hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 14 av 14
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Arvidsson, Jessica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Sysselsättning och social rättvisa: En nationell registerstudie om 12 269 unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning2016Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kunskapen om övergången mellan gymnasiesärskola och arbetsliv för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning är begränsad. Varken välfärds- eller forskarsamhället har kunskap om vilken typ av sysselsättning som före detta elever i den svenska gymnasieskolan har efter skoltiden.

    Huvudsyftet med denna sammanläggningsavhandling är tredelat: att (a) öka kunskapen om vilka typer av sysselsättning som personer med intellektuell funktionsnedsättning har efter avslutad gymnasiesärskola, att (b) åskådliggöra mönster och faktorer (kön, förfluten tid sedan examen, utbildningsprogram, boendekommun samt föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå) som kan bidra till skillnader vad gäller typ av sysselsättning, samt att (c) skapa ett nationellt register som möjliggör kvantitativa analyser, longitudinella studier och utgör underlag för kvalitativa fördjupande studier av efter(sär)gymnasial sysselsättning. Avhandlingen innehåller fyra artiklar och en ramberättelse.

    Ett nationellt register, Halmstad University Register on Pupils with Intellectual Disability (HURPID) skapades utifrån information i slutbetygen från 12 269 tidigare elever i gymnasiesärskolan. Slutbetyg är allmänna handlingar som begärdes från kommunerna. HURPID samkördes med två nationella register: Longitudinell Integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier (LISA) och LSS-registret som innehåller information om insatser som beviljats enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Avhandlingen bygger på tvärsnittsstudier vilka ger en ögonblicksbild av den efter(sär)gymnasiala sysselsättningen under 2011 bland de personer som gått ut mellan 2001-2011. Frekvensanalyser användes för att beskriva studiepopulationens karaktäristika. Korstabeller och Pearson´s chi2-test användes för att analysera skillnader avseende typ av sysselsättning mellan olika grupper i studiepopulationen. Sambandet mellan avhandlingens beroende och oberoende variabler undersöktes med bivariata och multivariata logistiska regressionsanalyser.

    Analyserna visar att den största andelen (47%) av de unga har sin sysselsättning inom daglig verksamhet, 22,4% har ett förvärvsarbete, de flesta med någon form av lönesubvention; och 6,6% studerar. En betydande andel (24%) betecknas vara "någon annanstans" (inte i någon av de andra tre sysselsättningstyperna). Andelen unga vuxna i daglig verksamhet är lägre än förväntat och andelen som har ett förvärvsarbete är högre än förväntat. En oväntat stor andel tillhör kategorin "någon annanstans" och har inte daglig verksamhet, inte ett förvärvsarabete och studerar inte.

    Kön, typ av utbildningsprogram, hur lång tid som förflutit sedan examen, boendekommun och föräldrarnas utbildningsnivå samt geografiska härkomst är alla faktorer som påverkar vilken typ av sysselsättning som unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning har. Män som har gått ett nationellt program i gymnasiesärskolan och som tog examen mellan 2001-2006 är de som har störst sannolikhet för att ha ett förvärvsarbete. Personernas boendekommun har en viss oberoende effekt på typ av efter(sär)gymnasial sysselsättning och den totalt sett låga andelen flyttar i populationen antas förstärka betydelsen av vilken kommun de bor i. Unga vars föräldrar är lågutbildade har mer sannolikt ett förvärvsarbete eller tillhör kategorin "någon annanstans". De vars föräldrar är högutbildade har mer sannolikt en sysselsättning inom daglig verksamhet eller studerar (exempelvis på Komvux eller folkhögskola). De unga vars föräldrar är födda i ett utom-europeiskt land är med större sannolikhet studerande eller personer som tillhör kategorin "någon annanstans".

    Avhandlingens huvudresultat diskuteras i förhållande till ett teoretiskt ramverk om social rättvisa. Betydelsen av samhällets ansvar att främja alla medborgares möjlighet att vara och göra vad de har anledning att värdesätta betonas. Ett samhälle som främjar social rättvisa måste stödja människors möjligheter att oavsett funktionsförmåga kunna välja sysselsättning. Såväl den offentliga som den privata sektorn behöver tydligare betrakta personer med intellektuell funktionsnedsättning som en viktig resurs i samhället och på arbetsmarknaden; se dem som personer med förmågor som riskerar att döljas bakom kategorier, fördomar och föråldrade strukturer.

  • 2.
    Arvidsson, Jessica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Särskolan - och sen?2012Ingår i: Den 13:e forsknings- och utvecklingskonferensen HAB 2012, Örebro 17-19 april 2012: Fånga framtiden - möjligheter och hinder för ökad aktivitet och delaktighet, Örebro: Habiliteringens forskningscentrum, Habilitering och Hjälpmedel, Örebro läns landsting , 2012, s. 19-20Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: De senaste 20 årens utveckling med mer än en fördubbling av antalet elever i särskolan, höjda krav på arbetsmarknaden och en ökning av antalet personer som kategoriseras som funktionshindrade är troligen några av faktorerna bakom den kraftigt ökade efterfrågan på bl.a. daglig verksamhet (LSS). Tendensen verkar vara att många går direkt från gymnasiesärskolan till daglig verksamhet och därmed riskerar att isoleras i en roll som ”omsorgstagare”. Inlåsningseffekten i daglig verksamhet är betydande. Endast ett fåtal individer som beviljats daglig verksamhet bedöms gå vidare i någon form av anställning på arbetsmarknaden.

    Bristen på kunskap om livet efter gymnasiesärskolan, är betydande och den tidigare forskningen på området är mycket begränsad. Detta gäller särskilt systematisk kunskap om arbetsmarknaden och intellektuella funktionshinder. Som exempel kan nämnas att det idag inte finns några statistiska uppgifter kring hur stor andel av de som tar studenten från gymnasiesärskolan som sedan går vidare till daglig verksamhet respektive lönearbete. Vi känner inte heller närmare till vad som händer med de unga med gymnasiesärskolebakgrund som väljer bort den dagliga verksamheten till förmån för att försöka etablera sig den reguljära arbetsmarknaden. Dessutom saknas kunskap kring de framgångsfaktorer som leder till att personer med gymnasiesärskolebakgrund kan ta sig in, och bli kvar, på densamma.

    SYFTE: Att öka kunskaperna om övergången mellan skola och arbetsliv för personer med gymnasiesärskolebakgrund med särskilt fokus på faktorer som stärker deras position på arbetsmarknaden och möjliggör en anställning. 

    METOD: Delstudie ett är kvantitativ och baseras på registerstudier i två olika register (LSS och LISA). Genom en statistisk kartläggning belyses situationen för samtliga elever som gick ut gymnasiesärskolan mellan åren 2001 och 2011. Avhandlingen byggs upp av totalt två till tre delstudier där den inledande studiens resultat blir avgörande för följande delstudiers antal, omfattning och inriktning. Dessutom planeras longitudinella uppföljningar av populationen vart femte år. Uppskattningsvis kommer den första delstudien att omfatta drygt 17 000 personer.

    RESULTAT: Datainsamlingen i den första delstudien i forskningsprojektet ”Särskolan – och sen?” påbörjades i september 2011. Vi tidpunkten för konferensen HAB 2012 kommer de första resultaten i delstudie ett att kunna presenteras: hur stor andel av de elever som har gått ut gymnasiesärskolan i Sverige mellan 2001-2011 som finns i daglig verksamhet, hur många som har arbete, ev. skillnader mellan olika regioner och kommuner, ev. skillnader mellan könen etc.

    SLUTSATS: I samband med HAB 2012 kommer slutsatser från den första delstudien att presenteras.

  • 3.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Staland Nyman, Carin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Widén, Stephen
    Örebro universitet, Örebro, Sverige.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Efter(sär)gymnasial sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning - betydelsen av föräldrars utbildningsnivå och födelseland.2016Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Staland Nyman, Carin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Widén, Stephen
    Örebro universitet, Örebro, Sverige.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning – boendegeografiska skillnader2016Ingår i: Tidsskrift for velferdsforskning, ISSN 0809-2052, E-ISSN 2464-3076, Vol. 19, nr 3, s. 241-260Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I länder med starkt decentraliserat ansvar för välfärdstjänster kan skillnader mellan kommuner och regioner förväntas. I artikeln studeras om, och iså fall hur, efter(sär)gymnasial sysselsättning bland personer med intellektuell funktionsnedsättning varierar beroende på i vilken kommungrupp eller geografisk region de bor. Analyserna baseras på data från ett unikt register som inkluderar 12 269 avgångselever från gymnasiesärskolan i Sverige från åren 2001–2011.

    Resultaten visar att kommungrupp och region har en viss oberoende effekt på typ av efter(sär)gymnasial sysselsättning samt att andelen flyttningar överkommungränser som företas i studiepopulationen är få.

    Slutsatsen är att boendegeografiska variationer, som identifierats i andra delar av det svenska välfärdssystemet, också i viss utsträckning gäller efter(sär)gymnasial sysselsättning.

  • 5.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Staland-Nyman, Carin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Widén, Stephen
    Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Institutet för handikappvetenskap, Örebro universitet, Örebro, Sverige.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Intersectional perspectives on post-school occupation among young adults with intellectual disabilities in Sweden2016Ingår i: Journal of Intellectual Disability Research, ISSN 0964-2633, E-ISSN 1365-2788, Vol. 60, nr 7-8, s. 771-771Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: This study explores and analyses, from an intersectional perspective, the association between parents’ country of birth as well as their level of education and their children's type of occupation after graduating from Swedish upper secondary school for pupils with intellectual disabilities (ID).

    Method: This is a quantitative study based on three registers (HURPID, LSS, LISA). The analyses are based on logistic regression, interaction analysis and chi-square tests. The sample size was 12,269.

    Results: Children of less-educated parents tend to have paid employment and children of highly educated parents tend to participate in disability day programs. Parents’ country of birth and level of education affect the former pupils’ post-school occupation in different ways. The association between parents’ country of birth and former pupils’ occupation is modified by parents’ level of education.

    Conclusions: Knowledge and awareness of different background conditions among children graduating from upper secondary school for pupils with ID need to increase.

  • 6.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    I stort sett nöjda, men...: Brukarnas erfarenheter och framtida bedömningar av LSS-insatserna i Laholms kommun2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under hösten 2006 har Högskolan i Halmstad, på uppdrag av Laholms kommun, genomfört en brukarundersökning bland de kommuninvånare som tar del av insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). De totalt 183 brukarna som oktober 2006 hade LSS-insatser har getts möjligheten att besvara en enkät som berör fler områden av den dagliga tillvaron i Laholms kommun. Undersökningen har både syftat till att ge en nulägesbeskrivning samt en bild av önskningar och farhågor inför framtiden med avseende på de verksamheter som bedrivs på LSS-området i kommunen.

    Den grundläggande och viktigaste poängen med undersökningen är att belysa brukarnas egna upplevelser, erfarenheter och önskningar. En version av enkäten skickades ut till barn och ungdomar under 21 år och en annan sändes till vuxna över 22 år. Huvudresultaten i undersökningen presenteras nedan.

    • Av de totalt 183 utskickade enkäterna inkom 117 svar, vilket ger en total svarsfrekvens på 64 %.

    • Av dem som besvarat enkäterna är 53,4 % kvinnor/flickor och 46,6 % män/pojkar. Vid en uppdelning mellan barn/ungdomar och vuxna ser könsfördelningen ut enligt följande: Barn/ungdom: Flickor: 43,3 %, Pojkar: 56,7 % Vuxna: Kvinnor: 57 %, Män 43 %

    • Respondenternas erfarenheter och upplevelser av innehållet och utformningen av de insatser som man tar del av är över lag positiva. Detsamma gäller den hjälp och det bemötande man fått från flera olika personalkategorier samt det allmänna stödet och servicen i kommunen.

    • Kritiken som framkommer i enkätsvaren gäller främst brister i olika former av information. Kritiken berör både den faktiska förekomsten av information i allmänhet samt innehållet och omfånget av densamma i synnerhet. Kritik framkom även kring de otillräckliga insatser som några ansåg sig ha samt om den avstannade utveckling och snålhet som vissa av respondenterna anser råda i kommunen.

    • Särskilt i enkätsvaren från barn och ungdomar tecknas en bild av en relativt utbredd ensamhetsproblematik i kommunen. Hela 44,4 % i ålderskategorin 0-21 år säger att man inte har några vänner som man träffar och att man för det mesta är ensam.

    • De närmaste 5-10 åren behöver barnen och ungdomarna insatser som man inte tar del av idag. Detta gäller särskilt insatserna daglig verksamhet och boende för vuxna. Bland önskemålen inför framtiden återfinns små gruppbostäder, egna lägenheter och kooperativa boenden.

    • De närmaste 5-10 åren behöver de vuxna brukarna insatser inom de insatser som man tar del av idag. Man vill helt enkelt ha mer av de insatser som man har idag. Önskemålen gäller såväl boende som sysselsättning och övriga insatser.

  • 7.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Särskolan - och sen då?2015Ingår i: Intra, ISSN 1102-4143, Vol. 25, nr 3, s. 26-27Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vad händer efter gymnasiet för elever som gått ut gymnasiesärskolan? En unik studie från högskolan i Halmstad har kartlagt de fd eleverna och resultatet visar att uppfattningen om att eleverna per automatik hänvisas till daglig verksamhet inte stämmer.

  • 8.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Tideman, Magnus
    Widén, Stephen
    Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet, Örebro, Sweden.
    Upper secondary school – and then?2012Ingår i: Journal of Intellectual Disability Research, ISSN 0964-2633, E-ISSN 1365-2788, Vol. 56, nr 7-8, s. 709-709Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: The purpose of the study is to increase the knowledge about the transition from school to working life for pupils with intellectual disabilities. In addition the purpose is to identify factors which may play a role in strengthen their position on the labor market.

    METHOD: The first study is quantitative and based on the cross classification of a newly created register combined with two Swedish national registers. The statistical identification highlights the situation of all students who left upper secondary school for pupils with intellectual disabilities, during the period 2001-2011. The first study includes more than 17 000 people with intellectual disabilities.

    RESULTS AND CONCLUSIONS: At the time for the conference we will be able to present descriptive data for e.g. how many individuals who have passed upper secondary school between 2001-2011, how many who are in the daily activity programs and how many who have ordinary jobs outside daily activity. We will also be able to describe the situation based on factors such as differences between regions and municipalities, between the sexes, and between different upper secondary school programs, etc.

  • 9.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Widén, Stephen
    Örebro University, Örebro, Sweden.
    Staland Nyman, Carin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Post-School Destination—A Study of Women and Men With Intellectual Disability and the Gender-Segregated Swedish Labor Market2016Ingår i: Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities, ISSN 1741-1122, E-ISSN 1741-1130, Vol. 13, nr 3, s. 217-226Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Knowledge about people with intellectual disability (ID) and their connections to the labor market is scarce. The aim of this study was to describe and analyze the entry into and representation in the Swedish labor market for people with ID, discussed with a special focus on the gender perspective. This study included 2,745 individuals (30% women and 70% men) who graduated from Swedish upper secondary schools for pupils with intellectual disability (USSID) in the 2000s, and who were defined as employees in 2011. Graduation data from 2001 to 2011 were analyzed in relation to employment data from 2011 and adjusted for gender, graduation year, and educational program. Results show that men who attended a national USSID program and graduated between 2001 and 2006 were the most likely group to have a job. The authors conclude that the gender differences in the Swedish labor market are more clearly pronounced among women and men with ID in relation to employment rate, wage levels, and professions than in the general population. Education, welfare-services, and interventions specifically targeted to meet the needs of people with ID have to develop in more gender-sensitive ways. © 2016 International Association for the Scientific Study of Intellectual and Developmental Disabilities and Wiley Periodicals, Inc.

  • 10.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Widén, Stephen
    Örebro University, Örebro, Sweden.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    New labour market - old gender roles: working life after school for young adults with intellectual disability in Sweden2014Ingår i: JARID: Journal of applied research in intellectual disabilities, ISSN 1360-2322, E-ISSN 1468-3148, Vol. 27, nr 4, s. 373-373Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: Taking a gender perspective, this study explores and analyzes the labour market situation for 2745 gainfully employed men and women with an educational background in the Swedish upper secondary school for pupils with intellectual disability (ID).

    Method: This quantitative register study is based on the cross-classification of a newly created register and a two additional Swedish national registers. The analyses are based on logistic regression and chi-square tests.

    Results: Those who are employed after upper secondary school for pupils with ID are 70.8% men and 29.2% women. Both the road to work and the situation at work differs between men and women. Small private companies are the main employers in general, and for women the public sector is also a major employer. Men and women are mainly employed in traditionally “male” and “female” occupations. Also, salary levels and additional support from the welfare system differs between the sexes and within the different educational programs.

    Conclusion: Traditional gender roles of the labour market are clearly manifested among the people included in the study. Questions about the gender structure of the Swedish labour market and the impact of educational background on wage labour will be discussed.

  • 11.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Widén, Stephen
    Institution of Health and Medicine, Swedish Institute for Disability Research, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Post-school options for young adults with intellectual disabilities in Sweden2015Ingår i: Research and Practice in Intellectual and Developmental Disabilities, ISSN 2329-7018, Vol. 2, nr 2, s. 180-193Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to examine life after school for young adults with intellectual disabilities in Sweden. It identifies a snapshot of the post-school destination in 2011 of students of Swedish Upper Secondary Schools for Pupils with Intellectual Disability (Special Secondary Schools), who graduated between 2001 and 2011. This national registry study used personal identification numbers to link data for about 12,269 former students in the Halmstad University Register on Pupils with Intellectual Disability with data about labour market participation and service provision under the Swedish disability legislation (Swedish LSS Act, 1994). Results showed that the largest proportion (47%) of former students participated in disability day programs, known as “daily activities”; 22.4% were employed, most with some type of wage subsidy; and 6.6% participated in various types of further education programs. A sizeable group (24%) were described as being “elsewhere”, not engaged in employment, education, or disability day programs. The type of post-school occupation is associated with gender, the type of educational program undertaken at secondary school, and age. The authors found a high risk of young people with intellectual disabilities falling through safety-net welfare or post-school participation provisions. Even in a country such as Sweden, which has comprehensive post-school programs, almost a quarter of young adults with intellectual disabilities were socially excluded, without education, disability day programs, or employment. © 2015 Australasian Society for Intellectual Disability

  • 12.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Widén, Stephen
    Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro Universitet, Örebro, Sverige.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Upper secondary school – and then?: About young adults with an educational background in the upper secondary special school and the transition to work2013Ingår i: NNDR2013 – 12th Research Conference Nordic Network of Disability Research: May 30–31, 2013 in Turku, Finland: Abstract Book, Turku: Finnish Society for Disability Research , 2013, s. 17-17Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this ongoing study is to identify and analyze former pupils ́ relationship to the labor market after the graduation from the Swedish upper secondary school for pupils with intellectual disabilities. The study includes 10,517 former pupils who graduated between 2001-2010 and describes the former pupils ́ relation to the labor market as it was in 2010. The study is based on the cross classification of a newly created register combined with two Swedish national registers from Statistics Sweden and the Swedish National Board of Health and Welfare. One of the preliminary results from this study is that the assumption, presented in media as well as in previous research that the majority of the current pupils are going directly from school to the municipal or private organized daily activities do not seem to match reality. Our results indicate that 48% of the total population were in daily activities in 2010 and 20% of the total population were defined as “in paid work” during the same year and the actual picture of what the former pupils do after they have graduated from upper secondary school for pupils with intellectual disabilities is much more complex than the assumed. Analyses on the current data that are carried out at the moment will be presented at the NNDR-conference.

  • 13.
    Bengtsson, Hans
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Centrum för studier av politik, kommunikation och medier (CPKM).
    Arvidsson, Jessica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Dagens och morgondagens LSS-boende: Rapport från en FoU-cirkel i Skåne2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport behandlar frågor som rör dagens och morgondagens boende för målgrupper inom LSS. Handläggare och chefer från åtta kommuner i Skåne som arbetar med dagens boende eller ansvarar för planering och utveckling av boendeformer har i en FoU-cirkel diskuterat problem och möjligheter inför framtiden. Deltagarna har identifierat och lyft viktiga frågeställningar att arbeta vidare med ute i kommunerna för att möta brukarnas behov och önskemål

  • 14.
    Urbas, Anders
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Mineur, Therése
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Arvidsson, Jessica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Valfrihetssystem inom primärvården och personer med intellektuell funktionsnedsättning – en kunskapsöversikt2015Ingår i: Nordisk Administrativt Tidsskrift, ISSN 0029-1285, nr 2, s. 18-36Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I Sverige trädde Lagen om valfrihet (LOV) i kraft 1 januari 2009 och 2010 blev det obligatoriskt för landstingen/regionerna att införa valfrihetssystem inom hälso- och sjukvårdens primärvård. Valfrihetssystemet innebär att vårdgivare (offentliga och privata) har rätt att etablera sig inom primärvården med offentlig ersättning och att medborgarna har rätt att välja vårdgivare. Syftet är att vårdgivarna ska konkurrera om medborgarna vilket ska leda dels till ökat individuellt inflytande, dels till ökad kvalitet och effektivt inom välfärdssektorn. I denna artikel avrapporteras en kunskapsöversikt på temat valfrihetssystem inom primärvården och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Insamling av material har skett genom sökningar i databaser (28st), granskning av rapporter och utvärderingar (22st) och kontakter med forskare på området (9st). Slutsatsen av översikten är att tematiken valfrihetssystem inom primärvården och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning är outforskad. © Nordisk Administrativt Tidsskrift

1 - 14 av 14
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf