ett resultat av ICD. Studiernas syfte var att beskriva otrygghet/osäkerhet och livskvalité hos individer som har levt med ICD i minst fem år. Trettiofem ICD-bärare från sydvästra Sverige studerades under en 5-årsperiod med avseende på otrygghet/osäkerhet och livskvalité. Resultaten visar att otryggheten/osäkerheten var som högst ett år efter implantationen. Den totala livskvaliten och livskvaliten inom det socioekonomiska livsområdet var lägst ett år efter implantationen för att därefter åter öka fram till år fem efter implantationen. Livskvaliten inom familjelivet skattades högst från början, i förhållande till de andra livsområdena, men minskade sedan åter. Den skattades efter fem år fortfarande högt. Slutsatsen av studien är att ICD-bärare efter 5 år hade en rimligt god livskvalité med undantag från det första året. De kände sig tryggare/mindre osäkra med tiden och upplevde ICD som en livräddare

  • 5.
    Hallberg, Lillemor R.-M.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Forskningsmiljön Välfärd & Välbefinnande vid Högskolan i Halmstad: Tema: välfärd och välbefinnande2007Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 84, nr 3, s. 177-180Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 6.
    Hallberg, Lillemor R.-M.
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Ringdahl, Anders
    Hörselvårdsavdelningen, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.
    Vad innebär cochlea implantat (CI) som rehabilitivt hjälpmedel för vuxna med postlingual dövhet: tema: välfärd och välbefinnande2007Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 84, nr 3, s. 220-229Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Cochlea implantat (CI) ordineras numera allt oftare som rehabilitativt hjälpmedel till personer med allt bättre ”resthörsel” och omkring 40 nya operationer genomförs för närvarande per år på Hörselvårdsavdelningen, SUS i Göteborg. För att förstå vad det innebär för patienter med grav hörselnedsättning/vuxendövhet att leva med CI och hur deras livskvalitet påverkas, krävs både traditionellt kvantitativa studier på slumpmässigt utvalda grupper ur populationen och mer inträngande kvalitativa studier på strategiskt utvalda grupper. Två av våra studier, en med kvalitativ och en med kvantitativ ansats, kommer kortfattat att beskrivas i denna artikel och belyser hur metodologisk mångfald bidrar till önskvärd kunskapstillväxt på ett komplicerat område.

  • 7.
    Kjellman, Cecilia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Har plats betydelse för hälsa?2007Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 84, nr 3, s. 205-211Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 8.
    Linge, Lotta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Med fokus på sjukhusclowner - ett vårdgivarperspektiv2010Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 87, nr 4, s. 264-273Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The study was aimed at evaluation of the hospital clowns´work from the perspective of medical staff. The methodological approach entailed in-depth interviews with twenty professionals working at different hospitals in Sweden. The results showed specific patterns in the work of the hospital clowns with an emphasis on the joyful side of life. Interpretation of a value of the hospital clowns´work revealed an underlying meaning in the development of positive attitudes toward life in the ailing children. The clowns´work also facilitated the staff interactions with their patients and improved a quality of support and assistance to them.

  • 9.
    Linge, Lotta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Sjukhusclowner: i kommunikation med sjuka barn2007Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 84, nr 3, s. 181-192Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the present study was to gain a deeper understanding of the work of hospital clowns - in their communication with child patients. The methodological approach entailed an interview study with thirteen hospital clowns, working at different hospitals in Sweden. The results showed specific patterns in the communication involving synchronicity of movement patterns and not forcing the speed of non-verbal communication. Interpretation of the value of this kind of communication revealed a deeper psychological meaning, mamely the positive attitudes toward life in the child patients, the empathic attitudes of the hospital clowns and the hopeful and facilitating attitudes of the staff.

  • 10.
    Paulsson, Gun
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Munhälsa hos patienter med cancerdiagnos: en interventionsstudie av vårdpersonal och patienter2007Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 84, nr 3, s. 212-219Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Patienter med cancerdiagnos är en speciell grupp där komplikationer, dels i samband med själva grundsjukdomen, dels i samband med de behandlingar patienten genomgår, påverkar munhälsan. Upprätthållandet av en god munhälsa är därför av största betydelse för både nutrition, tillfrisknande och välbefinnande. Munvård betraktas som en betydelsefull men eftersatt omvårdnadsåtgärd och överskuggas ofta av andra behov som upplevs som mer angelägna. Munhälsodokumentationen måste förbättras, men detta bör göras inom ramen för en generell förbättring av rutinerna runt omvårdnadsdokumentationen, vilken ofta uppvisar brister. 

  • 11.
    Staland Nyman, Carin
    Socialmedicin, Göteborgs Universitet.
    Domestic workload and multiple roles - epidemiological findings on health and sickness absence in women2009Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 86, nr 6, s. 587-Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Svensson, Ove
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Motvärn, motståndsidentitet och empowerment bland personer med intellektuella funktionshinder2007Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 84, nr 3, s. 193-203Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 13.
    Ziegert, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Livet i skuggan av dialys: beskrivning av anhörigas vardag ; tema: välfärd och välbefinnande2007Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 84, nr 3, s. 239-246Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
1 - 13 of 13
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf