J. S. Mill and punishment of 'self-regarding acts'. In his famous essay On LJberty,]ohn Stuart Mill divides individual acts in two categories; acts that only harm the acting individual himself, and acts that harms other individuals. The former is called 'self-regarding acts' and the latter is called 'other-regarding acts'. There has been a long debate between famous scholars about how to interpret Mill at this point. Some argue that Mill permit that (i) only other-regarding acts could be punished, and other argue that Mill support that (ii) even self-regarding acts could be punished. I argue that Mill could not hold both of the positions at the same time, and if he does he must be guilty of a severe inconsistency. The analysis shows that interpretation (ii) is most reasonable. One conclusion that follows is that Mills liberalism is not ";radically individualistic";, it is instead a perfectionistic form of political liberalism, including both radical and communitarian ideas.

The article treats the law concerning legal aid adopted 1973 and its 1997 reform. It evaluates them based on Ronald Dworkin’s distinction between fundamental- and secondary utilities and two of Åke Frändberg’s legal security categories – equality before the law and access to justice. The analysis shows that while the 1997 legislation is founded on economic efficiency, the law from 1973 hinges on legal security for all. The result finds that the reform view legal aid as a secondary utility, while the law from 1973 express it as a fundamental utility. Thus, the view of legal aid changed: what was seen as a right, like the right to vote, is perceived in 1997 as the state’s ‘gift’. According to Frändberg’s categories we can conclude that the reform represents a weakening of access to justice and equality before the law. This implies discrimination against certain groups who, due to insufficient resources, will encounter difficulties in asserting their rights.

För att få en fördjupad bild över forskningsfältet som undersöker hot och hat mot politiker har Sveriges Kommuner och Regioner finansierat en strukturerad litteraturöversikt. Översikten har utförts av statsvetaren Ulf Petäjä och kulturgeografen Mikael Thelin, båda verksamma vid Högskolan i Halmstad.

Litteraturöversikten visar att forskningsfältet utgörs av tre huvudsakliga forskningsinriktningar, varav den genusbaserade inriktningen är störst. När det gäller orsaker till utsatthet så har fokus i första hand inriktats mot att undersöka hot och hat i relation till politikers personliga karaktäristika. Forskning inom fältet bygger främst på kvantitativa undersökningsmetoder, samt undersökningar som utförts i engelskspråkiga länder.

Resultatet från litteraturöversikten visar på ett behov av att öka kunskapen om hot och hat mot politiker på lokal nivå, inte minst gällande strategier för att såväl stävja förekomst av hot och hat som att stödja politiker som blivit utsatta. Slutligen pekar resultatet från litteraturöversikten mot behovet av en tydlig och enhetlig definition av begreppen som används när man under- söker och diskuterar hot och hat mot politiker. © Sveriges Kommuner och Regioner, 2024