Problembakgrund
Det offentliga Sverige har under åren och på senare tid stått för en rad skandaler med offentliga projekt där kostnaden skenat iväg rejält och skattebetalarna gång på gång får gå in som extra finansiär för att täcka kommuners och landstings misstag. Skandalerna avlöser varandra där projekt blir avsevärt dyrare än budgeterat. Vi blev intresserade av hur de statliga, regionala och kommunala bolagen arbetar i offentliga byggprojekt. Vi började fundera över vilka ekonomiska mål de arbetar efter och hur de hanterar dem.
Frågeställning
Hur arbetar projektorganisationens ekonomiska befattningar på Trafikverket och Västfastigheter med rutiner och kommunikation i investeringsprojekt för att nå sina uppsatta ekonomiska mål?
Syfte
Syftet är att studera vilken inverkan samarbetet mellan de ekonomiska befattningarna har på ekonomiska mål i projekt.
Metod
En fallstudie är ett lämpligt val för vår studie då vi önskar att närmare undersöka hur kommunikationen fungerar mellan de ekonomiska befattningarna samt hur studerade offentliga bolag hanterar sina ekonomiska mål och hur de gör för att uppfylla dessa.
Slutsats
Trafikverket har fasta rutiner över hur varje del i projektet ska genomföras. Västfastigheter är under förändring då de går från att vara en förvaltningsorganisation till att vara en projektorganisation. Det innebär bland annat att de håller på med att införa rutiner i projektarbetet. Utifrån kommunikationen i studerade bolag kan det konstateras att kommunikation och gemensamma mål betyder väldigt mycket. Utan kommunikation kan inte heller målen kommuniceras och gemensamma mål och en enhetlighet inom organisationen med tydlig styrning blir svårt att uppnå. Slutsatsen kan också dras att projektekonomen har en betydande roll för projektekonomin men hänsyn måste tas till projektets storlek för att se om kostnaden för en projektekonom är värd att investera i jämfört med risken för avvikande kostnader i projektet.