hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 82
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlström, Gerd
    et al.
    Lund University, Lund, Sweden.
    Wallén, Eva Flygare
    Karolinska Institutet (KI), Stockholm, Sweden; Municipality of Östersund, Östersund, Sweden.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen. Ersta Sköndal Bräcke University, Stockholm, Sweden.
    Holmgren, Marianne
    Lund University, Lund, Sweden.
    Ageing people with intellectual disabilities and the association between frailty factors and social care: A Swedish national register study2022Inngår i: Journal of Intellectual Disabilities, ISSN 1744-6295, E-ISSN 1744-6309, Vol. 26, nr 4, s. 900-918Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe the social care provided for different age groups of people with intellectual disability, 55 years or above, and to investigate the association between such care and frailty factors for those with diagnosed level of intellectual disabilities. Descriptive and logistic regression analyses were used. Commonest forms of social care among the 7936 people were Residential care, Daily activities and Contact person. Home help and Security alarm increased with age. The frailty factors significantly associated with increased social care were age, polypharmacy and severe levels of intellectual disabilities. Persons most likely to be in residential care were in the age group 65–79 with polypharmacy and severe disability. The results indicate a need for further research of how frailty factors are considered in social care and longstanding medication, especially then severe intellectual disability hinders communication. A national strategic plan for preventive interventions should be developed to ensure the best possible healthy ageing. © The Author(s) 2021.

  • 2.
    Andersson, Jennie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Luthra, Renee
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Hurtig, Peter
    Research and Development, Misa AB, Stockholm, Sweden.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Employer attitudes toward hiring persons with disabilities: A vignette study in Sweden2015Inngår i: Journal of Vocational Rehabilitation, ISSN 1052-2263, E-ISSN 1878-6316, Vol. 43, nr 1, s. 41-50Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Individuals with disabilities are often far removed from the labour market and research shows that employers’ negative attitudes toward persons with disabilities create a barrier to attaining employment. OBJECTIVE: The purpose of this study was to investigate Swedish employers’ experiences and attitudes toward hiring persons with various disabilities. METHODS: A vignette method with accompanying questions was used. A total of 212 employers, who were actively seeking to hire, were recruited via an online employment site and participated in the study. RESULTS: The results indicated that there is some interest for employers to hire persons with disabilities and that this depended on the type of disability a person has. Other results demonstrated that previous experience of employing persons with disabilities was linked to greater interest in hiring, that employers had greater interest to hire than they thought other employers had, and that openness about the disability was deemed as an important factor in the hiring process. CONCLUSION: The novelty of this study is its use of a vignette design to investigate employers’ attitudes in Sweden. Moreover, the results are much in line with international research. This contributes to knowledge and development of increasing employment for persons with disabilities. © 2015 - IOS Press and the authors. All rights reserved.

  • 3.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Staland Nyman, Carin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Widén, Stephen
    Örebro universitet, Örebro, Sverige.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning – boendegeografiska skillnader2016Inngår i: Tidsskrift for velferdsforskning, ISSN 0809-2052, E-ISSN 2464-3076, Vol. 19, nr 3, s. 241-260Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I länder med starkt decentraliserat ansvar för välfärdstjänster kan skillnader mellan kommuner och regioner förväntas. I artikeln studeras om, och iså fall hur, efter(sär)gymnasial sysselsättning bland personer med intellektuell funktionsnedsättning varierar beroende på i vilken kommungrupp eller geografisk region de bor. Analyserna baseras på data från ett unikt register som inkluderar 12 269 avgångselever från gymnasiesärskolan i Sverige från åren 2001–2011.

    Resultaten visar att kommungrupp och region har en viss oberoende effekt på typ av efter(sär)gymnasial sysselsättning samt att andelen flyttningar överkommungränser som företas i studiepopulationen är få.

    Slutsatsen är att boendegeografiska variationer, som identifierats i andra delar av det svenska välfärdssystemet, också i viss utsträckning gäller efter(sär)gymnasial sysselsättning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Staland-Nyman, Carin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Widén, Stephen
    Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Institutet för handikappvetenskap, Örebro universitet, Örebro, Sverige.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Intersectional perspectives on post-school occupation among young adults with intellectual disabilities in Sweden2016Inngår i: Journal of Intellectual Disability Research, ISSN 0964-2633, E-ISSN 1365-2788, Vol. 60, nr 7-8, s. 771-771Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: This study explores and analyses, from an intersectional perspective, the association between parents’ country of birth as well as their level of education and their children's type of occupation after graduating from Swedish upper secondary school for pupils with intellectual disabilities (ID).

    Method: This is a quantitative study based on three registers (HURPID, LSS, LISA). The analyses are based on logistic regression, interaction analysis and chi-square tests. The sample size was 12,269.

    Results: Children of less-educated parents tend to have paid employment and children of highly educated parents tend to participate in disability day programs. Parents’ country of birth and level of education affect the former pupils’ post-school occupation in different ways. The association between parents’ country of birth and former pupils’ occupation is modified by parents’ level of education.

    Conclusions: Knowledge and awareness of different background conditions among children graduating from upper secondary school for pupils with ID need to increase.

  • 5.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Staland-Nyman, Carin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Widén, Stephen
    Örebro universitet, Örebro, Sverige.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Sysselsättning för unga med intellektuell funktionsnedsättning – betydelsen av föräldrars utbildningsnivå och geografiska härkomst2020Inngår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 27, nr 1, s. 25-49Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Studien analyserar sambanden mellan sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som gått i gymnasiesärskolan och deras sociala bakgrund, mätt som föräldrarnas utbildningsnivå och geografiska härkomst. Den här registerstudien baseras på Halmstad university register on pupils with intellectual disabilities (HURPID), Longitudinell integrationsdatabas för arbetsmarknads- och sjukförsäkringsstudier (LISA) samt LSS-registret. Studien omfattar 12 269 unga med intellektuell funktionsnedsättning som gick ut gymnasiesärskolan mellan 2001 och 2011. De samband som studeras analyseras genom multipla logistiska regressioner. Resultaten visar att föräldrars utbildningsnivå har viss betydelse för före detta gymnasiesärskoleelevers sysselsättning. Barn till högutbildade föräldrar har med större sannolikhet en sysselsättning inom daglig verksamhet och barn till lågutbildade föräldrar har med större sannolikhet ett förvärvsarbete. Sannolikheten för att ha någon av sysselsättningskategorierna daglig verksamhet eller förvärvsarbete är lägst bland barn till föräldrar som är födda i länder utanför Norden. Högutbildade föräldrar antas ha en högre grad av den ”välfärdskompetens” som krävs för att hantera dagens välfärdssystem och härigenom kunna påverka de ungas möjligheter att få insatser likt daglig verksamhet. Lågutbildade föräldrar antas ha egna erfarenheter av, och kontakter med, arbetsplatser där det finns arbetsuppgifter utan (eller med låga) formella kompetenskrav. Samhällets kunskaper och medvetenhet om den sociala bakgrundens betydelse för efter(sär)gymnasial sysselsättning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning behöver öka. Detta i syfte att bättre möta varierande individuella förutsättningar och främja etablering i arbetslivet för fler unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning vid övergången från skoltid till arbetsliv.

  • 6.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    I stort sett nöjda, men...: Brukarnas erfarenheter och framtida bedömningar av LSS-insatserna i Laholms kommun2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under hösten 2006 har Högskolan i Halmstad, på uppdrag av Laholms kommun, genomfört en brukarundersökning bland de kommuninvånare som tar del av insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). De totalt 183 brukarna som oktober 2006 hade LSS-insatser har getts möjligheten att besvara en enkät som berör fler områden av den dagliga tillvaron i Laholms kommun. Undersökningen har både syftat till att ge en nulägesbeskrivning samt en bild av önskningar och farhågor inför framtiden med avseende på de verksamheter som bedrivs på LSS-området i kommunen.

    Den grundläggande och viktigaste poängen med undersökningen är att belysa brukarnas egna upplevelser, erfarenheter och önskningar. En version av enkäten skickades ut till barn och ungdomar under 21 år och en annan sändes till vuxna över 22 år. Huvudresultaten i undersökningen presenteras nedan.

    • Av de totalt 183 utskickade enkäterna inkom 117 svar, vilket ger en total svarsfrekvens på 64 %.

    • Av dem som besvarat enkäterna är 53,4 % kvinnor/flickor och 46,6 % män/pojkar. Vid en uppdelning mellan barn/ungdomar och vuxna ser könsfördelningen ut enligt följande: Barn/ungdom: Flickor: 43,3 %, Pojkar: 56,7 % Vuxna: Kvinnor: 57 %, Män 43 %

    • Respondenternas erfarenheter och upplevelser av innehållet och utformningen av de insatser som man tar del av är över lag positiva. Detsamma gäller den hjälp och det bemötande man fått från flera olika personalkategorier samt det allmänna stödet och servicen i kommunen.

    • Kritiken som framkommer i enkätsvaren gäller främst brister i olika former av information. Kritiken berör både den faktiska förekomsten av information i allmänhet samt innehållet och omfånget av densamma i synnerhet. Kritik framkom även kring de otillräckliga insatser som några ansåg sig ha samt om den avstannade utveckling och snålhet som vissa av respondenterna anser råda i kommunen.

    • Särskilt i enkätsvaren från barn och ungdomar tecknas en bild av en relativt utbredd ensamhetsproblematik i kommunen. Hela 44,4 % i ålderskategorin 0-21 år säger att man inte har några vänner som man träffar och att man för det mesta är ensam.

    • De närmaste 5-10 åren behöver barnen och ungdomarna insatser som man inte tar del av idag. Detta gäller särskilt insatserna daglig verksamhet och boende för vuxna. Bland önskemålen inför framtiden återfinns små gruppbostäder, egna lägenheter och kooperativa boenden.

    • De närmaste 5-10 åren behöver de vuxna brukarna insatser inom de insatser som man tar del av idag. Man vill helt enkelt ha mer av de insatser som man har idag. Önskemålen gäller såväl boende som sysselsättning och övriga insatser.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Särskolan - och sen då?2015Inngår i: Intra, ISSN 1102-4143, Vol. 25, nr 3, s. 26-27Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vad händer efter gymnasiet för elever som gått ut gymnasiesärskolan? En unik studie från högskolan i Halmstad har kartlagt de fd eleverna och resultatet visar att uppfattningen om att eleverna per automatik hänvisas till daglig verksamhet inte stämmer.

  • 8.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Tideman, Magnus
    Widén, Stephen
    Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet, Örebro, Sweden.
    Upper secondary school – and then?2012Inngår i: Journal of Intellectual Disability Research, ISSN 0964-2633, E-ISSN 1365-2788, Vol. 56, nr 7-8, s. 709-709Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: The purpose of the study is to increase the knowledge about the transition from school to working life for pupils with intellectual disabilities. In addition the purpose is to identify factors which may play a role in strengthen their position on the labor market.

    METHOD: The first study is quantitative and based on the cross classification of a newly created register combined with two Swedish national registers. The statistical identification highlights the situation of all students who left upper secondary school for pupils with intellectual disabilities, during the period 2001-2011. The first study includes more than 17 000 people with intellectual disabilities.

    RESULTS AND CONCLUSIONS: At the time for the conference we will be able to present descriptive data for e.g. how many individuals who have passed upper secondary school between 2001-2011, how many who are in the daily activity programs and how many who have ordinary jobs outside daily activity. We will also be able to describe the situation based on factors such as differences between regions and municipalities, between the sexes, and between different upper secondary school programs, etc.

  • 9.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Widén, Stephen
    Örebro University, Örebro, Sweden.
    Staland Nyman, Carin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Post-School Destination—A Study of Women and Men With Intellectual Disability and the Gender-Segregated Swedish Labor Market2016Inngår i: Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities, ISSN 1741-1122, E-ISSN 1741-1130, Vol. 13, nr 3, s. 217-226Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Knowledge about people with intellectual disability (ID) and their connections to the labor market is scarce. The aim of this study was to describe and analyze the entry into and representation in the Swedish labor market for people with ID, discussed with a special focus on the gender perspective. This study included 2,745 individuals (30% women and 70% men) who graduated from Swedish upper secondary schools for pupils with intellectual disability (USSID) in the 2000s, and who were defined as employees in 2011. Graduation data from 2001 to 2011 were analyzed in relation to employment data from 2011 and adjusted for gender, graduation year, and educational program. Results show that men who attended a national USSID program and graduated between 2001 and 2006 were the most likely group to have a job. The authors conclude that the gender differences in the Swedish labor market are more clearly pronounced among women and men with ID in relation to employment rate, wage levels, and professions than in the general population. Education, welfare-services, and interventions specifically targeted to meet the needs of people with ID have to develop in more gender-sensitive ways. © 2016 International Association for the Scientific Study of Intellectual and Developmental Disabilities and Wiley Periodicals, Inc.

  • 10.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Widén, Stephen
    Örebro University, Örebro, Sweden.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    New labour market - old gender roles: working life after school for young adults with intellectual disability in Sweden2014Inngår i: JARID: Journal of applied research in intellectual disabilities, ISSN 1360-2322, E-ISSN 1468-3148, Vol. 27, nr 4, s. 373-373Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: Taking a gender perspective, this study explores and analyzes the labour market situation for 2745 gainfully employed men and women with an educational background in the Swedish upper secondary school for pupils with intellectual disability (ID).

    Method: This quantitative register study is based on the cross-classification of a newly created register and a two additional Swedish national registers. The analyses are based on logistic regression and chi-square tests.

    Results: Those who are employed after upper secondary school for pupils with ID are 70.8% men and 29.2% women. Both the road to work and the situation at work differs between men and women. Small private companies are the main employers in general, and for women the public sector is also a major employer. Men and women are mainly employed in traditionally “male” and “female” occupations. Also, salary levels and additional support from the welfare system differs between the sexes and within the different educational programs.

    Conclusion: Traditional gender roles of the labour market are clearly manifested among the people included in the study. Questions about the gender structure of the Swedish labour market and the impact of educational background on wage labour will be discussed.

  • 11.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Widén, Stephen
    Institution of Health and Medicine, Swedish Institute for Disability Research, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Post-school options for young adults with intellectual disabilities in Sweden2015Inngår i: Research and Practice in Intellectual and Developmental Disabilities, ISSN 2329-7018, Vol. 2, nr 2, s. 180-193Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to examine life after school for young adults with intellectual disabilities in Sweden. It identifies a snapshot of the post-school destination in 2011 of students of Swedish Upper Secondary Schools for Pupils with Intellectual Disability (Special Secondary Schools), who graduated between 2001 and 2011. This national registry study used personal identification numbers to link data for about 12,269 former students in the Halmstad University Register on Pupils with Intellectual Disability with data about labour market participation and service provision under the Swedish disability legislation (Swedish LSS Act, 1994). Results showed that the largest proportion (47%) of former students participated in disability day programs, known as “daily activities”; 22.4% were employed, most with some type of wage subsidy; and 6.6% participated in various types of further education programs. A sizeable group (24%) were described as being “elsewhere”, not engaged in employment, education, or disability day programs. The type of post-school occupation is associated with gender, the type of educational program undertaken at secondary school, and age. The authors found a high risk of young people with intellectual disabilities falling through safety-net welfare or post-school participation provisions. Even in a country such as Sweden, which has comprehensive post-school programs, almost a quarter of young adults with intellectual disabilities were socially excluded, without education, disability day programs, or employment. © 2015 Australasian Society for Intellectual Disability

  • 12.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Widén, Stephen
    Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro Universitet, Örebro, Sverige.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Upper secondary school – and then?: About young adults with an educational background in the upper secondary special school and the transition to work2013Inngår i: NNDR2013 – 12th Research Conference Nordic Network of Disability Research: May 30–31, 2013 in Turku, Finland: Abstract Book, Turku: Finnish Society for Disability Research , 2013, s. 17-17Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this ongoing study is to identify and analyze former pupils ́ relationship to the labor market after the graduation from the Swedish upper secondary school for pupils with intellectual disabilities. The study includes 10,517 former pupils who graduated between 2001-2010 and describes the former pupils ́ relation to the labor market as it was in 2010. The study is based on the cross classification of a newly created register combined with two Swedish national registers from Statistics Sweden and the Swedish National Board of Health and Welfare. One of the preliminary results from this study is that the assumption, presented in media as well as in previous research that the majority of the current pupils are going directly from school to the municipal or private organized daily activities do not seem to match reality. Our results indicate that 48% of the total population were in daily activities in 2010 and 20% of the total population were defined as “in paid work” during the same year and the actual picture of what the former pupils do after they have graduated from upper secondary school for pupils with intellectual disabilities is much more complex than the assumed. Analyses on the current data that are carried out at the moment will be presented at the NNDR-conference.

  • 13.
    Bergh, Susanne
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Skogman, Eva
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Vågar lite mer: Studerandes erfarenheter av längre folkhögskolekurser riktade till personer med utvecklingsstörning2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) övergripande uppdrag är att alla ska få möjlighet att nå målen för sina studier och för sin utbildning. Myndigheten arbetar med olika insatser och stöd för att fullgöra detta uppdrag. Den här rapporten handlar om folkhögskolor som får vissa statsbidrag från myndigheten, för att ge stöd till att personer med funktionsnedsättning ska kunna studera där. Myndigheten har till uppgift att följa upp och utvärdera effekter av de statsbidrag som ges.

    Den här rapporten handlar om betydelsen av studier på folkhögskola för personer med utvecklingsstörning. Det är deltagarnas egna erfarenheter och bedömningar av kursernas påverkan på kunskapsutvecklingen, sociala relationer, personlig utveckling och effekter för sysselsättningen som är i fokus. Intervjuer har genomförts med personer som studerar och med personer som tidigare har studerat på folkhögskola.

    I rapportens inledning redogörs för folkbildningens och folkhögskolornas grundläggande karaktär och uppdrag. Några slutsatser som studien visar på är att de studerande är nöjda med sina studier och att den personliga och sociala utvecklingen är i centrum. De flesta har sysselsättning inom daglig verksamhet efter genomförda studier. En slutsats som redovisas i studien är att folkbildningen har betydelse för att öka förutsättningar till ett aktivt liv i gemenskap med andra. Studien pekar även på behov av ökade och fördjupade studier av folkhögskolors betydelse för personer med utvecklingsstörning.

     

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Christine, Bigby
    et al.
    La Trobe University, Melbourne, VIC, Australia.
    Tideman, MagnusHögskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Research and practice in Intellectual and Developmental disabilities: Special Issue: Swedish Disability Research: What Lessons for Australia?2015Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
  • 15.
    Erdtman, Emil
    et al.
    Swedish Disability Federation, Stockholm, Sweden.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Fleetwood, Christina
    Nordic School of Public health, Gothenburg, Sweden.
    Möller, Kerstin
    Örebro University, Swedish Institute of Disability Research, Örebro, Sweden.
    Research initiation based on idea-circles: from research object to co-actor2012Inngår i: Disability & Society, ISSN 0968-7599, E-ISSN 1360-0508, Vol. 27, nr 6, s. 879-882Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article details an evaluation of a research project based on participatory research methods organized by the Swedish Disability Federation from 2008 to 2011. In Sweden there has been a lack of productive dialogue with the traditional academic world and the question was raised whether proposals for future research would be different if disabled people formulated them. Nine idea-circles with disabled participants and invited researchers from fields of interest close to the participants produced ideas, developed out of the life experience of being a disabled person. These ideas were developed into 72 research drafts that often reflected key advocacy areas, rather than operationalized research issues. The adjustment from the familiar discourse of political struggle to discussion of research was a complicated process for many. When asked to prioritize among areas for research, the representatives from the disability movement chose areas that are not stressed in mainstream disability research in Sweden. © 2012 Copyright Taylor and Francis Group, LLC.

  • 16.
    Eriksson, Helena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Från Dubbla spår till elevhälsa – en utvärdering av ett förändringsarbete2007Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Eriksson, Helena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Levnadsvillkor idag och jämförelser med 1990-talet: En studie om barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning och autism samt vuxna med förvärvad hjärnskada i Halmstad kommun2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Högskolan i Halmstad har på uppdrag av Halmstad kommun undersökt levnadsvillkoren för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning och autism samt vuxna med förvärvad hjärnskada. Genom enkätstudier, en enkät som vänder sig till föräldrar till barn och ungdomar och en som riktar sig till vuxna, har en bild av livssituationen inom olika områden för dessa grupper tagits fram. I studien jämförs resultaten i viss utsträckning med levnadsvillkor för befolkningen i övrigt. Framförallt ställs resultaten i relation till motsvarande undersökningar för samma grupp från år 1991 respektive år 1995.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Göransson, Kerstin
    et al.
    Karlstads universitet, Karlstad, Sverige.
    Szönyi, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Utbildning och undervisning i särskolan - forskningsinsikter möter lärar- och eleverfarenheter2021 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Hirvikoski, Tatja
    et al.
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Region Stockholm, Stockholm, Sweden.
    Boman, Marcus
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen. Högskolan i Halmstad.
    Lichtenstein, Paul
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Butwicka, Agnieszka
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Region Stockholm, Stockholm, Sweden; Medical University of Warsaw, Warsaw, Poland.
    Association of Intellectual Disability with All-Cause and Cause-Specific Mortality in Sweden2021Inngår i: JAMA Network Open, E-ISSN 2574-3805, Vol. 4, nr 6, artikkel-id e2113014Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    © 2021 American Medical Association. All rights reserved.Importance: Knowledge of the health challenges and mortality in people with intellectual disability (ID) should guide health policies and practices in contemporary society. Objective: To examine premature mortality in individuals with ID. Design, Setting, and Participants: This population-based longitudinal cohort study obtained data from several national health care, education, and population registers in Sweden. Two registers were used to identify individuals with ID: the National Patient Register and the Halmstad University Register on Pupils With Intellectual Disability. Two cohorts were created: cohort 1 comprised young adults (born between 1980 and 1991) with mild ID, and cohort 2 comprised individuals (born between 1932 and 2013) with mild ID or moderate to profound ID; each cohort had matched reference cohorts. Data analyses were conducted between June 1, 2020, and March 31, 2021. Exposures: Mild or moderate to profound ID. Main Outcomes and Measures: The primary outcome was overall (all-cause) mortality, and the secondary outcomes were cause-specific mortality and potentially avoidable mortality. Results: Cohort 1 included 13 541 young adults with mild ID (mean [SD] age at death, 24.53 [3.66] years; 7826 men [57.8%]), and its matched reference cohort consisted of 135410 individuals. Cohort 2 included 24059 individuals with mild ID (mean [SD] age at death, 52.01 [16.88] years; 13649 male individuals [56.7%]) and 26602 individuals with moderate to profound ID (mean [SD] age at death, 42.16 [21.68] years; 15338 male individuals [57.7%]); its matched reference cohorts consisted of 240590 individuals with mild ID and 266020 with moderate to profound ID. Young adults with mild ID had increased overall mortality risk compared with the matched reference cohort (odds ratio [OR], 2.86; 95% CI, 2.33-3.50), specifically excess mortality in neoplasms (OR, 3.58; 95% CI, 2.02-6.35), diseases of the nervous system (OR, 40.00; 95% CI, 18.43-86.80) and circulatory system (OR, 9.24; 95% CI, 4.76-17.95). Among deaths that were amenable to health care (OR, 7.75; 95% CI, 4.85-12.39), 55% were attributed to epilepsy. In cohort 2, increased risk of overall mortality was observed among both individuals with mild ID (OR, 6.21; 95% CI, 5.79-6.66) and moderate to profound ID (OR, 13.15; 95% CI, 12.52-13.81) compared with the matched reference cohorts. Those with moderate to profound ID had a higher risk in several cause-of-death categories compared with those with mild ID or the matched reference cohort. Adjustment for epilepsy and congenital malformations attenuated the associations. The relative risk of premature death was higher in women (OR, 6.23; 95% CI, 4.42-8.79) than in men (OR, 1.99; 95% CI, 1.53-2.60), but the absolute risk of mortality was similar (0.9% for women vs 0.9% for men). Conclusions and Relevance: This study found excess premature mortality and high risk of deaths with causes that were potentially amenable to health care intervention among people with ID. This finding suggests that this patient population faces persistent health challenges and inequality in health care encounters..

  • 20.
    Jormfeldt, Mia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Ageing with Intellectual Disability In Sweden: Participation and Self Determination2021Inngår i: Handbook on Ageing with Disability / [ed] Michelle Putnam; Christine Bigby, New York: Routledge, 2021, 1, s. 262-272Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 21.
    Jönsson, Eva
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Staland Nyman, Carin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lichtenstein, Paul
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Cohort Profile: The Halmstad University Register on Pupils with Intellectual Disability (HURPID)2023Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Knowledge about the living conditions for people with intellectual disability (ID) is limited, not least since they constitute such a small group, which puts them at risk of being invisible in the general statistics. Thus, there is a great need of a complete register of individuals in this group.

    The Swedish Halmstad University Register on Pupils with Intellectual Disability (HURPID) is the first population-based, nationwide sample of former pupils in upper secondary school for pupils with intellectual disability (n = 26 906). The aim of this presentation is to provide a description of that register.

    HURPID consists of pupils who were assessed as not having the ability to reach the knowledge requirements of upper secondary school, due to ID, during the academic years of 2000/2001 – 2019/2020. The cohort was established to study the transition from school to working age and to follow the development regarding living conditions, occupational patterns, and health over time. 

    School leaving certificates and corresponding documents of former pupils who attended the school form in question during the academic years of 2000/2001 - 2010/2011 were collected in 2011-2012. Information on national identification number, sex, program, municipality, graduation year and complete/incomplete degree were registered. In 2020-2022, a similar data collection was carried out and corresponding information for the academic years of 2011/2012 - 2019/2020 was added (total = 11 077 women and 15 829 men).

    So far, HURPID has been used to study occupational patterns in general (also including exploration of those not involved in employment, education, or daily activity), comorbidity, mortality, heritability, substance abuse, crime, and victimization. Future studies may, for example, examine occupational patterns over time, changes after reforms, need of support, financial situation, access to health care, comparisons with individuals with low intellectual ability (without ID), risk factors for ID and penal sanctions.

  • 22.
    Khemiri, Lotfi
    et al.
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Kuja-Halkola, Ralf
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Larsson, Henrik
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Örebro University, Orebro, Sweden.
    Butwicka, Agnieszka
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; University Of Oslo, Oslo, Norway; Akershus University Hospital, Lorenskog, Norway; Medical University Of Lodz, Lodz, Poland.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd. Marie Cederschiöld University, Stockholm, Sweden.
    D'Onofrio, Brian M.
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Indiana University, Bloomington, United States.
    Latvala, Antti
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Institute Of Criminology And Legal Policy, Helsinki, Finland.
    Lichtenstein, Paul
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Parental substance use disorder and risk of intellectual disability in offspring in Sweden: a national register study2023Inngår i: eClinicalMedicine, E-ISSN 2589-5370, Vol. 63, artikkel-id 102170Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Intellectual disability (ID) is a disorder with unknown aetiology in many cases. Maternal alcohol use is a known risk factor for ID, but less is known about the importance of maternal and paternal substance use disorder (SUD) and risk of ID in offspring. Methods: Data from multiple nationwide registers were used to create a cohort of children born from January 01, 1978 to December 31, 2002. All participants were born in Sweden, had available parental identification information and did not emigrate or die before age 12 (n = 1,940,820). Logistic regression modelling was performed with exposure defined as having a parent who received any SUD diagnosis, including alcohol use disorder (AUD) and drug use disorder (DUD). The outcome was registration of diagnosis of any form of ID. First, we analysed the risk of ID if parental SUD was registered prior to childbirth with stepwise adjustment of multiple covariates. Second, the effect of timing of SUD diagnosis in relation to childbirth was analysed. Findings: Of 37,410 offspring with parental SUD registered prior to birth, 3.0% (n = 1110) had any form of ID compared to 1.2% (n = 23,168) of those 1,903,410 individuals without parental SUD prior birth. Parental SUD prior birth was associated with an increased risk of any form of ID (Odds Ratio [OR]: 2.3 [2.2–2.5]), with ORs similar for maternal (OR: 2.3 [2.1–2.5]) and paternal SUD (OR: 2.3 [2.1–2.5]). These ORs were reduced but remained statistically significant after adjusting for parental education, migration, psychiatric comorbidity, and co-parent SUD (OR parental SUD: 1.6 [1.5–1.8]; OR maternal SUD: 1.4 [1.2–1.5]; OR paternal SUD: 1.6 [1.5–1.7]). Parental SUD was associated with increased risk of ID in offspring irrespective of timing of diagnosis, but if mothers or fathers were diagnosed with AUD during pregnancy (OR maternal AUD: 5.0 [3.1–8.2]; OR paternal AUD: 2.8 [2.2–3.6]), the risk was significantly greater than if the AUD diagnosis was first registered after childbirth (OR maternal AUD: 1.9 [1.8–2.0]; OR paternal AUD: 1.6 [1.6–1.7]). Interpretation: Both paternal and maternal SUD were associated with an increased risk of ID in offspring, with greatest risk observed when AUD was diagnosed during pregnancy. Possible mechanisms may involve shared genetic and environmental factors, including toxic effects from alcohol intake. These findings have clinical implications in suggesting that parental SUD in either parent represents a possibly modifiable risk factor to consider when developing prevention, diagnostics and treatment programs for children with ID. Funding: Stockholm County Council, the Research Council of the Swedish Alcohol Retailing Monopoly, Fredrik and Ingrid Thurings stiftelse, Academy of Finland, the Swedish Research Council and the Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare, Nordforsk by the Nordic Council of Ministers and the Polish Medical Research Agency. © 2023 The Authors

  • 23.
    Kjellman, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Högdin, Sara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Wengelin, Åsa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Everyday life for young adults with intellectual disabilities in public and private spaces2012Inngår i: Journal of Intellectual Disability Research, ISSN 0964-2633, E-ISSN 1365-2788, Vol. 56, nr 7-8, s. 810-810Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Kjellman, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Funktionshinder och hälsa - om att ta plats och makt2010Inngår i: Hälsa och livsstil: forskning och praktiska tillämpningar / [ed] Lillemor R-M Hallberg, Lund: Studentlitteratur, 2010, s. 113-135Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Larsson-Severinsson, Marie-Louise
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Välfärd och välbefinnande (V&V).
    Andersson, Olov
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Välfärd och välbefinnande (V&V).
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Det relativa handikappbegreppets framväxt och etablering: Rapport om förutsättningar för det relativa handikappbegreppets tillkomst och etablering i Sverige2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Marie-Lousies arbete med att försöka analysera förutsättningarna för och etableringen av det relativa handikappbegreppet handlar om frågor som när begreppet lanserades, varför det etablerades och hur den processen såg ut? I den analysen framträder några betydelsefulla faktorer.

    Det handlar om att välfärdsstatens utveckling och de ekonomiska förutsättningarna för att kunna och vilja rikta intresse och resurser mot de handikappade, en av samhällets mest utsatta grupper. Det handlar om en samhällsradikalitet som också får utrymme i handikapprörelsen, främst i Anti-handikapprörelsen. Ytterligare faktorer är inspiration från den internationella utvecklingen på området och forskningens bidrag. Förutom dessa vill vi också peka på betydelsen av enskilda personers kamp.

    Ett sätt att förstå utvecklingen och etableringen av det relativa handikappbegreppet är att ta sin utgångspunkt i enskilda funktionshindrades erfarenheter och vilja att leva ett normalt liv. Funktionshindrade och deras anhöriga som utifrån vardagserfarenheter kämpat för bättre levnadsvillkor, delaktighet och behovsanpassat stöd. Deras möte med ett medicinskt dominerat samhälle, som såg handikapp som personlig brist, väckte kamp för förändring. Denna kamp i vardagen uppmärksammas så småningom och resulterar efter ett tag i ett nytt handikappbegrepp. Under tiden begreppet etableras sker förändringar i verkligheten. Jämför med utveckling av ideologi som tar avstamp i en verklighet som förändrats när ideologin utvecklats. En fråga man slutligen kan ställa är i vad mån det individuella, medicinska synsättet kommer, i takt med den genetiskt-biologiska vetenskapens framsteg, att återta sin position till den ställning den fullständigt dominerande som den hade vid denna rapports början? Det finns en del tecken på det i slutet av 2000-talets första decennium.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 26.
    Latvala, Antti
    et al.
    Institute Of Criminology And Legal Policy, Helsinki, Finland; Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sondenaa, Erik
    St. Olavs Hospital, Trondheim, Norway.
    Larsson, Henrik
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Örebro University, Örebro, Sweden.
    Butwicka, Agnieszka
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Stockholm Health Care Services, Region Stockholm, Sweden; Medical University Of Warsaw, Warsaw, Poland; Medical University Of Lodz, Lodz, Poland.
    Fazel, Seena
    University Of Oxford, Oxford, United Kingdom.
    Lichtenstein, Paul
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Association of intellectual disability with violent and sexual crime and victimization: A population-based cohort study2023Inngår i: Psychological Medicine, ISSN 0033-2917, E-ISSN 1469-8978, Vol. 53, nr 9, s. 3817-3825Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background Intellectual disability (ID) is associated with violent and sexual offending and victimization, but the importance of neuropsychiatric comorbidity and severity of disability remains unclear. Methods In a register-based cohort study of people born in Sweden 1980-1991 (n = 1 232 564), we investigated associations of mild and moderate/severe ID with any, violent and sexual crimes, and with assault victimization, stratified by comorbid autism and attention deficit hyperactivity disorder (ADHD). We defined ID by attendance at a special school or registered diagnosis and obtained data on criminal convictions and injuries or deaths due to assaults from nationwide registers until end of 2013. Results Compared to people without ID, autism or ADHD, men and women with mild or moderate/severe ID and comorbid ADHD had elevated risks of violent crimes [range of hazard ratios (HRs) 4.4-10.4] and assault victimization (HRs 2.0-7.7). Women with mild ID without comorbidities or with comorbid autism also had elevated risks of violent crimes and victimization (HRs 1.8-4.6) compared to women without ID, autism or ADHD. The relative risks of sexual offending and victimization were elevated in men and women with ID without comorbidities (HRs 2.6-12.7). The highest risks for sexual offending in men (HRs 9.4-11.0) and for sexual assault victimization in women (HRs 11.0-17.1) related to ID and comorbid ADHD. Conclusions The elevated risk of violent offending and assault victimization in people with ID is largely explained by comorbid ADHD, whereas ID is independently associated with sexual crimes and victimization, even though absolute risks are low. Copyright © The Author(s), 2022. Published by Cambridge University Press.

  • 27.
    Lichtenstein, Paul
    et al.
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sullivan, Patrick F.
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; University of North Carolina, Chapel Hill, United States.
    Serlachius, Eva
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Larsson, Henrik
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Örebro University, Örebro, Sweden.
    Kuja-Halkola, Ralf
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Butwicka, Agnieszka
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Region Stockholm, Stockholm, Sweden; Medical University Of Warsaw, Warsaw, Poland; Medical University Of Lodz, Lodz, Poland.
    Familial risk and heritability of intellectual disability: a population-based cohort study in Sweden2022Inngår i: Journal of Child Psychology and Psychiatry, ISSN 0021-9630, E-ISSN 1469-7610, Vol. 63, nr 9, s. 1092-1102Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Intellectual disability (ID) aggregates in families, but factors affecting individual risk and heritability estimates remain unknown. Methods: A population-based family cohort study of 4,165,785 individuals born 1973–2013 in Sweden, including 37,787 ID individuals and their relatives. The relative risks (RR) of ID with 95% confidence intervals (95% CI) were obtained from stratified Cox proportional-hazards models. Relatives of ID individuals were compared to relatives of unaffected individuals. Structural equation modeling was used to estimate heritability. Results: Relatives of ID individuals were at increased risk of ID compared to individuals with unaffected relatives. The RR of ID among relatives increased proportionally to the degree of genetic relatedness with ID probands; 256.70(95% CI 161.30–408.53) for monozygotic twins, 16.47(13.32–20.38) for parents, 14.88(12.19–18.16) for children, 7.04(4.67–10.61) for dizygotic twins, 8.38(7.97–8.83) for full siblings, 4.56(4.02–5.16) for maternal, 2.90(2.49–3.37) for paternal half-siblings, 3.03(2.61–3.50) for nephews/nieces, 2.84(2.45–3.29) for uncles/aunts, and 2.04(1.91–2.20) for cousins. Lower RRs were observed for siblings of probands with chromosomal abnormalities (RR 5.53, 4.74–6.46) and more severe ID (mild RR 9.15, 8.55–9.78, moderate RR 8.13, 7.28–9.08, severe RR 6.80, 5.74–8.07, and profound RR 5.88, 4.52–7.65). Male sex of relative and maternal line of relationship with proband was related to higher risk (RR 1.33, 1.25–1.41 for brothers vs. sisters and RR 1.49, 1.34–1.68 for maternal vs. paternal half-siblings). ID was substantially heritable with 0.95(95% CI 0.93–0.98) of the variance in liability attributed to genetic influences. Conclusions: The risk estimates will benefit researchers, clinicians, families in understanding the risk of ID in the family and the whole population. The higher risk of ID related to male sex and maternal linage will be of value for planning and interpreting etiological studies in ID. © 2021 The Authors. Journal of Child Psychology and Psychiatry published by John Wiley & Sons Ltd on behalf of Association for Child and Adolescent Mental Health

  • 28.
    Linehan, Christine
    et al.
    UCD Centre for Disability Studies, University College Dublin, Belfield, Dublin, Ireland.
    Araten-Bergman, Tal
    Living with Disability Research Centre, School of Allied Health, Human Services & Sport, La Trobe University, Bundoora, Victoria, Australia.
    Baumbusch, Jennifer
    Canadian Institute for Inclusion and Citizenship, University of British Columbia, Vancouver, BC Canada, Canada.
    Beadle-Brown, Julie
    Tizard Centre, University of Kent, Canterbury, Kent, United Kingdom.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen. Department of Social Sciences, Ersta Sköndal Bräcke University, Sköndal, Sweden.
    COVID-19 IDD: A global survey exploring family members’ and paid staff’s perceptions of the impact of COVID-19 on individuals with intellectual and developmental disabilities and their caregivers2020Inngår i: HRB Open Research, E-ISSN 2515-4826, Vol. 3, artikkel-id 39Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: This protocol outlines research to explore family members’ and paid staff’s perceptions of the impact of COVID-19 on individuals with intellectual and developmental disabilities and their caregivers. Evidence suggests that people with intellectual and developmental disabilities experience disparities in healthcare access and utilisation. This disparity was evident early in the pandemic when discussions arose regarding the potential exclusion of this population to critical care. Methods: An anonymous online survey will be conducted with caregivers, both family members and paid staff, to explore their perceptions of the impact of COVID-19 in terms of demographics, living arrangements, access to services, social distancing, and carer wellbeing. The survey will be developed by the research team, many of whom are experts in intellectual disability within their own jurisdictions. Using back-translation our team will translate the survey for distribution in 18 countries worldwide for international comparison. The survey team have extensive personal and professional networks and will promote the survey widely on social media with the support of local disability and advocacy agencies. Statistical descriptive and comparative analyses will be conducted. Ethical approval has been obtained for this study from University College Dublin’s Human Research Ethics Committee (HS-20-28-Linehan). Dissemination: Study findings will be prepared in a number of formats in order to meet the needs of different audiences. Outputs will include academic papers, lessons learned paper, practice guidelines, reports, infographics and video content. These outputs will be directed to families, frontline and management delivering disability services, national-level policy makers, healthcare quality and delivery authorities, national pandemic organisations and international bodies. © 2020 Linehan C et al.

  • 29.
    Liu, Shengxin
    et al.
    Department of Medical Epidemiology and Biostatistics, Karolinska Institutet, Solna, Sweden.
    Kuja-Halkola, Ralf
    Department of Medical Epidemiology and Biostatistics, Karolinska Institutet, Solna, Sweden.
    Larsson, Henrik
    Department of Medical Epidemiology and Biostatistics, Karolinska Institutet, Solna, Sweden; School of Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Lichtenstein, Paul
    Department of Medical Epidemiology and Biostatistics, Karolinska Institutet, Solna, Sweden.
    Ludvigsson, Jonas F.
    Department of Medical Epidemiology and Biostatistics, Karolinska Institutet, Solna, Sweden; Department of Pediatrics, Örebro University Hospital, Örebro, Sweden; Division of Epidemiology and Public Health, School of Medicine, University of Nottingham, Nottingham, United Kingdom; Department of Medicine, Columbia University College of Physicians and Surgeons, New York, NY, USA.
    Svensson, Ann-Marie
    Swedish National Diabetes Register, Centre of Registers, Gothenburg, Sweden; Department of Molecular and Clinical Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Gudbjörnsdottir, Soffia
    Swedish National Diabetes Register, Centre of Registers, Gothenburg, Sweden; Department of Molecular and Clinical Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Serlachius, Eva
    Centre for Psychiatry Research, Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Stockholm Health Care Service, Region Stockholm, Stockholm, Sweden.
    Butwicka, Agnieszka
    Department of Medical Epidemiology and Biostatistics, Karolinska Institutet, Solna, Sweden; Child and Adolescent Psychiatry, Stockholm Health Care Service, Region Stockholm, Stockholm, Sweden; Department of Child Psychiatry, Medical University of Warsaw, Warsaw, Poland.
    Neurodevelopmental Disorders, Glycemic Control, and Diabetic Complications in Type 1 Diabetes: a Nationwide Cohort Study2021Inngår i: Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism, ISSN 0021-972X, E-ISSN 1945-7197, Vol. 106, nr 11, s. e4459-e4470Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Context: Neurodevelopmental disorders are more prevalent in childhood-onset type 1 diabetes than in the general population, and the symptoms may limit the individual’s ability for diabetes management.

    Objective: This study investigated whether comorbid neurodevelopmental disorders are associated with long-term glycemic control and risk of diabetic complications.

    Methods: This population-based cohort study used longitudinally collected data from Swedish registers. We identified 11 326 individuals born during 1973-2013, diagnosed with type 1 diabetes during 1990-2013 (median onset age: 9.6 years). Among them, 764 had a comorbid neurodevelopmental disorder, including attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD), autism spectrum disorder, and intellectual disability. We used multinomial logistic regression to calculate odds ratios (ORs) of having poor glycemic control (assessed by glycated hemoglobin [HbA1c]) and Cox regression to estimate hazard ratios (HRs) of nephropathy and retinopathy.

    Results: The median follow-up was 7.5 years (interquartile range [IQR] 3.9, 11.2). Having any neurodevelopmental disorder (ORadjusted 1.51 [95% CI 1.13, 2.03]), or ADHD (ORadjusted 2.31 [95% CI 1.54, 3.45]) was associated with poor glycemic control (mean HbA1c > 8.5%). Increased risk of diabetic complications was observed in patients with comorbid neurodevelopmental disorders (HRadjusted 1.72 [95% CI 1.21, 2.44] for nephropathy, HRadjusted 1.18 [95% CI 1.00, 1.40] for retinopathy) and patients with ADHD (HRadjusted 1.90 [95% CI 1.20, 3.00] for nephropathy, HRadjusted 1.33 [95% CI 1.07, 1.66] for retinopathy). Patients with intellectual disability have a particularly higher risk of nephropathy (HRadjusted 2.64 [95% CI 1.30, 5.37]).

    Conclusion: Comorbid neurodevelopmental disorders, primarily ADHD and intellectual disability, were associated with poor glycemic control and a higher risk of diabetic complications in childhood-onset type 1 diabetes. © The Author(s) 2021.

  • 30.
    Luthra, Renee
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Högdin, Sara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Westberg, Niklas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Living with Disability Research Centre, La Trobe University, Melbourne, Australia.
    After upper secondary school: Young adults with intellectual disability not involved in employment, education or daily activity in Sweden2018Inngår i: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, Vol. 20, nr 1, s. 50-61Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There is limited knowledge about young persons with intellectual disability who are Not in Employment, Education or Daily activity (NEED) in Sweden. The aim of the study was to explore the post-upper secondary school situation for persons with intellectual disability not involved in traditional occupations. A national database containing 2955 persons, representing 24.1% of the total (N=12,269) was used. The results revealed a heterogeneous group where financial support was common and few made use of disability services. Gender, municipality, programme type, financial support and disability services were significantly associated with not having an occupation as opposed to being in employment, education or daily activity. Time was a central factor, as the early years after upper secondary school appear to be an important period for changing NEED status. This is the first large scale study to describe these persons not involved in traditional occupations in Sweden and further research is required.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Luthra, Renee
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd. School of Allied Health, Living with Disability Research Center, La Trobe University, Melbourne, VIC, Australia.
    Nyman, Carin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd. Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Disability day programs for people with intellectual disability: Characteristics and long-term perspectives2024Inngår i: Journal of Intellectual Disabilities, ISSN 1744-6295, E-ISSN 1744-6309Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There is limited knowledge regarding people with intellectual disability and their occupations in Sweden. The aim of the study was to examine young adults with intellectual disability who after secondary school participate in disability day programs (daily activity), with a focus on characteristics and longitudinal analyses of movements between occupations. The study used a national register of 26,908 people with intellectual disability, of which 13,128 individuals (48.8%) participated in daily activity. The group had slightly more men than women, many had attended individual programs in school, and significant associations were found between background factors and participating in daily activity. Proportions in daily activity remained stable over time; however, some individuals transitioned to employment or no known occupation. The study presents national and longitudinal understanding, highlighting the dominance of daily activity as an occupation. Further research is needed to increase knowledge on meaningful occupations for people with intellectual disability. © The Author(s) 2024.

  • 32.
    Luthra, Renee
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Westberg, Niklas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Högdin, Sara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). La Trobe University, School of Allied Health, Living with Disability Research Centre, Melbourne, Australia.
    ‘Just Because One has Attended a Special Class Does Not Mean that One Isn’t Capable’: The Experiences of Becoming and Being Not Involved in Traditional Occupations for Young People with Intellectual Disability2020Inngår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 10, nr 4, s. 330-342Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Young adults with intellectual disability face challenges in securing post-secondary school occupations. This can result in being Not in Employment, Education, or Daily activity (NEED). This qualitative interview study analyzes the subjective experiences of the process to becoming and being NEED. The analysis focuses on individual as well as structural factors, and how these are experienced in different arenas in society and in interactions with agencies. Interviews with 10 participants followed by thematic analysis were conducted. The results indicate that the process from secondary school to being outside of traditional occupations is not linear. Individual factors such as desires, abilities, and health problems, combined with structural factors of limited or unsuitable post-school occupations and challenges with formal support contribute to understanding people with intellectual disability who are NEED. The experiences of being NEED relate to social exclusion underlined with notions of normality and stigmatization of having an intellectual disability. © 2018 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.

  • 33.
    Mallander, Ove
    et al.
    Malmö University, Malmö, Sweden.
    Mineur, Therése
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Henderson, David
    La Trobe University, Melbourne , Australia.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Self-advocacy for people with intellectual disability in Sweden — organizational similarities and differences2018Inngår i: Disability Studies Quarterly, ISSN 1041-5718, E-ISSN 2159-8371, Vol. 38, nr 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Self-determination and the ability to express opinions and preferences are fundamental to all people. Self-advocacy (SA) among people with intellectual disability (PWID) presents opportunities for them to develop skills to have a say and influence changes in their local environments. The aim of this article is to explore and understand organizational similarities and differences of SA groups for PWID in Sweden by focusing their structures and activities. Within the theoretical framework of Resource-Dependency and New Institutional Perspectives, data from six Swedish SA groups belonging to two different national organizations, have been analyzed.

    Factors such as affinity and expectations show limited differences, while power distribution, rules and the role of support persons point to greater diversity. However, good relations within the local organizational field seems to be essential to maintain strong SA for PWID.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Mineur, Therese
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Mallander, Ove
    Malmö University, Malmö, Sweden.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen. Living with Disability Research Centre, La Trobe University, Melbourne, Australia.
    Self-advocacy in Sweden - impact on identity and social relations2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: In recent years an increased number of adults with intellectual disability in Sweden have been organized in self-advocacy groups since they no longer accept the perceived subordinate role as a disabled person in society. The aim of this study was to gain an understanding of the importance of being a member in a self-advocacy group and what impact it had on the members' daily life, relationships, self-determination and identity.

    Method: An interpretative approach was used to analyze data from interviews with 26 participants in four different groups. The semi-structured interviews were supplemented with eight interviews conducted with support workers, focus-group interviews, observations during meetings and document reviews.

    Findings: The findings suggest that the participants' engagement in a self-advocacy group is meaningful in several but varies ways. An improved life-situation consisting of strengthened control in every-day life and increased self-confidence are of great importance, but equally important is the perceived possibility to help others and make a difference in their lives. Self-advocacy is primarily understood in terms of achieved independence and social connections within the group, but also as influencing outsiders' attitudes.

    Conclusions: The self-advocacy movements indicate a significant change in society and are important for the target group as well as for shaping future support and treatment. 

  • 35.
    Mineur, Therese
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    A study of pupil’s experiences of their everyday life in the Swedish upper secondary special school - “särskolan”2012Inngår i: Journal of Intellectual Disability Research, ISSN 0964-2633, E-ISSN 1365-2788, Vol. 56, nr 7-8, s. 708-708Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: The Swedish educational system consists of parallel types of schools. Besides regular compulsory school and upper secondary school another type of school exists in Sweden, referred to as “särskolan”. This is a special school intended for pupils with intellectual disabilities. The primary aim in this thesis is to increase the knowledge about pupil’s experiences of their everyday life in “särskolan”, with regard to the specific school organizations. The experiences of belonging to “särskolan” and perceptions about their identity- and knowledge development have been studied. Furthermore has the pupil’s preparation and perceived possibilities for adulthood been highlighted.

    Method: The schools were selected based on a questionnaire survey which aimed to study the variation that exists regarding the organization of upper secondary special schools. By participant observations and interviews with 14 young women and 12 young men at five different schools, the inside perspective have been focused/studied through an interpretive approach. 

    Results: The ongoing analysis of the results indicates that the pupil’s perceive advantages as well as disadvantages belonging to “särskolan”. A majority phrase injustice in the school system and differences can be seen in their experiences derived to a gender perspective.

    Conclusions: Conclusions will be announced during the presentation

  • 36.
    Mineur, Therese
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    I en klass för sig eller i klass med alla andra: grundskoleplacerade särskoleelevers upplevelser av sin skolvardag2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    De allra flesta eleverna med särskoletillhörighet frå sin undervisning i särskolans egna klasser men en betydande andel, drygt 20 % av grundsärskolans elever, är placerade i grundskolan och får sin undervisning där. I många kommer ökar andelen grundskoleplacerade elever som är mottagna i särskolan, men kunskapen om hur denna undervisningsform fungerar är bristfällig. Syftet är att nå en ökad förståelse för och kunskap om hur elever tillhörande särskolan, som helt eller delvis är placerade i grundskolan, upplever sin vardag i skolan.

    Rapportens empiri består av fem fallstudier av elever mottagna i särskolan i högstadieålder som får sin undervisning i grundskoleklass. I denna studie ligger fokus på elevernas egna upplevelser och erfarenheter av skolvaradagen.

    Utifrån det empiriska underlaget har fyra relativt olika sätt att organisera undervisningen på kunnat urskiljas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Mineur, Therése
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Bergh, Susanne
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Livssituationen för unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning - en kunskapsöversikt baserad på skandinavisk forskning 1998 - 20092009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund till kunskapsöversikten:

    Högskolan i Halmstad har på uppdrag från Stockholms läns landsting, Handikapp & Habilitering, sammanställt en kunskapsöversikt om livssituationen för unga vuxna med lindriga intellektuella funktionshinder (utvecklingsstörning).

    På senare tid har livssituationen för unga vuxna med lindriga intellektuella funktionshinder (utvecklingsstörning) uppmärksammats alltmer, såväl nationellt som internationellt. I Sverige har detta bland annat berott på den markanta ökningen av elevantalet i särskolan sedan 1990-talets mitt och erfarenheter från fältet som tyder på att förekomsten av sociala problem bland unga med lindriga intellektuella funktionshinder har ökat. Internationellt diskuteras gränsdragningen för när en utvecklingsstörning ska anses föreligga. Vidare förs diskussioner om lindrig utvecklingsstörning och förekomsten av social problematik som kriminalitet, missbruk, ensamhet och ekonomiska problem liksom beteendeproblem och psykiska problem.

    Begreppet livssituation är ett omfattande och brett begrepp som behöver avgränsas och förtydligas. I föreliggande kunskapsöversikt ingår i begreppet livssituation följande livsområden: medborgarskap, delaktighet och upplevd tillhörighet, bemötande och attityder, självbestämmande och inflytande, identitet, sociala relationer samt beteendemässig- och social problematik.

    Med unga vuxna avses i kunskapsöversikten personer i åldern 15 – 35 år. Andra avgränsningar som gjorts är att det är forskning som genomförts under åren 1998 – 2009 och som avser förhållanden i Skandinavien, det vill säga Sverige, Norge och Danmark, som presenteras. Tids- och resursmässiga skäl motiverar ovanstående avgränsning samt, som kommer att framgå, skillnader i definitionen av gruppen, vilket gör det problematiskt att jämföra grupper som definieras olika i olika länder.

    Mot bakgrund av skillnader i definitionen och den ökade kategoriseringen av människor med intellektuella funktionshinder innehåller kunskapsöversikten också ett inledande avsnitt om (lindrig) utvecklingsstörning, avseende terminologi, definition och klassifikation samt förekomst.

    Begreppen personer/människor med utvecklingsstörning och personer/människor med intellektuella funktionshinder används synonymt i kunskapsöversikten. Huvudsakligen har vi i kunskapsöversikten valt att använda det/de begrepp som varit förekommande i de olika studierna. Vi är medvetna om att valen av begrepp inte alltid sammanfaller med Socialstyrelsens rekommendationer avseende terminologianvändandet inom området.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 38.
    Mineur, Therése
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Skolledares syn på gymnasiesärskolans individuella program2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 39.
    Mineur, Therése
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen. La Trobe University, Melbourne, Australia.
    Mallander, Ove
    Malmö University, Malmö, Sweden.
    Self-advocacy in Sweden—an analysis of impact on daily life and identity of self-advocates with intellectual disability2017Inngår i: Cogent Social Sciences, E-ISSN 2331-1886, Vol. 3, artikkel-id 1304513Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Self-determination and the ability to express opinions and preferences are fundamental to all people. Some people with intellectual disability no longer accept a subordinated role as disabled and new self-advocacy groups have evolved. The aim of this study was to analyse the meaning and importance of engagement in a self-advocacy group for self-advocates daily life and identity. An interpretative abductive approach was used to analyse data from interviews with 26 self-advocates from six self-advocacy groups in Sweden in relation to the theoretical concepts; recognition, social capital, culture capital and self-determination. The key finding is that the vast majority of the participants experienced a changed self-perception, as more skilled, social and confident people, depending on group affiliation, their personal engagement and positions within the group. The conclusion is that self-advocacy is important for daily life and identity of people with intellectual disability. The self-organized movements indicate an important change in society and the results are of importance not only for the target group but for shaping future support and treatment from society of people with intellectual disability. © 2017 The Author(s).

    Fulltekst (pdf)
    Self advocacy in Sweden
  • 40.
    Shengxin, Liu
    et al.
    Department of Medical Epidemiology and Biostatistics, Karolinska Institutet, Solna, Sweden.
    Kuja-Halkola, Ralf
    Department of Medical Epidemiology and Biostatistics, Karolinska Institutet, Solna, Sweden.
    Larsson, Henrik
    Department of Medical Epidemiology and Biostatistics, Karolinska Institutet, Solna, Sweden & School of Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Lichtenstein, Paul
    Department of Medical Epidemiology and Biostatistics, Karolinska Institutet, Solna, Sweden.
    Ludvigsson, Jonas
    Department of Medical Epidemiology and Biostatistics, Karolinska Institutet, Solna, Sweden & Department of Pediatrics, Örebro University Hospital, Örebro, Sweden & Division of Epidemiology and Public Health, School of Medicine, University of Nottingham, Nottingham, UK & Department of Medicine, Columbia University College of Physicians and Surgeons, New York, NY, USA.
    Svensson, Ann-Marie
    Swedish National Diabetes Register, Centre of Registers, Gothenburg, Sweden & Department of Molecular and Clinical Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Gudbjörnsdottir, Soffia
    Swedish National Diabetes Register, Centre of Registers, Gothenburg, Sweden & Department of Molecular and Clinical Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Serlachius, Eva
    Child and Adolescent Psychiatry, Stockholm Health Care Service, Region Stockholm, Sweden.
    Butwicka, Agnieszka
    Department of Medical Epidemiology and Biostatistics, Karolinska Institutet, Solna, Sweden & Child and Adolescent Psychiatry, Stockholm Health Care Service, Region Stockholm, Sweden & Department of Child Psychiatry, Medical University of Warsaw, Warsaw, Poland.
    Poor glycaemic control is associated with increased risk of neurodevelopmental disorders in childhood-onset type 1 diabetes: a population-based cohort study2021Inngår i: Diabetologia, ISSN 0012-186X, E-ISSN 1432-0428, Vol. 64, nr 4, s. 767-777Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims/hypothesis: The aim of this study was to investigate the effect of childhood-onset type 1 diabetes on the risk of subsequent neurodevelopmental disorders, and the role of glycaemic control in this association. We hypothesised that individuals with poor glycaemic control may be at a higher risk of neurodevelopmental disorders compared with the general population, as well as compared with individuals with type 1 diabetes with adequate glycaemic control.

    Methods: This Swedish population-based cohort study was conducted using data from health registers from 1973 to 2013. We identified 8430 patients with childhood-onset type 1 diabetes (diagnosed before age 18 years) with a median age of diabetes onset of 9.6 (IQR 5.9–12.9) and 84,300 reference individuals from the general population, matched for sex, birth year and birth county. Cox models were used to estimate the effect of HbA1c on the risk of subsequent neurodevelopmental disorders, including attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD), autism spectrum disorders (ASD) and intellectual disability.

    Results: During a median follow-up period of 5.6 years, 398 (4.7%) individuals with type 1 diabetes received a diagnosis of any neurodevelopmental disorder compared with 3066 (3.6%) in the general population, corresponding to an adjusted HR (HRadjusted) of 1.31 (95% CI 1.18, 1.46) after additionally adjusting for other psychiatric morbidity prior to inclusion, parental psychiatric morbidity and parental highest education level. The risk of any neurodevelopmental disorder increased with HbA1c levels and the highest risk was observed in patients with mean HbA1c >8.6% (>70 mmol/mol) (HRadjusted 1.90 [95% CI 1.51, 2.37]) compared with reference individuals without type 1 diabetes. In addition, when compared with patients with diabetes with HbA1c <7.5% (<58 mmol/mol), patients with HbA1c >8.6% (>70 mmol/mol) had the highest risk of any neurodevelopmental disorder (HRadjusted 3.71 [95% CI 2.75, 5.02]) and of specific neurodevelopmental disorders including ADHD (HRadjusted 4.16 [95% CI 2.92, 5.94]), ASD (HRadjusted 2.84 [95% CI 1.52, 5.28]) and intellectual disability (HRadjusted 3.93 [95% CI 1.38, 11.22]).

    Conclusions/interpretation: Childhood-onset type 1 diabetes is associated with an increased risk of neurodevelopmental disorders, with the highest risk seen in individuals with poor glycaemic control. Routine neurodevelopmental follow-up visits should be considered in type 1 diabetes, especially in patients with poor glycaemic control. © The Author(s) 2021

  • 41.
    Svensson, Ove
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Motvärn, motståndsidentitet och empowerment bland personer med intellektuella funktionshinder2007Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 84, nr 3, s. 193-203Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 42.
    Szönyi, Kristina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Bergh, Susanne
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Från traditionell omsorg till inflytande och delaktighet – en utmanande process. Utvärdering av 172 projekt med målgruppen personer med intellektuell funktionsnedsättning som under perioden 1994–2011 fått ekonomiskt stöd av Arvsfonden2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Arvsfonden har Högskolan i Halmstad genomfört en utvärdering av 172 projekt med målgruppen barn, unga eller vuxna med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning). Projekten har under perioden 1994–2011 fått bidrag till verksamhet för ett, två eller tre år. Enligt Arvsfondens kriterier främjas verksamhet av ideell karaktär och ges i första hand till föreningar som driver projekt som syftar till nyskapande och utvecklande verksamhet. Brukarna ska involveras i projektet och medel ska inte lämnas till verksamheter som faller under offentliga huvudmäns ansvar, om inte särskilda skäl finns.

    Gemensamt för projekten har varit att man på olika sätt velat förändra och förbättra livssituationen för målgruppen. Majoriteten av projekten har varit treåriga, medan typ av och inriktning på aktiviteter och genomförande har skiljt sig åt mellan projekten. Projekten har drivits av nationella och lokala funktionshinderorganisationer, studieförbund och stiftelser, och har en stor innehållsmässig spännvidd. Information till och om personer med intellektuell funktionsnedsättning, utveckling av stöd- och utbildningsinsatser, fritidsaktiviteter och teknikstödsutveckling är exempel på projektens huvudsakliga inriktningar.

    Projekten har analyserats via dokumentstudier av samtliga 172 projekt, enkätsvar från 73 av projekten, 7 fallstudier samt intervjuer med Riksföreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB) samt handläggare på Arvsfonden. Syftet med utvärderingen har varit att tillvarata de erfarenheter och kunskaper projekten gjort och att öka kunskaperna om vilka spår projekten lämnar och betingelserna för deras fortlevnad, vilka möjligheter och hinder de stött på och att analysera projektens betydelse och effekter för målgruppen. De viktigaste slutsatserna av utvärderingen kan beskrivas så här:

    • Arvsfondens projektmedel möjliggör utveckling av nya aktiviteter, nya verksamheter och framtagande av nytt informationsmaterial som delvis inte skulle ske utan denna finansiering.

    • En mindre andel av projekten kan bedömas som nyskapande i den bemärkelse att de genomfört något som inte prövats någon annanstans förut.

    • De flesta projekt har någon grad av brukarinflytande, men det är ovanligt att målgruppen har inflytande över hela projektprocessen. I huvudsak deltar målgruppen som mottagare av projektets insatser.

    • Ett fåtal projekt, särskilt bland de yngre projekten, kan anses ha verkliga ambitioner till empowerment. Det som utmärker dessa projekt är att brukare tydligt har involverats i alla projektets alla faser.

    • Majoriteten av projekt vänder sig till personer med intellektuell funktionsnedsättning oavsett begåvningsnivå. De som har en särskild inriktning fokuserar framför allt på personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning.

    • Några få projekt har ett tydligt genusperspektiv. Det är mycket sällsynt med projekt som riktar sig till personer med utländsk bakgrund.

    • Sett över tid har fler projekt under senare år karaktären av att kompensera för brister i samhällets lagstadgade stödinsatser. Gränsdragningen mellan det offentligas ansvar för verksamheter och utvecklingsarbete och föreningars ansvar är otydlig. Cirka en femtedel av alla projekts verksamheter kan betraktas som något som tydligt faller under samhällets lagstiftade ansvar.

    • I vilken utsträckning projektens verksamheter och aktiviteter lever vidare efter avslutat projekt är svårbedömt med tillgänglig information. Av de totalt 172 projekten kan fortlevnaden tillförlitligt3bedömas för mindre än hälften (73 stycken), dvs. de som besvarat enkäten och/eller ingår i de fördjupande fallbeskrivningarna. De flesta av dessa projekt har enligt projektägarna lämnat någon slags spår/effekter efter sig. Verksamheter och erfarenheter som gjorts i projekten lever vidare i någon form i nära hälften av fallen. Knappt var femte projekt var vid besvarandet inte avslutat och en lika stor andel lämnade icke tillförlitliga svar. Cirka vart sjätte projekt hade inte lämnat några spår.

    • Det finns en oklar gränsdragning mellan utveckling och forskning, vilket medför att en del forskningsverksamhet finansieras av Arvsfonden.

    • En kritisk punkt i projektprocessen är att den kunskap och lärdom som utvecklats i projekten har svårt att nå ut och spridas, eftersom det ofta saknas kanaler och resurser efter projekttidens slut.

    • Erfarenheter och lärdomar som projekten gjort har identifierats, för att i högre utsträckning framöver finansiera projekt som uppfyller kriterierna om nyskapande och brukarmedverkan samt utveckling av verksamhet som inte faller under det offentligas ansvar. Gemensamt för de framgångsrika projekten är att de bygger på god kunskap om det område de sökt pengar inom, de har tydliga och realistiska målsättningar, använder adekvata metoder, har kunniga projektledare och är inriktade på områden som har relevans för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Därutöver bidrar en seriös brukarinvolvering och en öppenhet för och reflekterande över misslyckanden, där man lär sig av erfarenheterna till framgångsrika projekt. När det gäller att nå ut med kunskap som utvunnits ur projekten är en framgångsfaktor att man är en etablerad organisation med upparbetade nätverk och kontaktvägar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Taubner, Helena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd. School of Allied Health, Human services and Sport, La Trobe University, Melbourne, Victoria, Australia.
    Carin, Staland‐Nyman
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    People with intellectual disability and employment sustainability: A qualitative interview study2023Inngår i: JARID: Journal of applied research in intellectual disabilities, ISSN 1360-2322, E-ISSN 1468-3148, Vol. 36, nr 1, s. 78-86Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Swedish employment rates are disproportionately low among people with intellectual disability and research on employment sustainability in this group is scarce. This study investigated employment sustainability among people with intellectual disability, with a focus on identifying facilitators. Method: Fifteen persons with intellectual disability who were gainfully employed and had been so for at least 1 year during the last 3 years, and 10 representatives from their employers, were interviewed. Results: Five facilitators were identified: (1) having tried various types of work, (2) liking to be at work, (3) balance concerning expectations and adaptations, (4) mutual engagement and flexibility, and (5) wage subsidies. Conclusion: Employment sustainability needs to be understood at individual as well as environmental and societal levels. In addition, both duration and progress should be considered regarding employment sustainability in this population. © 2022 The Authors. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities published by John Wiley & Sons Ltd.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Taubner, Helena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd. La Trobe University, Melbourne, Australia.
    Staland Nyman, Carin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Employment Sustainability for People with Intellectual Disability: A Systematic Review2022Inngår i: Journal of occupational rehabilitation, ISSN 1053-0487, E-ISSN 1573-3688, Vol. 32, nr 3, s. 353-364Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: Previous reviews about employment for people with intellectual disability (ID) have left questions about employment sustainability unanswered. Therefore, the aim of this systematic review was to identify and analyse research regarding employment sustainability for people with ID. The research questions were: What research about employment sustainability for people with ID has been published internationally between 2010 and 2020? In the identified studies, how is employment sustainability defined and measured and what are the main findings regarding employment sustainability?

    Methods: A systematic review was conducted using eight databases from various disciplines including medical, health, and social sciences. After a selection process, 10 articles remained, and a framework matrix was created to analyse them. An employment sustainability definition was used as an analytical tool.

    Results: Ten articles were identified as being about employment sustainability for people with ID. Five of them used qualitative designs and five used quantitative designs. Only four out of ten contained a definition of employment sustainability, and there was an inconsistency in measurement methods. The reported findings in the studied articles were categorised into three types: proportions of long-term employed individuals within the studied population, facilitators and barriers to long-term employment.

    Conclusions: There is only a limited amount of research about employment sustainability for people with ID. Nevertheless, a few facilitators and barriers could be identified. There is no consensus about how to define or measure employment sustainability, making comparisons difficult. © The Author(s) 2021

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    A relational perspective on Disability: An illustration from School2005Inngår i: Resistance, reflection and change: Nordic disability research / [ed] Gustavsson, A., Sandvin, J., Traustadottir, R. & Tössebro, J., Lund, 2005, s. 219-232Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 46.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    A welfare state in transformation – effects on people with intellectual disability in Sweden2016Inngår i: Canjiren Yanjiu, ISSN 2095-0810, nr 1, s. 4-9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Ideologically propelled by the Normalization Principle the Swedish policy and service system for people with intellectual disability has since the 1960th undergone drastic changes like deinstitutionalization and decentralisation of services to the local municipalities. This paper aims to analyze experiences of the Swedish welfare system and later year’s changes and reforms in respect to people with intellectual disability. Based on a description of different types of welfare models, Swedish policy and laws and the transformation of the welfare system, an analysis and discussion follow based on current research knowledge about major trends in practice and everyday life for people with intellectual disability. Special focus is on the greater variation in support and services, increasing self-advocacy, the impact of 20 years with a right-based law and on the increasing marketization of disability services in relation to quality of services and outcomes for people with intellectual disability.

  • 47.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Conquering Life: The Experiences of the First Integrated Generation2005Inngår i: Deinstitutionalization and People with Intellectual Disabilities: In and Out of Institutions / [ed] Kelley Johnson & Rannveig Traustadottir, London: Jessica Kingsley Publishers, 2005, s. 211-221Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 48.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Current trends for people with intellectual disabilities in Sweden2012Annet (Annet vitenskapelig)
  • 49.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Decentralisation, variation and categorization – The current state in Sweden2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The responsibility for support, services and education for people with intellectual disability was decentralised to the local authorities in the beginning of the 1990ths. During the main part of the last 20 years the development in Sweden was dominated by economic problems. The new disability legislation 1994, evaluates to have neutralized the deteriorations that the economic /financial problems of society could have brought for the living conditions of people with intellectual disabilities. At the same time the development was denoted by a change from a passably /rather equivalent national situation for people with intellectual disabilities to a greater variation at the local level.

    Factors such as organization, economy and political government at the local level, together with an increased stress on the capacity of the individuals to look after their own interests, have resulted in the growth of differences in living situation and living conditions. The local authorities finished the deinstitutionalisation in the beginning of 2002. In addition to that, an increasing political interest of private entrepreneurship in the field of disability and a rise of categorization of children and youth as intellectual disabled has occurred. Categorization has first been noticed in special programmes at school but recently also in daily activities for people of a working age. The rise of categorization can be linked to a change to medical and individualistic based explanation of disability, which has opened up for growth of segregated activities. Examples of resistance against categorization and segregation among young people with intellectual disabilities are noticed. Empowerment by self- organized groups is a new trend.

    In conclusion, the development in Sweden can be described as small steps towards normalization as a consequence of deinstitutionalisation along with a greater variation of living conditions due to decentralisation. At the same time an increased categorization has markedly expanded the group which counts as intellectual disabled. 

  • 50.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Education and support for people with intellectual disabilities in Sweden: policy and practice2015Inngår i: Research and Practice in Intellectual and Developmental Disabilities, ISSN 2329-7018, Vol. 2, nr 2, s. 116-125Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In Sweden, the normalisation principle has been important behind reforms like deinstitutionalisation and the provision of services within the community for people with intellectual disabilities. The aim of this collection of articles about Swedish disability policy and practice across the life course is to give a research-based examination of the current situation for people with intellectual disabilities. This introductory article gives an overview of the provision of education and support systems for people with intellectual disabilities in Sweden today, and highlights the current trends and challenges faced by these people. The paradox of increasing self-advocacy and at the same time increasing categorisation is discussed, as well as the discrepancies in service provision. Comparisons of similarities in, for example, marketisation between the Australian National Disability Insurance Scheme and the Swedish rights-based legislation should be useful for knowledge and development in both countries. © 2015 Australasian Society for Intellectual Disability

12 1 - 50 of 82
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf