hh.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 11 of 11
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Averfalk, Helge
    et al.
    Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), Biological and Environmental Systems (BLESS), Energiteknik.
    Hansson, Anna
    Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), Biological and Environmental Systems (BLESS), Ecology and Environmental Science.
    Karlsson, Niklas
    Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), Biological and Environmental Systems (BLESS), Ecology and Environmental Science.
    Werner, Sven
    Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), Biological and Environmental Systems (BLESS), Energiteknik.
    Mattsson, Marie
    Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), Biological and Environmental Systems (BLESS), Ecology and Environmental Science.
    Klimatgaser i Halland – en målinriktad analys med framtidsperspektiv2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehåller en analys av utsläppen av de sex klimatgaserna i Halland mellan 1990 och 2011, en skattning vad som kommer att genomföras till 2020 och förslag till åtgärder för att kunna leverera utsläppsreduktioner efter 2020. Resultaten visar att de halländska utsläppen har minskat med 20 procent sedan 1990, målet om 27 procent lägre utsläpp till 2020 kommer troligen att uppnås, transporter och jordbruk måste kunna leverera utsläppsreduktioner efter 2020, regionala plan- och styrdokument måste i större utsträckning kunna kvantifiera framtida utsläppsreduktioner samt att det behövs ett regionalt kompetenscenter i Halland för att länet ska kunna leverera utsläppsreduktioner i framtiden.

    Download full text (pdf)
    Klimatgaser i Halland 2014
  • 2.
    Hansson, Anna
    Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), Biological and Environmental Systems (BLESS).
    Lantbruksföretagares motiv och hinder för genomförande av energieffektivisering2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Genom energibesparande åtgärder kan både pengar och miljö sparas. Energieffektivisering innebär åtgärder som gör att en ökad produktion kan erhållas medan energiåtgången består.  Denna studie genomfördes inom ett projekt som handlar om Förnybar och Effektiv Energi i Näringslivet (FEEN), ett energieffektiviseringsprojekt med det övergripande syftet att öka energieffektivisering och omställning till förnybar energi i små- och medelstora företag. För att motivera svenska företag att genomföra energieffektiviseringsåtgärder har Energimyndigheten etablerat ett ekonomiskt stöd, så kallade energikartläggningscheckar. Stödet har sökts och beviljats av många företag men väldigt få lantbruksföretag har valt att utnyttja stödet, vilket gjort målen för FEEN-projektet svårare att nå. Anledningen till det låga deltagarantalet bland lantbruksföretagarna har tidigare inte undersökts ingående, men Jordbruksverket rapporterar att det finns misstankar om att informationsspridning om stödet eller stödets utformning hittills inte har passat lantbruksföretagarna. För att öka förståelsen för det låga intresset utformades en enkät som sedan skickades ut till samtliga lantbruksföretagare i Hallands län som var berättigade att söka stödet. Frågorna till enkäten utformades och validerades i kontakt med lantbruksföretagare. Resultatet, med en svarsfrekvens på 49 %, visade att lantbruksföretagarna i Hallands län generellt är positiva till energieffektivisering och 71 % av lantbruksföretagarna hade genomfört energibesparande åtgärder. Dock saknade 56 % kännedom om energikartläggningscheckarna. Lantbruksföretagarna såg energieffektivisering som motiv för att spara pengar i produktionen och som en konkurrensfördel. Samtidigt utgjorde ekonomin ett hinder då kostnaderna för investeringar ansågs oklara och därmed riskfyllda. Studien visar att stödet och även annan marknadsföring gällande energieffektivisering behöver omformas för att informationen till lantbruksförtagarna ska nå ut och för att motivera till större och mer långsiktiga åtgärder som gynnar samhällets energi- och miljöintressen. Utefter studiens resultat bör följande rekommendationer beaktas i det fortsatta arbetet:

    • Utforma information som tydligt vänder sig till företagaren och fokuserar på den företagsekonomiska vinsten med åtgärden.
    • Motivera större åtgärder genom att undanröja upplevda hinder kopplade till investeringskostnader och återbetalningstider.
    • Se över stödformen och utveckla verktyg som tydligt motiverar företagaren genom att visa potentialen för att effektivisera det egna företaget.
    • Rikta insatser i första hand på de större lantbruksföretagen och de företag som satsar på att utöka sin produktion då de upplever störst potential och motiv för energieffektivisering.
    • Rikta insatser i andra hand på de lantbruksföretag som kommer att ha en produktion som nuvarande även i framtiden och ta fram åtgärder för att minska dessa företags ekonomiska hinder för energieffektivisering. 
    • Stötta lantbruksföretagarna i deras beslut om energieffektiviseringsåtgärder baserat på lantbruksföretagarnas egna kunskaper om företaget.
    • Utveckla möjligheterna för lantbruksföretagare att lära sig av varandra samt av återförsäljare och entreprenörer.
    Download full text (pdf)
    Lantbruksföretagares_motiv_och_hinder_för_genomförande_av_energieffektivisering
  • 3.
    Hansson, Anna
    et al.
    Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), Biological and Environmental Systems (BLESS), Ecology and Environmental Science.
    Eno, Kristian
    Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), Biological and Environmental Systems (BLESS), Ecology and Environmental Science.
    Pedersen, Eja
    Environmental Psychology, Department of Architecture and Built Environment, Lund University, Lund, Sweden.
    Bra kontakter kan bli bättre: Utvärdering av kontakter mellan brukare, handläggare och politiker inom miljö- och hälsoskyddsarbetet i Hallands län och Borås stad2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att få återkoppling från de som berörs av miljö- och hälsoskyddstillsyn och rådgivning, det vill säga brukarna, är viktigt i det ständiga förbättringsarbetet. Denna studie ”Bra kontakter kan bli bättre” handlar därför om hur mötet mellan myndighet (handläggare och nämndledamöter) och brukare kan utvärderas på bästa sätt. Studien fokuserar på miljö- och hälsoskyddstillsynen av två olika grupper av brukare: verksamhetsutövare med enskilda avlopp (som ofta är privata fastighetsägare) och verksamhetsutövare inom livsmedel (som ofta är företagare), i Hallands län samt i Borås stad.

    Studien tog utgångspunkt i metoden grundad teori där resultatet tas fram och valideras i en process där framväxande faktorer testas i datamaterialet, för att sedan modifieras och testas igen. I denna studie innebar detta en analys av fritextsvar från över 500 tidigare utskickade enkäter, gruppintervjuer med totalt 17 tjänstemän och närmare 30 nämndledamöter samt 23 intervjuer med brukare varav 8 innebar längre samtal vid platsbesök. Analysarbetet fortgick tills faktorerna var kompletta och mättnad uppstod, dvs. inga nya aspekter som ändrade faktorerna kom fram.

    Av analyserna framgår att brukare, handläggare och nämndledamöter har en gemensam syn på vilka faktorer som är viktiga i miljö- och hälsoskyddsarbetet, även om de olika rollerna ibland leder till delvis olika tolkningar av vad dessa innebär. Brukare, handläggare och nämndledamöter är överens om att brukaren har rätt Att bli rättvist behandlad med korrekt bemötande på jämlik nivå och med hänsyn tagen till omständigheterna kring den egna verksamheten. Det är också viktigt som brukare Att få stöd, men det kan vara svårt för handläggaren i sin dubbla roll som rådgivare och inspektör. Både brukare och handläggare upplevde att dialog är nyckeln till god kommunikation, ur brukarnas synpunkt uttryckt som Att bli lyssnad på. Att få kontakt och besked, gärna muntligt, under arbetets gång är centralt. Kontakt med samma handläggare ger möjlighet till Att få kontinuitet, men likartad handläggning oavsett handläggare är viktigast. De avgifter som brukarna betalar för miljö- och hälsoskyddstillsynen upplevdes ibland, av både brukare och handläggare, som svårmotiverade. Upplevelsen Att få valuta för pengarna kan ökas med ökad samsyn av vad miljö- och hälsoskyddstillsyn innebär.

    Resultatet gav också en bild av vad brukare, handläggare och nämndledamöter efterfrågar av utvärderingar kopplade till miljö- och hälsoskyddskontorens arbete. Brukarnas motiv är möjligheten att få uttrycka en åsikt och påverka tillsynsarbetet. Handläggare och nämndledamöter vill kunna använda utvärderingar för att få svar på vad brukarna tycker om tillsynsarbetet och deras bemötande. De vill att resultaten från utvärderingar värderas och leder till kunskap om vad som kan förbättras så att förbättringsåtgärder sätts in där de blir som mest effektiva. En utvärdering ska ge klara svar och förhoppningsvis leda till samsyn mellan olika handläggare och nämndledamöter samt mellan olika kommuner.

    Resultatet som identifierades i studien handlar mycket om kommunikation och behovet av ömsesidig förståelse mellan parterna. Att arbeta för en gemensam samsyn av vad miljö- och hälsoskyddsarbete innebär skulle kunna vara en väg att ytterligare förbättra kontakterna. Svårigheter som uppstår kan bero på att brukare, handläggare och nämndledamöter har olika målbild. Utifrån vad som framkommit i studien och tidigare erfarenheter ger vi ett förslag på hur framtida utvärderingar kan utformas. Förslaget ska ses som ett diskussionsunderlag, snarare än ett färdigt förslag.

    - Syftet med utvärderingen och hur resultatet ska användas klargörs gemensamt av handläggare och nämndledamöter.

    - En övergripande enkät, där det finns möjlighet att följa arbetet över åren och att jämföra kommuner, gärna nationellt, skickas ut även i fortsättningen. Resurser läggs på att få in så många svar som möjligt och att analysera resultaten.

    - Mer detaljerad kunskap om brukarnas upplevelse av miljö- och hälsoskyddsarbetet studeras i samband med utvärdering av själva verksamheten.

    - I utvärdering av en riktad satsning, eller av ett delområde inom den löpande verksamheten, utifrån de kriterier som respektive kommun använder, t.ex. nyckeltal för miljönytta eller kvalitetsmätningar, bör utvärdering av brukarnas upplevelse ingå och belysas av handläggare och nämndledamöter.

    - Utvärderingen bör göras av utredare utanför miljö- och hälsoskyddskontoren med kunskap om utvärderingar, t.ex. av kommunens utredningsavdelning eller av en fristående konsult.

    - Resultatet av utvärderingen, dvs. utvärdering av verksamhet där även brukare, handläggare och nämnledamöters synpunkter synliggörs, återkopplas till brukare som har ärenden inom det studerade ärendeområdet.

    - Utvärderingen ger nämndledamöter ökad kunskap om verksamheten och om hur brukare och handläggare uppfattar den.

    - Utvärderingen ger handläggare återkoppling på sitt arbete och en bas för det fortsatta förbättringsarbetet.

    - Utvärderingen ger brukarna möjlighet att se hur deras perspektiv beaktas och öka sin förståelse för miljö- och hälsoskyddsarbetet.

    Download full text (pdf)
    Bra kontakter kan bli bättre
  • 4.
    Hansson, Anna
    et al.
    Halmstad University, School of Business, Engineering and Science, The Rydberg Laboratory for Applied Sciences (RLAS).
    Pedersen, Eja
    Lund University, Lund, Sweden.
    Hoveskog, Maya
    Halmstad University, School of Business, Engineering and Science, Centre for Innovation, Entrepreneurship and Learning Research (CIEL), Business Model Innovation (BMI).
    Willingness to Innovate Business Models for Sustainability amongst Agricultural Businesses2018Conference paper (Refereed)
  • 5.
    Hansson, Anna
    et al.
    Halmstad University, School of Business, Engineering and Science, Biological and Environmental Systems (BLESS), Environmental Science, Wetland Research Centre.
    Pedersen, Eja
    Environmental Psychology, Department of Architecture and Built Environment, Lund University, Lund, Sweden.
    Weisner, Stefan
    Halmstad University, School of Business, Engineering and Science, Biological and Environmental Systems (BLESS), Environmental Science, Wetland Research Centre.
    Landowners’ incentives for constructing wetlands in an agricultural area in south Sweden2012In: Journal of Environmental Management, ISSN 0301-4797, E-ISSN 1095-8630, Vol. 113, p. 271-278Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Eutrophication of the Baltic Sea has in Sweden led to the initiation of government schemes aiming to increase wetland areas in agricultural regions and thereby reduce nutrient transport to the sea. Landowners play a significant role as providers of this ecosystem service and are currently offered subsidies to cover their costs for constructing and maintaining wetlands. We undertook a grounded theory study, in which landowners were interviewed, aiming at identifying landowners’ incentives for constructing wetlands on their land. The study showed that adequate subsidies, additional services that the wetland could provide to the landowner, local environmental benefits, sufficient knowledge, and peers’ good experiences could encourage landowners to construct wetlands. Perceived hindrances were burdensome management, deficient knowledge, time-consuming application procedures and unclear effectiveness of nutrient reduction. The main reason for not creating a wetland, however, was that the land was classified as productive by the landowner, i.e., suitable for food production. Current schemes are directed toward landowners as individuals and based on subsidies to cover costs. We propose that landowners instead are approached as ecosystem service entrepreneurs and contracted after a tendering process based on nutrient reduction effects. This would lead to new definitions of production and may stimulate improved design and placement of wetlands.

  • 6.
    Hansson, Anna
    et al.
    Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), Biological and Environmental Systems (BLESS), Wetland Research Centre.
    Pedersen, Eja
    Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), Biological and Environmental Systems (BLESS).
    Weisner, Stefan
    Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), Biological and Environmental Systems (BLESS), Wetland Research Centre.
    Markägares motiv för att anlägga våtmarker2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att minska näringsläckaget från jordbruksmark via vattendrag till havet ges i Sverige bidrag till privata markägare genom olika åtgärdsprogram. Målet har varit att erhålla 12 000 hektar anlagda våtmarker 2010. Målet kommer dock inte att uppnås. Ett av skälen kan vara att markägarna har andra motiv än ekonomiska när de väljer att anlägga, eller avstå från att anlägga, en våtmark. För att öka förståelsen för markägares syn på miljö, markanvändning och vattenförvaltning och att identifiera motiv för att anlägga våtmarker genomfördes en kvalitativ studie i södra Halland. Femton markägare intervjuades och deras svar analyserades i enlighet med metoden Grundad teori. Viktigast för markägarna var Att förvalta sin mark på bästa sätt vilket innebar att mark som var odlingsbar i första hand skulle användas för det ändamålet. Lågproduktiv mark kunde komma ifråga för våtmarksanläggande, men det var inte självklart. Att ta sitt miljöansvar innebar främst att följa regelverket, men kunde också omfatta frivilliga åtgärder för miljön. Det var dock nödvändigt Att främja företagets ekonomi. Markägarna hade goda Kunskaper och insikter om jordbrukets miljöbelastning, men efterlyste Stöd och bekräftelse. Att vara missgynnad av regelverket som ansågs gynna större jordbruk och jordbruk i andra länder var allmänt. Utifrån resultatet har rekommendationer utformats inför det fortsatta arbetet med att anlägga våtmarker på privat mark.

    Download full text (pdf)
    Markägares_motiv_för_att_anlägga_våtmarker
  • 7.
    Joelsson, Arne
    et al.
    County Administrative Board of Halland, Sweden.
    Erlandsson, Gert
    Regional Development Council, Halmstad, Sweden.
    Feuerbach, Peter
    Rural Economy and Agricultural Society of Halland, Eldsberga, Sweden.
    Hansson, Anna
    Halmstad University, School of Business, Engineering and Science, Biological and Environmental Systems (BLESS), Environmental Science, Wetland Research Centre.
    Henriksson, Annika
    County Administrative Board of Halland, Sweden.
    Kindt, Torsten
    Municipality of Laholm, Sweden.
    Kling, Johan
    County Administrative Board of Halland, Sweden.
    Strand, John A.
    Rural Economy and Agricultural Society of Halland, Eldsberga, Sweden.
    Svensson, Jonas
    County Administrative Board of Halland, Sweden.
    Tollebäck, Erika
    County Administrative Board of Halland, Sweden.
    Vartia, Katarina
    County Administrative Board of Halland, Sweden.
    Weisner, Stefan
    Halmstad University, School of Business, Engineering and Science, Biological and Environmental Systems (BLESS), Environmental Science, Wetland Research Centre.
    The Aquarius approach on mitigation of phosphorus losses2010In: 6th International Phosphorus Workshop (IPW6): Towards a sustainable control of diffuse P loss: risk, monitoring, modelling, and mitigation options, 2010, p. 164-Conference paper (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Mattsson, Marie
    et al.
    Halmstad University, School of Business, Engineering and Science, The Rydberg Laboratory for Applied Sciences (RLAS).
    Karlsson, Niklas
    Halmstad University, School of Business, Engineering and Science, Centre for Innovation, Entrepreneurship and Learning Research (CIEL). Halmstad University, School of Business, Engineering and Science, The Rydberg Laboratory for Applied Sciences (RLAS).
    Hansson, Anna
    Halmstad University, School of Business, Engineering and Science.
    Hoveskog, Maya
    Halmstad University, School of Business, Engineering and Science, Centre for Innovation, Entrepreneurship and Learning Research (CIEL).
    Halila, Fawzi
    Halmstad University, School of Business, Engineering and Science, Centre for Innovation, Entrepreneurship and Learning Research (CIEL).
    Circular Economy in the Agricultural Sector. Farm based biogas production as a way forward2019In: 4th International Conference on New Business Models. New Business Models for Sustainable Entrepreneurship, Innovation, and Transformation: Full Conference Proceedings. 1-3 July 2019, ESCP Europe Berlin, Germany / [ed] Lüdeke-Freund, F. & Froese, T., 2019, p. 44-48Conference paper (Refereed)
  • 9.
    Strand, John A.
    et al.
    Hushållningssällskapet i Halland.
    Feuerbach, Peter
    Hushållningssällskapet i Halland.
    Svensson, Jonas
    Länsstyrelsen i Hallands län.
    Vartia, Katarina
    Länsstyrelsen i Hallands län.
    Kindt, Torsten
    Laholms kommun.
    Kling, Johan
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Henriksson, Annika
    Agellus.
    Joelsson, Arne
    Länsstyrelsen i Hallands län.
    Edenman, Gunnar
    Aquarius-projektet.
    Hansson, Anna
    Halmstad University, School of Business, Engineering and Science, Biological and Environmental Systems (BLESS), Environmental Science, Wetland Research Centre.
    Weisner, Stefan
    Halmstad University, School of Business, Engineering and Science, Biological and Environmental Systems (BLESS), Environmental Science, Wetland Research Centre.
    Erlandsson, Gert
    Region Halland.
    Markägare som vattenförvaltare i ett förändrat klimat2012Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Waara, Sylvia
    et al.
    Halmstad University, School of Business, Engineering and Science, Biological and Environmental Systems (BLESS), Environmental Science, Wetland Research Centre.
    Gajewska, Magdalena
    Gdańsk University of Technology, Gdańsk, Poland.
    Dvarioniene, Jolanta
    Kaunas University of Technology, Kaunas, Lithuania.
    Ehde, Per Magnus
    Halmstad University, School of Business, Engineering and Science, Biological and Environmental Systems (BLESS), Environmental Science, Wetland Research Centre.
    Gajewski, Ryszard
    Gdańska Infrastructura Wodociągowo-Kanalizacyjna, Gdańsk, Poland.
    Grabowski, Pawel
    Grupa Lotos, Gdańsk, Poland.
    Hansson, Anna
    Halmstad University, School of Business, Engineering and Science, Biological and Environmental Systems (BLESS), Environmental Science, Wetland Research Centre.
    Kaszubowski, Jacek
    Gdańska Infrastructura Wodociągowo-Kanalizacyjna, Gdańsk, Poland.
    Obarska-Pempkowiak, Hanna
    Gdańsk University of Technology, Gdańsk, Poland.
    Przewlócka, Maria
    Gdańsk University of Technology, Gdańsk, Poland.
    Pilecki, Adam
    Grupa Lotos, Gdańsk, Poland.
    Nagórka-Kmiecik, Dagmara
    City Hall of Gdańsk, Environment Department , Gdańsk, Poland.
    Skarbek, Jacek
    Gdańska Infrastructura Wodociągowo-Kanalizacyjna, Gdańsk, Poland.
    Tonderski, Karin
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    Weisner, Stefan
    Halmstad University, School of Business, Engineering and Science, Biological and Environmental Systems (BLESS), Environmental Science, Wetland Research Centre.
    Wojciechowska, Ewa
    Gdańsk University of Technology, Gdańsk, Poland.
    Towards Recommendations for Design of Wetlands for Post-Tertiary Treatment of Waste Water in the Baltic Sea Region – Gdańsk Case Study2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    There are many challenges that need to be addressed if the far reaching objectives on high environmental status as required in the EU Water Framework Directive and the Marine Strategy Framework Directive will be met in the Baltic Sea Region within the next decade. For wastewater treatment plants (WWTP) this implies, in spite of the many improvements made during the last decade, development and introduction of new technology to further reduce eutrophying compounds, hazardous chemicals and pharmaceuticals. Constructed wetlands when properly designed and operated have been shown to be robust systems with low energy requirements that may not only reduce many types of pollutants but may also provide many additional ecosystem services beyond requirements generally imposed by authorities. For example, they may support and enhance biodiversity and be used to convert brownfield areas in urban landscapes to recreational areas. Reduced cost is possible if treated water is reused in industry or for irrigation. In a project, supported by the Swedish Institute, a group of scientists, a water company and water using industry has together with local authorities through workshops, field studies and literature studies worked on finding a general first recommendation on design and operation. In this paper we will present the scientific rational and legal constraints for the general design and operation of a wetland system for post-tertiary treatment of waste water from WWTPs using Gdańsk as an example. The proposal includes a first part, which mainly will be focusing on pollutant and pathogen removal using particle traps and a HSSF wetland on land owned by the WWTP and a second part consisting of a FWS wetland which, in addition to further polishing the water, will enhance biodiversity and provide recreational areas on derelict land owned by the city.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Wiborg, Irene
    et al.
    Knowledge Centre for Agriculture, Denmark.
    Sørensen Langvad, Anne Mette
    Knowledge Centre for Agriculture and Aarhus University, Denmark.
    Hansson, Anna
    Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), Biological and Environmental Systems (BLESS), Wetland Research Centre.
    Balskilde Stoltenborg, Trine
    Bridging the gaps between science, regulation and practice in water environment management2011In: Science for the environment - environment for society: Bridging the gap between scientists and practitioners in environmental science, Aarhus: Aarhus University , 2011, p. 31-31Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    AQUARIUS is an interreg North Sea Programme project carried out by 15 partners from 6 countries (Norway, Sweden, Germany, Holland, Scotland, and Denmark) all dealing with the implementation of the Water Frame Directive. A primary objective of the project is to find ways for sustainable water environment management which by AQUARIUS is defined as management that in respect of the rules both leads to “good water environment”, enables continued viable agricultural production, and is cost efficient in the interest of society. AQUARIUS works from social-ecological management perspective emphasizing the intricate linkages between ecological and social systems and the interdependent relationships among humans, that are mediated through interactions with biophysical and non-human biological units. As a project AQUARIUS copies the presently ongoing struggle by all EU member countries to create a public participatory approach to water management planning and implementation such as is launched by the EU Water Water Frame directive. it does so by engaging central water authorities, representatives from agriculture including agricultural advisors as well as research institutions in carrying out localized pilot studies in 7 pilot areas. Drawing on localized experiments with and locally founded experiences with different measures the project derives recommendations that may contribute to an EU policy approach. The special session aims at discussing the preliminary findings of the ongoing project. It includes the presentation of a heuristic tool consisting of relevant considerations to beware of when engaging in stakeholder collaboration on specific measurements whilst acknowledging the farmer as the central water management practitioner. The session also discusses some of the different pilot approaches to bridging the gaps between science, regulation and practice i.e. the concrete challenges faced by the approaches in trying to create outcomes that are mutually beneficial to various stakeholder interests. How can different stakeholders challenges be solved in cooperation creating a win-win situation for all? How can stakeholders (landowners) willingness to participate increase by seeing them as professional providers of eco-system services? When do stakeholders’ overlapping interests allow for collaborative action and when do they hinder it? These questions are among the issues to be addressed. One legal recommendation that may be derived from project experiences is a need to further to take the precautionary principle in public administration into account. In order to make sustainable solutions in an ever changing complexity, authorities need to make room for dynamic collaboration between science and practice.

    Download full text (pdf)
    Conference Abstract
1 - 11 of 11
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf