hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 14 av 14
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Cuesta, Marta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Sustainability, Innovation and Management in Building (SIMB). Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Rämgård, Margareta
    Malmö University, Malmö, Sweden.
    Intersectional Perspective in Elderly Care2016Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 11, artikel-id 30544Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Earlier research has shown that power relationships at workplaces are constructed by power structures. Processes related to power always influence the working conditions for (in this study in elderly care) the working groups involved. Power structures are central for intersectional analysis, in the sense that the intersectional perspective highlights aspects such as gender and ethnicity (subjective dimensions) and interrelates them to processes of power (objective dimension). This qualitative study aims to explore in what way an intersectional perspective could contribute to increased knowledge of power structures in a nursing home where the employees were mostly immigrants from different countries. By using reflexive dialogues related to an intersectional perspective, new knowledge which contributes to the employeés well-being could develop. Narrative analysis was the method used to conduct this study. Through a multi-stage focus group on six occasions over six months, the staff was engaged in intersectional and critical reflections about power relationship with the researchers, by identifying patterns in their professional activities that could be connected to their subjectivities (gender, ethnicity, etc.). The result of this study presents three themes that express the staffs experiences and connect these experiences to structural discrimination. 1. Intersectionality, knowledge and experiences of professionalism, 2. Intersectionality, knowledge and experiences of collaboration, 3. Intersectionality, knowledge and experiences of discrimination. The result demonstrates that an intersectional perspective reinforces the involved abilities, during the conversations, into being clear about, for example, their experiences of discrimination, and consequently developing a better understanding of their professionalism and collaboration. Such deeper reflections became possible through a process of consciousness-raising, strengthening the employee’s self-confidence, in a positive way. © 2016 M. Cuesta.

  • 2.
    Rämgård, Margareta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    De svåra samtalen: Vård i livets slutskede2008Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    De svåra samtalen - vård i livets slut är en forskningsrapport som främst berör de sociala, existentiella och rumsliga aspekterna på omsorgsarbete. Hur handskas man med familj och anhöriga i en situation som präglas av närhet till döden? På vilket sätt påverkas sjuksköterskor utav att vårda människor i deras hem? Vad innebär det att vara professionell i så skiftande sammanhang? Genom att reflektera över och diskutera olika problemställningar i en strukturerad forskningsmodell, har sjuksköterskornas egna erfarenheter bearbetats, för att bättre förstå vårdtagarens olika reaktioner. Rapporten visar hur situationer vid omsorg i livets slut hanteras samt för en diskussion om vad det är som påverkar besluten.

  • 3.
    Rämgård, Margareta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Det sexuella rummet: en kunskapsverkstad om sexualitet och samliv i äldreomsorgen2010Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Ett aktionsforskningprojekt i form av en kunskapsverkstad där personal inom äldreomsorgen samlats i en forskningscirkel för att diskutera sitautioner runt sexualitet och samliv i deras arbete. Rapporten presenterar tidigare forskning inom området samt påvisar hur bristande kunskap och föreställningar om sexualitet och samliv bland de allra äldsta konstruerar ett sexuellt rum - som exkluderar snarare än inkluderar sexualitet och intimitet för äldre i den kommunala äldreomsorgen.  Kunskapsbrister och outtalade föreställningar påverkar även personalens arbetsmiljö eftersom de har svårta att hantera dessa situationer.Dialogen i forskningscirkeln påvisar även skillnader mellan att arbeta i de egna hemmen kontra på kommunens särskilda boende, vilket antyder en sorts moralgeografi dör olika förhållningsätt råder till äldre människors integritet beroende på vilken plats omsorgen bedrivs.

  • 4.
    Rämgård, Margareta
    Lunds Universitet.
    Föderummet på Grönland2002Ingår i: Geografiska Notiser, ISSN 0016-724X, nr 3, s. 161-173Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Detta är berättelsen om hur den grönländska samhällsutvecklingen avspeglar sig i förändringar i föderummet. Som blivande kulturgeograf hade jag förmånen att under ett halvårs tid studera detta på Grönland. Interaktionen mellan människa, teknik och landskap avspeglar sig med särskild tydlighet i en ö-nation som lever relativt isolerad från omvärlden. Mitt arbete som barnmorska innebar att jag relativt snabbt kom att lära känna den grönländska befolkningens livssituation. Det föll sig därför naturligt att studera denna interaktion genom barnafödandets villkor.

  • 5.
    Rämgård, Margareta
    FoU Skåne, Sverige.
    Närsjukvård: Samverkan mellan olika professioner i hemsjukvården2010Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Boken är den första i en serie om närsjukvård i samverkan. Forskningen tar utgångspunkt i den kommunala verksamheten och de vårdteam som består av biståndshandläggare, distriktssköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Syftet är att genom aktionsforskning bidra till en kunskapsöverföring som skapar förutsättningar för bättre relationer mellan olika professio­ner i närsjukvården. Avsikten är att stärka samspelet i hela det kommunala teamet, så att det förbättrar vården för den enskilde vårdtagaren, oavsett personalens professionstillhörighet. Aktionen i projektet utgörs utav casemetoden samt dialog samtal i fokusgrupper. Teoretiskt tar studien utgångspunkt i Bourdieus begrepp habitus och sociala rum. Resultatet visar att de olika professionerna angriper de situa­tioner och vårdbehov de ska ta ställning till utifrån sina professionella habitus på ett sådant sätt att det innebär att det kan uppstå intressekonflikter i vårdteamen. Samtidigt söker de konsensus mellan sig i vårdteamet som ofta bygger på  för givet tagande i tolk­ningen av olika vårdsituationer. Genom aktionen så belyses deras habitus och ger dem möljighet att beakta vårdsituationerna från andra aspekter som förstärker samarbetet och som ger en bättre omvårdnad. En viktig sak att ta i beaktande i det sammanhanget är att det råder olika kulturella före­ställningar, som färgar vårdsammanhangen utifrån profesionella habitus beroende på i vilken plats omsorgen bedrivs.

     

  • 6.
    Rämgård, Margareta
    FoU Skåne, Sverige.
    Platsens betydelse för dementa: En studie av demensvården i tre skånska kommuner2009Bok (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Rapporten berör ett aktionsinriktat forskningsprojekt som tar upp platsers betydelse i relation till socialt välbefinnande i demensvården. Den visar på betydelsen av att dementa personer integreras i det sociala rummet och att de får möjlighet att vara en del av det lokalsamhälle de tillhör. Rapporten tar utgångspunkt i hur undersköterskorna på tre demensboenden arbetar i en omsorgsprocess som integrerar det sociala såväl som det fysiska rummet. Hur väl denna integration fungerar har stor betydelse för socialt välbefinnande hos dementa personer. I rapportens slutdiskussion ges även konkreta råd till de deltagande kommunerna.

  • 7.
    Rämgård, Margareta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Terapeutiska landskap i samhällsplaneringen: hållbar utveckling i praktiken2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten berör ett aktionsforskningsprojekt bland samhällsplanerare i skånska kommuner. Kommunerna har arbetat med olika case/ fall för att påvisa hur de kan skapa en långsiktig hållbarhet som främjar hälsa för kommande generationer. Forskaren har studerat processen i det arbetet. Resultatet visar att kommunernas tjänstemän arbetar med en defintion av hållbar utveckling som bevarar naturvärden, främja social inkludering över generationerna och arbeta hälsofrämjande i relation till att skapa rekreation och minska hälsofarliga miljöer. De fokuserar mer på miljöaspekter än en generell social hållbarhet och är begränsade i att tänka på mer marginaliserade grupper i samhällsplaneringen. I miljöfrågor så har de ett djupare engagemang som försätter dem i en sorts etisk stress när de måste frångå sina principer pågrund utav politiskt fattade beslut. Rapporten kritiserar det politiska besluten om att snabba upp planprocessen och påvisar att en systematiserad  reflekterande dialog mellan olika yrkesfunktioner tidigt i planeringsarbete bidrar till en mer långsiktig hållbar utveckling i praktiken.

  • 8.
    Rämgård, Margareta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    The birthroom in Greenland2011Ingår i: 14th International Medical Geography Symposium (IMGS): Programme and Abstracts, Durham: Durham University , 2011, s. 217-217Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A largely roadless country with barely 60.000 inhabitants in more or less rural environments and adverse climate, Greenland poses extreme challenges for childbirth and midwifery. Greenland possesses a modern hospital structure, but the training of midwives and physicians takes place in Denmark. Thus, like many other countries on the periphery, Greenland remains locked in a technological development with competence permanently transferred from the West instead of based of local needs. In an ethnographic study, following midwifery practice, it is described how this affects child delivery care and the localization of childbirth. Perinatal mortality and infant mortality in Greenland has long exceeded the rates in Denmark. Therefore, high security in obstetric care is considered essential. Greenland women do not give birth at home but in hospitals. These hospitals, however, are rather like primary care centres. For many years these hospitals have been staffed with Western surgeons and physicians spending a few months in Greenland. Normal deliveries were assisted by so called birth assistants, with shorter domestic training in general health care. In-depth interviews with the midwives revealed the pregnant women come from small villages and feel frightened by being far from their families. Due to the adverse topographic and climatic conditions the women have to stay in the hospital or with relatives in the capital 3 – 4 weeks before the expected delivery. The study shows that the combination of geographical factors and the dependency on foreign staff affects the structure of care as well as the women’s experience of giving birth.

  • 9.
    Rämgård, Margareta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    The matter of place in care for dementia2011Ingår i: 14th International Medical Geography Symposium (IMGS): Programme and Abstracs, Durham: Durham University , 2011, s. 154-154Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The paper describes an action research project with nursing staff in three municipalities in Southern Sweden.  The purpose was to explore the social well-being of dementia patient living in care units. Data were collected as observations of the patients, registered in diaries kept by the staff. The diaries were structured in accordance with time geography principles. Further, in-depth interviews were made with the patients’ next-of-kin. Focus groups of staff were organized in the care units. Result: previous research had shown that people suffering from dementia experience well-being influenced by colours and shapes in the care environment. This project, however, indicates that patients’ well-being is in fact strongly affected by experiences from places during earlier phases of their lives. Also, emotionally charged experiences connected with certain places in their lives influence their performance of social activities, strengthen their cognition and empower people with dementia. The staff now uses the result from the research to create social wellbeing for dementia in care.

  • 10. Rämgård, Margareta
    The power of place: Existential crises and place security in the context of pregnancy2006Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The study explores the importance of place attachment on individuals sense of security during existential crises. Coping strategies of pregnant women are analysed, focusing on how the prospect of giving birth affects their relationship to place. Anthony Giddens? concept of ontological security is critically examined and used to investigate the connection between place and ontological security  what I call place security- through a set of empirical data drawn from in-depth interviews with pregnant women. Two studies were carried out, one in Sweden and the other in northern Norway. A qualitative analysis was made of the interview material, using the three basic elements of ontological security self-identity, continuity and ritualisation as a grid of analysis. Prior psychological research indicates that the prospect of giving birth and raising a family brings the issue of ontological security to the surface. The data confirms such findings, demonstrating the particular importance of place. During pregnancy, the women came to consider issues of identity related to their own childhood experience. A sense of security connected to place was essential for their well-being in this vulnerable period of transition, and was consciously sought to alleviate anxiety. Both women who had previously lived very mobile lives and those who had been more sedentary exhibit need for place security. One of the typical coping strategies displayed was to return to childhood places. In other cases, the women tried to achieve place security for their children by recreating an environment similar to the place their own sense of identity was rooted in. Social institutions, such as schools, day-care facilities and jobs, largely determine where a sense of security can be achieved from a practical point of view. Deeper ontological security, however, relates to the individual's life history, and to places that represent continuity, daily routines and the constitution of identity for that individual. The material environment during childhood forms the primary basis for feelings of ontological security in adult life. The women also often relate to specific landscapes through sensory memory. The study does not support the social/nature dichotomisation of reality, but instead emphasizes the significance of childhood experiences of the material environment with respect to the women's experience of security during pregnancy.

  • 11.
    Rämgård, Margareta
    Department of Social and Economic Geography, Lund University, Sweden.
    The Power of Place: in the context of pregnancy2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The study explores the importance of place attachment for women’s sense of security during pregnancy. Coping strategies of pregnant women are analysed, focusing on how the prospectof giving birth affects their relationship to place. Anthony Giddens’ concept of ontologicalsecurity is critically examined and used to investigate the connection between place andontological security – what I call place security –through a set of empirical data drawn fromin-depth interviews with pregnant women. Two studies were carried out, one in Swedenand the other in northern Norway. A qualitative analysis was made of the interview material,using the three basic elements of ontological security, self-identity, continuity andritualisation, as a grid of analysis. Earlier psychological research indicates that the prospectof giving birth and raising a family brings the issue of ontological security to the surface.The data confirms such findings, demonstrating the particular importance of place. Duringpregnancy, the women came to consider issues of identity related to their own childhoodexperience. A sense of security connected to place was essential for their well-being in thisvulnerable period of transition, and places procuring this security were consciously sought toalleviate anxiety. Both women who had previously lived very mobile lives and those whohad been more sedentary exhibit the need for place security. A typical coping strategy was toreturn to childhood places. In other cases, the women tried to achieve place security for theirchildren by recreating an environment similar to the place their own sense of identity wasrooted in. Social institutions, such as schools, day-care facilities and jobs, largely determinein which places a sense of security can be achieved from a practical point of view. Deeperontological security, however, relates to the individual’s life history, and to places thatrepresent continuity, daily routines and the constitution of identity for that individual. Thestudy investigates the significance of childhood experiences of place with respect to thewomen’s experience of security during pregnancy.

  • 12.
    Rämgård, Margareta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Nieminen Kristofersson, Tuija
    Växjö universitet.
    "Låt inte spindelväven växa i ditt hjärta": En forskningscirkel om poesins verkan för sjuksköterskor i palliativ vård2010Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten presenterar ett aktionsforskningsprojekt i form av en forskningscirkel om poesi med sjuksköterskor som arbetar med svårt sjuka och döende människor. Med hjälp av dikten så bearbetar de sina existentiella tankar och upplevelser, i det som författarna benämner det existentiella rummet. Sjuksköterskor upplever ofta att de saknar ord att beskriva svåra känslor av existentiell karaktär. Men med hjälp av poesin får känslorna ett språk, som personalen sedan kan reflektera över tillsammans i grupp och med sina patienter. I den aktionsinriktade processen ger sjuksköterskorna uttryck för att poesin hjälper dem att få ihop det professionella och det med mänskliga i omvårdnaden om sina patienter såväl som i sitt eget existentiella rum. Vilket lägger grunden för en ett bättre bemötande. Resutatet av forskningen påvisar bland annat att reflekterande samtal i grupp bör föranledas av en känslomässig förankring utöver det erfanhetsbeskrivande för att uppnå en känsla av mening i själva reflektionen. Det påvisar också vikten av gestaltande aktiviteter i palliativ vård.

  • 13. Schaerström, Anders
    et al.
    Rämgård, Margareta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Owe, Löfman
    Universitetet for miljö- og biovitenskap, Oslo, Norge.
    Hälsan och ohälsans landskap: Från medicinsk geografi till hälsogeografi2011Bok (Refereegranskat)
  • 14.
    Ziegert, Kristina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Rämgård, Margareta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Mapping family and social space in caring: a metamethod study2008Ingår i: Parallel presentations: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, Taylor&Francis , 2008, s. 29-29Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Social relations are about how we treat each other. They imply explicit and tacit knowledge, rules of behaviour, and values inherent in specific social spaces. When a family is struck by a life-threatening illness, the individual’s ‘‘life space’’ tends to shrink. This impacts the mutual relationships in the family, as well as the situation in the home. Therefore, there are obvious dialectics between spatial and social dimensions, when close relatives are afflicted by serious illness. This paper explores how research on homecare involves space in analysing social issues.Meta-method analysis was chosen, in order to extend the review format and analyse meta-questions. Meta-synthesis in different research areas and fora involved the examina- tion of a set of qualitative studies. Material was collected using the Cinahl, PubMed and Academic Search data- bases. These were supplemented by the Social Science Index, Sociological Abstract and Science Direct, to explore if aspects of care and space are treated in social science. The sample consisted of 38 articles, displaying a wide variety of methods. Findings suggest that in the fields of caring and sociological research, spatial factors are only implicitly described, and the dynamics of the social and spatial dialectics in home caring relationships seem to be rare. The concept of space in caring is found in a few studies in human geography. The observed absence of a spatial perspective in caring is problematic, since it neglects the fact that relationship and caring are situated in context.

1 - 14 av 14
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf