Resultaten från Eurobarometern visar att svenskarna är relativt kunniga och teknikoptimistiska om man jämför med övriga Europa. Svenskarna är mer positiva till röd genteknik (medicinska tillämpningar och gendiagnostik) än till grön (lantbruks- och matorienterad) genteknik. Generellt sätt är attityderna något mer positiva år 2002 än 1999. Båda åren har svenskarna mer positiva attityder till både genteknik och bioteknik än EU i genomsnitt. Genmodifierade livsmedel är dock en tillämpning av genteknik som svenskarna är klart negativa till. Mindre än hälften av intervjupersonerna skulle köpa eller äta genförändrade livsmedel, och för flera situationer ligger andelen så lågt som under en fjärdedel. Det som i högst grad lockar är miljörelaterade situationer. Jämfört med genmodifierad mat är intervjupersonerna betydligt mer positiva till terapeutisk kloning av stamceller. Svenskarna är även här mer positivt inställda än övriga EU-medborgare. När det gäller genetisk integritet – bl a vad gäller Försäkringskassans möjlighet att få tillgång till människors genetiska information – är svenskarna tvärtom mest skeptiska i Europa. Om en genteknisk tillämpning bedöms som riskfylld eller inte spelar så gott som ingen roll för vilken bedömning man som individ gör vad gäller om tillämpningen ska uppmuntras eller inte. Det är i stället nyttan och den moraliska acceptansen som avgör – men en viktig förändring är att nytta, som år 1999 var hälften så betydelsefull som moralisk halt, år 2002 har samma förklaringskraft som moral. Detta får ses som ett tecken på att den existentiella nimbusen kring genteknik är på väg att avta. Resultaten från medieanalysen bekräftar att gentekniken blivit en nyhet som andra nyheter. Den är varken lika kontroversiell eller mystisk som tidigare. Under början av 1990-talet fokuserar bevakningen på medicinska tillämpningar. Mot slutet av decenniet är det genmodifierad mat och det klonade fåret Dolly som dominerar bevakningen, något som leder till att mängden kritiska och kontroversiella artiklar ökar. Under de tre första åren av 2000-talet skiftar fokus igen, och den här gången är det stamcellsforskningen som är i fokus. Intresset för ekonomiska aspekter av gentekniken ökar samtidigt vilket, tillsammans med de höga förväntningarna på stamcellsforskningen, leder till en betydligt mer positiv och neutral bevakning.
This is the fifth in a series of Eurobarometer surveys on biotechnology and the life sciences. The surveys have been conducted in 1991, 1993, 1996, 1999 and in 2002. The survey is based on a representative sample of 16 500 respondents, approximately 1 000 in each EU member state (see report for exceptions). Survey design and analysis was conducted by an international research group ‘Life Sciences in European Society’ supported by DG Research. In a year when many European countries are involved in public discussions on aspects of biotechnology, this survey stands as a contribution to the informed debate.
The Eurobarometer on Biotechnology (46.1) was conducted during October and November 1996. The survey conducted in each EU (European Union) country used a multi-stage random sampling procedure and provided a statistically representative sample of national residents aged 15 and over. The total sample within the EU was 16,246 respondents (about 1,000 per EU country). The survey questionnaire was designed by the authors as part of a larger study involving the comparative analysis of public perceptions, media coverage and public policy in relation to biotechnology from 1973 to the present.