hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 6 of 6
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Gilljam, Britt-Mari
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad. Region Halland, Halmstad, Sweden.
    Nygren, Jens
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Ruland, Cornelia Maria
    The Centre for Shared Decision Making and Collaborative Care Research (CSDM), Oslo University Hospital, Oslo, Norway & University of Oslo, Oslo, Norway.
    Nordby-Bøe, Trude
    The Centre for Shared Decision Making and Collaborative Care Research (CSDM), Oslo University Hospital, Oslo, Norway.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Redesign and Validation of Sisom, an Interactive Assessment and Communication Tool for Children With Cancer2016Inngår i: JMIR mhealth and uhealth, E-ISSN 2291-5222, Vol. 4, nr 2, artikkel-id e76Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Children with cancer undergo intensive and long treatment periods that expose them and their families to a number of difficult physical, mental, and social challenges. Empowering children by actively involving them in their care can help them to cope with these challenges. It can, however, be difficult for children to be involved and talk about their illness experiences in a "traditional" conversation with health care professionals, especially for younger children. Sisom (Norwegian acronym "Si det som det er" or "Tell it how it is") is an interactive computer-based assessment and communication tool to give children (aged 6-12 years) with cancer a "voice" in their care. Because of technological advances and widespread use of mobile devices Sisom had to be redesigned to better meet the needs of children of today.

    OBJECTIVE: To redesign Sisom for use on mobile devices and to validate and adapt it for use in a Swedish population of children with cancer.

    METHODS: A user-experience design was used. Content adaptation included forward-backward translation by Swedish and Norwegian translators. Healthy children (n=5), children with experiences of cancer treatment (n=5) and their parents (n=5), and pediatric nurses (n=2) were then involved in culturally adapting Sisom to the Swedish context. The iterative low- and high-fidelity evaluation was supported by a think aloud method, semistructured interviews, and drawings to capture children's views of Sisom. The redesign and evaluation continued until no further changes or improvements were identified by the participants or the researchers.

    RESULTS: Children, parents, and pediatric nurses offered many suggestions for improvements to the original version in terms of content, aesthetics, and usability of Sisom. The most significant change that emerged through user input was a modification that entailed not using problem-focused statements in the assessment items. The parents and pediatric nurses considered the revised assessment items to be general and less diagnosis specific. The evaluation of aesthetics resulted in brighter colors and more positive and exciting details in the animations. The evaluation of usability included improvements of the verbal instructions on how to navigate in Sisom 2, and also that the answers to assessmentitems in Sisom 2 should be saved to provide the children with the option to pause and to continue answering the remaining assessment items at a later stage.

    CONCLUSIONS: Overall, this paper describes the process of using user-experience design with children in order to redesign and validate an interactive assessment and communication tool and how the outcomes of this process resulted in a new version, Sisom 2. All participants confirmed the usability and qualities of using the final version. Future research should be directed toward the implementation of Sisom 2 in clinical practice and to evaluate outcomes from individual and organizational levels.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Gilljam, Britt-Mari
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Barns delaktighet i pediatrisk vård – perspektiv, erfarenheter och möjligheter till förändring utifrån barn med långvarig sjukdom2020Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det senaste decenniet har patientens delaktighet fått en allt större uppmärksamhet i forskning, riktlinjer, lagar och klinisk vård. Men många barn känner sig inte delaktiga i sin vård. Vårdpersonal och föräldrar talar ofta över huvudet på barn och ofta förstår barnen inte vad de vuxna pratar om. Barn har också svårt att själva uttrycka sig verbalt i vårdsituationer. Det saknas studier som undersöker långvarigt sjuka barns perspektiv på främjande faktorer för barns delaktighet i vården. Det saknas också användarvänliga svenska validerade verktyg och frågeformulär där barn självständigt kan uttrycka sig och interagera med vårdpersonal, för att mäta barns delaktighet och för att tillämpa delaktighet praktiskt i vården. Både patientlagen och lagen om Förenta nationernas barnkonvention deklarerar att alla barn har rätt att vara delaktiga i sin vård. Denna rättighet behöver överföras till praktisk handling och både vårdpersonal och hälso- och sjukvården som organisation behöver utvecklas.

    Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen var att utforska barns perspektiv på delaktighet i sin vård, hos barn med långvarig sjukdom och att utveckla och validera verktyg och instrument för att stödja pediatriska verksamheter i tillämpning av barns delaktighet.

    Metod: I delstudie I användes en konstruktivistisk grundad teori för att utforska barns perspektiv, erfarenheter och önskemål om delaktighet samt främjande faktorer för att öka barns delaktighet. Datainsamlingen skedde genom intervjuer och fokusgrupper med barn med reumatisk sjukdom. I delstudie II användes en konvergent parallell mixad metod för att undersöka om det digitala kommunikationsverktyg Sisom påverkade delaktigheten hos barn med cancer under läkarbesök. I delstudie III användes en participatorisk design där det digitala kommunikationsverktyg Sisom vidareutvecklades och validerades i en svensk kontext. Metoden som användes var iterativ utvärdering genom low- and high-fidelity med friska barn och barn med cancer som deltagare. I delstudie IV användes en instrumentutvecklings design för att utveckla, validera och psykometriskt testa ett frågeformulär om barns delaktighet i vården. I studien deltog friska barn och barn med olika långvariga sjukdomar i utvecklingsarbetet.

    Resultat: I delstudie I framkom kärnkategorin Att släppa rädsla och osäkerhet öppnar för tillit och delaktighet med Att omges av trygga relationer och miljöer och Att bli stärkt och att få stöd för att kunna vara delaktig som tillhörande koder från den fokuserade kodningen. Dessa koder framkom från med barn med långvarig sjukdom som främjande faktorer för barns delaktighet i vården. Det kvalitativa resultatet i delstudie II visade att barns delaktighet ökade vid användning av det digitala kommunikationsverktyget Sisom. Det kvantitativa resultatet visade att läkarna tilltalade barnen oftare och att barnen talade något mer. I delstudie III utvecklades Sisom, tillsammans med barn, till ett användarvänligt digitalt verktyg på svenska. Verktyget utvecklades från problem fokuserat till salutogenetiskt och påståenden ändrades till frågor. Frågeformuläret (ChiPaC) som utvecklades i delstudie IV resulterade i ett frågeformulär där barn själva kan uttrycka sin uppfattning av delaktighet. Statistiska beräkningar resulterade i en faktoranalys med en fyra-faktorlösning, där 12 frågor inkluderades som förklarade 59,47 % av variansen. De fyra faktorerna benämndes: Att få vara med, Att lita på personalen, Att ta kontroll och Att förstå information. Intra Class Correlation visade stark och måttlig samstämmighet mellan sex av frågorna, svag samstämmighet mellan fem frågor och otillräcklig på en. Chronbach´s alpha beräknades till 0,76. 

    Konklusion:  Främjande faktorer för barns delaktighet i sin egen vård vid långvarig sjukdom är trygga relationer och miljöer samt att få stöd i att kunna vara delaktiga. Det digitala kommunikationsverktyget Sisom möjliggör för barn 6–12 år med långvarig sjukdom att självständigt uttrycka sina uppfattningar om hur de mår och sina upplevelser kring sin situation. Sisom främjar också barns delaktighet i form av att de blir lyssnade till, får uttrycka sina åsikter och synpunkter samt får dessa beaktade i samtal med vårdpersonal. Frågeformuläret ChiPaC visade tillfredställande psykometriska egenskaper för att kunna användas vid utvärdering av barns delaktighet i vården. Sisom och ChiPaC utvecklades från barns perspektiv med barn med långvarig sjukdom och friska barn som medaktörer.  Denna avhandling bidrar även till kunskap om hur barn med långvarig sjukdom kan engageras som medaktörer i forskning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Gilljam, Britt-Mari
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Arvidsson, Susann
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Nygren, Jens M.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Child participation in health care (ChiPaC)—Development and psychometric evaluation of a self‐report instrument for children's participation in health care2020Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 29, nr 1-2, s. 107-118Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims and objectives: To develop and evaluate the psychometric properties of a self‐report instrument measuring 6‐ to 12‐year‐old children's own experiences of participation in health care.

    Background: Validated measures to evaluate children's participation in health care can play a critical role in strategic work towards supporting children's participation at an individual level and in working towards quality improvements at an organisational level. There are, however, no available instruments to achieve this.

    Methods: An instrument development design was used, together with the TRIPOD checklist. Item construction was based on research about children's perspectives on participation in health care and Shier's model for participation. The face and content validity was evaluated by 14 healthy children, 9 paediatric nurses and 8 children with different diseases. The construct validity, internal consistency and stability reliability were evaluated based on data from 138 children visiting a paediatric clinic.

    Results: The testing of the face and content validity resulted in an instrument with child‐friendly language, additional instructions and visual attractive presentation. The principle component analysis resulted in the four‐factor solution: “To be included,” “To trust professionals,” “To take control,” and “To understand information.” Internal consistency and intraclass correlation coefficients were acceptable.

    Conclusion: We conclude that the child participation in health care (ChiPaC) instrument has adequate reliability and validity when used to evaluate children's participation in health care. The involvement of children in the development of ChiPaC resulted in a brief, colourful and user‐friendly instrument for use in paediatric health care.

    Relevance to clinical practice: This new questionnaire, ChiPaC, is adapted for children between 6–12 years measuring participation in health care from a child perspective. ChiPaC can be used in the practical work of supporting individual children's participation in health care as well as in the strategical work towards quality improvements on an organisational level.

    What does this paper contribute to the wider global clinical community?

    • The instrument provides a contribution for the practical implementation of the Convention on the Rights of the Child in health care.
    • The high degree of involvement of children in the development of the instrument resulted in a brief, colourful and user‐friendly instrument that can be used in paediatric health care.
    • The instrument can play a critical role in the practical work of supporting individual children's participation in health care as well as in the strategical work of quality improvement on an organisational level.
  • 4.
    Gilljam, Britt-Mari
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Arvidsson, Susann
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Nygren, Jens
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Involving Children with Juvenile Idiopathic Arthritis in Health-Related Research – Why and How?2015Inngår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 74, nr Suppl. 2, s. 1312-1312Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Children with severe Juvenile idiopathic arthritis (JIA) are exposed to care situations and harsh treatments such as intra-articular corticosteroid injections (1). In order for these children to feel confidence, it is important they understand and feel they have control over the situation. To support the wellbeing of these children and their involvement in care, it is important to investigate their views of the care process and their everyday life (2).

    Objectives: The purpose of this study is to describe our experiences of using different activities and techniques during interviews with children with JIA.

    Methods: Children (n=23) from two rheumatic pediatric clinics in Sweden, age 8 - 17, diagnosed with JIA since at least two years were interviewed individually or in focus groups. All interviews focused on experiences and preferences of participating in care situations. Among the younger children, age 8 - 12, we used activities such as sentence completion, to express three wishes, draw and tell, and role-play with Barbie dolls. Among the older ones, age 13 – 17, we used sentence completion, to express three wishes and post-IT tabs for brainstorming and subsequent discussion. During all interviews we used open-ended questions.

    Results: Sentence completion and three wishes were two weak techniques for most of the children regardless of age. The younger children often responded to these techniques with silence or responses like “I don't know”. The older children responded with intense reflection and thinking, and predominately came up with one wish only. Techniques that were powerful in activating discussions were draw and tell and role-play with Barbie dolls for the younger children. Using Post-IT tabs and discussions was a good starter for discussions for the older children in focus groups.

    Conclusions: There is reason to reflect on what techniques researchers use when interviewing children, as the prospects of capturing children's perspectives in research is largely dependent on the researcher's ability to engage children in the interview situation. Different interview methods should be used depending on the age of the informants, the purpose of the investigation, and the capabilities, such as the health status, of the child. In this study, we experienced that the participants ability to express their experiences and preferences can be facilitated with practical techniques, like drawing and role-play with Barbie dolls for younger children and Post-IT tabs for children in older age groups.

    References:

    Bertilsson L. Andersson-Gäre B. Fasth A. Forsblad-d'Elia H. A 5-year prospective population-based study of juvenile chronic arthritis: onset, disease process, and outcome. Scandinavian journal of rheumatology 2012; 41(5): 379-382.

    Coyne I. Hayes E. Gallagher P. Regan G. Giving children a voice: investigation of children's experiences of participation in consultation and decision-making in Irish hospitals. Office of the Minister for Children 2006; 3576.

    Acknowledgements: Thanks to: The Swedish Rheumatic Foundation, Stig Thunes Foundation and Norrbacka Eugenia Foundation.

    Disclosure of Interest: None declared

  • 5.
    Gilljam, Britt-Mari
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Arvidsson, Susann
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Nygren, Jens
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Promoting participation in healthcare situations for children with JIA: a grounded theory study2016Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 11, artikkel-id 30518Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Children’s right to participate in their own healthcare has increasingly become highlighted in national and international research as well as in government regulations. Nevertheless, children’s participation in healthcare is unsatisfactorily applied in praxis. There is a growing body of research regarding children’s participation, but research from the children’s own perspective is scarce. The aim of this study was thus to explore the experiences and preferences for participation in healthcare situations among children with juvenile idiopathic arthritis (JIA) as a foundation for creating strategies to promote their participation in pediatric healthcare. Twenty children, aged 8 to 17 years, with JIA were interviewed individually and in focus groups. In order to increase the children’s opportunities to express their own experiences, different interview techniques were used, such as draw-and-tell and role play with dolls. The analysis was conducted with a constructivist grounded theory. The result explores children’s perspective of influencing processes promoting their participation in healthcare situations. The core category that emerged was, “Releasing fear and uncertainty opens up for confidence and participation,” and the categories related to the core category are, “surrounded by a sense of security and comfort,” and “strengthened and supported to become involved.” In conclusion, the knowledge gained in this study offers new insights from the perspective of children themselves, and can constitute a valuable contribution to the understanding of necessary conditions for the development of specific interventions that promote participation among children in healthcare situations.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Gilljam, Britt-Mari
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Region Halland, Halmstad Hospital, Halmstad, Sweden .
    Nygren, Jens M.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Arvidsson, Susann
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Impact of an eHealth service on child participation in pediatric oncology care – a quasi-experimental study2020Inngår i: Journal of Medical Internet Research, ISSN 1438-8871, E-ISSN 1438-8871Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background: There is a shortage of electronic Health (eHealth) services for children 6-12 years old, which promotes their participation in healthcare. Children with long-term diseases want to be more involved in their healthcare, and have the right to receive information, to be listened to, to express their opinions and to participate in decision-making in healthcare.

    Objective: The aim of this study was to investigate children’s participation during appointments with pediatricians at pediatric oncology clinics, with or without the use of the eHealth service Sisom.

    Method: A quasi-experimental design with mixed methods was used. Twenty-seven appointments with pediatricians for 14 children aged 6-12 years (mean 8.3) with a cancer diagnosis were filmed and analyzed. The intervention group consisted of children who used an eHealth service prior their appointments with pediatricians at a pediatric oncology clinic and the control group consisted of children during their appointments with pediatricians at four other pediatric oncology clinics. The data from the observations from the films were analyzed with quantitative and qualitative analysis. The quantitative analysis included manual calculations of how many times the pediatricians spoke directly to the children, of the proportion of the appointment time that the children were talking and their levels of participation. The qualitative analysis included directed content analysis included observations of the video films to assess the children´s levels of participation manifested themselves.

    Results:  A greater proportion of what the pediatrician said in the intervention group was addressed to the child than occurred in the control group, but the proportion of the appointment time the children talked was almost the same for both the intervention and the control groups. The levels of participation corresponded to the first three levels of Shier´s participation model: Children were listened to, Children were supported to express their views and Children´s views were taken into account. The results showed an increased level of the children´s participation in the intervention group. Several codes were found about information, which did not fit into any of the existing categories, and a new category was thus formed: Children received information. Situations were also identified where children were actively excluded from participation; these were presented as negative codes.

    Conclusions: This study shows that the eHealth service Sisom can increase children´s participation during appointments with healthcare professionals. Future research should focus on evaluating outcomes on individual and organizational levels and in different healthcare contexts. © The authors. All rights reserved

1 - 6 of 6
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf