hh.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 2167
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Abalo, Ernesto
    et al.
    Örebro universitet.
    Danielsson, Martin
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Center for Social Analysis (CESAM).
    Johansson, Håkan
    Lunds universitet.
    Olsson, Tobias
    Högskolan i Jönköping.
    Digital inkludering eller exkludering?: Arbetslösas användning av Arbetsförmedlingens webbplats2010In: Den ifrågasatte medborgaren: Om utsatta gruppers relation till välfärdssystemen / [ed] Torbjörn Hjort, Philip Lalander, Roddy Nilsson, Växjö: MiV, Linnéuniversitetet , 2010, p. 69-86Chapter in book (Refereed)
  • 2.
    Abalo, Ernesto
    et al.
    Örebro universitet.
    Danielsson, Martin
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Center for Social Analysis (CESAM).
    Johansson, Håkan
    Lunds universitet.
    Olsson, Tobias
    Lunds universitet.
    Emerging Patterns in the Era of E-governance: A Study of Users of 'Swedish Public Employment Service' on Internet2012In: Media in the Swirl / [ed] Dhar, R.K. & Rana, P., New Delhi, India: Pentagon Press , 2012, p. 114-125Chapter in book (Refereed)
  • 3.
    Abalo, Ernesto
    et al.
    Örebro University, Örebro, Sweden.
    Danielsson, Martin
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Center for Social Analysis (CESAM). Växjö University, Växjö, Sweden.
    Johansson, Håkan
    Växjö University, Växjö, Sweden.
    Olsson, Tobias
    Växjö University, Växjö, Sweden & Lund University, Lund, Sweden.
    Emerging Patterns of Inclusion and Exclusion in the Era of E-government: A Study of Users of ‘Swedish Public Employment Service’ on the Internet2008In: Media and Global Divides: abstracts: IAMCR World Congress, Stockholm 20-25 July 2008 / [ed] Ester Pollack, Sigurd Allern, Robert Kautsky, Håkan Lindhoff, Emelie Strand & Andreas Widholm, Stockholm: Organizing Committee for the IAMCR Congress 2008 , 2008, p. 44-45Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In the area of governmental information for and services to citizens digitalization has certainly become a buzzword. Framed within the discourses on e-government or e-governance – or differ­ent mixtures of the two – various analyses have tried to point out, or even anticipate possible consequences of the appropriation of digital technologies, mainly the internet, in governmental services.

    On the one hand, these analyses have pointed out a great deal of opportunities connected to the incorporation of the internet into governmental information and services. Policy makers have been quick to point to the increased accessibility as a great opportunity for the citizens; in Sweden this vision of accessibility has even been referred to as ‘24:7-governmental agencies’. Academics, among others, have also suggested that the digitalization of information and services opens up new possibilities for citizen control of governments.

    On the other hand, a number of problems have also been identified. For instance, the digitalization of public registers holding personal information has been interpreted as a threat to the citizens’ integrity: Will digitalization bring a new surveillance society? The most frequently debated prob­lem, however, at least within research, has been the fear of digital divides. Will the internet create digital cleavages between different groups of citizens?

    So far, however, neither the hopeful nor the dystopian analyses have made enough efforts to critically evaluate their claims. Such evaluations can start from different points of departure, and in this paper the starting point is the citizens as users of governmental information and services through the internet: What patterns of inclusion and exclusion emerge as a governmental agency digitalizes its information and services by making them increasingly internet based?

    The paper presents statistical data from a survey of 762 unemployed citizens using the Swedish Public Employment Service, a governmental agency that has come to rely specifically heavy on internet based information and service. The initial analysis of data reveals interesting differences between social groups in terms of both perception and use of the internet – in general – and the resources offered by SPES in particular. For instance, the users’ various degrees of education is a strong, determining factor when it comes to use of internet SPES’ services.

    The paper starts from a conceptual elaboration of various notions of e-government and e-gov­ernance. Thereafter, the survey data is described and elaborated on before moving into a discus­sion of the wider significance of the findings: What does data suggest in terms of patterns of in­clusion in and exclusion from a society in which governmental agencies, to an increasing extent, use the internet for their information and services?

  • 4.
    Abazi, Adelina
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Uggla, Caroline
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Läraren i praktiken: En studie om lärares förmåga att inspirera och medvetandegöra elevers inlärning, samt omforma sina akademiska ämneskunskaper2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats, Läraren och den praktiska verkligheten, handlar om hur lärare gör för

    att omforma sina ämneskunskaper till ämnesdidaktiska, vilka metoder de använder i

    undervisningen för att medvetandegöra elevernas inlärning, samt hur lärarna gör för att

    utmana och inspirera elevernas lärande och kunskapsutveckling. Teorierna som använts

    i studien är läranderum, proximala utvecklingszonen, autonomous learning, learning to

    learn och pedagogical content knowledge, vilka även ligger till grund för den

    analyserande delen.

    Resultaten i studien visar att en fungerande gruppdynamik är avgörande för en god

    arbetsmiljö, en ständig dialog utifrån elevens perspektiv bör föras för att skapa

    medvetenhet hos eleven gällande lärprocessen. Utveckling av självständigt lärande sker

    genom tydlig kommunikation mellan lärare och elever, det vill säga att läraren är tydlig

    med anledningen till arbetsområdet, informationen kring anvisningarna, samt finns som

    en tydlig vägledare för att guida eleven genom ämnet. Vidare handlar omformning av

    ämneskunskaper för lärare i praktiken om att reflektera, utvärdera och utveckla

    planeringen och den genomförda undervisningen.

  • 5.
    Abdella, Waleed
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Carlsson, Amanda
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Vi vet inte vad vi tycker om en bok förrän vi pratat om den: En studie om boksamtalets betydelse för läsförståelsen2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om textsamtalets påverkan på elevers läsförståelse. Studien utgår från en undersökning som genomfördes i två skolklasser. Det är två högstadieskolor inom Hallands län och klasserna har delats in i grupp A och B. Grupperna har fått besvara sex frågor till H.C. Andersens saga Flickan med svavelstickorna men testet har bedrivits på två olika sätt. Grupp A fick texten och sex frågor att besvara individuellt utan någon hjälp. Grupp B fick använda sig av ett textsamtal med sina klasskamrater innan de fick besvara de sex frågorna individuellt. Resultatet som framställs från de olika skolorna jämförs på individuell nivå men skolorna jämförs även på skolnivå då det är stora skillnader dem emellan.  Studien har sin relevans då undersökningar har visat att elevers kunskaper inom läsförståelse blir allt sämre och därför är det av vikt att komma fram med strategier för hur vi kan motverka detta.  Resultatet denna studie visar är att samtalet gynnar många elever. Fler elever kan besvara innehållsfrågor till en text efter att ha samtalat om den.

  • 6.
    Abdiladif, Abdullahi
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Framing King: En kvalitativ studie om hur Martin Luther King gestaltas i medier2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 300 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This piece of research examines how the speech Beyond Vietnam by Martin Luther King Jr. is framed by four newspapers in the United States. The aim of the thesis is to contribute to the existing body of research in framing as a field of study in general. More specifically, the aim is to expand the existing literature on media research regarding Martin Luther King Jr. while he was alive. Entman’s definition of framing is operationalized through the use of a deductive method. The results show that King is framed in a negative manner. In terms of framing, Conflict Frame is the most common frame used by newspapers in response to King’s speech. This is most likely due to the cold war politics prevalent during this era. 

  • 7.
    Abdiladif, Abdullahi
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Newspapers, frames & King: A qualitative framing analysis of how Martin Luther King Jr. was portrayed in three U.S. Newspapers & how this relates to the ESL classroom2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this piece of research is to analyze how Martin Luther King Jr. was portrayed in three U.S newspapers based on framing theory. Through the use of qualitative frame analysis, ten newspaper articles are studied from the period 20/04/1967-11/05/1967. The dates were selected in relation to King’s public opposition to the Vietnam war. The results show that the articles are in most cases characterized by a focus on difference of opinion, polemic responses, and appeals to MLK to stop opposing the war. When understood from the lens of framing theory, this way of writing has been termed the conflict frame. Furthermore, three classroom tasks related to the newspaper articles are suggested. These activities are based on the Swedish curriculum for teaching English as a second language, schema theory, and framing theory.

  • 8.
    Abou-Shakra, Hanan
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Lind, Tess
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    En litteraturstudie om läsförståelse och vilka faktorer som påverkar den hos elever i grundskolan2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på vad som påverkar elevers läsförståelse i grundskolan. Utifrån syftet kunde en frågeställning formuleras: “Vad säger forskningen om vilka faktorer som kan påverka elevernas läsförståelse i grundskolan?” Litteraturstudien bygger på systematiska sökningar som har gjorts i databaserna SwePub och ERIC. Resultatet visar att de faktorer som påverkar läsförståelsen hos elever i grundskolan är Faktorer från elevernas hemförhållande och bakgrund, Faktorer i undervisningen och Hur olika texttyper kan påverka läsförståelsen. Resultaten i litteraturstudien visar även att elever behöver stöd i sin undervisning med hjälp av olika metoder samt att föräldrarna har en betydelse för elevers lärande i skolan. Fortsatt forskning inom området läsförståelse är att mer ingående se på hur föräldrars utländska härkomst påverkar lärandet hos eleverna. Att konkretisera vilka strategier som lärare kan använda sig av för att utveckla elevernas läsförståelse i undervisningen i ämnet svenska kan också vara ett nytt forskningsområde.

  • 9.
    Abrahamsson, Clara
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Glad fast ändå inte glad: Emojiers betydelser och användning2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Emojis are colorful pictorial icons used in day to day conversations via SMS and on plenty of different platforms, available for everyone today, but not yet studied to an extent even though they they are highly ambigous. The aim of this study is to find which semantic meanings emojis can have, if gender or age is a causing factor and if any norm for when and how emojis should be used exists among the users. Through a digital survey uploaded on different platforms and sent to different companies, the results show that misconceptions do happen, and that they happen often. However, gender does not seem to matter to the same extent as age. There is also evidence pointing to the users following some rules when it comes to what emoji should be used when and when no emoji should be used at all.

  • 10.
    Abrahamsson, Cristian
    et al.
    Institutionen för utbildningsvetenskap, Lunds universitet, Lund, Sverige.
    Malmberg, Claes
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Pendrill, Ann-Marie
    Nationellt Resurscentrum för Fysik, Lunds universitet, Sverige.
    En Delfistudie om lärares uppfattning av elevengagemang i NO-undervisningen2019In: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 15, no 2, p. 128-144Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    What happens in a science classroom where students are engaged and how do teachers observe and interpret student engagement? This article highlights teachers’ perspective on students’ engagement in science education and to what extent it is connected to the scientific content. This approach complements earlier research which focuses mostly on students’ attitude towards science education and their interest in various topics in science.

    The findings are based on a three-stage Delphi survey distributed to 39 expert science teachers. The results shows science education with a range of different perspectives and that most teachers do not perceive any direct connection between specific science topics and the students’ engagement. The survey also shows that teachers to a high level interpret students’ emotional expressions and academic behavior as engagement rather than their cognitive behavior.

  • 11.
    Adbro, Emma
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Barns psykiska hälsa i förskolan: En kvalitativ intervjustudie av förskollärarens roll i att främja barnens psykiska hälsa.2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet i detta arbete var att belysa förskoleverksamhetens del i formandet av barnets psykiska hälsa, med framför all fokus på förskollärarens roll. En del av syftet var att lyfta diskussionen hur förskoleverksamheten definierar och synliggör barns psykiska hälsa samt hur den enskilde förskolläraren arbetar med detta. Den andra delen av syftet var att belysa det ansvar förskoleverksamheten har att arbeta främjande för barnens psykiska hälsa.För att finna verksamhetsförankrade svar på frågeställningen, intervjuades personal i förskoleverksamheten. Tre förskollärare, en specialpedagog och en barnpsykolog valdes ut att delta, där samtliga fem arbetade i samma verksamhet.De fem intervjuade var eniga om många punkter rörande barnets psykiska hälsa, men det framgick med tydlighet av undersökningen att man såg arbetet med det ur olika perspektiv. Förskollärarnas mening var att de var kompetenta i sin yrkesroll och hade god tilltro till sin kompetens att kunna ge barnet de bästa förutsättningar för att klara livet. De målade upp en bild av att arbeta förebyggande mot den psykiska ohälsan snarare än att arbeta medvetet för att gynna den psykiska hälsan. Om det skulle visa sig att de saknar kompetens för att kunna arbeta med ett barn som visar tendenser till psykisk ohälsa, menar de alla att de saknar bra handlinsplaner för att möta detta. De slussade då vidare och tog hjälp av specialpedagogen som första alternativ. Specialpedagogen och barnpsykologen var av den uppfattningen att förskollärarna var otroligt kompetenta och duktiga att upptäcka psykisk ohälsa hos barnet. De menade å andra sidan att förskoleorganisationens kompetens att arbeta förebyggande inte hade uppnått sin fulla potential. Trots kunniga förskollärare önskade de att deras egna professioner fick ta större utrymme i den dagliga verksamheten tillsammans med barnen, snarare än enbart i arbetet med barn som redan visat tendenser av psykisk ohälsa.

  • 12.
    Adolfsson, Jakob
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    En ämnesintegrering av de olympiska spelen i Berlin 19362018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 13.
    Adolfsson, Jakob
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Hallberg, Joel
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Digitala verktyg i ämnet idrott och hälsa: Ur ett lärarperspektiv i årskurs 7-9.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Idag ska det finnas digitala inslag i ämnet idrott och hälsa och skolan har generellt blivit mer digitaliserad. Det kan vara svårt att veta hur digitala verktyg kan implementeras i idrottsundervisningen, varför det ska användas och vad det egentligen medför till ämnet som är praktiskt inriktat. I dagens samhälle är det viktigt med digital kompetens både för lärare och elever, vilket kräver tid och kunskap. Syftet var att belysa digitaliseringen i skolan. Delmålen med studien var att undersöka digitaliseringens påverkan i ämnet idrott och hälsa samt hur digitala verktyg används i undervisningen under olika former. Studien genomfördes på olika skolor i Västra Sverige där tio idrottslärare med olika erfarenheter, kön och ålder intervjuades. Frågorna som behandlades i studien var hur digitala hjälpmedel och verktyg användes under lektionerna inom idrott och hälsa, varför digitala verktyg används för elevernas lärande inom idrott och hälsa samt vilka hinder digitaliseringen kan medföra i ämnet idrott och hälsa. Det som främst framkom i studien var att digitala verktyg inte används i alla moment utan främst i momenten dans, orientering och redskapsgymnastik. Det används även för att skapa ett formativt lärande och bedömningsunderlag. Hinder digitaliseringen medför var att det bidrar till stillasittande, mer skärmtid och mer arbete för idrottslärarna. 

  • 14.
    Adolfsson, Julia
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Holmberg, Hampus
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Jag är en kille, fast jag har tjejkläder: En kvalitativ studie om barns konstruktion av kön i förskolan2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur barn konstruerar kön i den fria leken på förskolan och om heteronormativitet påverkar denna konstruktion. Hur använder pojkar och flickor språket i relation till kön i fri lek? Hur kommer heteronormativitet till uttryck i barns fria lek? Föreliggande studie har utgångspunkt ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Vi använde oss av produktion av kvalitativa data genom videoobservationer på barn i förskolan, mellan åldrarna tre till sex år gamla. Resultatet visar att pojkar och flickor konstruerar sitt kön genom varierade könsladdade begrepp, språkliga repertoarer och handlingar. Manlig och kvinnlig heteronormativitet kom till uttryck genom dessa uttryck.

  • 15.
    Adolfsson, Petra
    et al.
    Göteborgs universitet GRI.
    Dobers, PeterMälardalens högskola.Jonasson, MikaelHalmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Center for Social Analysis (CESAM), Social Change, Learning and Social Relations (SLSR).
    Guiding and guided tours2009Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [en]

    This book is based on the collaborative work and experience from Swedish researchers in an new and promising field of scientific and management oriented inquiry: guided tours. The book represents a wide range of scientific perspectives such as organizational theory, human geography, architecture, ethnology and technology.

    The chapters are divided into three themes: Guided tours as a phenomenon, Guided tours and guidebooks and finally Guided tours: their production, content and use. And your guides - the authors - will provide various kinds of insights. We will follow the history of guidebooks and their followers, experience the smell of sage and find out how a guided tour at a construction site can be performed. Let's take a walk...

  • 16.
    Afram, Eliane
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Idioms in English as a Second Language: Contextualization of L2 idioms (written context versus still pictures) and its effect on students' retention2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The main aim of the present study is to investigate whether there is a difference in retentionbetween two groups of Swedish second language learners of English when they are faced withidioms in a written context or in the form of still pictures. The subjects of the investigation aretwo different groups at a high school in Sweden. Both Group 1 and 2 consist of 24 subjectseach. For this study, 15 idioms were randomly selected. To Group 1, the idioms werepresented in a written context and to Group 2 the idioms were presented in the form of stillpictures. The subjects were given a pre-test and two post-tests to measure their retention.Moreover, the subjects were given a questionnaire in order to learn more about theirperception of idioms. I believe that, on the immediate post-test, Group 1 (the “written contextgroup”) did better than Group 2 (the “still pictures group”). Nevertheless, on the delayed posttest(testing long-term retention), Group 2 remembered more idioms than Group 1. But, it isimportant to note that contextualization of L2 idioms using written context and/or using stillpictures resulted, in general, to be effective strategies for the retention of idioms.

  • 17.
    Agholt, Oscar
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Är mina handlingar stöttande eller icke-stöttande?: En kvalitativ stuide om pedagogers handlingar i den fria leken2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den fria leken är en stor del av vardagen för barn i den svenska förskolan. Jag har uppmärksammat att pedagogerna i verksamheten har olika synsätt på hur de kan stötta barnen i den fria leken. En del pedagoger är mycket involverade i barnens lek och interagerar med barnen, medan andra är mindre deltagande för att inte “störa” barnens lek. En problematik som finns är att även forskningen visar på olika resultat angående pedagogens involvering i barnens fria lek. Syftet med studien är ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka pedagogers handlingar i barnens fria lek och ge ett kunskapsbidrag till vidare forskning angående pedagogers förhållningssätt i barnens fria lek. Utifrån detta syfte formuleras följande forskningsfrågor. Vilka pedagoghandlingar påverkar leken och på vilket sätt? Vad kännetecknar en stöttande handling som kan utveckla barnens lek? Studien utgår utifrån ett sociokulturellt perspektiv, och begrepp som jag lagt fokus på är handling samt stöttning. Studien är en kvalitativ studie där jag observerat pedagogernas handlingar i den fria leken på förskolan med interaktionsanalys som analysverktyg, vilket har gjort det möjligt att kunna undersöka interaktionen mellan pedagoger och barn. Resultatet visar att pedagogernas stöttande handlingar och involvering i den fria leken gör att leken får nytt fokus, t.ex. genom att pedagogerna ställer frågor och samtalar med barnen, samt att fler involveras i leken. I resultatet visas även att när pedagogerna är passiva stannar leken upp eller fortsätter på samma sätt som den startade. Min slutsats av studien är för att leken ska utvecklas behövs stöttande handlingar och delaktighet av pedagogerna. Framförallt behövs stöttning för de barn som behöver hjälp att ta sig in i leken.

  • 18.
    Ahl, Amanda
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    De "bortglömda": En kvalitativ innehållsanalys om hur könsidentitet och sexuella läggningar skildras i läromedel för samhällskunskap.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka hur läromedel för samhällskunskap för gymnasieskolan  skildrar kön- och köns överskridande identiteter samt sexuella identiteter och läggningar i textinnehållet. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys av tre läromedel som avser samhällskunskap 1b för gymnasieskolan, vilka alla är utgivna eller redigerade mellan 2016–2018. Studiens konklusion visar på att läromedlens innehåll explicit exkluderar andra könsidentiteter än manligt och kvinnligt kön samt skildrar i ringa mängd olika sexuella läggningar. Detta medför flera problematiska aspekter både för elever och lärare, då elever med normbrytande könsidentitet och sexuell läggning inte kan identifiera sig som likvärdig den kvinnliga och manliga könsidentiteten eller heterosexualiteten, vilket undervisande lärare måste bemöta med kompletterande kunskapskällor för att kunna genomföra en likvärdig undervisning.

  • 19.
    Ahl, Amanda
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    "Jag vet att min gud inte älskar mig mindre för att jag är kvinna": En kvalitativ studie om muslimska och kristna kvinnors uppfattningar om religion, exkludering och marginalisering i Sverige.2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete i religionsvetenskap undersöker vilka uppfattningar fyra kvinnor med kristen och muslimsk religionstillhörighet har om sin religion och religionens roll i Sverige,samt vilka upplevelser vederbörande kvinnor har av exkluderande och marginaliserande behandling, grundat i sin religion och sitt kvinnliga kön. Det genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med två kvinnor med muslimsk religionstillhörighet och två kvinnor med kristen religionstillhörighet. Studiens resultat pekar på att kvinnor med kristen och muslimsk religions tillhörighet upplever exkluderande och marginaliserande behandling både av agenter inom samhällsinstitutioner, främst inom skolan, samt inom den religiösa grupp de tillhör.Studiens resultat visar också på att det finns upplevelser av en okunskap bland människor i Sverige om hur religionernas ideologi talar för män och kvinnors jämlikhet och jämställdhet,där religiös fundamentalism, och extremistiska värderingar att kvinnan är underordnad mannen, uppmärksammas mer än religionens ”sanna” värderingar.

  • 20.
    Ahl, Madeleine
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Lundgren, Anton
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Diskussionens kraft: En kvalitativ studie angående hur elever stöttar varandra i gruppsamtal kring naturvetenskapliga fenomen2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Enligt forskning utgör det naturvetenskapliga språket och dess begrepp en betydande del av naturvetenskaplig utbildning, och samtidigt konstateras att det naturvetenskapliga språket och dess begrepp är det största hindret för elevers naturvetenskapliga lärande. Flera forskare hävdar att för att elever skall kunna utveckla begreppsförståelse måste eleverna socialisera med människor som har mer utvecklad språklig kunskap, och då framför allt genom samtal och diskussion av frågor och problem som berör den naturvetenskapliga diskursen. Samtidigt visar forskning att lärande inte per automatik är ett resultat av arbete och samtal i grupp, utan att de sociala och kunskapsmässiga förutsättningarna i grupper är av vikt för hur givande ett gruppsamtal blir.

    Enligt Skolverket skall elever ges möjligheter att samtala och kommunicera samt utveckla sin förmåga att arbeta tillsammans med andra. Därför väcks nyfikenhet kring hur detta gemensamma arbete fortlöper, och om eleverna samarbetar i gruppsamtal. Hur stöttar elever i årskurs 4 och 6 varandra i sina lärandeprocesser i samtal kring frågor om fysikaliska fenomen inom arbetsområdet krafter? Resultatet av denna studie visar att elevers stöttning av varandra sker på ett flertal olika sätt, samt att stöttningen är av betydelse för samtalets utfall och hur givande samtalet blir. Tillsammans kan elever konstruera kunskap kring fenomen och begrepp, om eleverna klarar av att samarbeta och stötta varandra i sina lärandeprocesser. 

  • 21.
    Ahl, Madeleine
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Lundgren, Anton
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Hur kan en regndroppe vara sur? Den har väl inga känslor?: En litteraturstudie om hur elevers språk och begreppsförståelse i de naturvetenskapliga ämnena kan utvecklas2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    En viktig del av att lära naturvetenskap är att lära sig kommunicera naturvetenskap. Användandet av begrepp i de naturvetenskapliga ämnena förekommer i stor utsträckning, vilket har visat sig hämma elevers utveckling inom dessa ämnen. Ändå slår Skolverket fast att elever skall kunna använda sig av begrepp i den naturvetenskapliga klassrumskommunikationen, och således undersöks i denna litteraturstudie hur arbete med naturvetenskaplig begreppsförståelse kan te sig; vad sägs i den nationella och internationella naturvetenskapsdidaktiska forskningen? Synliggörs arbetsmoment i vilka eleverna får möjlighet att utveckla sin begreppsförståelse? Forskning pekar på vikten av att samtala, och att samtalet skall löpa som en röd tråd genom naturvetenskapliga arbetsmoment, såsom laborationer, där naturvetenskapliga fenomen konkretiseras och synliggörs. Lärarens roll i samtalet är tydlig: den ska syfta till att guida elever genom naturvetenskapens komplexitet och tvetydiga ordförråd genom vardagsnära samtalsämnen, och i förlängningen främja elevers förståelse av och utveckling inom de naturvetenskapliga ämnena.

  • 22.
    Ahlstrand, Roland
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Center for Social Analysis (CESAM), Social Change, Learning and Social Relations (SLSR).
    Strategier i tiden: En studie av telekomföretaget Ericssons nedläggningar i Norrköping och Linköping2006Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Hur gör ett företag som gör mer än det tidigare gjort för sin personal vid en nedläggning? Varför gör det överhuvudtaget mer än det tidigare gjort, eller ens behöver? I denna bok analyseras telekomföretaget Ericssons nedläggningar i Norrköping och Linköping under åren mellan 1999 och 2002. Författaren visar hur nedläggningarna utvecklades i samspel med sociala institutioner och i interaktion med fackliga organisationer såväl som bemanningsföretag, Trygghetsrådet och kommunala och statliga myndigheter. Här förfäktas idén att företagets agerande hängde samman med att etablerade organisationer genom sin tröghet till förändring hade skapat utrymme för nya organisatoriska lösningar i samband med rationaliseringar: bemanningsföretagen kunde nu ta över personalansvaret.

    Författaren gör också en genomgång av tidigare forskning om nedläggningar och personalinskränkningar, varvid modeller redovisas som förknippats med företag som ansetts ha tagit socialt ansvar när de lagt ner eller minskat på sin personal.

  • 23.
    Ahmeti, Teuta
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Läsning inom Svenska som andra språk: Lärarnas syn på litteratuläsning och förförståelse2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim with this study was to study how preunderstanding of a text or literature makes the reading easier for second language learners. I wanted to find out how we can work with preunderstanding in school and help our students.  The study is based on interviews I did with three teachers.

    Science shows us that reading consists of two main activities, a visual analysis of the text and an interpretation of what the textual means. These activities run together where the information in the textual and the preunderstanding the reader has cooperates together.

    The study shows that preunderstanding is very important for second language students. An important reason is to understand a book even if you don`t get every word in it. The study also shows that the teachers use preunderstanding every day in different ways.  They use pictures, discussions and the experiences that the students have. The teachers in the study explained that they let the students choose literature sometimes, but they also decide what the students are going to read. The reason for that is to develop more knowledge among students about new appearances.

  • 24.
    Ahrling, Malin
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Zlatunic, Marina
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Hur ska vi kunna förstå varandra?: Förskollärares samtal kring barns andraspråkslärande2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig om barns andraspråkslärande i förskolan samt vilka tolkningsrepertoarer som framkommer i dessa samtal. I denna studie undersöks vad och hur förskollärarna uttrycker sig gällande barns andraspråkslärande samt hur förskollärarna uttrycker sig om barns modersmål och föräldrars delaktighet i relation till barns andraspråkslärande. Studien tar utgångspunkt i problematiken gällande att det än idag finns brister kring barns andraspråkslärande och att barns språkutveckling skiljer sig beroende på vilken stöttning de får i sitt andraspråkslärande. Tidigare forskning inom området lyfter bland annat olika arbetssätt som pedagoger arbetar med i förskolan, men även modersmålets och hemmets betydelse för andraspråkslärande. Det vetenskapsteoretiska utgångspunkt som denna studie utgår ifrån är socialkonstruktionism, detta paradigm inriktar sig på att det finns flera versioner av verkligheten. Som forskningsmetod har vi använt oss av diskursanalys då vi har fokuserat på förskollärarnas användning av språket. Inom diskursanalys har vi utgått från analysmetoden diskurspsykologi. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare för att producera empiri till studien. I resultatet framgår det att samtliga förskollärare uttrycker sig positivt kring barns modersmål i relation till andraspråkslärande, dock uttrycker de sig negativt om resurser och förutsättningar för andraspråkslärande. Argument som framförs är bland annat att det finns ont om tid, få resurser och för många språk. Det framkommer även att en del förskollärare samtalar om föräldrarnas delaktighet som en utmaning på grund av språkliga skillnader. Medan övriga förskollärare samtalar om föräldrarnas delaktighet som en positiv inverkan på barns andraspråkslärande, då deras deltagande bidrar med stöd och trygghet för barnen. 

  • 25.
    Akyüz, Serpil
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Igår, idag, imorgon- en kvalitativ studie om lärares användning av skönlitteratur i historieämnet.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien undersöker skönlitteraturanvändningen i historieundervisningen vilket har genomförts utifrån empiriskt material. Det empiriska materialet är framtaget via kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i årskurserna 4-6. Utifrån intervjuer med fem stycken lärare har studien undersökt deras tankar om skönlitteratur i historieundervisningen samt om användningen kan utveckla ett historiemedvetande. Studien har resulterat både för och nackdelar med användningen av skönlitteratur i historieundervisningen. Resultatet visar även att lärare använder skönlitteratur utifrån olika arbetssätt. Studien resulterar i att skönlitteratur i kombination med faktatexter kan utveckla elevers historiemedvetande men att det kräver en bearbetning av skönlitteraturen.

  • 26.
    Aldrin, Emilia
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Användarnamn: att namnge sig själv2019In: Sånt vi bara gör / [ed] Jenny Nilsson, Susanne Nylund Skog, Fredrik Skott, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2019, p. 148-150Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 27.
    Aldrin, Emilia
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Assessing Names?: Effects of Name-Based Stereotypes on Teachers’ Evaluations of Pupils’ Texts2017In: Names, ISSN 0027-7738, E-ISSN 1756-2279, Vol. 65, no 1, p. 3-14Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study investigates the effects of name-based ethnic and social stereotypes on teachers’ grading of pupils’ texts in contemporary Sweden. A total of 113 practicing Swedish high school teachers assessed an authentic pupil text with one of three male names inserted, each intended to evoke a certain ethnic or social stereotype. Participants also explained their grading and answered questions regarding key features of the text. Both quantitative and qualitative analyses were conducted. The study concludes that name-based stereotypes generally have little influence on teachers’ assessment in contemporary Sweden. Results indicate a systematic but small and not statistically relevant name effect. A negative effect can be seen with regard to an ethnically marked name. This effect is shown when teachers evaluate language proficiency, but not for other features of the text. Regarding socioeconomically marked names there is little systematic effect. The study also suggests, however, that there may be compensatory mechanisms limiting the name effect. © 2016 American Name Society.

  • 28.
    Aldrin, Emilia
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Att skapa kön: Könsmönster och könsroller i nyskapade förnamn2015In: Innovationer i namn och namnmönster: Handlingar från NORNA:s 43:e symposium i Halmstad den 6–8 november 2013 / [ed] Emilia Aldrin, Linnea Gustafsson, Maria Löfdahl & Lena Wenner, Uppsala: Norna-förlaget , 2015, p. 36-52Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The Swedish language conventionally separates female and male first names respectively. Previous research from Sweden, as well as other cultures, shows that first names for girls and boys are chosen in partly separate ways with a desire for separate characteristics and structures, in a way that often contributes to traditional gender stereotyping. When parents choose to create a completely new name for the child, they have an opportunity to use new structural and semantic patterns and thus may negotiate the traditional gender boundaries. This article investigates newly created first names in Sweden in order to explore to what extent and in what ways parents do this. The data consists of 226 newly created first names registered by SCB (Statistics Sweden) for children born in 2012. The overall conclusion is that the newly created names generally still express gender and recreate stereotypical gendered patterns contributing to symbolic dominance. When gender negotiation occurs, it is primarily in boys’ names.

  • 29.
    Aldrin, Emilia
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Contexts and Cultural Boundaries (KK).
    Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi och bruk.: Handlingar från NORNA:s 40:e symposium i Älvkarleö, Uppland, 29/9–1/10 2010. Redigerade av Staffan Nyström (huvudredaktör), Eva Brylla, Katharina Leibring, Lennart Ryman & Per Vikstrand. 192 s. Uppsala: NORNA-förlaget 2012. (NORNA-rapporter 88.) ISBN 978-91-72-76-087-5.2014In: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 102, p. 241-243Article, book review (Other academic)
  • 30.
    Aldrin, Emilia
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Contexts and Cultural Boundaries (KK).
    Choosing a Name = Choosing Identity? : Towards a Theoretical Framework2014In: Names in daily life: Proceedings of the XXIV ICOS International Congress of Onomastic Sciences, Barcelona: Generalitat de Catalunya , 2014, p. 392-401Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    This article presents a theoretical framework for applying an identity approach to personal naming. It also presents some results from a doctoral thesis project in which this framework has been applied in an analysis of parents’ choices of first names for their children. Questions discussed in this article include: To what extent do choices of first names function as acts of identity? Which aspects of first names are used as resources for identity creation? Which kinds of identities are created? To what extent are traditional sociolinguistic variables (such as age, education, etc.) able to account for the social variation of naming today? To what extent is the identity creation of naming negotiated from moment to moment? The discussion is based on results from two component studies: a written survey (with 621 participants) and group discussions (with 23 participants) conducted in Göteborg, Sweden 2007–2009.

  • 31.
    Aldrin, Emilia
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Creating identities through the choice of first names2017In: Socio-onomastics: The pragmatics of names / [ed] Terhi Ainiala & Jan-Ola Östman, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Company, 2017, p. 46-68Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Choosing a name for a child is seldom a matter of simple labelling. It is often rather a long and complex process. Names are collected for inspiration, compared and evaluated by the parents. Many aspects are taken into consideration and (more or less consciously) viewed in the light of the parents’ own emotional, aesthetic, ideological and social stances, as well as personal experiences and hopes for the child. In this chapter, the act of naming a child is regarded as an act of identity. Parents, through the choice of first name for a child, engage in a social act which is very much about expressing their own identity – who they are or who they want to be – and constructing a hoped-for identity for their child.

  • 32.
    Aldrin, Emilia
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Fjärrundervisning i modersmål: En forskningsöversikt2017Report (Other academic)
  • 33.
    Aldrin, Emilia
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Contexts and Cultural Boundaries (KK).
    Förnamnsval i urban miljö – exempel från Göteborg2013In: Namn i stadsmiljö: Handlingar från NORNA:s 42 symposium i Helsingfors den 10–12 november 2011 / [ed] Leila Mattfolk, Maria Vidberg & Pamela Gustavsson, Helsingfors: Institutet för de inhemska språken , 2013, p. 71-89Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This article analyses patterns of personal naming in an urban environment. It focuses on parents’ choices of first names in contemporary Gothenburg, the second largest city in Sweden. The discussion is based on three proposed characteristics of urban environments often cited in urban culture research – innovation, awareness of trends and cultural meetings – and explores how these are reflected in a set of name data. The article also examines to what extent social variation exists in parents’ participation in these patterns and considers the parents’ age, education, housing and linguistic background. The analysed data consist of first names chosen for 621 children, all born in Gothenburg during the year 2007, and their parents’ motivations for the name choice as described in a written survey. The analysis is primarily quantitative. To some extent the article also refers to spoken data that were collected through focus group interviews with another twenty-three new parents in Gothenburg in 2008 and 2009. Both sets of data have previously been used in my PhD thesis, Naming as a social act. Parents’ choices of first names and discussions of first names in Göteborg 2007–2009 (2011). The article shows that all three of the proposed characteristics of urban life are prominent in the name data. Innovative first names, trendy first names and multicultural first names are common throughout the data regardless of social factors, suggesting that these patterns may be typical of urban naming rather than typical of a certain social group. However, the patterns are realized in somewhat different ways depending on social factors, which shows that the same name characteristics can be handled in different ways in order to create different social stances. Since the study does not include non-urban data for comparison we cannot conclude that the examined characteristics are specific for naming in urban environment, but it is hoped that the results can serve as a starting point for further research.

  • 34.
    Aldrin, Emilia
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Contexts and Cultural Boundaries (KK).
    Förnamnsvalet som resurs för förhandling av könsidentiteter och könsgränser2014In: Studia Anthroponymica Scandinavica, ISSN 0280-8633, Vol. 32, p. 169-191Article in journal (Refereed)
  • 35.
    Aldrin, Emilia
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Försök att dekonstruera kön: Konnotationer till etablerade förnamn och förhållningssätt till androgyna förnamn bland studenter2018In: Studia Anthroponymica Scandinavica, ISSN 0280-8633, Vol. 35Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The primary aim of this article is to test the relevance of phonetic symbolism for people's conceptions of gender connotations in first names. Students were asked to grade their perceptions of seven female and male names. Primarily for female names certain phonetic properties correlated with higher perceived degree of femininity. However, the study also showed resistance towards gendering first names and attempts of "undoing gender".

  • 36.
    Aldrin, Emilia
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Names and Identity2016In: The Oxford Handbook of Names and Naming / [ed] Carole Hough, Oxford: Oxford University Press, 2016, p. 382-394Chapter in book (Other academic)
  • 37.
    Aldrin, Emilia
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Naming, Identity, and Social Positioning in Teenagers’ Everyday Mobile Phone Interaction2019In: Names, ISSN 0027-7738, E-ISSN 1756-2279, Vol. 67, no 1, p. 30-39Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article analyzes how a small group of Swedish teenagers handle onomastic choices of self- and other-referencing as part of their everyday mobile phone interaction. It further discusses how the teenagers explained their views regarding online names during interviews. The data are analyzed qualitatively using theories of identity and socialpositioning. Results show considerable differences between onomastic strategies used for self- and other-referencing. Self-referencing names were often practical, coherent, and authentic to the offline self, while other-referencing names were more flexible, creative, and socially positioned. However, the teenagers also displayed varying individual onomastic strategies and different folk-onomastic views on the function of usernames. © 2018 American Name Society

  • 38.
    Aldrin, Emilia
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    [Review of:] Guy Puzey and Laura Kostanski (eds), Names and Naming: People, places, perceptions and power, Multilingual Matters 163 (Bristol: Multilingual Matters, 2016). ISBN 978 1 783094 91 22016In: Journal of the English Place-Name Society, ISSN 1351-3095, Vol. 48, p. 122-124Article, book review (Other academic)
  • 39.
    Aldrin, Emilia
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Contexts and Cultural Boundaries (KK).
    Textbedömning i svenskämnet: attityder, erfarenheter och variation2015In: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, no 14, p. 62-83Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Artikeln undersöker praktiserande svensklärares attityder och erfarenheter kring textbedömning, samt betydelsen av sociokulturella faktorer för bedömarvariation. Materialet består av en webbenkät som besvarats av 135 svensklärare i Västsverige verksamma i årskurs 7–9. Frågorna behandlade textbedömning generellt, det nya betygssystemet, samt bedömning och beskrivning av en autentisk elevtext. Resultaten visar flera goda exempel och erfarenheter, men också behov av ökad information från Skolverket på flera punkter. Vidare framkommer en påfallande bedömarvariation, som föreslås hänga samman med en stor variation i synen på textkvalitet bland deltagarna. Bedömarvariationens samspel med den sociala kontexten (läraren, dennes erfarenhet samt skolmiljön) är begränsad men visar ett intressant mönster som efterfrågar fortsatt forskning.

  • 40.
    Aldrin, Emilia
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    The social process of child naming in Sweden2017In: Beiträge zur Namenforschung, ISSN 0005-8114, Vol. 52, no 3, p. 301-321Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper presents results from a doctoral thesis in socio-onomastics (ALDRIN 2011 Namnval som social handling [Naming as a social act]). It is based on a postal survey from the year 2007 with 621 participants who were newly-become parents and were living in the area of Gothenburg, Sweden. The survey included approx. 40 questions on parents’ choice of name and the process of naming. The focus of this paper will be to what extent naming motives and the naming procedure as such (sources of inspiration, time of choice etc.) varies in relation to traditional sociolinguistic variables such as parents’ age, level of education, and the gender of the child. The presented analyses are primarily quantitative, consisting of univariate tests and tests of statistical signification. Based on these results, the paper discusses to what extent the act of naming a child can be seen as having a function as a social marker in contemporary Sweden and which of the investigated social variables are of greatest importance in this context.

  • 41.
    Aldrin, Emilia
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Ungdomars språkliga tilltal: En litteraturstudie2017In: Studia Anthroponymica Scandinavica, ISSN 0280-8633, Vol. 34, p. 101-122Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article presents a systematic review of published research on adolescents’ use of proper names and other forms of address in their interaction with one another. The aim is to identify both central issues and gaps within the field, as the basis for a future research project. In all, 45 Scandinavian and English-language publications, dated between 1970 and 2015, are identified and analysed. The review reveals a number of recurring themes: playfulness, power and resistance, and identity. Several gaps in existing research are also identified, the most important of which are: combinations of data, theories and methodologies from both onomastics and interactional research; forms of address in digital communication, especially with regard to power issues; and finally young people’s perceptions of different ways of being addressed and how these influence their identity, power relations and well-being. 

  • 42.
    Aldrin, Emilia
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Vad säger mitt namn om mig?: En folkonomastisk studie av vuxnas syn på relationen mellan namn och identitet2017In: Norna-rapporter, ISSN 0346-6728, no 96, p. 21-34Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to study how Swedish adults conceptualize the relationship between their name and identity and how their views relate to scientific theories. It also discusses to what extent the relation between name and identity changes throughout life and which social factors may influence this. The data consists of 173 written survey answers, including both highly structured answers and freely written comments. Perspectives from folk onomastics, sociocultural identity theory and psychological theories life span identity are combined in the analysis. Results indicate that most people do not experience that their name reveals anything about their identity, however a third of the participants do see such a relation. This is often conceptualized as a process and includes both personal and social identity traits. A third of the participants further perceive that this relationship has changes throughout life and basing on these results the article suggests a tentative model of the life development of name identity through certain phases.

  • 43.
    Aldrin, Emilia
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Contexts and Cultural Boundaries (KK).
    Välja namn – välja kön2013In: Språkbruk, ISSN 0358-9293, Vol. 3, p. 11-14Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 44.
    Aldrin, Emilia
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Davidsson, Helén
    Gustafsson, Linnea
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Langeblad, Michelle
    Pagoldh, Maria
    Trulsson, Julia
    Vikström, Lisa
    Socioonomastiska perspektiv på personnamn, djurnamn och företagsnamn: fem smärre studier2017In: Ortnamnssällskapet i Uppsala årsskrift, ISSN 0473-4351, p. 5-13Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    This article presents five undergraduate dissertations in socio-onomastics written by students from Halmstad University in 2016 and presented during a visit to the Department of Scandinavian Languages, Scandinavian Onomastics, at Uppsala University in 2017. Two of the dissertations deal with personal names (a social constructionist approach to personal names in children’s literature, and perceptions of name and identity among senior citizens). Two others focus on animal names in contemporary times (a gender analysis of names of horses, and a comparative analysis of names within different dog breeds). The last undergraduate dissertation concerns the process of naming companies. 

  • 45.
    Aldrin, Emilia
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Gustafsson, LinneaHalmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.Löfdahl, MariaInstitutet för språk- och folkminnen, Göteborg, Sverige.Wenner, LenaInstitutet för språk- och folkminnen, Göteborg, Sverige.
    Innovationer i namn och namnmönster: Handlingar från NORNA:s 43:e symposium i Halmstad den 6–8 november 20132015Conference proceedings (editor) (Refereed)
    Abstract [en]

    Innovations in names and name patterns was the theme of a Nordic Symposium held in Halmstad in November 2013. The symposium was arranged by Halmstad University in collaboration with NORNA. The proceedings present 20 symposium papers. They offers insights into names in multicultural environments, changes in the gender marking of first names, introduction of new names in the Swedish name day calendar, the role of names in literature, as well as emergence of new name patterns in place names, personal names, names of animals, planes, ships etc. The proceedings cover a large time span from iron age to contemporary time and deal with names from different Nordic countries as well as Germany. Several articles also present new theories and methods within the field of onomastics.

  • 46.
    Aldrin, Emilia
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Contexts and Cultural Boundaries (KK).
    Löfdahl, Maria
    Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, Göteborg, Sverige.
    Sverige2014In: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 102, p. 203-206Article, review/survey (Other academic)
  • 47.
    Aldrin, Emilia
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Contexts and Cultural Boundaries (KK).
    Löfdahl, Maria
    Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, Göteborg, Sverige.
    Svensson, Ola
    Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, Lund, Sverige.
    Nordisk namnforskning 2012: Litteraturkrönika Sverige2013In: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 101, p. 189-201Article, review/survey (Other academic)
  • 48.
    Aldrin, Emilia
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Mattfolk, Leila
    Insitutet för språk och folkminnen, Uppsala, Sverige.
    Neumüller, Kristina
    Institutet för språk och folkminnen, Uppsala, Sverige.
    Nyström, Staffan
    Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.
    Vikstrand, Per
    Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.
    Nordisk namnforskning 2016: Sverige2017In: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 105, p. 148-156Article, review/survey (Other academic)
  • 49.
    Aldrin, Emilia
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Saerheim, Inge
    University of Stavanger, Stavanger, Norway.
    Syrjälä, Väinö
    University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    NORNA - The Nordic Cooperative Committee for Onomastic Research2018In: Onomastica Uralica, ISSN 1586-3719, E-ISSN 2061-0661, Vol. 14, p. 15-22Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The Nordic Cooperative Committee for Onomastic Research (NORNA) was founded in 1971 with the aim to encourage and support onomastic research in the Nordic countries, as well as collaboration between Nordic scholars. The article presents the organization and activities of NORNA and discusses its' contribution to Nordic onomastics.

  • 50.
    Aldrin, Viktor
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), Research on Education and Learning within the Department of Teacher Education (FULL).
    Kristendomen har en ny plats på schemat2014In: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, no 4, p. 48-51Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
1234567 1 - 50 of 2167
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf