hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 30 av 30
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aldrin, Emilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Davidsson, Helén
    Gustafsson, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Langeblad, Michelle
    Pagoldh, Maria
    Trulsson, Julia
    Vikström, Lisa
    Socioonomastiska perspektiv på personnamn, djurnamn och företagsnamn: fem smärre studier2017Ingår i: Ortnamnssällskapet i Uppsala årsskrift, ISSN 0473-4351, s. 5-13Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This article presents five undergraduate dissertations in socio-onomastics written by students from Halmstad University in 2016 and presented during a visit to the Department of Scandinavian Languages, Scandinavian Onomastics, at Uppsala University in 2017. Two of the dissertations deal with personal names (a social constructionist approach to personal names in children’s literature, and perceptions of name and identity among senior citizens). Two others focus on animal names in contemporary times (a gender analysis of names of horses, and a comparative analysis of names within different dog breeds). The last undergraduate dissertation concerns the process of naming companies. 

  • 2.
    Aldrin, Emilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Gustafsson, LinneaHögskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.Löfdahl, MariaInstitutet för språk- och folkminnen, Göteborg, Sverige.Wenner, LenaInstitutet för språk- och folkminnen, Göteborg, Sverige.
    Innovationer i namn och namnmönster: Handlingar från NORNA:s 43:e symposium i Halmstad den 6–8 november 20132015Proceedings (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Innovations in names and name patterns was the theme of a Nordic Symposium held in Halmstad in November 2013. The symposium was arranged by Halmstad University in collaboration with NORNA. The proceedings present 20 symposium papers. They offers insights into names in multicultural environments, changes in the gender marking of first names, introduction of new names in the Swedish name day calendar, the role of names in literature, as well as emergence of new name patterns in place names, personal names, names of animals, planes, ships etc. The proceedings cover a large time span from iron age to contemporary time and deal with names from different Nordic countries as well as Germany. Several articles also present new theories and methods within the field of onomastics.

  • 3. Gustafsson, Linnea
    A Reinterpretation of Male and Female First Names in Sweden: Some Socio-Ideological Changes and some Linguistic Traits Relevant to a Reinterpretation of the Swedish Name Law2012Ingår i: Onoma, ISSN 0078-463X, E-ISSN 1783-1644, Vol. 47, s. 101-117Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article I will discuss the change in the interpretation of the part of the Swedish name law (§34) that deals with inappropriate names. The discussion that I intend to run has its origins both in a societal context and in a linguistic perspective. First I will provide a background to the societal changes that may affect the name practice and the Name Law. Have the last 10 years of gender equality and social changes influenced the perception of the first names that are in use? Have the last decade of equality aspirations left traces among the Swedish first names? If this is the case, are there any similar changes in other linguistic areas? Regarding the convention of general language it is the language users themselves who decide what is acceptable and correct, but there are many social forces pulling in different directions, and the acceptance of some groups is always more important than others. But unlike general language the use of personal names is regulated by law, which means that the changes are easier to follow. It is also a choice that is more planned than the use of a temporary word as a name is closely associated with an identity. The kind of first names that I have chosen to study is the gender-neutral names. On the whole it can be said that the period that a name is a unisex name is relatively short. It solidifies often quite fast and is perceived as either a girl’s name or a boy’s name. The socio-ideological equality debate has, in recent years, found nourishment in a queer theoretical approach which questions the existing norm. For many young people, it is obvious that the notion of sex can also be based on social variables. An analysis of the name law of 1983 shows that the impact has not been as transformative for the first names as the previous Name Law was. Meanwhile, the reinterpretation of the existing law has amended the view of first names. There are two ways to explaining the increase in unisex names in Sweden. Either the parents are accepting unisex first names that are not gender-specific, or it is a name fashion that is supported by the names of the children of certain Swedish celebrities. For the former interpretation speaks perhaps the decision of the Supreme Administrative Court in 2009 when a man was allowed to use Madeleine as a first name. Through this verdict all first names in Sweden have become unisex in a legal sense.

  • 4.
    Gustafsson, Linnea
    Institutionen för litterturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet, Umeå, Sverige.
    Aurora Elisabet och Aurora Elisabet: Två systrar på 1800-talet2000Ingår i: Studier i svensk språkhistoria 5: Förhandlingar vid Femte sammankomsten för svenska språkets historia, Umeå 20-22 november 1997 / [ed] Lars-Erik Edlund, Umeå: Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Univ. , 2000, s. 220-223Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 5.
    Gustafsson, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Binamnens betydelse för identitetsskapandet: Exemplen ungdoms- och genusidentitet2017Ingår i: Norna-rapporter, ISSN 0346-6728, Vol. 94, s. 51-64Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The significance of nicknames in the making and performance of identity: The examples youth and gender identity

    This article analyses the nickname’s significance for the construction of identity. The issues I specifically discuss are as follows: 1) How does the nickname contribute in the construction of identity? 2) How is youth and gender identity constructed through nicknames? My approach to identity is based on a constructivist perspective where the starting-point is that the identity is originally individual but also perceived as collective in a group constructing process where nicknames can be used to announce inclusion or exclusion of the group.

    In the analysis, I am using 198 nicknames that are collected through interviews and questionnaires. Name-bearers usually get their nicknames when they are children or adolescents. A gender perspective on the issue shows that it is more common for women to get nicknames at the age of 0–5 years, while men get, to a greater extent, their nicknames at the age of 11–15 years. However, it is more common that men’s nicknames contain different features which reinforce traditional gender roles. The conclusion is that the nickname can be an important linguistic resource for constructing identity.

  • 6.
    Gustafsson, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Cecilia Lind: Ett exempel på dubbelt idolnamn2012Ingår i: Namn på stort och smått: Vänskrift till Staffan Nyström den 11 december 2012 / [ed] Katharina Leibring (huvudred.), Leif Nilsson, Annette C Torensjö och Mats Wahlberg, Uppsala: Namnarkivet i Uppsala , 2012, s. 91-101Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Gustafsson, Linnea
    Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet, Umeå, Sverige.
    Den nordiska namnrenässansen i Skelleftebygden under 1800-talet. Vilka är namnen och vilka är namngivarna?2005Ingår i: Person- og stadnamn under den nordiske namnerenessansen: rapport frå NORNAs 34. symposium, Dømmesmoen 10.-12. september 2004 / [ed] Gudlaug Nedrelid & Tom Schmidt, Kristiansand: Høgskolen i Agder , 2005, s. 93-98Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 8.
    Gustafsson, Linnea
    Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet.
    Eva Brylla: Förnamn i Sverige. Kortfattat namnlexikon2005Ingår i: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 93, s. 141-142Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 9. Gustafsson, Linnea
    First names, innovation and diffusion2007Ingår i: Proceedings of the 21st International Congress of Onomastic Sciences, part 3: Uppsala 19 – 24 August 2002 / [ed] Eva Brylla & Mats Wahlberg, Uppsala: Institutet för språk och folkminnen , 2007, s. 131-142Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The background for this paper is Everett M. Rogers' model of the characteristics of the innovation as an influence on its diffusion process, and the paper will investigate the possibilities to apply that model to a first name context. The examples used in the paper have been taken from the Swedish town of Skellefteå and its surroundings in northern Sweden, from the beginning of the 18th to the end of the 19th century. The point of departure is the diffusion of new first names within this region and I am discussing the characteristics of these new names as a factor for their diffusion. The characteristics that are dealt with in the paper is the new first name´s relative advantage, compatibility, complexity, trial ability and observability. The conclusion indicates that it is indeed possible to use Rogers' model of the characteristics of innovation in a first name context, even though there are many questions remaning to be answered.

  • 10.
    Gustafsson, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Förnamn med klass: fonetisk ljudsymbolism i ett intersektionellt perspektiv2017Ingår i: Norna-rapporter, ISSN 0346-6728, Vol. 96, s. 85-96Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 11.
    Gustafsson, Linnea
    Institutionen för litterturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet.
    Håkan Nesser som namngivare - Att leka med läsarens språkkänsla2003Ingår i: Ord i Nord: Vänskrift till Lars-Erik Edlund 16 augusti 2003 / [ed] Gunvor Flodell, Anna Greggas Bäckström & Asbjørg Westum (red.), Umeå: Umeå universitet , 2003, s. 73-82Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Gustafsson, Linnea
    Institutionen för litterturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet, Umeå, Sverige.
    Jenny, Fanny and Natty: a socio-onomastic study on Christian names during the 19th century in the surroundings of Skellefteå in northern Sweden2002Ingår i: Actas do XX Congreso Internacional de Ciencias Onomásticas, Santiago de Compostela, 20-25 setembro 1999 / [ed] Ana Isabel Boullón Agrelo, A Coruña: Fundación Pedro Barrié de la Maza , 2002, s. 983-988Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 13.
    Gustafsson, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Kartläggning av horisontella kriterier: En förstudie inom Arena grön tillväxt2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Gustafsson, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Kvinnlig intimitet och manlig solidaritet: Binamnens könade maktstrukturer2017Ingår i: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, nr 38, s. 97-108Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 15. Gustafsson, Linnea
    Lena Gavelin, Mäklare KullingBennys allservice och Glada grisen: Exempel på företagsnamn i Uppsala2018Ingår i: Katharina och namnen: Vänskrift till Katharina Leibring på 60-årsdagen den 20 januari 2018, Uppsala: Uppsala universitet, 2018, s. 179-183Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Gustafsson, Linnea
    Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet, Umeå, Sverige.
    Lennart Ryman: Salanus, Tunström och Sporrong. Tillnamnsbruk och framväxten av släktnamn i Uppland.2003Ingår i: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 91, s. 185-187Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Gustafsson, Linnea
    Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet, Umeå, Sverige.
    Marianne Blomqvist: Dagens namn2003Ingår i: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 91, s. 159-160Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Gustafsson, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Modern Nicknames in Sweden2018Ingår i: Onomastica Uralica, ISSN 1586-3719, E-ISSN 2061-0661, Vol. 10, s. 229-242Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to discuss both the structure and the function of modern nicknames in Sweden. The material for the study has been collected, partly through postal surveys and, partly through interviews. In total, the material consists of 203 informants – 125 women and 78 men. In order to understand and analyze the nicknames, theoretical perspectives from sociology, ethnology, psychology, and linguistics are used. From these disciplines, I have applied reasoning used in pragmatics and onomastics, as well as different theoretical perspectives concerning power, identity and the interactional context as the basis for the analysis of the results. The categorization of the material is based on four categories: the source, the composition, the meaning, and the perceived reason for the naming. In general, nicknames occur in the childhood family (34 %), especially among women. Finally, three main functions of the nicknames, affective function, relationship function, and positioning function, are discussed in the article.

  • 19.
    Gustafsson, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Moderna binamns konstruktion och funktion2017Ingår i: Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 2017, ISSN 0473-4351, s. 41-55Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Gustafsson, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Moderna vardagliga binamn i Sverige2016Bok (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study is to examine the modern everyday use of nicknames. The study is based on two different types of material – questionnaires and interviews. In contrast to previous nicknames-studies in Sweden, this study considers, not only different sorts of nicknames, even though this has been taken into consideration, but the function of the nicknames in everyday communication. The observations are based on the name-bearer’s own estimation of his or her nickname(s). The theoreti- cal framework is a combination of onomastics, sociolinguistic, identity-theoretical, and interactional theories. The results demonstrate that the use of nicknames is an important social act that can be either positive or negative for the nickname-users. Six naming environments have been identified for the nicknames’ occurrence: childhood family, childhood friends, sports context, adulthood friends, partner and other. It appears that nicknames are co-creators of a gender and a youth identity. Three different functions for nicknames have been identified: affective function, relation function and positioning function. Finally, this study argues that there are two dimensions, public–private and exclusive–inclusive, that are useful in describing the use of nicknames. © Linnea Gustafsson 2016

  • 21.
    Gustafsson, Linnea
    Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet, Sverige.
    Novation i norr: Nya dopnamn och namngivningsmönster i Skelleftebygden 1791-18902002Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to examine and elucidate the introduction of new first names and the patterns of name giving from a social perspective based on material from baptismal registers. The region I have chosen to examine is Skellefteå and its surroundings 1791-1890. The point of departure is that the name giving may be considered a symbolic indication of the division between "us" and "them", based on constantly changing taste. During the period under examination, 1791-1890, 71 149 first names occur and 582 of which has been defined as new, i.e. first names that, as far as I know, did not exist in the area before the first example. Seen as the percentage of names occurring within different social groups the largest portion of new first names is introduced by the bourgeoisie and the smallest by the agrarian group.

    The new first names have been categorised as either a name choice or a name formation, with the former category containing more names than the latter. As regards categories of new names the bourgeoisie predominantly utilize name choice while for the agrarian group name formation predominates.

    The new pattern of name giving I have examined is the polyname system, which expands from the 18th Century onwards. The custom first grows in the name giving of girls, especially if born into the bourgeoisie. This social group also introduces the custom for the boys. When the custom of giving two names becomes too common in the region the bourgeoisie returns increasingly to one first name for the children, or to three or four names for each child. As regards the order of the new or old names, for boys the old name is generally placed first, especially among the agrarian group, if the two names are even in other respects e.g. have the same number of syllables.

    Once a new first name has been introduced it has to spread to survive. Of the 582 new names 422 spread and 160 do not. To examine the initial diffusion process from both a social and a geographical perspective 23 names have been chosen as representatives of different patterns of diffusion. The diffusion is described in terms of influence spreading from district to district or influence in the immediate surroundings. These two geographical aspects have been treated from a social perspective, in terms of a heterogeneous or homogenous social diffusion respectively.

  • 22.
    Gustafsson, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Om kontextens betydelse för förståelsen av smeknamn och öknamn2015Ingår i: Norna-rapporter, ISSN 0346-6728, Vol. 92, s. 73-86Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 23.
    Gustafsson, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    Om smeknamnens funktion: Kan smeknamn användas för att studera sociolingvistiska frågeställningar?2010Ingår i: Namn - en spegel av samhället förr och nu / [ed] Staffan Nyström, Stockholm: Norstedts Förlag, 2010, s. 171-187Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 24.
    Gustafsson, Linnea
    Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet, Umeå, Sverige.
    Recension av Marianne Blomqvist, Vad heter finlandssvenskarna?2006Ingår i: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 94, s. 146-147Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Gustafsson, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Strukturella skillnader mellan svenska kvinno- och mansnamn 1915-2016Ingår i: Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 26.
    Gustafsson, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Svetsare och förskollärare: Konstruktionen av kön i platsannonser2013Ingår i: Språken, tiden, rummet: Festskrift tillägnad Lars-Erik Edlund på 60-årsdagen den 16 augusti 2013 / [ed] Daniel Andersson och Susanne Haugen, Umeå, Sverige: Institutionen för språkstudier, Umeå universitet , 2013, s. 135-148Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Gustafsson, Linnea
    Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet.
    Är detta ett förnamn?: Om attityder till olika förnamn2006Ingår i: Ortnamnssällskapet i Uppsala årsskrift 2005, ISSN 0473-4351, s. 41-52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article focuses on attitudes to forenames. It is based on the results of a questionnaire (completed by 154 respondents), in which people were asked to comment on the appropiateness of a selection of forenames presented to them. The list included two categories of names: (1) new names either approved or rejected by the name authorities and (2) fairly unusual names from the 19th century. It emerges that, on the whole, the general public are more restrictive than the authorities. When it comes to first names that sound like last names, the authorities and the public are agreed on their inappropriateness. The strongest discrepancy is found for forenames with appellative connotations, of which members of the public disapprove. It is also clear that, as far as appropriateness is concerned, the public do not distinguish between new names and unusual 19th-century names.

    Apart from these findings, there are indications of gender and ega differences in the study. Among those who gave conservative answers there were more women than men, and the average age in this group was higher than in the more tolerant group. Overall, the study reveals certain tendencies regarding attitudes towards forenames, but it also raises many new questions that still await an answer.

  • 28.
    Gustafsson, Linnea
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Teenagers' inclusion and exclusion in their everyday onomastic environments2018Ingår i: Onomastica Uralica, ISSN 1586-3719, E-ISSN 2061-0661, Vol. 10, s. 69-83Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The paper discusses the notion of onomastic inclusion and exclusion of teenagers in their everyday life. The socio-onomastic site is a Swedish mediumsized town, Halmstad, which is somewhat segregated. This indirectly affects youngsters. In the study, two layers are studied – the geographical and the virtual environments. The first component study describes the geographical environment based on commercial signs around four different squares. The results show that in the center English appears on signs as often as Swedish do, while Swedish is preferred in the middle class areas and Arabic sometimes exists around the square where many Arabic speakers live. The second component study describes teenagers’ created usernames for everyday interaction in social media through their mobile phones. The results show close links to offline personal names, and that teenagers create new kinds of social hierarchies and draws on resources from a variety of languages.

  • 29.
    Gustafsson, Linnea
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    Svens, Christina
    Umeå universitet.
    Markusson Winkvist, Hanna
    Göteborgs universitet.
    Genusmedveten kursvärdering2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Rögnvaldsson, Thorsteinn
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS).
    Brink, Joachim
    Högskolan i Halmstad.
    Florén, Henrik
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    Gaspes, Veronica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS).
    Holmgren, Noél
    University of Skövde, Skövde, Sweden.
    Lutz, Mareike
    Högskolan i Halmstad.
    Nilsson, Pernilla
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen (FULL).
    Olsfelt, Jonas
    Högskolan i Halmstad.
    Svensson, Bertil
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS).
    Ericsson, Claes
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen (FULL).
    Gustafsson, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Hoveskog, Maya
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    Hylander, Jonny
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Bio- och miljösystemforskning (BLESS).
    Jonsson, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS).
    Nygren, Jens
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Rosén, Bengt-Göran
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Maskinteknisk produktframtagning (MTEK).
    Sandberg, Mikael
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för samhällsanalys (CESAM).
    Benner, Mats
    Lund University, Lund, Sweden.
    Berg, Martin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för samhällsanalys (CESAM).
    Bergvall, Patrik
    Högskolan i Halmstad.
    Carlborg, Anna
    Högskolan i Halmstad.
    Fleischer, Siegfried
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Bio- och miljösystemforskning (BLESS).
    Hållander, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS).
    Mattsson, Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Bio- och miljösystemforskning (BLESS).
    Olsson, Charlotte
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Bio- och miljösystemforskning (BLESS).
    Pettersson, Håkan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS).
    Rundquist, Jonas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    Sahlén, Göran
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Bio- och miljösystemforskning (BLESS).
    Waara, Sylvia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Bio- och miljösystemforskning (BLESS).
    Weisner, Stefan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Bio- och miljösystemforskning (BLESS).
    Werner, Sven
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Bio- och miljösystemforskning (BLESS).
    ARC13 – Assessment of Research and Coproduction: Reports from the assessment of all research at Halmstad University 20132014Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    During 2013, an evaluation of all the research conducted at Halmstad University was carried out. The purpose was to assess the quality of the research, coproduction, and collaboration in research, as well as the impact of the research. The evaluation was dubbed the Assessment of Research and Coproduction 2013, or ARC13. (Extract from Executive Summary)

1 - 30 av 30
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf