Studenterna inom lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad skriver under sin sista termin ett examensarbete. Enligt de bedömningskriterier som tillämpas ska examensarbetet vara såväl vetenskapligt som skol- och yrkesrelevant. Examensarbetet bedöms av akademiska lärare och bedömningarna ligger till grund för betygsättningen av examensarbetena. Efter att examensarbetena betygsatts, kommenteras de godkända examensarbetena av personal inom för-, grund och gymnasieskolor, s.k. medreflektörer. I föreliggande paper undersöks ett 50-tal medreflektioner med utgångspunkt från tre frågeställningar: 1. Vad slags reflektioner förmedlas i medreflektörernas texter?; 2. Vilka likheter och skillnader finns mellan medreflektörernas kommentarer och de akademiska bedömningarna?; 3. Ger medreflektörernas verksamhet bidrag till kompetensutveckling och skolutveckling?
Lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad är en av Sveriges mindre lärarutbildningar och som ett led i högskolestyrelsens satsningar på lärarutbildningen har forskningsmiljön Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen (FULL) inrättats. Tre forskningsområden prioriteras inom lärarutbildningen:
I forskningsmiljön ingår hösten 2008 tolv disputerade forskare (varav en professor och två docenter) och tre doktorander. Miljön är mångvetenskaplig med företrädare för en rad ämnen, exempelvis matematik, statsvetenskap, historia, medie- och kommunikationsvetenskap, naturvetenskapens didaktik, lärande, pedagogik, sociologi och svenska. Yrkesverksamma lärare i skolor som lärarutbildningen samarbetar med är också involverade i sex ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt som finns inom forskningsmiljön.
Föreliggande forskningsrapport är ett resultat av arbetet inom forskningsmiljön. Den har kvalitetsgranskats antingen av forskningsmiljöns professor eller docenter, alternativt genom att den seminariebehandlats inom forskningsmiljön.
[Från förordet]
Eva Månsson och Anders Persson redovisar uppgifter om lärares psykosociala arbetsmiljö och ohälsa. De kopplar samman dessa uppgifter med skolans förändringar under de senaste 15 åren. Man har genomfört egna fallstudier och utifrån dessa pekar man på vad lärare själva beskriver som negativt i dessa förändringar för arbetsmiljön.
Den utbildningsvetenskapliga forskningen har ofta en normativ ton och lanserar idéer om hur skolan borde vara, hur undervisning borde bedrivas, hur människor borde lära och om hur skolor borde ledas. Utbildningsvetenskaplig forskning skulle tjäna på att vara mindre normativ och mer empirisk och analytisk. I doktorsavhandlingen En riktig rektor. Om ledarskap, genus och skolkulturer, som Josefin Brüde Sundin disputerade på vid Linköpings universitet i maj 2007, är en av poängerna just den icke-normativa ansatsen. Författaren gör sig inte till tolk för en eller annan idé om hur skolledare bör göra för att realisera statens skolmålsättningar, utan hon har nära följt skolledare (en i 19 månader och två i två månader) i syfte att ”fånga och förstå innebörden av och komplexiteten i att vara rektor” för att citera avhandlingens syfte och närmare bestämt låtit sig vägledas av tre frågor: Vad gör rektor i den vardagliga praktiken?; Hur gestaltar sig rektors ledarskap?; Varför ser rektors arbete och ledarskap ut som det gör?
Excessive generosity with information about one's private life or the private lives of others, known as ”oversharing”, appears to be an oft-noted phenomenon in the context of ”new” me- dia. I have previously studied this phenomenon in connection with mobile phone conversa- tions in public places. After having eavesdropped on, or maybe rather overheard, such con- versations more systematically, I offered a number of different explanations for the intimacy that occasionally results from these conversations: Were such mobile phone users to be re- garded as inconsiderate individualists, or as communicating exhibitionists, or as absorbed communicators? It is against this background that I am studying, in this paper, oversharing in the context of social media such as Facebook, and attempting to answer the question: What is it in ”social media” as media and in the communicative situation of the person using them that constitutes front- and backstage and the border dividing them? The paper consists of a com- parative analysis of face-to-face interaction and interaction in social media in which I use Goffman's terms ”front- and backstage” and ”expressions given and expressions given off.” The two forms of interaction are also compared based on Goffman's system model of com- munication, which consists of eight different system requirements and system constraints. The results of the comparison between face-to-face interaction and interaction in social media has to do with differences in the natures of the two forms of interaction. When it comes to the communicative situation in which social media users find themselves, it appears to be para- doxical: on the one hand, the users can present themselves in a highly controlled manner while, on the other hand, the risk of oversharing appears to be great.
Inom lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad har handledning och examination av lärarstudenternas examensarbete nyligen förändrats. Studenterna handleds nu i grupper av handledarpar, vilka i sin tur ingår i ett lag som coachas av en kollega. Examinationen av examensarbetena har också förändrats i och med att examinatorer som är externa i förhållande till handledningen införts. Vidare har nya bedömningskriterier utarbetats som skärpt de vetenskapliga kraven och tydliggjort kraven i fråga om examensarbetenas ämnesdidaktiska implikationer och skolverksamhetsrelevans. Slutligen har lärare, rektorer och andra aktörer i för-, grund- och gymnasieskolor engagerats som medreflektörer, vilka ger kollegiala kommentarer till lärarstudenternas examensarbeten. Föreliggande text syftar för det första till att beskriva detta nya sätt att handleda och examinera examensarbeten. För det andra syftar texten till att kritiskt reflektera över handledning och examination i ljuset av dels lärarutbildningens ovanligt spänningsfyllda karaktär, dels dess speciella studiekultur.
Hur kan det komma sig att en relativt stor andel lärare på en och samma gång är missnöjda med en rad arbetsvillkor och upplever att arbetet är meningsfullt? Varför är, med andra ord, många lärare nöjda med sin yrkesutövning som lärare samtidigt som de är missnöjda som anställda? Frågeställningarna har attackerats från flera håll med utgångspunkt från läraryrkets och skolans utveckling under de senaste 20 åren. Många lärare förefaller finna sitt yrkes mening i relationen med eleverna och i de nära arbetsvillkoren. Missnöjets källa förefaller å andra sidan vara förvandlingen av de nära arbetsvillkoren inom ramen för skolans utveckling under de senaste 10-15 åren, som bland annat resulterat i att lärarens roll som underordnad anställd betonats och att yrkesautonomin utmanats.
I antologibidraget visas att lärande, eller kanske snarare deltagande i olika former av utbildning, rättfärdigas på olika sätt beroende på om de som utbildas är barn eller vuxna. Rättfärdigandet sker genom retoriska konstruktioner av samhället som närmast kan ses som motsatser: barnens skolgång rättfärdigas genom att samhället konstrueras som en, åtminstone värdemässig, konstant; vuxnas deltagande i utbildning rättfärdigas å andra sidan genom att samhället konstrueras som en variabel i ständig och omvälvande förändring. Vad ska vi då ha en sådan kunskap om rättfärdigande av utbildning till? Framförallt kan den kunskapen användas i en kritisk reflektion över den idag ymniga utbildningsretoriken.
What makes a headmaster successful? And what does a successful headmaster do? This article presents some results from a research project - Successful school leadership in different school cultures - that aims to provide answers to these questions. The results derive from interviews, questionnaires, observations and pupils' essays, and comprise the criteria by which different parties involved in schools assess the success of headmasters. As with other research in this field, this article establishes that headmasters find themselves in tension fields that are constituted by the varied interests of the different parties involved in schools. These relationships are analysed with regard to three tension fields that affect Swedish schools today: between employer and employees; between pupils and adults; and between change and continuity. However, the work lives of headmasters isn't characterised by tensions only, but by alliances as well. Hence, headmasters' alliances with various other parties within the school are also analysed. These alliances are both a way of dealing with the tensions that headmasters meet on a daily basis, and a way of creating both success and a leadership based on the school culture. However, the general development trend that we find in Swedish schools, which lift the headmaster out of the school to become the last among superiors rather than the first among equals, constricts the latitude for more culture-specific school leadership.
This paper presents circuits for conversion from radix-2 signed-digit residue numbers to binary form. Four reverse converters for combined RNS/SD number systems based on different moduli sets are presented. Implementations are compared with respect to timing, area and area-delay products. Finite impulse response (FIR) filters are used as reference designs in order to evaluate the performance of RNS/SD processing in a typical DSP block using the suggested moduli sets.
Lärarutbildningen är en yrkesutbildning på vetenskaplig grund. I vårt paper undersöker vi vad det innebär att lära till lärare i samspelet och spänningarna mellan praxiskunskap, kvalitet och profession. Praxiskunskap är yrkets tysta kunskap som kommer till uttryck i bland annat undervisningspraktikens krav, skolans villkor och socialt relationsarbete. Kvalitet är föreställ- ningar om vad som är en god lärarutbildning och hur dessa tar sig uttryck i en extern styrning omvandlad till kvalitetsarbete. Där möts graden av måluppfyllelse, utbildningskvalitet och vetenskaplig kvalitet. Profession är en motsägelsefull konstruktion som i någon mening intar en mellanställning mellan praxiskunskap och kvalitet genom att förkroppsliga både yrkesmakt och uppdragsgivares styrning av yrkesutövare. Genom att relatera våra egna undersökningar av styrning, lärares yrkesutövning och villkor – t.ex. Perssons artikel Nöjda som lärare, missnöjda som anställda - skolexistens mellan mening och missnöje (2006) och Ranagårdens doktorsavhandling Lärares lärande om elever (2009) – till det konkreta kvalitetsarbete vi är involverade i inom lärarutbildningen i Halmstad vill vi försöka besvara två frågor: 1. Finns det gränser för extern styrning av och insyn i läraryrket och hur konstitueras de i så fall?; 2. Vad vinner och förlorar vi på att läraryrket avförtrollas?
1. Studies of aquatic environments have shown that community organisation may strongly affect ecosystem functioning. One common phenomenon is a change in nutrient level following a shift in the fish community composition. Although several hypotheses have been suggested, there is no consensus on which mechanisms are involved. Our study evaluated indirect effects of benthivorous fish on the biogeochemical processes at the sediment-water interface separately from direct effects caused by nutrient excretion or sediment resuspension.
2. We assigned field enclosures to three treatments representing typical pond communities; without fish, addition of approximately 10 small tench or addition of one large bream. After one summer, we monitored the water chemistry, benthic invertebrates and periphyton in the enclosures and sampled sediment cores for laboratory analysis of biochemical process rates (oxygen, phosphorus and nitrogen exchange between sediment and water, and denitrification rate).
3. Fish had strong negative effects on benthic invertebrates, but weaker effects on periphyton, organic content and porosity of the sediment. Moreover, there were significant positive fish effects on both phosphorus and nitrogen concentrations in the water. However, there were no general treatment effects on sediment processes that could explain the treatment effects on water chemistry in the enclosures.
4. Hence, overall treatment effects attenuated along the chain of interactions. We conclude that the observed effect of benthic fish on water chemistry was probably because of direct effects on nutrient excretion or resuspension of sediment. The similarity between bream and tench treatments suggests large niche complementarity despite their different habitat preferences.
The vertical positioning of benthic invertebrates should be a trade-off between the risky, but productive, sediment surface and the safer, but physiologically harsher, conditions deeper down in the sediment. This is because the foraging efficiency of benthic fish decreases with sediment depth, whereas the sediment surface is generally better oxygenated and has a higher resource quality than lower layers. We studied how two benthic fish predators, bream (Abramis brama) and ruffe (Gymnocephalus cernuus), affected the community composition and vertical distribution of benthos, and their indirect effects on algae and suspended material, in field enclosures. Whereas bream had significant effects on the density, composition and distribution of the benthos, ruffe had no such effects. The total benthos biomass in bream treatments was an-order of magnitude lower in the upper sediment layer (0-1 cm) and three times lower in the middle layer (1-3 cm) than in the controls, whereas there were no significant effects in the deepest layer (3-10 cm). Bivalves persisted in the deepest layer although their density was reduced in shallow sediment, whereas gastropods faced the risk of local extinction in the presence of bream. As indirect effects, small-bodied cladocerans, phytoplankton, periphyton and both organic and inorganic suspended material were higher in the bream treatments. We conclude that the impact of bream diminished substantially with increasing sediment depth, enabling invertebrates to survive in the sediment and to persist in the presence of bream. However, there were no indications of any group adjusting their vertical position behaviourally as a response to predation threat.