hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 9 of 9
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bergman, Stefan
    et al.
    Lund University, Lund, Sweden & University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden & RandD centre Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Haglund, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). RandD centre Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Aili, Katarina
    RandD centre Spenshult, Halmstad, Sweden & Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Olsson, Cecilia
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Bremander, Ann
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). Lund University, Lund, Sweden & RandD centre Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Chronic widespread pain, sleep problems and pressure pain thresholds in a population sample2018Inngår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 7, nr 2, s. 1645-1646Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 2.
    Brorsson, S.
    et al.
    Health and Welfare, Dala Sports Academy, Dalarna University, Falun, Sweden.
    Thorstensson, C.
    Department of Clinical Neuroscience and Physiology, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Nilsdotter, A.
    Department of Research and Education, Halmstad County Hospital, Halmstad, Sweden.
    Bremander, Ann
    Department of Clinical Sciences, Lund, Section of Rheumatology, Lund University, Lund, Sweden.
    Two different sets of handexercises improved grip strength after after eight weeks in patients with arthritis2014Inngår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 73, nr Suppl. 2, s. 1210-1210Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background Hand function measured as grip force and finger extension force is often impaired in patients with rheumatoid arthritis (RA) and hand osteoarthritis (HOA) affecting performance of daily activities why hand exercises are recommended. A number of hand exercises are often used in the clinic but there is little information about “the effects of a minimal set of hand exercises” and if the choice of exercises is important to improve strength and function in the hand.

    Objectives To study the effect on grip- and finger extension strength and patient reported hand function from two different sets of handexercises performed over 8 weeks using a randomized study design.

    Methods Female patients with arthritis (RA and HOA, n=121) were randomly assigned to two different sets of handexercises (HE) for 8 weeks. The four hand exercises applied in the program were exercises commonly used in traditional hand training programs. The exercises were split into two groups depending on if the muscle activation (measured with EMG) were greater in forearm flexor (HE I, n=62) or in extensor muscles (HE II, n=59) (REF). HE I: isolated finger opposition (digits II-V) and rolling the putty with a flat hand, HE II: squeezing the putty and finger extension with putty resistance. The two HE were performed daily and each set was repeated 15 times, training time per day was maximum 5 minutes 7 days/week.

    Grip strength was measured with Grippit and finger extension strength with EX-it both validated instruments (unit: N). Pain was measured with a Visual Analogue Scale (VAS), 0-10 (best to worst). Hand functions were evaluated with the patient reported questionnaire Quick Disability Arm Shoulder and Hand (QuickDASH), 0-100 (best to worst).

    Results Mean grip strength (p=0.01) and mean finger extension force (p=0.004) increased after the training period in the group using HE I. In HE II the mean finger extension force increased (p=0.044), table 1. Hand function was stable over the training period.

    Table 1.

    Descriptive data of finger extension (EXIT) force and grip strength in the right hand, hand function (QuickDASH) and VAS pain presented as mean ± SD (min–max)

    Conclusions Five daily minutes with two hand exercises resulted increased grip strength and finger extension force after eight weeks. We suggest that hand exercises should be combined and selected to improve both flexor and extensor muscle strength of the forearm.

  • 3.
    Brorsson, Sofia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Bio- och miljösystemforskning (BLESS).
    Nilsdotter, Anna
    Department of Research and Education, Halmstad County Hospital, Halmstad, Sweden.
    Pedersen, Eja
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Bio- och miljösystemforskning (BLESS).
    Bremander, Ann
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Bio- och miljösystemforskning (BLESS).
    Thorstensson, Carina
    Research and Development Centre, Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Oskarström, Sweden.
    Relationship between finger flexion and extension force in healthy women and women with rheumatoid arthritis2012Inngår i: Journal of Rehabilitation Medicine, ISSN 1650-1977, E-ISSN 1651-2081, Vol. 44, nr 7, s. 605-608Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: Balance between flexor and extensor muscle activity is essential for optimal function. The purpose of this pilot study was to compare the relationship between maximum finger flexion force and maximum finger extension force in women with rheumatoid arthritis and healthy women.

    METHODS: Twenty healthy women (median age 61 years) and 20 women with rheumatoid arthritis (median age 59.5 years, median disease duration 16.5 years) were included in the study. Finger extension force was measured with an electronic device, EX-it, and finger flexion force using Grippit. The Grip Ability Test and the score from the patient-reported outcome Disability Arm Shoulder and Hand were used to evaluate activity limitations.

    RESULTS: Patients with rheumatoid arthritis showed significantly decreased hand function compared with healthy controls. A correlation was found between extension force and flexion force in the healthy group (r = 0.65, p = 0.002),but not in the rheumatoid arthritis group (r = 0.25, p = 0.289).

    CONCLUSION: Impaired hand function appears to influence the relationship between maximum finger flexion and extension force. This study showed a difference in the relationship between maximum finger flexion and extension force in healthy controls and those with rheumatoid arthritis. © 2012 Foundation of Rehabilitation Information.

  • 4.
    Emilson, Christina
    et al.
    Department of Neuroscience, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Demmelmaier, Ingrid
    Department of Neuroscience, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Research and Development Center Spenshult, Halmstad, Sweden & Department of Public Health, and Community medicine, The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Lindberg, Per
    Department of Psychology, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Denison, Eva
    School of Health, Care and Social Welfare, Mälardalen University, Västerås, Sweden.
    Åsenlöf, Pernilla
    Department of Neuroscience, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    A 10-year follow-up of tailored behavioural treatment and exercise-based physiotherapy for persistent musculoskeletal pain2017Inngår i: Clinical Rehabilitation, ISSN 0269-2155, E-ISSN 1477-0873, Vol. 31, nr 2, s. 186-196Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To study the long-term outcomes of two interventions targeting patients with sub-acute and persistent pain in a primary care physiotherapy setting.

    DESIGN: A 10-year follow-up of a two-armed randomised controlled trial, initially including 97 participants.

    INTERVENTIONS: Tailored behavioural medicine treatment, applied in a physiotherapy context (experimental condition), and exercise-based physiotherapy (control condition).

    MAIN MEASURES: Pain-related disability was the primary outcome. The maximum pain intensity, pain control, fear of movement, sickness-related absence (register data) and perceived benefit and confidence in coping with future pain problems were the secondary outcomes.

    RESULTS: Forty-three (44%) participants responded to the follow-up survey, 20 in the tailored behavioural medicine treatment group and 23 in the exercise-based physiotherapy group. The groups did not differ in terms of the change in the scores for the primary outcome (p=0.17) of pain-related disability between the experimental group (median: 2.5, Q1-Q3: -2.5-14.25), and the control group (median: 0, Q1-Q3: -5-6). Further, there were also no significant differences found for the secondary outcomes except for sickness-related absence, where the exercise-based physiotherapy group had more days of sickness-related absence three months before treatment (p= 0.02), and at the 10-year follow-up (p=0.03).

    DISCUSSION: The beneficial effects favouring tailored behavioural medicine treatment that observed post-treatment and at the two-year follow-up were not maintained 10 years after treatment. 

    © The Author(s) 2016

  • 5.
    Johnson, Urban
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Parker, James
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Ivarsson, Andreas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Andersen, Mark
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Svetoft, Ingrid
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    Connection in the Fresh Air: A Study on the Benefits of Participation in an Electronic Tracking Outdoor Gym Exercise Programme2019Inngår i: Montenegrin Journal of Sports Science and Medicine, ISSN 1800-8755, E-ISSN 1800-8763, Vol. 8, nr 1, s. 61-76Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aimed to explore whether a six-week intervention, based on participation in outdoor exercise, including activity-tracking devices and combined with individual consulting sessions, can both increase physical activity and yield positive changes in physiological and psychological health measures. A total of six participants, with a mean age of 41.2 (range 33-50 years), completed the ten-week study and the six-week intervention. The full study consisted of a four-week control/baseline and a six-week intervention period in which each participant acted as their own controls. Continuous measures of physical activity data were collected using a wrist-worn activity sensor during the ten-week study, along with pre- and post-measures of cardiovascular fitness, upper-body strength, BMI, general health, and motivation to exercise. The intervention consisted of a resistance-training programme for an outdoor gym and three motivational interviewing sessions. Eff ect sizes (percentage) for changes pre- to post-training were calculated. The results, because of the small sample size, are presented as individual cases, but the group, as a whole, showed average increases from baseline (pre-) to post-measures in strength (maximum row; 15.33%), time to exhaustion (3.58%), number of steps per day (4%), and autonomous motivation (12%) and average decreases in body weight (-1.08%), fat percentage (-7.58%), strength (chest; -2.5%), and stress symptoms (-2.17%). Th e six-week intervention programme showed promising results regarding physical activity changes. This study contributes to the limited evidence of the impact of resistance training programmes using outdoor gyms, electronic tracker, and motivational interviewing on physical activity outcomes. © 2018 by the author(s).

  • 6.
    Kling, Michaela
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Biomekanik och biomedicin.
    EFFEKTER AV STABILITETSTRÄNING I FOTLEDEN EFTER SKADA: EN LITTERATURSTUDIE2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 7.
    Thorstensson, Carina
    Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Oskarström, Sweden & Lund University, Lund, Sweden.
    Exercise and Functional Performance in Middle-aged Patients with Knee Osteoarthritis2005Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Artros i knäleden är en av de tio vanligaste orsakerna till smärta och funktionshinder hos vuxna. Ett av problemen med artros är att det är svårt att diagnosticera vid ett tidigt stadium. Det kan synas som förändringar på röntgen, men ofta inte förrän flera år efter att det utvecklats. Mina studier visar att det finns ett samband mellan muskelfunktion i benen och risken att senare utveckla artros. Jag har också i olika studier undersökt huruvida träning kan minska belastningen på knäleden, vilka effekter träning kan ha på smärta och funktion hos patienter med dokumenterad artros, samt hur patienterna ser på träning som behandling.

    Artros är en sjukdom som drabbar hela leden, men där effekterna märks främst på ledbrosk och ben. Ledbrosket blir skört och tunnas ut, det bildas bennabbar på ledytans kanter och benvävnaden under ledbrosket förtätas. Ett tidigt och mycket vanligt symptom vid artros är smärta, som leder till svårigheter att belasta leden. En skada av knäleden ökar risken för artros på lång sikt, men även utan tidigare skada är det ungefär 1.5 % av befolkningen som drabbas. Alltför stor belastning på leden medför ökad risk för artrosutveckling. Svaga lårmuskler är vanligt vid knäartros och det har diskuterats om det är en riskfaktor eller en konsekvens av artros. Träning rekommenderas ofta som behandling och har i studier av äldre personer med knäartros visats kunna minska smärtan och förbättra funktionen.

    I min första studie undersöktes muskelfunktion i benen hos ca 150 medelålders personer, som alla hade knäsmärta. Bland annat fick de fick resa sig och sätta sig så många gånger de kunde på ett ben från sittande. Deras knäleder röntgades och ungefär 1/3 hade förändringar som vid artros medan resten var "knäfriska" enligt röntgen. Fem år senare togs nya röntgenbilder och då hade 44 % av de tidigare "knäfriska" utvecklat artros. Jag fann att de som hade sämre förmåga att resa sig på ett ben från sittande i större utsträckning hade utvecklat artros, även om hänsyn togs till övervikt, ålder och kön. Det betyder att nedsatt muskelfunktion i benen ökar risken för att utveckla knäartros.

    I studie två ville jag undersöka om belastning på knäleden kan påverkas med träning. För att bestämma belastningen under rörelse användes tredimensionell rörelseanalys; försökspersonerna rör sig i ett laboratorium med reflexmarkörer fastsatta på huden över speciella landmärken. Speciella kameror registrerar markörerna och ett avancerat datorprogram beräknar belastningen på knäleden. 13 personer med tidiga tecken på artros fick utföra maximalt antal uppresningar på ett ben i laboratoriet och jag mätte ledbelastningen under uppresning före och efter åtta veckors träning. Belastningen på knäleden minskade efter träning och de som klarade flest antal uppresningar hade lägst ledbelastning. Knäsmärta påverkade inte möjligheten att förändra ledbelastningen, men minskade förmågan att förbättra muskelfunktionen. Studien är mycket liten och resultaten får därför tolkas med stor försiktighet.

    Den tredje studien inkluderade drygt 60 personer som alla hade knäsmärta och måttliga till svåra artrosförändringar enligt röntgen. De lottades hälften till 6 veckors intensiv träning och hälften till en kontrollgrupp som levde som vanligt. Jag mätte effekten av träningen med frågeformulär och resultaten visade att träning inte påverkade vare sig smärta eller funktion i träningsgruppen, men att livskvaliteten förbättrades jämfört med kontrollgruppen. Resultatet på individnivå varierade från tydlig förbättring till tydlig försämring.

    För att försöka förstå dessa variationer mellan individer genomförde jag i min fjärde studie intervjuer med hälften av de personer som varit med i träningsgruppen. Jag ville undersöka hur de såg på träning som behandling av artros. Resultaten visade att alla var medvetna om de positiva effekter som träning har på hälsan, men tvivlade på om träning var bra för artros även om de själva hade upplevt förbättring av träning. Att det gjorde ont att träna medförde att de kände sig osäkra på om träning kunde skada leden ytterligare och vissa av dem ville helst inte träna överhuvudtaget. Många ansåg att träning bör introduceras tidigt i sjukdomsförloppet och alla uttryckte att det krävs kontinuerligt stöd och uppmuntran för att fortsätta träna.

  • 8.
    Thorstensson, Carina A.
    et al.
    Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Halmstad, Sweden & Dept. of Rheumatology, Lund University, Lund, Sweden.
    Roos, Ewa M.
    Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Halmstad, Sweden & Dept. of Orthopedics, Lund University, Lund, Sweden.
    Petersson, Ingemar F.
    Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Halmstad, Sweden & Dept. of Orthopedics, Lund University, Lund, Sweden.
    Ekdahl, Charlotte
    Dept. of Physical Therapy, Lund University, Lund, Sweden.
    Six-week high-intensity exercise program for middle-aged patients with knee osteoarthritis: a randomized controlled trial [ISRCTN20244858]2005Inngår i: BMC Musculoskeletal Disorders, ISSN 1471-2474, E-ISSN 1471-2474, Vol. 6, artikkel-id 27Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Studies on exercise in knee osteoarthritis (OA) have focused on elderly subjects. Subjects in this study were middle-aged with symptomatic and definite radiographic knee osteoarthritis. The aim was to test the effects of a short-term, high-intensity exercise program on self-reported pain, function and quality of life. Methods: Patients aged 36-65, with OA grade III (Kellgren & Lawrence) were recruited. They had been referred for radiographic examination due to knee pain and had no history of major knee injury. They were randomized to a twice weekly supervised one hour exercise intervention for six weeks, or to a non-intervention control group. Exercise was performed at ≥ 60% of maximum heart rate (HR max). The primary outcome measure was the Knee injury and Osteoarthritis Outcome Score (KOOS). Follow-up occurred at 6 weeks and 6 months. Results: Sixty-one subjects (mean age 56 (SD 6), 51 % women, mean BMI 29.5 (SD 4.8)) were randomly assigned to intervention (n = 30) or control group (n = 31). No significant differences in the KOOS subscales assessing pain, other symptoms, or function in daily life or in sport and recreation were seen at any time point between exercisers and controls. In the exercise group, an improvement was seen at 6 weeks in the KOOS subscale quality of life compared to the control group (mean change 4.0 vs. -0.7, p = 0.05). The difference between groups was still persistent at 6 months (p = 0.02). Conclusion: A six-week high-intensive exercise program had no effect on pain or function in middle-aged patients with moderate to severe radiographic knee OA. Some effect was seen on quality of life in the exercise group compared to the control group. © 2005 Thorstensson et al; licensee BioMed Central Ltd.

  • 9.
    Wikander, Robert
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Biomekanik och biomedicin.
    Augustsson, Johan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Biomekanik och biomedicin.
    Kan ett nyutvecklat handledsstöd förbättra möjligheterna för funktionell träning av övre extremiteten för reumatiker?: En SEMG-studie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I en generell rehabiliteringsfas så är styrketräning en viktig del på grund av att muskelsvaghet kan bidra till nedsatt funktion och det leder till avvikande rörelsemönster. Begränsad range of motion (ROM) i övre extremiteten är en bidragande faktor till att individer inte kan utföra vardagliga aktiviteter. Flera studier har dokumenterat att patienter med reumatoid artrit (RA) har försämrad handfunktion på grund av nedsatt greppstyrka och inskränkningar i ROM.

    Funktionell träning är till för att stärka upp de svaga musklerna som orsakar obalansen eller smärtan samtidigt som kroppen blir rörligare. Genom att använda sig av vardagliga rörelser och implementera dem med träningen så görs träningen mer funktionell. Syftet med studien var att utveckla och utvärdera ett nytt handledsstöd för att öka möjligheterna till funktionell träning av övre extremiteterna för reumatiker.

    I studien deltog 27 kvinnor varav 8 stycken med diagnosen RA och 19 stycken friska. Medelåldern var 38år (20-73år). Muskelaktiviteten i m. trapezius och m. rhomboideus mättes med hjälp av ytelektromyografi (sEMG) under tre övningar för att jämföra skillnaderna mellan både RA och friska, samt med och utan framtagen produkt.

    Resultaten visade att det går att träna övre extremiteten utan behöva använda handens greppstyrka. Det var ingen signifikant skillnad i muskelaktivitet i m. trapezius och m. rhomboideus med eller utan produkt. Resultaten visade även att reumatisk muskulatur inte skiljer sig från frisk. Deltagarnas subjektiva uppfattning var mycket positiv där 24 av 27 deltagare upplevde det som enklare att genomföra övningen med produkten och 9 av 27 upplevde det enklare att fokusera på övningen.

    Studien har resulterat i ett nytt handledsstöd som möjliggör funktionell träning av m.trapezius och m.rhomboideus för reumatiker.

1 - 9 of 9
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf