Svensk primärvård står inför stora utmaningar med en åldrande befolkning och ett ökat antal personer som vårdas i hemmet (Landers et al., 2016). Digital teknik implementeras med förhoppning om att förbättra kommunikationen mellan vårdpersonal och underlätta möjligheterna till egenvård och tillgänglighet för patienter (Socialstyrelsen, 2021). Tidigare studier visar att användningen av digital teknik kan förändra det professionella landskapet (Petersson, 2020) och påverka arbetsmiljö och arbetets innehåll (Ertner, 2019). Trots att teknik som implementeras inom vården bör vara anpassad till hälso- och sjukvårdspersonalens arbete och värderingar (Palmer et al., 2019; Reed et al., 2019) är sjuksköterskor sällan involverade i beslut kring utformning eller implementering av ny teknik (von Gerich et al., 2022). Det behövs mer kunskap om hur digitaliseringen kan ske i samproduktion med sjuksköterskor och utformas så att en god arbetsmiljö bibehålls.
Presentationen syftar till att beskriva sjuksköterskors arbete och arbetsmiljö inom hemsjukvården och hur dessa kunskaper kan användas vid utvecklingen och implementeringen av framtida digital teknik.
Individuella semi-strukturerade intervjuer har genomförts med 20 sjuksköterskor som arbetar på vårdcentral och inom hemsjukvård i två halländska kommuner. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys (Hsieh & Shannon, 2005). Implementeringsteoretiska ramverk används för att undersöka hur kunskapen kan inkorporeras vid innovation och implementering av digitala tekniker inom vårdverksamheter (Nilsen, 2015).
Preliminära resultat kommer att presenteras vid konferensen.
Referenser
Ertner, S. M. (2019). Enchanting, evoking, and affecting: the invisible work of technology implementation in homecare. Nordic Journal of Working Life Studies, 9(S5), 33-47.
Hsieh, H.-F., & Shannon, S. E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis. Qualitative health research, 15(9), 1277-1288.
Landers, S., Madigan, E., Leff, B., Rosati, R. J., McCann, B. A., Hornbake, R., MacMillan, R., Jones, K., Bowles, K., Dowding, D., Lee, T., Moorhead, T., Rodriguez, S., & Breese, E. (2016). The Future of Home Health Care: A Strategic Framework for Optimizing Value. Home Health Care Management & Practice, 28(4), 262-278.
Nilsen, P. (2015). Making sense of implementation theories, models and frameworks. Implementation science : IS, 10(1), 53-53.
Palmer, V. J., Weavell, W., Callander, R., Piper, D., Richard, L., Maher, L., Boyd, H., Herrman, H., Furler, J., & Gunn, J. (2019). The Participatory Zeitgeist: an explanatory theoretical model of change in an era of coproduction and codesign in healthcare improvement. Medical humanities, 45(3), 247-257.
Petersson, L. (2020). Paving the way for transparency: How eHealth technology can change boundaries in healthcare Lund University].
Reed, J. E., Howe, C., Doyle, C., & Bell, D. (2019). Successful healthcare improvements from translating evidence in complex systems (SHIFT-Evidence): simple rules to guide practice and research. International journal for quality in health care, 31(3), 238-244.
Socialstyrelsen. (2021). E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2021. Uppföljning av den digitala utvecklingen i socialtjänsten och den kommunala hälso-och sjukvården.
von Gerich, H., Moen, H., Block, L. J., Chu, C. H., DeForest, H., Hobensack, M., Michalowski, M., Mitchell, J., Nibber, R., & Olalia, M. A. (2022). Artificial Intelligence-based technologies in nursing: A scoping literature review of the evidence. International Journal of Nursing Studies, 127, 104153.