hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234 1 - 50 of 188
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Achiniotis, Gabrielle
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Lind, Johan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Mobbning från ett infrånperspektiv2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats är en kvalitativ studie med syfte att finna förståelse för hur en blivande lärare med erfarenhet av att bli mobbade ser på sitt framtida arbete med att motverka mobbning. Den förklarar också hur mobbningen har påverkat den blivande läraren i relation till sitt framtida yrke. Uppsatsen baseras på tre djupintervjuer. Uppsatsen har ett studentperspektiv där författarna vill veta hur lärarstudenter kommer hantera anti-mobbningsfrågor i relation till sina egna upplevelser som mobbade under sin egen skolgång. Intervjuerna har varit semistrukturerade där författarna ställt öppna frågor och fokuserat på vad undersökningspersonen själv valt vad hen vill berätta. Författarna fokuserar på relationen mellan undersökningspersonernas erfarenheter och vad de vill göra för att förebygga mobbning och kränkande behandling i sitt kommande yrke. Resultatet visar att undersökningspersonerna har en erfarenhet som gynnar arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Undersökningspersonerna har utifrån sina tidigare erfarenheter av mobbning visat på metoder som de tror kan fungera. Det kan exempelvis vara att fokusera på elevers styrkor och ta fasta på de men även fokusera på vilka konsekvenser mobbningen får den enskilda individen. Resultatet visar även att det finns samband mellan undersökningspersonernas berättelser och hur en känd anti-mobbningsorganisation arbetar.

  • 2.
    Ahrling, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Zlatunic, Marina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hur ska vi kunna förstå varandra?: Förskollärares samtal kring barns andraspråkslärande2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig om barns andraspråkslärande i förskolan samt vilka tolkningsrepertoarer som framkommer i dessa samtal. I denna studie undersöks vad och hur förskollärarna uttrycker sig gällande barns andraspråkslärande samt hur förskollärarna uttrycker sig om barns modersmål och föräldrars delaktighet i relation till barns andraspråkslärande. Studien tar utgångspunkt i problematiken gällande att det än idag finns brister kring barns andraspråkslärande och att barns språkutveckling skiljer sig beroende på vilken stöttning de får i sitt andraspråkslärande. Tidigare forskning inom området lyfter bland annat olika arbetssätt som pedagoger arbetar med i förskolan, men även modersmålets och hemmets betydelse för andraspråkslärande. Det vetenskapsteoretiska utgångspunkt som denna studie utgår ifrån är socialkonstruktionism, detta paradigm inriktar sig på att det finns flera versioner av verkligheten. Som forskningsmetod har vi använt oss av diskursanalys då vi har fokuserat på förskollärarnas användning av språket. Inom diskursanalys har vi utgått från analysmetoden diskurspsykologi. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare för att producera empiri till studien. I resultatet framgår det att samtliga förskollärare uttrycker sig positivt kring barns modersmål i relation till andraspråkslärande, dock uttrycker de sig negativt om resurser och förutsättningar för andraspråkslärande. Argument som framförs är bland annat att det finns ont om tid, få resurser och för många språk. Det framkommer även att en del förskollärare samtalar om föräldrarnas delaktighet som en utmaning på grund av språkliga skillnader. Medan övriga förskollärare samtalar om föräldrarnas delaktighet som en positiv inverkan på barns andraspråkslärande, då deras deltagande bidrar med stöd och trygghet för barnen. 

  • 3.
    Alenius, Lisa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Bernholtz, Josefine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lekterapi - för barnens skull: En kvalitativ studie om hur lekterapeuter resonerar kring leken2018Independent thesis Basic level (professional degree), 210 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vår studie kommer ha sitt fokus på verksamheten på lekterapi där förskollärare och fritidspedagoger arbetar. Av den tidigare forskning vi tagit del av kan vi se att det finns forskning om hur leken används i förskolan men inte om hur den används på lekterapin. Syftet med den här studien är genom fokusgrupssamtal med lekterapeuter bidra med kunskap och lyfta hur lekterapeuter samtalar om hur leken konstrueras på lekterapin. Utifrån syftet är följande forskningsfrågor ställda: Hur resonerar lekterapeuter om leken på lekterapin? och Vilka tolkningsrepertoarer synliggörs i samtalen med lekterapeuterna?  Vi har valt att studera det här utifrån ett socialkonstruktionistisk paradigm där kunskap ses som en social konstruktion. Därav är vår metod fokusgrupssamtal som kommer genomföras med verksamma lekterapeuter. Det gjorde två fokusgrupssamtal på två olika sjukhus i södra Sverige där två lekterapeuter deltog på vardera samtal. Genom den metoden kommer deras verklighet språkliggöras och vi kan ta del av den och sedan analysera deras samtal. Analysverktygen som används för att analysera resultatet är, tolkningsrepertoar, funktion och retorik. I resultatet ses hur lekterapeuterna resonerar kring hur värdefullt det är att möjliggöra samspel med barnen, om lekens betydelse samt hur leken används som kommunikation. 

  • 4.
    Andersson, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Westerlund, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Idrottsundervisningens förutsättningar: En intervjustudie sett ur ett lärarperspektiv2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka förutsättningarna för att utöva ämnet idrott och hälsa i skolan, sett ur ett lärarperspektiv. I vår studie utgår vi från pedagogers egna erfarenheter och deras syn på ämnet idrott och hälsa. För att kunna granska detta har vi valt att studera vilka möjligheter och hinder som utgör förutsättningar för att utöva ämnet idrott och hälsa, i dagens skola.

     

    Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex stycken informanter, där alla arbetade som pedagoger i idrott och hälsa. Vidare utfördes studien på tre skolor i en mindre kommun i Halland. Bakgrunden till studien är inte att upplysa om vikten av ämnet, utan att gå in på djupet kring villkoren för att utöva idrott och hälsa i skolan.

       

    Resultatet i studien visade att villkoren för idrott och hälsa ser olika ut beroende på vilka förutsättningar som varje enskild skola har. De förutsättningar som omger ämnet skiljer sig från skola till skola, och mycket handlar om vad man gör det till och pedagogens eget förhållningssätt.

     

    Slutligen problematiseras frågan om vilka förändringar som kunde gjorts för att studien skulle blivit bättre. Förmodligen beror det på flera orsaker: Författarna till föreliggande studies kunskaper kring utformningen av en C-uppsats, en större bredd av informanter och mer tid. 

     

     

     

     

  • 5.
    Andersson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Johnsson, Jimmi
    Högskolan i Halmstad.
    En studie som visar hur pedagoger talar om värdegrundsarbete i förskolan.2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka hur pedagoger vid förskolor talar om värdegrundsarbete. Vår forskningsfråga är, hur talar pedagoger i förskolan om deras värdegrundsuppdrag?  För att besvara den har vi använt oss av fokusgruppsamtal med dialogism som metodologisk och teoretisk utgångspunkt. Två gruppsamtal utgör vårt datamaterial i form av videodokumentationer. Dessa har analyserats samtalsanalytiskt utifrån topikanalys. Ett framträdande resultat är att pedagogerna talar mycket om normer kring fostran och omsorg samt strategier kring detta. Däremot talar de mindre om barns utveckling utifrån pedagogiska aspekter som anges i läroplanen, trots att den senaste, reviderade läroplanen har blivit mer fokuserad på lärande och mindre på omsorgsbiten.

  • 6.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Unnestam, Evelina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Blanda experiment med elevers vardag, det löser sig!: En aktionsforskning om yngre elevers sätt att uttrycka sin förståelse för kemi vid ett experimentellt arbetssätt2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Både internationellt och nationellt sett har elevers kunskaper i naturvetenskap försämrats enligt PISA-undersökningarna. Vi har även ute i verksamheten uppmärksammat en brist på kemiundervisning i de lägre åldrarna. Syftet med studien är att bidra med kunskap om ett vardagsnära och experimentellt arbetssätt och synlig- göra det naturvetenskapliga språkets betydelse för yngre elevers kunskapsutveckling i kemi. Studien utfördes som en aktionsforskning vilket innebär att en kunskapsbas skapas om sin egen praktik för att sedan genomföra en forskning som leder till en förändring. Aktionerna vi utförde bestod av två experiment med tillhörande för- och efterarbete. Aktionerna utfördes i en årskur ett och en årskurs två. Sammanlagt av 49 elever deltog 40 elever i studien. Dokumentationen bestod av elevernas stenciler från aktionerna, test, post-it lappar samt video- dokumentation från aktionerna och ljudupptagningar från fokusgruppssamtal. Studiens resulat visar att elevers förståelse för kemi kommer till uttryck genom ett experimentellt arbetssätt på flera olika sätt. Elever uttrycker sin förståelse då de kommunicera kring hypoteser, använder och förklarar begrepp, ger exempel på blandningar och lösningar, hittar kopplingar samt förklarar experimenten och dess resultat. Studiens övergripande slutsats är att ett experimentellt arbetssätt skapar möjligheter för eleverna att känna en glädje för kemin och en tilltro till sin egen förmåga. På vilket sätt lärare och elever använder språket i kemiundervisningen har stor betydelse för elevernas möjligheter att tillägna sig kunskaper i kemi. De didaktiska implikationer vi ser med studien är att det är fördelaktigt att arbeta med experiment i de yngre åldrarna.

  • 7.
    Andersson, Josefine
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Bengtsson, Hanna
    Högskolan i Halmstad.
    Läs- och skrivutvecklingsmetoder: - en kvalitativ studie om hur pedagoger uttrycker sina uppfattningar kring sin läs- och skrivundervisning2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Läsning och skrivning är förmågor som återkommer i skolans alla ämnen, inte bara i ämnet svenska. Därför är det mycket viktigt att alla elever får en god start på sin läs- och skrivutveckling. För att kunna anpassa undervisningen till alla elevers individuella behov krävs fler än en utvecklingsmetod. Det innebär att en pedagog som enbart bedriver läs- och skrivutveckling efter en metod riskerar att inte nå fram till alla elever. Följden av det kan bli att dessa elever får en anpassad undervisning hos specialläraren eller specialpedagogen på skolan. Detta trots att de egentligen inte har läs- och skrivsvårigheter, de har bara inte fått rätt verktyg.

    Svenska elever har under en tioårsperiod presterat allt sämre i olika undersökningar inom läs- och skrivutveckling, såväl i nationella som i internationella undersökningar. Detta var en av anledningarna till att vi ville fördjupa oss inom ämnet. Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur sex stycken pedagoger i årskurs 1 resonerar kring sin läs- och skrivundervisning. Vi kommer även att undersöka vilka läs- och skrivutvecklingsmetoder de använder sig av, vilka faktorer de stödjer undervisningen på samt hur dessa pedagoger resonerar om individualisering. I undersökningen kommer vi att använda oss av kvalitativa intervjuer för att därigenom få en djup förståelse av pedagogers val av metoder kring läsutveckling. 

    Resultatet visar att pedagogerna i undersökningen är medvetna om fördelarna med en varierad läs- och skrivundervisning som bygger på fler än en metod. Det var däremot få som beskrev sin undervisning som varierad. Intervjupersonerna beskrev fyra faktorer som påverkar deras val av läs- och skrivutvecklingsmetod: skolans påverkan, elevernas lust att lära samt erfarenhet och utbildning. De hade svårigheter att uttrycka vad de grundade sin läs- och skrivundervisning på. Faktorer som framkom var styrdokumenten och Vygotskijs teorier om lärande. Pedagogerna uttryckte att de individualiserar sin undervisning, men främst för de elever som var i behov av särskilt stöd.

  • 8.
    Andersson, Lina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Bengtsson, Lovisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    "Vi lägger ju grunden för svenska språket": Förskollärare samtalar om strategier för barns andraspråksutveckling2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka antaganden om barns andraspråksutveckling som framkommer i samtal med sex stycken förskollärare. I denna studie undersöks vad dessa förskollärare ger uttryck för gällande undervisningsstrategier för barns andraspråksutveckling. Studien grundar sig i problematiken kring att det länge pågått och fortfarande pågår en diskussion gällande vilka undervisningsstrategier som är mest effektiva för barns tillägnande av ett andraspråk. Tidigare forskning inom området belyser bland annat hur pedagoger arbetar med barns andraspråksutveckling i förskolan, dock inte vad valet av undervisningsstrategier grundar sig på för antaganden om barns andraspråksutveckling. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkt som ligger till grund för denna studie är socialkonstruktionismen, där fokus riktas mot att det finns flera versioner av verkligheten som är berättigade. Diskursanalys används följaktligen som forskningsmetod, där vi fokuserar på människans aktiva användning av språket. Vidare används diskurspsykologi som är ett socialkonstruktionistiskt förhållningssätt till diskursanalys. Produktionen av empiri har i denna studie grundat sig i semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollärare. Resultatet av studien belyser att samtliga förskollärare uttrycker att de använder sig av det svenska språket som strategi för barns andraspråksutveckling. Argument som framförs är bland annat att förskollärarna inte har kunskaper i barnens förstaspråk, att de arbetar efter föräldrars önskan om att svenska ska vara det språk som talas på förskolan samt att strategin grundar sig i kunskap kring hur barns andraspråksutveckling bör arbetas med. Det framkommer även att förskollärarna kan se fördelar med att involvera barns förstaspråk i verksamheten. Funktionen med detta tycks främst vara att ge barnen trygghet, en känsla av gemenskap samt att underlätta för barns förståelse av enstaka svenska begrepp. 

  • 9.
    Andersson, Mimmi
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Larsson, Cecilia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Larsson, Jennie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Elevinflytande på tid: En aktionsforskningsstudie om att involvera elever i planeringsprocessen i ämnet idrott och hälsa2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Aktionsforskningens syfte är att öka elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa genom att involvera dem i planeringsprocessen. Detta eftersom elever sällan tillåts vara delaktiga i utformandet av undervisningen och därmed saknar förståelse för dess syfte och innehåll. Studien präglas av ett relationellt perspektiv i strävan efter visionen om En skola för alla. Tidigare studier visar fördelar med elevinflytande och skriftliga planeringar i syfte att medvetandegöra elever om sitt lärande. I ämnet idrott och hälsa beskrivs att förutsättningar för detta många gånger saknas. Två aktioner, ett träd som konkretiserar kursplanens innehåll och en planeringsmall som skapar tillfälle för eleverna att involveras, planerades och genomfördes tillsammans med en medforskande idrottslärare. Aktionerna dokumenterades genom observationer, loggböcker, två reflektionssamtal samt en intervju med idrottsläraren och två reflektionsskriv av eleverna. Resultatet presenteras i kategorierna delaktighet, planering, tid och lärarens förhållningssätt. Slutsatserna är att eleverna förvaltar möjligheter till involvering genom att lyssna på instruktioner, svara på frågor och därefter presentera egna förslag och idrottsläraren beskriver denna involvering som positiv då den ökar elevernas medvetenhet. Studiens didaktiska implikationer är att grovplaneringar bör lämna utrymme för elevinflytande samt att införandet av nya rutiner måste få ta tid.

  • 10.
    Andersson, Petra Lilja
    et al.
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Lund, Sweden..
    Ahlner-Elmqvist, Marianne
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Lund, Sweden..
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Univ Coll, Stockholm, Sweden.;Karolinska Inst, Dept Clin Sci, Danderyd Hosp, Div Med, Stockholm, Sweden..
    Larsson, Maria
    Karlstad Univ, Dept Nursing, Karlstad, Sweden..
    Ziegert, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Nursing students' experiences of assessment by the Swedish National Clinical Final Examination2013Inngår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 33, nr 5, s. 536-540Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Swedish National Clinical Final Examination (NCFE) was established in 2007 in order to examine nursing students' clinical competence upon completing their Bachelor's degree in nursing. The NCFE constitutes an innovative method of examination, divided into two parts: a written and bedside test. The aim of this study was to evaluate nursing students' experiences of being assessed by means of the NCFE, in order to obtain information that could be used to improve the examination. A survey was conducted using a questionnaire with open-ended questions concerning the written and the bedside part of the NCFE. The answers from 577 third-year nursing students were analysed using content analysis. The nursing students regarded the NCFE as promoting further learning and as an important means of quality assurance. Its comprehensive nature was perceived to tie the education together and contributed to the students' awareness of their own clinical competence. The strengths of the NCFE especially highlighted were its high degree of objectivity and the fact that it took place in a natural setting. However, the students felt that the NCFE did not cover the entire nursing programme and that it caused stress. It thus appears to be important to reconsider the written theoretical part of the examination and to standardise the bedside part. (C) 2011 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 11.
    Arvidsson, Andreas
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Fredriksson, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Från G till E: En kvalitativ studie av den nya betygsskalan och dess kriterier i historia2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 12.
    Arvidsson, Emelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Sjögren, Mimmi
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Perspektiv på ett undersökande arbetssätt: En intervjustudie med fokus på grundlärares uppfattningar om och syften med NO-undervisning.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Följande studie har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med åtta lärare i de yngre åldrarna (förskoleklass till och med årskurs 3). En kunskapslucka gällande vilka syften lärare i de yngre åldrarna har med sin undervisning då ett undersökande arbetssätt används som metod har identifierats genom genomförande av en systematisk litteraturstudie. Dessutom är det problematiskt att begreppet undersökande arbetssätt har skilda innebörder i tidigare forskning. Detta har resulterat i att studiens syfte är att undersöka vad lärare i de yngre åldrarna menar är de huvudsakliga syften vid arbetet med ett undersökande arbetssätt för NO-ämnena likväl som att undersöka lärares syn på arbetssättet. Sammanfattningsvis visar resultatet att lärarna i studien ser arbetssättet som ett praktiskt, systematiskt samt teoretiskt arbetssätt där syftena med arbetet är att det ska vara elevaktivt, intresseväckande samt utveckla kunskaper och förmågor. Slutsatsen som dras efter genomförd intervjustudie är att lärarna uppfattar det undersökande arbetssättet som ett praktiskt arbetssätt där eleverna använder sig av material och av kroppen i sitt lärande. Lärarna har kännedom om vad ett undersökande arbetssätt innebär men deras uppfattningar skiljer sig stundvis åt. Dessutom använder samtliga lärare i studien arbetssättet utifrån liknande syften, det vill säga för att väcka intresse, utveckla förmågor samt att arbeta praktiskt. Utifrån resultat och slutsatsen identifieras ett behov av vidare forskning kring samma ämne i ett större perspektiv för att få en större, generell bild av lärares uppfattningar och vad som faktiskt sker i undervisningen.

  • 13.
    Arvidsson, Emelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Sjögren, Mimmi
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Undersökande arbetssätt som språkutvecklande metod i NO-ämnena för elever i grundskolan2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Följande systematiska litteraturstudie behandlar hur ett undersökande arbetssätt kan användas som metod för språkutveckling inom det naturorienterande ämnenas ämnesspecifika språk. Ett problem med metoden är att det praktiska genomförandet av laborationer har överskuggat syftet med laborationen. Syftet med denna litteraturstudie är därför att undersöka vad forskning säger om effekterna av det undersökande arbetssättet på den språkliga utvecklingen i NO-ämnena hos elever i de yngre åldrarna. Sammanfattningsvis visar studien att samarbete, läraren som samtalsledare, mål och syfte med undervisningen och intresse är viktiga komponenter gällande språkutveckling inom NO-ämnena. Slutsatser som dras utifrån resultatet är att ett undersökande arbetssätt är en användbar metod för att utveckla språkliga kunskaper inom det naturvetenskapliga ämnesspråket. En annan slutsats som dras är att lärare måste vara medvetna om mål och syfte med undervisningen för att inte tappa fokus från den språkliga utvecklingen och hamna i att fokus enbart ligger på genomförandet. Utifrån resultat och slutsatser finns en vilja att forska kring vilken skillnad det hade varit för elevernas engagemang och kunskapsutveckling om de i förväg fått reda på mål och syfte med laborationen. 

  • 14.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Tideman, Magnus
    Widén, Stephen
    Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet, Örebro, Sweden.
    Upper secondary school – and then?2012Inngår i: Journal of Intellectual Disability Research, ISSN 0964-2633, E-ISSN 1365-2788, Vol. 56, nr 7-8, s. 709-709Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: The purpose of the study is to increase the knowledge about the transition from school to working life for pupils with intellectual disabilities. In addition the purpose is to identify factors which may play a role in strengthen their position on the labor market.

    METHOD: The first study is quantitative and based on the cross classification of a newly created register combined with two Swedish national registers. The statistical identification highlights the situation of all students who left upper secondary school for pupils with intellectual disabilities, during the period 2001-2011. The first study includes more than 17 000 people with intellectual disabilities.

    RESULTS AND CONCLUSIONS: At the time for the conference we will be able to present descriptive data for e.g. how many individuals who have passed upper secondary school between 2001-2011, how many who are in the daily activity programs and how many who have ordinary jobs outside daily activity. We will also be able to describe the situation based on factors such as differences between regions and municipalities, between the sexes, and between different upper secondary school programs, etc.

  • 15.
    Asklund, Jonas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Varför ska jag inte berätta? Litteraturarbete som språkintroduktion2018Inngår i: Educare - Vetenskapliga skrifter, ISSN 1653-1868, nr 2, s. 90-106Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Discussions about books and ways of reading play an important role in the curriculum for the Swedish secondary school system. In an intervention study based on a series of book discussions of an easy reader novel, I investigated the cooperation between a group of Swedish language learners aged 16 to 19, their teacher in the introduction program for newcomers, and the school librarian. Based on my function as a teacher educator, and drawing on the current research in literature didactics, I planned and carried out six discussions where different reading strategies and methods were used. Using the concept of third space (Gutiérrez, 2008; Skerrett, 2010b) and interpersonal space(Cummins, 2000), I discuss the students’cognitive and emotional responses to the story we shared, and reflect upon the way these discussions have developed. Semi-structured interviews with five students, a teacher, and a school librarian constitute the data for this study. The analysis of the data indicates that the leader of the group discussion is instrumental in helping the participants shift between different perspectives, try out new roles, and transgress different boundaries, thereby offering the group different emotional, cognitive and linguistic challenges. 

  • 16.
    Asschier, Maria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Lanzén, Therése
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Jag visste inte det. Att tjejer kan leka med killgrejer.: Barnboken - ett pedagogiskt redskap i arbete med jämlikhet2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att belysa barnboken som ett pedagogiskt redskap i ett jämlikhetsarbete på en förskola. Inför studien läste vi in oss på tidigare forskning kring barnböcker i förskolan samt studier kring förskolors jämställdhetsarbete, som är en del av ett jämlikhetsarbete. För att uppnå syftet lästes tre olika barnböcker för en grupp femåriga barn, barnen intervjuades sedan både enskilt och i grupp kring barnböckerna och de teman de tog upp. Vi fann att barnen fångades av barnböckerna och gärna ville skapa sig förståelse kring både bokens handling och dess karaktärer, vilket ledde till samtal mellan barn och barn, men även mellan barn och pedagog. En slutsats från studien visar att barnen ofta relaterade barnböckerna till sina egna erfarenheter. Studien ger en inblick i hur barnen samtalade under boksamtalen, samt hur variationer i typer av uppfattningar visade sig i intervjuerna. Ett resultat som framkom visar att barnen i de flesta fall följer traditionella könroller och könsmönster, barn förhåller sig till det de upplever förväntas av dem, men det fanns även tillfällen där barnen inte gjorde åtskillnad mellan flickor och pojkar. En slutsats som dragits av studien är att det krävs ett medvetet arbetssätt från pedagogens sida för att ta tillvara på boken som ett pedagogiskt redskap. Det går inte endast att läsa en barnbok och ta för givet att barnen upplever det pedagogen hade i åtanke, utan pedagogen bör ställa frågor och skapa samtal där barnen är medskapare och där deras tankar är av intresse. I boksamtal kan barn ges utrymme att dela sina tankar och få möjlighet att göra sig hörda.

  • 17.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Övergång från skola till arbete i ett historiskt perspektiv: den svenska ”sinnesslövården” under 1900-talets första hälft2015Inngår i: Vägval i skolans historia, ISSN 2002-0147, nr 1Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Barow, Thomas
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Bernhard, Dörte
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    Lernen im Schatten der Gymnasialreform in Schweden2015Inngår i: Die UN-Behindertenrechtskonvention und ihre Umsetzung: Beiträge zur Interkulturellen und International vergleichenden Heil- und Sonderpädagogik / [ed] Annette Leonhardt, Katharina Müller & Tilly Truckenbrodt, Bad Heilbrunn: Verlag Julius Klinkhardt, 2015, s. 266-272Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [de]

    In den letzten Jahren hat sich das schwedische Bildungswesen grundlegend gewandelt. So wurde 2011 eine Gymnasialreform durchgeführt, die u.a. striktere Aufnahmekriterien vorsieht. Zugleich wurden fünf Einführungsprogramme implementiert, die Schülern den Übergang in ein Nationales Programm oder in den Arbeitsmarkt ermöglichen sollen. Im Beitrag wird deutlich, dass die Schülerzahl in speziellen Programmen zunimmt, ohne dass bislang eine verbesserte Eingliederung in den Arbeitsmarkt zu erkennen ist.

  • 19.
    Bengtsson, Ann-Charlotte
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Karlsson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Elevinflytande och pedagogisk planering.: Hur 3 lärare och 6 elever uppfattar elevinflytandet i den pedagogiska planeringen.2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studien är att undersöka hur lärare och elever uppfattar elevinflytande i den pedagogiska planeringen. Det visar sig genom tidigare forskning att elevers inflytande har varit svårt att få in i skolans praxis och att mycket beror på lärarens förhållningssätt, samt vilka metoder och arbetsformer som används för att göra detta. Studien som vi genomfört med en hermeneutisk ansats och intervjuer av tre lärare och sex elever som datainsamlingsmetod visar att ett möjligt redskap för elevinflytande är den pedagogiska planeringen. Det är ett redskap som tydliggör målen, ökar elevinflytandet och stimulerar elevers motivation till ökad kunskapsinlärning.

  • 20.
    Bengtsson, Christian
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Konformiteten och pedagogiken: Ett experiment med 100 försökspersoner som undersöker hur socialt tryck inverkar på gymnasieelever och vilka konsekvenser detta innebär för pedagogiken2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka i vilken grad socialt tryck inverkar på elever vid gymnasieskolan och vilka eventuella konsekvenser detta kan leda till. Frågeställningarna i studien är således; Kan elever på gymnasieskolan påverkas av socialt tryck i den mån att de konformerar/ändrar åsikt till gruppens felaktiga svar och vilka konsekvenser innebär detta för skolvärlden? Samt vilken typ av elever är det som är mer eller mindre benägna att konformera? Data inhämtades genom en experimentsituation i ett klassiskt konformitetsexperiment där en riktig elevs åsikter mättes i en enkel bedömningssituation under påverkan av tre falska försökspersoner. Resultatet visade att 82,5% av eleverna under socialt tryck konformerar till gruppens åsikter. Resultatet visade inga signifikanta samband mellan personlighetsvariabler och konformitet. Slutsatserna studien drar är att konformitet är en vanligt förekommande faktor vilken är svår att förutse utifrån personlighetsfaktorer. En större medvetenhet kring socialt tryck från både lärare och elevers sida tenderar att motverka konsekvenserna av socialt tryck.

  • 21.
    Bengtsson, Emmy
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Snygg, Erica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Pust och stånk! Meen vad roligt vi hade när vi fick igång det.: En diskurspsykologisk studie av personals samtal om barns delaktighet i dokumentationsprocessen på förskolan.2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 22.
    Bengtsson, Johan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Kan du förklara hur du tänkte?: En kumulativ studie om matematiska resonemang och vilket sätt de bidrar till lärande i grupp2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tal i bråkform anses som ett arbetsområde som både lärare anser är svårt att lära ut och eleveratt lära, särskilt när det är i kombination med en tallinje. Forskning visar att mycket avmatematiken framförs via envägskommunikation, oftast genom lärare till elev. Samtidigt visarforskningen även att flervägskommunikation är en väsentlig del i matematiken för att nå enhögre kunskapsnivå. Syftet för denna studie är att utveckla kunskaper om hur resonemang kanbidra till elevers lärande om tallinjen i en årskurs 3. Följande frågeställningar är: Vilka typerav resonemang kan identifieras i 33 elevers diskussioner om tallinjen? På vilka sätt bidrarresonemang till lärande i grupp? 33 elever deltog i studien och klassens mångkulturellavariation kan anses som låg. Bakgrunden förklarar centrala begrepp och tidigare forskningsom går i linje med studiens ämne. Detta är en kumulativ studie, som innebär att dennastudies resultat har som grund pålitlig tidigare forskning (Cronehed, 2009: 52). Resultatetvisade att arbete i grupp och användandet av resonemang hade tendenser till att utöka eleversförmåga att resonera, samt utveckla matematiska kunskaper om tal i bråkform i samband medtallinjen. Kreativt matematiskt resonemang visade större tendenser för utvecklad kunskap ände övriga resonemangen. Studiens resultat visade även att den med viss sannolikhet går attanvända inom hela matematiken som skolämne, både enskilt och i grupp. I rubriken”didaktiska implikationer” anges vad verksamma pedagoger kan ha för nytta av det resultatet idenna studie givit. Pedagoger kan använda sig av resonemang för att gynna elevers lärande igrupp. I synnerhet kreativt matematiskt resonemang, då det visade störst tendens till lärande.Pedagogerna bör även se värdet av att arbeta i grupp och vilka möjligheter det kan medföra.

  • 23.
    Bengtsson-Rancic, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Berglund, Marie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Likabehandling: En komparativ studie av vad informanterna anser att de gör för att förebygga och motverka kränkande behandling.      2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att alla skolor idag enligt lag ska ha en likabehandlingsplan och arbeta efter den vet vi. Men vårt syfte med denna undersökning är att genom en komparativ studie ta reda på om en likabehandlingsplan är nödvändig för att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling skall fungera optimalt på en skola och hur denna i så fall implementeras.

     

    Vi har gjort intervjuer med två skolors Trygghetsteam/Team mot kränkande behandling och fått ta del av informanternas egen bild av hur detta arbete upprätthålls utifrån både intresse, resurser och tid. En av skolorna har en likabehandlingsplan och en av skolorna har det inte. I de två Teamen är informanterna blandade och konstellationen ser inte likadan ut i båda teamen, de har inte samma förutsättningar eller stöd från respektive ledning.

     

    I vår studie tas både lagar och förordningar upp som skolorna har att förhålla sig till. Liksom de åtgärdsmodeller som de två utvalda skolorna arbetar utifrån, även modellernas definitioner av mobbning och kränkande behandling. Till detta informerar vi övergripande om de organisationer som arbetar mot diskriminering och kränkande behandling och som man kan vända sig till, både som enskild person och som skola.  

     

    Vår studie utgår ifrån en implementeringsteori, med huvudfokus på att informanterna kan, vill och förstår. Vi har även i vår analys använt oss av de olika åtgärdsmodellerna, för att se vad informanterna bygger sitt arbete på. Vi kom genom analys av våra intervjuer och dokument fram till att de båda skolornas arbete mot diskriminering och kränkande behandling följer de normer som en likabehandlingsplan kräver. Vi finner att dokumentet i sig inte är nödvändigt för ett väl fungerande arbete. Det underlättar dock om alla tar sitt ansvar och att det finns något att återkoppla till i fråga om utvärdering och uppföljning. Arbetet blir lättare om alla strävar åt samma håll och alla vet vad det är de ska göra. Att de har samma syn på begreppen kan vill och förstår.

     

  • 24.
    Bergseth Bogsti, Wenche
    et al.
    Högskolan i Gjövik.
    Solvik, Elisabeth
    Högskolan i Gjövik.
    Engelien, Ragna Ingeborg
    Högskolan i Gjövik.
    Larsen Moen, Øyfrid
    Högskolan i Gjövik.
    Sønsteby Nordhagen, Siv
    Högskolan i Gjövik.
    Struksnes, Solveig
    Högskolan i Gjövik.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Styrket veiledning i sykepleierutdanningens praksisperioder2013Inngår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 33, nr 1, s. 56-60Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: A more complex and knowledge-based society has resulted in increasing specialization and greater demands on employees in the fields of practice. At Gjøvik University College, a new supervision model was tested for nursing students in practice. The main elements were: daily supervisors were given increased responsibility for assessing the students, while at the same time participating in three group counseling meetings. A portfolio contained the student’s work requirements. A weekly reflection hour was formalized. Purpose: The purpose was to elucidate how the supervision model influenced the student’s learning situation. Method: The SVIP model was evaluated by the use of focus group interviews. The data were analyzed using qualitative content analysis. Findings: Three categories: structure, inclusion and self-confidence describe the students’ need for clear guidelines and objectives, as well as their need to be included and to be seen. Conclusion: Various aspects of clinical practice, including daily supervision are important for student learning. Counseling meetings where the supervisor role is recognized and developed through the tutor, and daily supervisor sharing of experiences and knowledge, should permeate the cooperation.

  • 25.
    Bernhard, Dörte
    et al.
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Die Reform der "Gymnasiesärskola" in Schweden2015Inngår i: Die UN-Behindertenrechtskonvention und ihre Umsetzung: Beiträge zur Interkulturellen und International vergleichenden Heil- und Sonderpädagogik / [ed] Annette Leonhardt, Katharina Müller & Tilly Truckenbrodt, Bad Heilbrunn: Verlag Julius Klinkhardt, 2015, s. 258-265Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [de]

    Im Zuge der schwedischen Gymnasialreform wird derzeit auch die so genannte „Gymnasiesärskola“, die gymnasiale Sonderschule für Jugendliche mit geistiger Behinderung umgestaltet. Diese Schulform soll stärker mit der allgemeinen gymnasialen Stufe zusammenarbeiten. Auch sollen mehr Berührungs­punkte zwischen Schule und Arbeitsleben geschaffen werden, um den Übergang der Jugendlichen in die Berufswelt zu erleichtern. Im Beitrag wird die Schulreform diskutiert, wobei eine stärkere Betonung der Qualifizierungsfunktion von Bildung deutlich wird.

  • 26.
    Birgersson,, Frida,
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Nordbrandt, Veronica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Vill du leka med mig?: En studie kring barn som ofta hamnar i ensamlek2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetet syftar till att uppmärksamma och problematisera förskolepedagogens förhållningssätt gentemot barn som ofta hamnar i ensamlek, samt uppmärksamma vilka samband som beskrivs mellan barns ensamlek och deras språkutveckling. I vår undersökning av hur verksamma pedagoger ser på ensamlekande barn har vi genomfört kvalitativa djupintervjuer med inspiration från fenomenologin som utgångspunkt. Undersökningen visar att pedagogerna inte såg något fel i att vissa barn ofta hamnar i ensamlek så länge det är självvalt. Däremot om ensamleken beror på att barnet vill men har svårt för att leka i samspel med andra beskriver pedagogerna hur de genom eget deltagande kan stötta och hjälpa barnet till en samspelande lek med andra barn. Pedagogerna upplevde att förskoleverksamheten är fylld med vardagliga rutiner och regler som kan utgöra en hindrande faktor för barnens lek. Vi fann att leken ansågs språkfrämjande enligt såväl pedagogerna och tidigare forskning. Att däremot med säkerhet hävda att barn som inte deltar i en samspelande lek inte gynnas i sin språkutveckling i lika stor utsträckning som i ensamlek går inte att fastställa.

  • 27.
    Björklund, Elisabeth
    et al.
    Ämnesavdelningen för didaktik, Högskolan i Gävle, Gävle, Sverige.
    Elm, Annika
    Ämnesavdelningen för didaktik, Högskolan i Gävle, Gävle, Sverige.
    Samlärande barn konstruerar sig själva2003Inngår i: Lek, musik, könsroller och centrala begrepp: Fyra exempel på sociala konstruktioner / [ed] Gerhard Arfwedson, Stockholm: HLS Förlag , 2003, s. 7-21Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 28.
    Björnsson, Therese
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Jonsson, Linda
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    En analys av Falkenbergs kommuns likabehandlingsplaner.2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mobbning i skolorna har funnits i alla tider och i olika former så som psykisk, fysisk och verbal mobbning. I dagens samhälle har den elektroniska utvecklingen haft stor framgång och intresset för elektronikens möjligheter och hjälpmedel har krupit sig allt längre ner i åldrarna. Det finns en rad olika fördelar med elektronikens utveckling. Människors tillgänglighet till varandra ökar och har underlättat vardagen för många individer tack vare de olika hjälpmedel som mobiltelefon, datorer, Internet etc. Det har även blivit ett nytt sätt för barn och elever att kommunicera med varandra och på de platser människor umgås med varandra förekommer även kränkande behandling samt mobbning. Varje skola ska enligt skollagen ha en likabehandlingsplan/mobbningsvision med nedskrivna mål, åtgärder/ förebyggande arbete för att kunna bemöta mobbning och kränkande behandling.

     

    Denna undersöknings syfte är att titta på hur nitton skolor i Falkenbergs kommun i sina likabehandlingsplaner har följt med i skriftlig form för att kunna bemöta och förebygga den elektroniska mobbningen. Det har varit intressant att se hur skolorna har definierat elektronisk kränkande behandling/mobbning i sina likabehandlingsplaner. För att kunna ta reda på syftet har vi valt att titta på var, när och hur mobbningens existens och förebyggande arbete förekommer enligt skolornas likabehandlingsplaner. Detta för att kunna se om skolorna nämner den elektroniska mobbningen i sina likabehandlingsplaner.

     

    Resultatet visar på att nio av nitton skolor nämner den elektroniska mobbningen som en egen definition, men det finns inga konkreta åtgärder eller förebyggande arbete nedskrivet för att kunna bemöta elektronisk mobbning. Endast en skola hade nulägesbeskrivning där skolan redovisar den elektroniska mobbningens existens och har ett mål, förebyggande och åtgärdande arbete mot den elektroniska mobbningen nedskrivet i sina likabehandlingsplaner. När de nya styrdokumenten, Lgr 11, och den nya skollagen, (2010:800), träder i kraft 1 juli 2011 krävs det tydligare åtgärder och förebyggande arbete nedskrivet i skolornas likabehandlingsplaner. 

  • 29.
    Blomqvist, Jan Einar
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Educating entrepreneurs for handling the innovation process with new product development in industry or in own formed company1989Inngår i: SEFITALIA89: New Roles for the Engineer in a changing world: demands on engineering education, Neapel: University of Naples , 1989, s. 15-21Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    At Halmstad University College on the west coast of Sweden, we have a unique education in innovation and entrepreneurial engineering. The three year program provides the candidates with a braod technical economical education with special emphasize on handling the innovation process and running new product development projects. This is the summing up og 10 years experience during which 140 innovation engineers have been graduated.

  • 30.
    Blomqvist, Jan Einar
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Innovation engineering: Pedagogic strategy of Halmstad University1992Inngår i: Product development in engineering education: Proceedings, Halmstad: Halmstad University , 1992, s. 11-18Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    At small Halmstad University we have, for the past 13 years, a unique educational program in innovation engineering. The three-year educational program provides the candidates with a broad technical and economical education with special emphasise on handling the innovation process and running new product development projects. An optional fourth year, entitled innovation management, focuses on leadership, innovation, and the choices of technology in multinational companies. This is the summing up of 13 years of experience, during which 286 innovation engineers received an education (even if 22% left with one or two unwritten exams).

  • 31.
    Blossing, Ulf
    et al.
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Wennergren, Ann-Christine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Principal Leadership and Student Participation in School Improvement2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to describe and understand the negotiation process within a professional learning community (PLC) for school improvement between principals, students and teachers; and with a particular focus on the principals and students. Wenger’s (1998) social learning theory of community of practice is used as framework in the analysis.

    Research has found that successful schools could be described as professional learning communities, PLCs.APLC is characterised by a collaborative culture in which teachers participate in a continual process of creating new knowledge where there is a collective responsibility for supporting each other to improve (Stoll et al., 2006). The principal has an important role in the shaping of this community. Studies have found that there is a need for the principal to practise a leadership which focuses on the learning of the teachers in order to improve teaching (Robinson, 2011; Timperley, 2011). However, we conclude that the students are at the most centred in teachers’ work of planning instruction (Robinson, 2011), they are seldom centred as participators in the community discussing learning matters. They do not seem to be legitimate participators, but rather peripheral to the community, using the terms from Lave and Wenger (1991).

    We find this problematic from a democratic point of view and also from the point of the learning of the students. Dysthe (1993) found a clear relationship between high academic performance and student participation and engagement among secondary schools. She also found an apparent relationship between the teachers’ knowledge and experiences in creating learning activities that involved students in meaningful interaction both about the subject matter and about the students’ participation and learning.

    PLC research does not provide a strong theory base for how to understand the descriptions and processes in the community. When Stoll et al. (2006) describe a PLC the basis for the account is the most evident data visible in interviews and observations. But how should we understand those data and what is the logic in the relations between the different data? Wenger’s (1998) theory of social learning provides an interesting framework in this respect which we intend to use. Wenger’s hypothesis is that practice cannot be distinguished from community. More accurately he means that individuals appear as actors in a collective, which constitutes the practice.Actors in a specific situation, e.g. in school, shape a community around a practical problem, which they have to solve or manage in order to obtain meaning in the practice or work. Wenger introduces the notion of reification to display how actors’ solutions, or ways of managing, materialise into new concepts, reasoning, understandings, documents, models or tools. Learning, as we interpret it from Wenger, is the negotiation of meaning that takes place among participants experiencing a practical problem. The term “peripheral” describes the condition of the individual when being part of the community but not being legitimated to negotiate the meaning of the work (Lave & Wenger, 1991). In those terms, the students were part of the classroom work but only legitimated as being active participants when invited by the teachers. And concerning the principal the work of Robinson (2011) and Timperley (2011) suggest the principal to practise a leadership which take initiative and become a participator, together with the teachers, in the negotiation of how to improve teaching. 

    Method

    The research context for the study was a compulsory school involved in a professional learning project planned for five years. The school had identified obvious needs to improve student learning and achievement. Teacher participation in the project was mandatory and decided by the local authority. Every teacher in school was supposed to take an active role in the work, in order to improve the schools’ results. The concept of professional learning was built on teachers’ engagement in collaborative learning and the central part of their actions was based on systematic inquiries in the classroom (cf. Wennergren, 2014). Primary data forming the basis for the analysis consisted of 1) field notes from informal communication during three years, 2) written accounts from two principals, 3) interviews of two principals. Secondary data consisted of observations of teachers. With our theoretical starting point in Wenger the analysis was focusing the negotiations that occurred between the principals, teachers and students. Those were the major parties in the daily school practice. From the basis of the theory of community of practice it became essential to investigate the content in the negotiations and who participated in the communication. It also was essential to assess in what degree the negotiations led to reification(s); that is a result the parties believe could improve the situation. Subsequently we have analyzed the data by identifying 1) negotiations, 2) content of the negotiations, 3) the participators in the negotiations, and 4) reifications. Those data were analyzed in relation to legitimization, that is; how active the principals, the teachers and the students could be in the negotiations and reifications of different content.

    Expected Outcomes

    We expect that the analysis will result in a description and understanding of the principals’ leadership and students’ participation in the school improvement process. The improvement process will be ununderstood as the negotiation process between the principals, teachers and students. The theoretical basis of this can contribute with an understanding of what promotes or prevents the process. Identifying the experience of being a legitimate or peripheral participator is assumed being a critical issue in the process. Finally we will suggest successful parts in an improvement process as understood as negotiations using the theoretical terms from the social theory of Wenger (1998). 

    References

    Dysthe, O. (1993). Writing and talking to learn. A theory-based interpretative study in three classrooms in the USA and Norway (Diss: Rapport nr 1 APPUs skriftserie). Tromsø: School of Languages and Literature University of Tromsø. Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated Learning. Legitimate peripheral participation. Cambridge: Cambridge University Press. Robinson, V. (2011). Student-Centered Leadership. San Fransisco, CA: Jossey-Bass. Stoll, L., Bolam, R., McMahon, A., Wallace, M. & Thomas, S. (2006). Professional learning communities: A review of the literature. Journal of Educational Change 7, 221-258. Timperley, H. (2011). Realizing the power of professional learning. Maidenhead: Open University Press. Wenger, E. (1998). Communities of practice : learning, meaning, and identity. Cambridge: Cambridge University Press. Wennergren, A. (2014). The power of risk-taking. In: K. Rönnerman & P. Salo (Eds), Lost in Practice: Transforming Nordic Educational Action Research (pp. 133-151). Rotterdam: Sense Publisher.

     

  • 32.
    Bolin, Carl
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Gustafsson, Johan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Samspel över gränserna?: En studie över specialpedagogikens samspel med idrott och hälsa2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I tidigare forskning nämns sällan idrott och hälsa kopplat till specialpedagogik. Det finns forskning som berör båda kunskapsområdena som är överens om att det är upp till den enskilda läraren i idrott och hälsa att skapa en inkluderande undervisning. Forskning visar att ämnet idrott och hälsa betraktas som ett lågprioriterat ämne. I forskningen framkommer det att specialpedagogen gör stor nytta som kvalificerad samtalspartner genom reflekterande handledning av skolans personal.

    Syftet med arbetet är att undersöka vad lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger upplever om samspelet mellan specialpedagogik och idrott och hälsa. Syftet besvaras genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger, fyra specialpedagoger och fyra lärare i idrott och hälsa, fördelat på fyra skolor.

    Resultatet visar att det sällan förekommer ett uttalat samspel mellan lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger. Det har dock visat sig att pedagogerna har ett indirekt samspel som är av varierande grad. Både specialpedagoger och lärare i idrott och hälsa ser ett behov av ett utökat samspel mellan idrott och hälsa och specialpedagogik för att skapa en inkluderande verksamhet.

    Resultatet överensstämmer med tidigare forskning angående lärarens betydelse för en inkluderande undervisning. Även eventuella stödinsatser till elever i behov av särskilt stöd är upp till den enskilda läraren att tillgodose i de flesta fall.

  • 33.
    Borgstedt, David
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Förstelärarreformen - en utblick i världen för att se framtiden för den svenska reformen.2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sverige inför 2013 två karriärsteg för att öka lärarnas status och läraryrkets attraktivitet. Förstelärare och lektorer kommer från höstterminen 2013 att få betydligt högre lön, men kommer resultaten att öka? Systemet är varken unikt för Sverige eller speciellt nytt. Denna uppsats ger läsaren en utblick i världen för att få se hur andra länder i västvärlden inrättat karriärsteg för att kunna behålla de bästa lärarna i undervisningen.

    Utblicken visar att lärarna ser positivt på karriärmöjligheterna men visar även på ett antal problem som måste lösas innan ett karriärsystem ska kunna få de önskade effekterna. Problemen som har uppstått och som kan förväntas uppstå även i Sverige är bland annat svårigheten att skapa ett system som verkligen premierar de bästa lärarna. Urvalet riskerar att göras godtyckligt eftersom det är skolans huvudman och rektorn som utser förstelärarna, antalet förstelärare sätts efter antalet elever och inte alltid utifrån kompetensen vilket riskerar att spä ut effekten och urholka legitimiteten. Slutligen visar studien även att de lärare som utnämns till en karriärtjänst får en betydligt större arbetsbörda än vad intentionen med karriärsteget var, detta till följd av vaga instruktioner i uppdraget och ett betydligt lönetillskott som gör att rektorer och kolleger lägger ytterligare arbetsuppgifter utöver undervisningen. Dessa problem gör att den önskade effekten, att göra läraryrket attraktivare, riskerar att utebli.

  • 34.
    Brorsson, Mats
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Karlsson, Joakim
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Pedagogisk anpassning för elever med ADHD inom ämnet idrott och hälsa - med fokus på inkluderande anpassningar2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det område som undersöks i detta examensarbete är pedagogisk anpassning inom idrott och hälsa för elever med ADHD (Attention Dificit Hyperactivity Disorder). Syftet med undersökningen är att genom användning av vetenskapsteoretiska utgångspunkten ”Grundad teori” undersöka vilka metoder, pedagogiska anpassningar, lärare säger att de använder för att få elever med ADHD att lära sig i ämnet idrott och hälsa i dagens skola. Detta empiriska material jämförs sedan med vad forskningen inom området visar, för att på så sätt visa ifall forskningen når ut till verksamma lärare eller inte. För att kunna göra dessa jämförelser, har vi intervjuat åtta lärare i idrott och hälsa från fyra olika rektorsområden i en mellanstor stad i södra Sverige. I resultat- och analysdelen beskrivs att lärare generellt har låg kunskap gällande anpassad fysisk aktivitet, trots att vissa former av anpassningar görs. Av åtta intervjuade lärare är det enbart sex av dessa som anser att pedagogiska anpassningar behövs över huvud taget för elever med ADHD. Hos dessa sex finns en vilja att få elever med denna diagnos att utvecklas och lära sig inom ämnet idrott och hälsa. Kunskapen hos dessa lärare vad gäller pedagogiska anpassningar inom ämnet är dock bristfällig i jämförelse med vad forskningen visar. Denna undersökning visar därmed att forskningen inte har nått ut till verkligheten på ett tillfredställande sätt.

     

  • 35.
    Börjesson, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Hassan, Sawsen
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    En fallstudie om hur lärare arbetar med läs- och skrivsvårigheter: Diagnosens betydelse2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man arbetar på en specifik skola i Halmstad kommun med läs- och skrivsvårigheter. Samt huruvida det är nödvändigt med en diagnos för att få tillgång till hjälpmedel. Uppsatsen inleds med en kort bakgrund om vad läs- och skrivsvårigheter är, och lägger fokus på dyslexi. I tidigare forskning presenteras de olika begrepp och teorier som behövs för vår analys. Här ligger fokusera på lärarens bemötande av elever med läs- och skrivsvårigheter, betydelsen av att ha en diagnos, diagnostisering samt vilka hjälpmedels som finns. Här kommer till exempel också fördelar och nackdelar med en diagnos att studeras.  Studien visade bland annat på att lärarens bemötande har stor betydelse för elevens inlärning och självförtroende. Att ge eleven positiv feedback och uppmuntran visade sig vara viktigare än olika undervisningsstrategier. Det visade sig också att skolan som studerats verkar kommit långt när det gäller arbetet med läs- och skrivsvårigheter och att man arbetar väldigt individanpassat. Däremot förstod vi också att det är långt ifrån alla skolor som arbetar på detta sätt.

  • 36. Carlsson, Amanda
    Ämnesintegrering: En studie om ämnesintegrering och dess teoriers applicerbarhet inom svensk- och historieundervisningen2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ämnesintegrering kan ha en tvetydlig betydelse, jag kommer i detta arbete att utgå från ämnesintegrering där man samarbetar två eller flera ämnen vid ett undervisningsmoment. Min bakgrund är att jag utbildar mig till lärare inom bland annat svensk- och historieämnet, därför intresserar det mig, hur dessa två ämnen skulle kunna integreras med varandra. Den personliga åsikten som lett till detta arbete, är att genom ämnesintegrering kan man hos eleverna öppna upp för en djupare förståelse, en djupare mening med kunskaper, samt vad dessa kunskaper kan ha för användning.

  • 37.
    Carlsson, Kajsa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Eriksson, Adriana
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Blivande Lärare, Empati och Mentorskap: -En kvalitativ studie om hur blivande lärare utvecklar sin empatiska förmåga genom mentorskap2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 38.
    Carlsson, Matilda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Det var en gång...: En litteraturstudie om betydelsen av skönlitteratur i historieundervisning.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Lgr11 fokuserar på att elever ska kunna se samband mellan dåtid, nutid och framtid inom historieämnet. Dessa samband kallas historiemedvetande. Skönlitteratur skapar djupare förståelse som gynnar historiemedvetande.

    Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur skönlitteratur kan användas som historisk källa, hur skönlitteratur kan påverka elevernas historiemedvetande och dessutom ta reda på varför eller varför inte lärare använder skönlitteratur i historieundervisningen. Mina frågeställningar för litteraturstudien är: Hur kan skönlitteratur betraktas som källa inom historieundervisning?, Hur kan skönlitteratur i historieundervisningen påverka elevers historiemedvetande?, ochVarför/varför inte bör lärare använda skönlitteratur i historieundervisningen? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har jag tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om betydelsen av skönlitteratur i historieundervisningen.

    Resultaten visar att skönlitteratur kan ses som historisk källa, men bör granskas kritiskt för att säkerställa pålitligheten. Historiemedvetande utvecklas genom skönlitteratur, men elevernas läsförmåga, om de identifierar sig med boken och vilka didaktiska metoder lärare väljer är av betydelse för hur historiemedvetande utvecklas. Lärarens förutsättningar avgör om skönlitteratur används i historieundervisningen. Lärare vill jobba med skönlitteratur i historieundervisningen, men många har inte möjlighet till det.

    Vidare forskning kan undersöka om man genom skönlitteraturen i historieundervisning kan se sambanden mot den tänkta framtiden, då den aspekten av historiemedvetande saknades i litteraturstudiens källmaterial. En längre forskningsstudie om skönlitteratur i historieundervisningen hade varit också varit värdefull, då resultaten jag tagit del av grundar sig på kortare forskningsstudier. En sådan studie hade kunnat visa hur historiemedvetandet utvecklas över tid, och om aspekter som påverkar skönlitteraturens betydelse för historiemedvetande förändras.

  • 39.
    Carlsson, Matilda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    His-story?: En innehållsanalys av tre läromedel i historia mot årskurs 4–6 ur ett genusperspektiv.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Läromedel används flitigt i skolan, och många gånger fungerar de som den huvudsakliga källan för kunskap som lärare grundar sin undervisning på. Läromedel granskas inte längre av staten, och lärare hinner inte heller granska dem. Skolverket förtydligade 2018 skolans värdegrundskrav om jämställdhet, vilket förstärker behovet av jämställda läromedel. Tidigare forskning har visat att kvinnor underrepresenteras och porträtteras som underordnade män i skolans läromedel. I denna studie har bilder i de tre läromedlen i historia mot årskurs 4–6 studerats. Bilderna i läromedlens könsfördelning har kartlagts och två bilder har analyserats ur ett genusperspektiv.

    I studien besvaras två frågeställningar, ”Hur ofta representeras kvinnor och män på bild i de tre mest använda läromedlen för historieundervisning i mellanstadiet?” och ”Hur gestaltas kvinnor och män i illustrationer som skildrar vikingamänniskan ur ett genusperspektiv”. Studiens resultat visar att kvinnor utgör cirka 26% av alla avbildade personer i läromedlen. Männen motsvarar cirka 74%. Eftersom kvinnorna underrepresenteras är läromedlet inte kvantitativt jämställt. Däremot visar resultatet att ett av läromedlen framställer en mer kvalitativ genusmedveten skildring. Ett annat läromedel skildrar däremot kvinnan som underordnad mannen, vilket är typiskt enligt det mansnormativa genussystemet.

    Studien syftar till att inspirera lärare att ta sig tid att granska sina läromedel ur ett genusperspektiv. Förslagsvis kan lärare använda studien för att låta elever själva analysera sina läromedel ur ett genusperspektiv.

    Fortsatt forskning hade kunnat utgå från att analysera illustrationer i flera kapitel i historieläromedel. Detta hade gett mer kunskap om hur kvinnor och män skildras på bild ur ett genusperspektiv.

  • 40.
    Cohen Scalie, Natalie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Vilken matematik ligger g(l)ömd?: En studie om matematikens och de övriga ämnenas inbördes förhållande i mellanstadiets kursplaner2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    ”Vilken matematik ligger g(l)ömd?” är en studie som syftar till att rannsaka matematiken i den nya läroplanen och om den håller även för övergången till det ämnesintegrerande arbete i skolan som den har för avsikt. Här finner du svaret på hur väl matematikämnets syften och centrala innehåll överensstämmer med eventuell matematik i övriga ämnens syften och centrala innehåll i Lgr 11, årskurs 4-6? Utifrån en hermeneutisk ansats med kritisk-teoretiska inslag gjordes en innehållsanalys deducerad från en övergripande definition av vad matematiken innebar. Den skulle ge kvalitativ förståelse för lärares skoltillvaro och vilken effekt den får för eleverna genom att analyseras idécentrerat. För att förenkla den kontextuella insikten gjordes detta sedan överskådligt med hjälp av en matris byggd på kategorier. De fick bearbeta alla ämnena i läroplanen och utgjordes då av delarna matematiska idéer, matematisk operationalisering och matematiskt angreppssätt samt områdena algebra, geometri och analys, vilka alla ingick i vardera delen. Efter en pilotstudie användes sedan matrisen strukturanalytiskt och förde samman matematiska komponenter av samma sort grundat på beningsbärande koder. Då syntes ett mönster av återkommande matematiska bitar i de övriga ämnena som inte tycktes vara ha någon motsvarighet i matematikämnet. Men med återkoppling till litteratur och ett granskande med hänsyn till och av tolv författares särpräglade teorier utformades en ny klarläggande modell som gick ut på att man beroende på vilket problem man tar sig för får olika vetenskaplig beskaffenhet på de matematiska bitarna algebra och geometri’s teoretiska idéer och praktiska verksamheter på väg mot en lösning. Denna modell bidrog med en ny dimension av undersökningen, som till slut visade att de saknade bitarna i själva verket var av ämnesövergripande slag och att överensstämmelsen tycktes oinskränkt.

  • 41.
    Coxner Norman, Tova
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Man OCH förskollärare - En kvalitativ studie om fyra manliga förskollärares upplevelser om yrket2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Förskolan är och har under en lång tid varit en starkt kvinnodominerad arbetsplats. Endast 2-3 procent av alla pedagoger som arbetar i förskolan är i dagsläget män (Skolverket, 2006). Syftet med denna studie är att komma åt hur fyra manliga förskollärare ser på sin yrkesroll och sitt yrkesval, och om de upplever några för – eller nackdelar med att arbeta som manlig förskollärare. För att komma åt de manliga förskollärarnas tankar och åsikter användes kvalitativa intervjuer. Metoden jag inspirerades av och som användes i studien för att bearbeta det empiriska materialet var den fenomenografiska forskningsansatsen. Huvudsyftet inom fenomenografi är att genom första och andra ordningens perspektiv få reda på hur människor uppfattar olika aspekter av sin omvärld. Intervjuerna av de fyra förskollärarna resulterade i tre kategorier av uppfattningar. Resultatet visar på att det finns ett flertal olika faktorer som påverkar förskollärarnas inställning till sin yrkesroll och sitt yrkesval. De var alla överens om att det finns fler fördelar och positiva aspekter med yrket än vad det finns negativa.

  • 42.
    Cuesta, Marta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR).
    Pedagogía de Género. Conocimientos críticos: Refleccione sobre la enseñanza en la universidad de Suecia2011Inngår i: GénEros, ISSN 1405-3098, Vol. 3, nr 10, s. 1-12Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [es]

    Este artículo trata sobre la articulación entre “teoría y práctica” (pedagogía de género) en relación a la tarea de aulas. El material usado se basa en mis experiencias personales como profesora en las Universidades de Lund y Halmstad, Suecia. Una conclusión encontrada es que “hacer género” en aulas implica distintas interpelaciones, todas basadas en un diálogo consciente y en un intercambio de experiencias. Situaciones que revitalizan cuestionamientos y hacen necesario romper barreras de silencios y evidenciarlas. Además de que sus testimonios, representan vivencias sobre visiones y opiniones acerca de la igualdad de género.

  • 43.
    Davidson, Linda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Lindblad, Jenny
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Hur skapas skoltrivsel?: - Samtal med elever och lärare2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Forskning som gjorts tidigare har visat att skoltrivsel minskar med elevernas stigande ålder. Vi anser att det är ett relevant ämne som berör många människor, inte minst elever och lärare. Båda parter måste tillsammans skapa möjligheter för att skoltrivsel ska vara något positivt, där alla trivs och mår bra. Därför var vårt syfte med studien att undersöka vad elever och lärare anser om skoltrivsel.

    Vi utförde kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 5 och 9, samt enskilda intervjuer med deras lärare.

    Resultatet visar att skoltrivsel i denna studie inte minskar med elevernas ålder. Alltså handlar det inte om, som i tidigare studier, att eleverna trivs mindre bra bara för att de kommer in i puberteten eller att stress påverkar dem. Stöd från lärare, föräldrar och elever sinsemellan minskar inte heller ju äldre eleverna blir. I denna studie upplever eleverna och lärarna skoltrivsel som något positivt eftersom att de känner sig trygga och mår bra. Eleverna trivs om de har sina kompisar i skolan och om de har bra lärare. För att lärarna ska trivas ska de ha bra kollegor som de kan samarbeta med och ha elever som de trivs med.

    För att arbeta vidare med detta ämne skulle man kunna undersöka fler skolor i samma kommun för att se om det finns några skillnader mellan dem. På så sätt kan lärare tillsammans med elever arbeta fram arbetssätt som fungerar, arbetssätt där de jobbar för bättre skoltrivsel.

  • 44.
    Edenlind, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Westerberg, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Att förstå det lästa: En kunskapsöversikt om textsamtalsmodeller och deras effekter på elevers läsförståelse2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Lgr 11 står det att eleverna ska tränas i att använda sig av olika strategier, återge och lyssna på olika samtal, samt resonera om och sammanfatta en text. Det ägnas för lite tid åt läsförståelse ute i skolornas verksamhet och det gemensamma textsamtalet kan hjälpa eleverna framåt i läsförståelseprocessen. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om hur lärare med hjälp av textsamtal kan utveckla grundskoleelever, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Hur kan lärare arbeta med textsamtal och vilken effekt har lärarledda textsamtal på elevers förståelse av texter? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om olika modeller för textsamtal och vilka effekter de leder till. Vårt resultat visar att flera olika modeller och frågor för textsamtal har en positiv effekt på elevers läsförståelse, metakognition, motivation samt utvecklar samtalet från att vara lärarlett till mer självständigt. Resultatet av den här litteraturstudien kan framförallt verka som en inspirationskälla för verksamma lärares arbete. En upptäckt under arbetets gång var att många artiklar inom valt område handlade om högre årskurser än F-3. Dock valdes de artiklarna ändå eftersom textsamtal kan användas i alla årskurser. Följaktligen behövs mer forskning inom lärarledda textsamtal för lågstadiets åldrar.

  • 45. Edlund, Nathalie
    et al.
    Svensson, Robin
    Lärares upplevelser av grupparbete som undervisningsmetod i svenskämnet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 46.
    Ekeroth, Helena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Sarenvik, Hanna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Låt oss vara med!: -Om elevers delaktighet i matematikundervisningen2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Delaktighet i undervisningen är något som är väldigt viktigt, samtidigt som det alltför sällan sker. Vårt syfte med denna studie var därför att undersöka elevers upplevelser av delaktighet i planering och genomförande avmatematikundervisningen. Detta gjorde vi genom att utgå från arbetsättet måldialog. Vi har i vår studie valt att fokusera på elevers uttryckta åsikter och dessa har vi tagit reda på genom intervjuer och utvärderingar efter genomförda lektioner. Vi har i vår analys använt oss av en kvalitativ innehållsanalys där vi skapat kategorier utifrån datan. Kategorierna består av Begrepp och Upplevelse, där upplevelse är uppdelad i att arbeta med måldialog, att ha inflytande i planeringen och att vara aktiv i genomförandet. Resultatet visade att eleverna hade en mycket positiv inställning till att vara delaktiga och på arbetssättet måldialog. Det visade också att eleverna tyckte att matematikundervisningen blev bättre och att de i sin tur ansträngde sig mer. Vi kunde också se att elever oftast såg delaktighet i det som skedde där och då och inte kunde koppla det till måldialogen, men det fanns även de eleversom kunde se delaktighet som något mer långsiktigt. Till sist har vi kommit fram till att delaktighet är ett område som kräver mer forskning, då det finns väldigt lite om elevers upplevelse av delaktighet i matematikundervisningen och ingen forskning alls kring arbetssättet måldialog.

  • 47.
    Ekery, Malin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Anknytning och trygghet i förskolan: sex pedagogers kunskap och tankar kring barns första möte med förskolan.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur några pedagoger säger sig arbeta med barnets första möte med förskolan. Jag vill se på hur dessa pedagoger säger sig arbeta med att barnen ska få en god anknytning till pedagogerna och hur de gör för att barnet ska få en trygg inskolningsperiod och vistelse i förskolan.

    Frågeställning: Vad säger pedagogerna om begreppen anknytning och trygghet? Hur säger sig pedagogerna arbeta med anknytning och trygghet under inskolningen?

  • 48.
    Ekström, Annika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Martinsson, Sofia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Trivsel, miljö och individualisering: Hälsofrämjande arbete i två grundskolor2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Under vår utbildning till lärare där vi har läst idrott och hälsa under ett års tid har det diskuteras mycket om inaktivitet och osunda matvanor. I begreppet hälsa ingår fysisk aktivitet och kost som det talas mest om i medier. Likaså ingår den psykiska hälsan som är minst lika viktig men inte talas lika mycket om. Vårt arbete handlar om eleverna som sätts i fokus för att gynna deras goda hälsa och undvika att de stressar.  Den litteratur vi har gått igenom pekar på att de flesta eleverna i skolan mår bra, men litteraturen nämner även att elever känner sig stressade på grund av skolans krav, lärares krav och framförallt kraven som föräldrarna ställer på dem.

                Fokus är att utifrån begreppet en hälsofrämjande skola se hur de valda skolorna som inte har en hälsoinriktning på skolan arbetar för att alla elever ska trivas och mår bra i skolan. För att få fram vårt resultat intervjuade vi två rektorer och två lärare på två olika skolor på grund av de olika förutsättningarna som skolorna har.

    Resultatet visar hur de arbetar hälsofrämjande även om de inte har en utarbetad plan för en hälsofrämjande skola och lyfter upp vikten av en aktiv föräldrar roll i skolverksamheten. Även visade resultatet att de båda skolorna arbetar mycket med att individanpassa undervisningen för alla elever. På skolorna får eleverna den arbetsbelastningen som är tillräcklig för den enskilda eleven. De teman som vi använde oss av vid presentationen av vårt resultat som vi fick fram utifrån intervjuerna var hälsofrämjande skola, individualisering och föräldrarnas delaktighet. Genom vårt resultat fick vi fram att de arbetar kring de flesta riktlinjer för vad en hälsofrämjande skola är. Kommer direktiv om att arbeta med begreppet en hälsofrämjande skola från centralt håll kommer förhoppningsvis merparten av skolorna att ha handlingsplan med riktlinjer för en hälsofrämjande skola.

  • 49.
    Ekström, Sameh
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Bringsén, Alexander
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Den digitala verktygslådan: En kvalitativ studie om digital redskapsanvändning i naturvetenskaplig undervisning2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Digitala redskap har blivit allt mer framstående i undervisningsmetoder i skolan och större kompetens kring användandet av dessa behövs. Syftet med denna studie är att ta reda på digitala redskaps egenskaper och möjligheterna som de kan erbjuda i undervisning. Mer preciserat vill vi svara på forskningsfrågan: På vilka sätt arbetar lärare och elever med digitala redskap i naturvetenskaplig undervisning i grundskolan? För att ta reda på detta har vi observerat lärarens användning av olika digitala redskap i undervisning, samt har vi intervjuat lärare och elever för att ge en bredare inblick i deras åsikter. Vårt resultat visar att digitala redskap förser elever med olika uttrycksformer för att förstå och konstruera kunskap, vilket leder till att elever kan göra lärandet mer personligt. En inkluderande klassmiljö kan även skapas med hjälp av olika digitala redskap. Det går inte att bortse ifrån digitala redskap i undervisning, eftersom de är en väsentlig del av skolverksamheten. Vidare forskning hade därför varit lämpligt att beröra vilka kompetenser som krävs (och inom vilka redskap) av läraren för att främja elevernas utveckling och gynna måluppfyllelsen. Verksamma lärare bör utnyttja digitala redskap för att ta vara på elevers kompetenser. Samtidigt kan digitala redskap erbjuda olika uttryckssätt, så att eleverna bli inkluderade och kan ta kontrollen över sitt lärande på ett sätt som passar dem och gynnar deras meningsskapande. 

  • 50.
    Elm, Annika
    Ämnesavdelningen för didaktik, Högskolan i Gävle, Gävle, Sverige.
    Interaction in pre-school science education2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
1234 1 - 50 of 188
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf