hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 54
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlstrand, Roland
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR).
    Strategier i tiden: En studie av telekomföretaget Ericssons nedläggningar i Norrköping och Linköping2006Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Hur gör ett företag som gör mer än det tidigare gjort för sin personal vid en nedläggning? Varför gör det överhuvudtaget mer än det tidigare gjort, eller ens behöver? I denna bok analyseras telekomföretaget Ericssons nedläggningar i Norrköping och Linköping under åren mellan 1999 och 2002. Författaren visar hur nedläggningarna utvecklades i samspel med sociala institutioner och i interaktion med fackliga organisationer såväl som bemanningsföretag, Trygghetsrådet och kommunala och statliga myndigheter. Här förfäktas idén att företagets agerande hängde samman med att etablerade organisationer genom sin tröghet till förändring hade skapat utrymme för nya organisatoriska lösningar i samband med rationaliseringar: bemanningsföretagen kunde nu ta över personalansvaret.

    Författaren gör också en genomgång av tidigare forskning om nedläggningar och personalinskränkningar, varvid modeller redovisas som förknippats med företag som ansetts ha tagit socialt ansvar när de lagt ner eller minskat på sin personal.

  • 2.
    Avsharova, Sabina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Populistiska attityder i Europa Social Survey2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Populistiska krafter blir allt mer inflytelserika runt om i västvärlden, populism inklusive alla dess olika inriktningar får ett allt större stöd hos befolkningen sedan början på 2000-talet. Denna uppsats undersöker fyra förklaringsfaktorer som främjar populistiska attityder hos individer som ingår i Europa Social Survey data. Dessa faktorer grundas i Ronald Inglehart och Pippa Norris förklaringsmodeller och skapar underlag för studiens hypoteser. För att genomföra detta tillämpas kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Indikatorer i analysen är sekundärdata från ESS som används för att summera ett populismindex och finna förklaringsvariabler. Syftet är att med hjälp av multipel regressionsanalys framställa vilka förklaringsfaktorer har en påverkan på populistiska attityder samt påvisa ett signifikant samband. Analysen framställer hur populistiska attityder ser ut bland studiens inkluderade länder, samt påvisar ett samband mellan populismindexet och utvalda förklaringsfaktorer. Resultatet visar att fyra förklaringsfaktorer som har inkluderats i studien har effekt på individers mottaglighet för populistiska attityder. Följaktligen redogörs att om individen är missnöjd med livet i sin helhet eller med vårdtjänsterna som finns i respektive land, kan det leda till att den är mer mottaglig för populistiska attityder än om den har låg utbildningsnivå eller tillhör den äldre generationen. Det innebär att studiens hypoteser som avser missnöje och individens bakgrundsfaktorer stämmer överens med Ingleharts och Norris förklaringsmodeller.

  • 3.
    Bartholdsson, Johanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    The Borders between the Historian and Those Whom She Studies2009Inngår i: Borders as Experience, Halmstad: Halmstad University , 2009, , s. 218s. 9-20Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 4.
    Bengtsson, Hans
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för studier av politik, kommunikation och medier (CPKM).
    Vad har vi lärt av Gudrun och Per?: Om krishantering i ett kommunikativt perspektiv2008Inngår i: Säkerhet och sårbarhet: Hur skapar vi ett hållbart samhälle? Om forskning och utveckling i samverkan / [ed] Hans Bengtsson, Anders Mellbourn, Halmstad: Högskolan i Halmstad , 2008, s. 65-87Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Innehåller en översikt och analys av dels den statliga styrningen av krisberedskap på kommunal nivå, dels rapporter och uppsatser av krishanteringen i Hallands län i samband med stormarna Gudrun (januari 2005) och Per (januari 2007).

  • 5.
    Bengtsson, Hans
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Vinklade budskap: perspektiv på politisk kommunikation2015Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Innehållet i denna antologi bygger på studier som medarbetarna genomfört i olika sammanhang. I tre av fallen är det erfarenheter från genomförda doktorsavhandlingar som ligger till grund för respektive kapitel, i ett par fall är det pågående avhandlingsprojekt och i övriga fall andra projekt som rör politik och kommunikation. Som en röd tråd går tanken att de budskap som kommuniceras till oss som medborgare inte är neutrala och objektiva utan präglas av sändarna och andra involverade aktörer – alla budskap är mer eller mindre vinklade. Som mottagare är vi också präglade av den sociala och kulturella situation vi befinner oss i när vi tolkar de budskap som möter oss.I det inledande kapitlet fokuserar författaren på centrala begrepp som återkommer i antologin – politik, kommunikation och demokrati – och på några användbara samhällsvetenskapliga analysmodeller. Därefter följer kapitel om dels vetenskapens roll som politisk kommunikation, dels hur retoriken används över tid i politiska sammanhang. Att musik också är ett uttryckssätt och en kanal för politisk kommunikation visar en av författarna genom exempel från 1970-talspunken.I en andra del i antologin behandlas massmediernas roll ur olika perspektiv. Ett par kapitel behandlar medialiseringen av politiken respektive utvecklingen av sociala medier. Är medierna oberoende informationsförmedlare eller opinionsbildande aktörer? Vilken betydelse har internet i ett demokratiskt perspektiv? Viken roll spelar egentligen medierna i politiken? I ett kapitel redovisas morgontidningars publicering i ett genusperspektiv och i ett annat kapitel press- och tryckfriheten i Sverige under andra världskriget.Den tredje delen i antologin har såväl ett internationellt som ett nationellt perspektiv på genomförande av politiska processer. I ett kapitel diskuterar författaren tankesmedjornas roll i amerikansk politik. Därefter får vi inblick i vilket handlingsutrymme olika aktörer har i genomförandet av projekt finansierade av Europeiska socialfonden. I ett avslutande kapitel analyseras kommunikationen i ett styrelserum – uppfattar de förtroendevalda i ett kommunalt bostadsföretag sig som politiker eller som företagare?

  • 6.
    Bengtsson, Hans
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Centrum för studier av politik, kommunikation och medier (CPKM).
    Mellbourn, AndersHögskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Centrum för studier av politik, kommunikation och medier (CPKM).
    Säkerhet och sårbarhet: Hur skapar vi ett hållbart samhälle? Om forskning och utveckling i samverkan2008Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande volym redovisar i första hand en stor konferens 17 april 2008 om Säkerhet och Sårbarhet på Högskolan i Halmstad. Den är ett uttryck för hur vi försöker möta de olika förväntningarna på en framgångsrik högskola. Den är inte en utpräglad forskningsrapport men innehåller både forskningsuppsatser och presentationer från olika myndigheter och organisationeri Halland. Arrangemanget har genomförts i samverkan med Länsstyrelsen i Halland och Region Halland.

  • 7.
    Bengtsson, Åsa
    Department of History, Lund University.
    Emelie Rathou: A Movement Intellectual Crossing Borders2009Inngår i: Borders as Experience / [ed] KG Hammarlund, Halmstad: Halmstad University , 2009, s. 32-63Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Björk, Peter
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR), Studier om lärande och utbildningsrelationer (SOLUR).
    Konstruktiv eller moralisk kritik?: Reflektioner om villkor för kommunikation och lärande kring krisberedskap och krishantering2008Inngår i: Säkerhet och sårbarhet: Hur skapar vi ett hållbart samhälle? Om forskning och utveckling i samverkan / [ed] Hans Bengtsson, Anders Mellbourn, Halmstad: Högskolan i Halmstad , 2008, s. 139-148Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Texten innehåller några reflektioner på Säkerhets- och sårbarhetskonferensen vid Högskolan i Halmstad den 17 april 2008. Syftet är att lyfta fram och diskutera en aspekt av problematiken i forsknings- och utvecklingsarbetet kring krisberedskap och krishantering; nämligen de diffusa och komplexa gränserna mellan å ena sidan en moralisk och å andra sidan en konstruktiv form av kritik.

  • 9.
    Björk, Peter
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för samhällsanalys (CESAM).
    "The flowers in the dustbin": Om Sex Pistols, 1970-talspunken och musik som politisk kommunikation2015Inngår i: Vinklade budskap – perspektiv på politisk kommunikation / [ed] Hans Bengtsson, Halmstad: Halmstad University Press , 2015, 1:1, s. 67-83Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 10.
    Björkén-Nyberg, Cecilia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    '... an intellectual capacity to be wondered at...'2009Inngår i: Borders as experience, Halmstad: Halmstad University , 2009, , s. 218s. 64-67Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 11.
    Brunow, Dagmar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Allegory, Performativity, and Intervention: The Function of Travelogues in a Contested Space. A comment on Charlotte Tornbjer2009Inngår i: Borders as experience / [ed] K G Hammarlund, Halmstad: Halmstad University , 2009, , s. 218s. 201-215Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 12.
    Eriksson, Jonnie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    Travelling Savage Spaces: Jean de Léry and Territorializations of ‘Antarctic France’, Brazil 1555-602009Inngår i: Borders as Experience / [ed] Hammarlund, Karl Gunnar, Halmstad: Halmstad University , 2009, , s. 218s. 68-91Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 13.
    Franke, Anita
    et al.
    Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Gustafsson, Bertil
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Högskolepedagogisk handledning: Erfarenheter av pedagogisk förnyelse vid Högskolan i Halmstad2007Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Upprinnelsen till denna arbetsrapport är erfarenheter av ett pedagogiskt utvecklingsarbete om högskolepedagogisk handledning, finansierat av Högskoleverket, Rådet för högre utbildning. Projektet planerades och genomfördes i ett konsortium under 2003 samt avrapporterades i april 2004. Konsortiet bestod av Chalmers Lindholmen, Göteborg; Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona och Högskolan i Halmstad, Halmstad. Projektledare var Anita Franke, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. Övriga projektmedarbetare var: Elsie Anderberg, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, Erling Fjeldstad, CKK, Chalmers Tekniska Högskola, Helene Ivarsson, Christer Alvegård och Jörgen Andersson, Blekinge Tekniska Högskola samt Barbro Arvidsson och Bertil Gustafsson, Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad.

    Projektets idé om pedagogisk utveckling var att utveckla handledningskompetens hos lärare inom högskolan. Avsikten var att hos kursdeltagarna försöka åstadkomma en medvetenhet om lärande och lärprocesser i arbetet med pedagogisk handledning bland studerande och doktorander.

    Denna rapport är ett resultat av ett fortsatt samarbete kring frågor om högskolepedagogisk handledning mellan Anita Franke och Barbro Arvidsson. Medverkar i rapporten gör också Bertil Gustafsson. Vår avsikt är att visa på betydelsen av att högskolelärares kompetens i arbetet med handledning och undervisning grundas i pedagogiska teorier. Mot denna bakgrund beskrivs, analyseras, och reflekteras erfarenheter och exempel från det pedagogiska utvecklingsarbetets planering och genomförande vid Högskolan i Halmstad. Rapporten är tänkt att användas i arbetet med högskolepedagogisk utbildning och i pedagogiskt utvecklingsarbete.

  • 14.
    Fåhraeus, Anna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    Postcolonial concepts without politics?: A comment on Jonnie Eriksson2009Inngår i: Borders as experience / [ed] KG Hammarlund, Halmstad: Högskolan i Halmstad , 2009, s. 92-97Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 15.
    Gustafsson, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    "As a researcher it is really important to actually deal with one´s own privileged situations and positions"2009Inngår i: Borders as Experience / [ed] KG Hammarlund, Halmstad: Högskolan i Halmstad , 2009, s. 21-31Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 16.
    Gustafsson, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    The Paradox of Migration and Patriotism: A comment on Per-Olof Grönberg2009Inngår i: Borders as Experience / [ed] KG Hammarlund, Halmstad: Halmstad University , 2009, s. 108-116Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Gustafsson, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Vad kultur gör: Om kultur, möten, förväntningar och förändring inom äldreomsorg2015Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vad människor verksamma inom äldreomsorg, chefer, kulturutövare, personal och politiker, gör med kultur, och vad kultur gör med dem och med organisationerna de verkar i. Studien har genomförts i samarbete mellan Region Hallands Kulturförvaltning, Hallands bildningsförbund och Högskolan i Halmstad och har finansierats av Kulturrådet och Region Halland. Studien har genomförts i Hallands sex kommuner. Den metod som använts är etnografisk och består av intervjuer med politiker och personal på olika nivåer inom äldreomsorgen samt observationer och skriftligt material. Kultur syftar på människors estetiska yttringar, både skapandet och åtnjutandet av exempelvis konst, litteratur, teater, dans och musik. Äldreomsorg syftar på de insatser och verksamheter som finns i kommunerna. Dessa har delats in i förebyggande verksamheter som är öppna för alla äldre (som uppnått pensionsålder) och omvårdande verk-samhet som omfattar de äldre som har fått sina vård- och omsorgsbehov biståndsbedömda i form av hemtjänst eller på ett särskilt vårdboende.

  • 18.
    Hallén, Malin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Politikens medialisering: Medier som aktör och arena för politisk kommunikation2015Inngår i: Vinklade budskap: perspektiv på politisk kommunikation / [ed] Hans Bengtsson, Halmstad: Högskolan i Halmstad , 2015, s. 87-103Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 19.
    Hammarlund, Karl Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    Between the Mirror and the Wall: Boundary and Identity in Peter Weiss’ Novel Die Ästhetik des Widerstands2009Inngår i: Borders as Experience, Halmstad: Halmstad University , 2009, , s. 218s. 117-129Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 20.
    Hammarlund, Karl Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    Borders as Experience2009Collection/Antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 21.
    Hammarlund, Karl Gunnar
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    Nilson, Tomas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    Technology in Time, Space, and Mind: Aspects of Technology Transfer and Diffusion2008 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Hansson, Jonas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    Towards a Phenomenology of Borders: A Comment on KG Hammarlund2009Inngår i: Borders as Experience, Halmstad: Halmstad University , 2009, , s. 218s. 130-135Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 23.
    Hansson, Mattias
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    ‘...the identity of a person or a group is manifested through language...’: A comment on Tomas Nilson2009Inngår i: Borders as Experience / [ed] KG Hammarlund, Halmstad: Halmstad University , 2009, s. 183-187Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 24.
    Hast, Lennart
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Grusell, Marie
    JMG, Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Sociala medier - ett forum för politisk kommunikation?2015Inngår i: Vinklade budskap – perspektiv på politisk kommunikation / [ed] Hans Bengtsson, Halmstad: Halmstad University Press , 2015, 1, s. 115-130Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Kapitlet redogör for om Internet och sociala medier bidrar till ett ökat politiska engagemang och deltagande på ett mer generellt plan. Det redogör för om mobiliseringstesen eller förstärkningshypotesen bäst förklarar sociala mediers betydelse på Internet. Sociala medier kan ses om ett nytt forum för politisk kommunikation, kanske en utveckling av samtalsdemokratin samt en vidareutveckling av deltagardemokratin. Det är inte klarlagt att användandet av sociala medier leder till ett politiskt engagemang.

  • 25.
    Hofmaier, Bernd
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Regionalt lärande och ledarskap (RELL).
    Diffusion of technological and organisational innovations as a process of social construction2008Inngår i: Technology in time, space, and mind: Aspects on technology transfer and diffusion / [ed] Karl Gunnar Hammarlund, Tomas Nilson, Halmstad: Högskolan i Halmstad , 2008, s. 178-200Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Since innovations are seen as a joint endavour between different actors, comming from different knowledge cultures, with different resources and with different interests, an approach of social constructivism is presented and discussed.

  • 26.
    Hörte, Sven Åke
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Centre for Technology, Innovation and Marketing Management (CTIM2).
    Arbete, arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete2009Inngår i: Perspektiv på arbetsmiljöarbete / [ed] Hörte, Sven Åke & Christmansson, Marita, Halmstad: Högskolan i Halmstad , 2009, 1, s. 13-27Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Hörte, Sven Åke
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Centre for Technology, Innovation and Marketing Management (CTIM2).
    Forskningsstilar inom arbetsmiljöarbete - ontologiska, epistemologiska och metodologiska perspektiv2009Inngår i: Perspektiv på arbetsmiljöarbete / [ed] Hörte, Sven Åke & Christmansson, Marita, Halmstad: Högskolan i Halmstad , 2009, 1, s. 109-125Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 28.
    Hörte, Sven-Åke
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Centre for Technology, Innovation and Marketing Management (CTIM2).
    Christmansson, Marita
    Perspektiv på arbetsmiljöarbete2009Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 29.
    Isaksson, Anna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för samhällsanalys (CESAM).
    Partnerskap, pengar och politik: Om idémässigt handlingsutrymme i EU-projekt2015Inngår i: Vinklade budskap – perspektiv på politisk kommunikation / [ed] Hans Bengtsson, Halmstad: Halmstad University Press , 2015, s. 201-215Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    EU:s så kallade strukturfonder finansierar projekt som syftar till att bekämpa arbetslöshet och till att förbättra EU-medborgarnas kompetens och chanser till arbete. Strukturfonderna ska bidra till ökad sysselsättning och att Europas arbetskraft och företag rustas till att möta nya globala utmaningar (Brulin och Jansson 2009). Den Europeiska socialfonden är en av strukturfonderna som har som särskilt mål att stärka den sociala och ekonomiska sammanhållningen i EU:s medlemsländer. Att främja kompetensutveckling och integrering på arbetsmarknaden av arbetslösa och utsatta grupper samt motverka utanförskap och diskriminering är några av socialfondens honnörsord.

    I Sverige förvaltas och administreras den Europeiska socialfonden av Svenska ESF-rådet som är en myndighet som arbetar på uppdrag av bland annat Arbetsmarknadsdepartementet. Ett av programmen som det Svenska ESF-rådet ansvarat för var Equal-programmet som pågick under 2001–2007. Genom Equal-programmet finansierades 76 så kallade utvecklingspartnerskap i Sverige. Dessa syftade till att utveckla idéer, metoder och modeller för att motverka all slags diskriminering i arbetslivet. I det här kapitlet är syftet att lyfta fram de politiska budskap och idéer som några av utvecklingspartnerskapen kom att sprida och att diskutera vilket idémässigt handlingsutrymme dessa utvecklingspartnerskap egentligen hade när det gällde att ta fram och sprida metoder och modeller.

  • 30.
    Johansson, Jörgen
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    Regionalisering och internationalisering i Halland: politik och statsvetenskap i ett epokskifte1999Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I svensk och europeisk politik har en regionfråga etablerats på den politiska dagordningen. Över hela Europa har regionen som politiskt och demokratiskt projekt fått mycket stor uppmärksamhet. Europas framtid har av många politiker och bedömare just beskrivits som ett regionernas Europa. Många ser också regionfrågan som ett uttryck för att de västerländska samhällena förändrats på ett grundläggande sätt. Regionfrågan har skapat ett förnyat intresse för politiska grundproblem rörande demokrati, decentralisering och territorialitet.

    Syftet med denna bok är att studera denna samhällsförändring och villkoren för politiskt arbete i ett litet län. Med utgångspunkt taget i Hallands län diskuteras möjligheterna och villkoren för politiskt förändringsarbete idag. Det finns mycket av intresse att lära av regionpolitikens utveckling i Halland.

  • 31.
    Johansson, Jörgen
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    Regionalisering och kommunal självstyrelse: halländska kommuner i en regional miljö2004Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna bok behandlas kommunernas ökande engagemang och intresse i regionpolitiska frågor. Vi har under det senaste decenniet sett en markant ökning av kommunala åtaganden i regionala sammanhang. Vi vet exempelvis att kommunerna i ett stort antal län engagerat sig för att starta kommunala samverkansorgan med vittgående ansvar inom en rad olika politikområden. Vi vet också att kommunerna tagit aktiv del i regionala partnerskap, i aktiviteter för att utveckla kontakterna mellan högskolor och näringsliv och i en rad andra frågor som inte har omedelbar betydelse för den egna kommunens angelägenheter. I boken söks därför svar på två huvudfrågor: För det första; vilka är de grundläggande drivkrafterna för de enskilda kommunerna att engagera sig i politiska uppgifter utanför den egna kommungränsen? Och för det andra; vilka blir konsekvenserna av dessa aktiviteter för frågor som rör demokratiskt ansvarsutkrävande och kommunernas relationer till staten? Hur kan exempelvis den enskilde kommunmedborgaren utöva politiskt ansvar och inflytande över den politik som bedrivs i kommunalförbund? Vilken roll ska de politiska partierna och de enskilda kommunpolitikerna spela i regionpolitiken? I boken studeras hur kommunerna i Halland tagit del i en rad nya regionpolitiska aktiviteter. Bland annat beskrivs framväxten av ett nytt kommunalt samverkansorgan, Region Halland, där de sex halländska kommunerna och landstinget inlett ett långtgående regionalt samarbete om tillväxtpolitik, regionalpolitik, kulturfrågor, miljöinsatser m.m. Slutsatserna av analyserna visar på ett behov av att ompröva den kommunala självstyrelsens principer avseende bland annat demokratiska arbetssätt i kommunerna och, inte minst, avseende kommunernas relationer till statsmakten.

  • 32.
    Johansson, Jörgen
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Regionalt lärande och ledarskap (RELL).
    Regionförsök och demokrati – demokratisk legitimitet och regi­onalt utvecklingsarbete i Skåne och Västra Götaland2005 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna bok redovisas en utvärdering av Region Skånes och Västra Götalandsregionens politik för regional utveckling. Fokus är riktat mot det regionala utvecklingsarbetets demokratiska förankring och legitimitet. I boken analyseras bland annat medborgargruppers, politiska partiers och kommuners möjligheter att påverka och utkräva ansvar för Region Skånes och Västra Götalandsregionens regionala utvecklingspolitik. Utvärderingen är av politiskt intresse i den mening att såväl Region Skånes som Västra Götalandsregionens regionala utvecklingsarbete sker inom ramen för en försöksverksamhet där ansvaret för den regionala utvecklingspolitiken överförts från staten, främst länsstyrelserna, till direktvalda regionfullmäktige. inom ramen för det kommunala självstyrelsesystemet. Huvudtanken bakom försöksverksamheten är att utöka den demokratiska förankringen och deltagandet inom områden som rör näringslivspolitik, infrastrukturfrågor, regionalpolitik, hållbar utveckling och kulturpolitik. Sammantaget visar utvärderingen att vi just nu bevittnar en omfattande förändring av villkoren för politiskt arbete på den regionala samhällsnivån. Det gäller exempelvis frågor om demokratipolitik, politisk styrning genom partnerskapsarrangemang samt inte minst i en grundläggande omstöpning av det kommunala självstyrelsesystemet i Sverige.

    Utvärderingen har genomförts av Jörgen Johansson, docent i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad.

  • 33.
    Johansson, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Regionalt lärande och ledarskap (RELL).
    Rydstedt, Johan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Regionalt lärande och ledarskap (RELL).
    Att styra regionala utvecklingsprocesser - demokrati, jämställdhet och lärande i Region Halland och i Gnosjöregionen & Jönköpings län2010Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Jova, Adela
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Olsson, Josefine
    Högskolan i Halmstad.
    Johansson, Frida
    Högskolan i Halmstad.
    Relationer är viktigare än metoder: En kvalitativ studie om att främja skolnärvaron och förebygga en hemmasittande problematik2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
    Abstract [en]

    The school is an important actor in creating good future opportunities for children and youths, but despite the school's duty, the school absence is common in the municipal school. The purpose of the study was to illustrate how schools in Halmstad municipality work to promote school attendance and how they work to prevent pupils from ending up in a school refusal problem in elementary school, grade 7-9. The relational perspective, sociocultural perspective and sense of coherence (SOC) has been applied as a theoretical basis to get an understanding of how schools handle the complex situation of absence. The study has used a hermeneutic basis where conclusions have been drawn from an abductive approach. With the qualitative design, empirical data has been collected through four semi-structured interviews. The empirical work has then been analyzed through a qualitative content analysis, which resulted in three main categories that account for how the schools relate to absenteeism and meet pupils with interventions and measures to deal with the problem. The analysis resulted in the categories: Organizational efforts and approaches, Pedagogical efforts and measures for participation and Prerequisites for presence through the social environment. In summary, all schools attempted to maintain preventive and promotional efforts based on an organizational, pedagogical and social level at an early stage, where relationships were seen as the prime condition for promoting presence and preventing absence.

  • 35. Lindmark, Magnus
    et al.
    Olsson, Sven-Olof
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Pettersson, Ronny
    Miljö-ekonomi-historia2002Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den ökade miljömedevetenheten under de senaste decennierna har skapat allt större intresse för historiska förlopp. Miljön påverkas och förändras ju gradvis och långsiktigt och verkningarna av mänsklig verksamhet kan i naturen i vissa fall spåras först århundraden senare. Denna påverkan kan bli kostsam att ställa till rätta - i vissa fall uppkommer kanske irreparabla skador. Ekonomisk förändring skapar således spänningsförhållanden mellan samhälle och miljö. Vid alla förändringsprocesser krävs tillförsel av energi och materia av högre kvalitet från ett omgivande system.

    Under senare år har alltfler forskare inom ämnet ekonomisk historia engagerat sig i studier av miljön. Den ena, makronivån, används t ex i skapandet av miljörelaterade historiska nationalräkenskaper och den andra, mikronivån, i studier av utnyttjandet av naturresurser som jord, skog, vatten och mineraler.

    Denna skrift utgör den första samlade rapporten från "MESK", "Miljöperspektiv i ekonomisk-historisk forskning", ett nätverks- och samarbetsprojekt, som sedan 1997 bedrivs vid de svenska ekonomisk-historiska institutionerna. Skriften innehåller undersökningar beträffande båda nivåerna. Av några av bidragen framgår också det nära samarbete med andra ämnen som kulturgeografi och biologi med flera, vilket är oundgängligt för att komma längre i förståelse av det problemkomplex som frågorna om vår miljö utgör.

  • 36. Milsta, M.
    et al.
    Tebelius, Ulla
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för samhällsanalys (CESAM), Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR).
    Att leda lärmiljöer och att leda i lärande miljöer2003Bok (Annet vitenskapelig)
  • 37.
    Nelson, Anders
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM).
    Björk, Peter
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM).
    Trolle-Schultz Jensen, Jette
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM).
    Nilsson, Mattias
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM).
    Witt, Ann-Katrin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM).
    De första ”Bolognastudenterna” – om aktörskap, yrkesorientering och bildning i programutbildningar: Delrapport från projektet: Före, under och efter utbildningen på Högskolan i Halmstad 2007–20122009Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    I det följande sammanfattar vi de resultat som framstår som mest centrala i studien. Det första vi vill lyfta fram är att studenterna som läser ett grundutbildningsprogram på Högskolan har gjort ett positivt val i den bemärkelsen att de inte har valt högreutbildning för att slippa vara arbetslösa. Studenterna på högskolan värderar både utbildningarnas bildande som yrkesorienterade aspekter som viktiga. I de data som analyserats har vi dock sett att utbildningens betydelse för det kommande yrkeslivet ges allt större betydelse efter hand som de studerar. En annan betydelsefull förändring som skett mellan det första och andra mättillfället är att intresset för ochden upplevda möjligheten att påverka sin egen utbildning sjunker avsevärt. När detgäller studenternas prestationer efter det första studieåret kan vi konstatera att devarierar, och att faktorerna kön och kulturell bakgrund har betydelse. Kvinnor ochstudenter med nordisk bakgrund presterar betydligt bättre än män och studentermed utomnordisk bakgrund. Traditionella sociala bakgrundsfaktorer somföräldrarnas utbildning och yrke visade sig inte han den betydelse för prestationernasom man kan förvänta sig utifrån tidigare studier.

  • 38.
    Nilson, Tomas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    'Those ever changing boundaries...': Political delimitation, organisation and praxis in Örebro, ca. 19002009Inngår i: Borders as experience / [ed] KG Hammarlund, Halmstad: Halmstad University , 2009, s. 170-182Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 39.
    Nilson, Tomas
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Thorell, KristinaHögskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Cultural Heritage Preservation: The Past, the Present and the Future2018Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This anthology describes heritage preservation, development and management from different theoretical views and disciplines. It integrates perspectives from history, human geography, archaeology, social anthropology and heritage conservation. The texts revolve around different dimension of culture and heritage via examples from varying contexts and locations. 

  • 40.
    Olsson, Sven-Olof
    Högskolan i Halmstad.
    Från Absalon till Järnmölle och Galtabäck - länkar i halländsk medeltid: rapport från konferensen Tvååker för 800 år sedan: jordbruk och järn, handel och sjöfart : den 17-19 oktober 19971999Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den medeltida järnframställningen utfördes i huvudsak av bönder, men järnhanteringen skapade också behov av en rad andra sysslor, däribland transport av järn ned till utskeppningshamn. I denna skrift fokuseras på utvecklingen i Tvååkersbygden i Halland, och förutom att järnframställningen jämförs med motsvarande i Mersedalen vid Siena i Italien, diskuterades hallandsbygdens befolkningsstruktur, odlingslandskapets utveckling samt transportorganisation och fartygstyper för utskeppning av järn. Den politiska och religiösa makten har lämnat spår i form av kyrkor mm. Till maktapparaten hör i detta fall den danske biskopen Absalon, vilken presenteras inledningsvis.

  • 41.
    Olsson, Sven-Olof
    Högskolan i Halmstad.
    Medeltida danskt järn: framställning av och handel med järn i Skåneland och Småland under medeltiden1995Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Danmark var det mest framträdande landet i Norden under medeltiden. Skåneland, dvs Skåne, Halland och Blekinge, utgjorde en viktig del av Danmark på grund av förekomster av strömmande vatten, skog samt sjö- och myrmalm. Från gränsbygderna på svenska sidan, främst från Småland och Västergötland, skedde en mycket omfattande handel utmed ådalarna, ofta ner till kuststäderna, utanför statlig kontroll. Vi är sedan gammalt förtrogna med den svenska äldre och lågteknologiska järnutvinningen, medan den som skett på dansk botten varit mycket lite känd. I de östdanska landskapen Skåne, Halland och Blekinge har skett en betydande järnproduktion under medeltiden. Troligen har det östdanska järnet spelat en viktig roll för kyrkobyggnation under högmedeltiden liksom för städernas utbyggnad, framför allt den som gällde Köpenhamn. Under 1990-talet har man börjat få en klarare bild av den östdanska järnframställningen. Väg- och järnvägsutbyggnader samt naturgasledningsdragningar i Skåne och Halland har bidragit till att blottlägga många fynd. De pågående arkeologiska utgrävningarna i Göinge i norra Skåne och i Tvååker i Halland pekar genom sina stora slaggvarpar mot en mycket betydande järnframställning.

  • 42.
    Olsson, Sven-Olof
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    Kolsmyr, Håkan L.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    Arkiv i Halland: En vägledning till arkiven i länet2003Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den offentliga verksamheten dokumenteras och sparas tack vare offentlighetsprincipen i statliga och kommunala arkiv, men sämre är det ställt med det som händer oss i vårt arbetsliv, i företag, i hem och på fritid. Detta är till ett stort bekymmer för den historieintresserade allmänheten. Tack och lov finns det enskilda krafter i ideella organisationer och näringsliv som tar tillvara och bevarar även den senare typen av material. För Hallands del har genom idogt intresse hos hembygdsföreningar och folkrörelseorganisationer m m skett en omfattande insamling av arkivmaterial beträffande den enskilda verksamheten i Halland. Ambitionen med denna bok har varit att så långt möjligt ringa in och samla lejonparten av förekommande offentliga och enskilda arkiv. Av de tusentals arkiv som omnämns kan man skapa sig en ganska god bild av vad som kännetecknat hallänningen under de senaste 150 åren, ja i vissa fall mycket längre tillbaka - ända ner i den danska tiden. Här erbjuds således fritidsforskaren och yrkeshistorikern liksom gymnasie- och komvuxstuderanden en rad möjligheter att gräva vidare i historien. Dessutom kan den intresserade genom de post-, e-post- och hemsidesadresser som förekommer hitta spännande ingångar till det som är av värde och intresse för honom eller henne.

  • 43.
    Pavlovic, Emilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap.
    Mårtén, Ida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap.
    Vad gör att inlägg på Instagram leder till försäljning?: En kvantitativ studie om Instagrams påverkan på konsumenter2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Introduction: Companies’ interest in social media have been radically increased recently. Marketing is no longer the same as it has been before and today's society has left the traditional marketing behind. Society has contributed to the fact that companies have realized the need to possess and utilize social media as a marketing strategy.

    Aim: The purpose of the study is to find out which post leads to sales on Instagram and which products can be sold on Instagram.

    Method: The study is based on a quantitative research method where the response is analyzed from Microsoft Excel and SPSS.

    Results: The result shows the total statistics of the quantitative survey in the form of tables, figures and hypotheses.

    Conclusion: The study falsifies and verifies the hypotheses. The study concludes that marketing on Instagram leads to ever higher purchasing decisions for consumers. Posts with the product category clothes, accessories and furnishings are sold better than other products on Instagram.

  • 44.
    Petäjä, Ulf
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Internet och två demokratiska problem2015Inngår i: Vinklade budskap – perspektiv på politisk kommunikation / [ed] Hans Bengtsson, Halmstad: Halmstad University Press , 2015, 1:1, s. 105-113Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 45.
    Sjöberg, Ulrika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för studier av politik, kommunikation och medier (CPKM).
    Negotiating cultural and mediated spaces: Being a "Swede" in Greece2010Bok (Annet vitenskapelig)
  • 46.
    Skagshöj, Matts
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Frihetens sköra blomma: Press- och tryckfrihet i krigets skuggland2015Inngår i: Vinklade budskap – perspektiv på politisk kommunikation / [ed] Hans Bengtsson, Halmstad: Halmstad University Press , 2015, 1, s. 159-177Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 47.
    Stranne, Frida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen (FULL).
    Tankesmedjors roll i amerikansk (utrikes)politik2015Inngår i: Vinklade budskap – perspektiv på politisk kommunikation / [ed] Hans Bengtsson, Halmstad: Halmstad University Press , 2015, 1:1, s. 181-199Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 48.
    Svensson, Jonas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    ‘...sport – like religion – is ideal in expressing boundaries between us and them.’2009Inngår i: Borders as Experience, Halmstad: Halmstad University , 2009, , s. 218s. 163-169Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 49.
    Svensson, Jonas
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Arvidsson, StefanLinnéuniversitetet.
    Människor och makter 2.0: En introduktion till religionsvetenskap2010Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 50.
    Svensson, Jonas
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    Arvidsson, StefanLinnéuniversitetet.
    Människor och makter: En introduktion till religionsvetenskap2008Collection/Antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Människor och makter är en introduktion till olika arbetssätt inom religionsvetenskap. I de olika bidragen författade av religionsvetenskapliga forskare verksamma i norden presenteras och diskuteras övergripande frågor kring perspektiv och förhållningssätt. Dessutom besvaras grundläggande frågor kring vilka olika sätt det finns att – praktiskt och teoretiskt – närma sig religiösa trossystem och praktiker inom ramen för ett vetenskapligt studium. Boken är en gratis e-publikation under en Creative Commons-licens. Framför allt är den tänkt som kurslitteratur eller kompletterande kurslitteratur för studenter i ämnet religionsvetenskap vid högskolor och universitet. Dock kan även en intresserad allmänhet här få en bild av religionsvetenskap som ett intellektuellt stimulerande, fascinerande och, inte minst, högaktuellt ämne i dagens samhälle.

12 1 - 50 of 54
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf