This book is based on the collaborative work and experience from Swedish researchers in an new and promising field of scientific and management oriented inquiry: guided tours. The book represents a wide range of scientific perspectives such as organizational theory, human geography, architecture, ethnology and technology.

The chapters are divided into three themes: Guided tours as a phenomenon, Guided tours and guidebooks and finally Guided tours: their production, content and use. And your guides - the authors - will provide various kinds of insights. We will follow the history of guidebooks and their followers, experience the smell of sage and find out how a guided tour at a construction site can be performed. Let's take a walk...

Upprinnelsen till denna studie var att företaget Hjältebolaget vände sig till Hälsoteknikcentrum i Halland, ett treårigt strukturfondsprojekt. Man ville få hjälp med att förstå sin egen verksamhet och accepterade då att två forskare genomförde intervjuer med företagets ägare och annan pedagogisk personal i verksamheten. Intervjuerna gjordes av Sara Högdin och Mikael Jonasson. Studien ägde rum under våren 2011 och finansierades av Hälsoteknikcentrum i Halland.

Företaget arbetar med flera olika verksamheter riktade mot grundskolan och förskolan, där den huvudsakliga verksamheten vänder sig till grundskoleelever i alla åldrar som har särskilda behov av extra stöd. Utöver det arbetar företaget med utbildning och utveckling av lärare och annan personal i grund- eller förskolan. Eleverna kan ha många olika typer av bakgrunder och behov, men gemensamt för dem är att de av olika anledningar uteblir från den ordinarie skolverksamheten. De är ofta elever som under lång tid har skolkat från skolan och på så vis hamnat utanför klassgemenskapen och ligger efter i skolarbetet.

Företaget skapar dels andra undervisningsformer, i form av uppdrag, för eleverna. Dels sker dessa uppdrag sker i samråd mellan föräldrar, skola, socialtjänst och elever. Verksamheten beskrivs utifrån ett koncept som de benämner för hjältepedagogik, där utgångspunkten beskrivs vara att stärka eleverna genom bland annat praktiskt pedagogiskt arbete och en tydlig struktur.

Syftet med denna förstudie var att undersöka företagsverksamhetens olika delar i avsikt att försöka förstå: a) i vilken relation företagets olika verksamhetsdelar står till varandra och i relation till offentliga verksamheter; b) vilka pedagogiska och didaktiska delar som kan anses vara bärande för verksamheten, och därmed möjliga att fokusera på när verksamheten ska utvecklas.

Avsikten var att utröna verksamhetens innehåll utifrån beskrivningar av företagets grundare och några av de anställda i företaget. Studien har en explorativ utgångspunkt och gör inte anspråk på att utvärdera företaget och dess verksamhet. Studien inkluderar både en beskrivning av hur man uppfattar sig som privat företag lokaliserat mellan två olika offentliga aktörer, socialtjänst och skola, samt hur man beskriver karaktären hos verksamheten man bedriver.

Resultaten i denna studie visar att företagets olika delar samt de pedagogiska och didaktiska delarna går in i varandra och är svåra att separera. Företagets pedagogiska idéer som används i verksamheten är inte unika eller radikala i någon anmärkningsvärd grad. Det är snarare kombinationen av alla elementen gemensamt – verksamhetsutrymmet mellan offentliga verksamheter som inte vet hur de ska hantera situationen, den systematiska och strukturerade lärsituationen, kontaktytorna ut mot föräldrar, skola och socialtjänst och möjligen de hanterbara grupperna som utgör en styrka i verksamheten.

Samtidigt utgör den gränsöverskridande verksamheten mellan socialtjänst och skola en risk eftersom det kan skapa kollision mellan olika systemtänkanden och professionaliteter. Det innebär att olika yrkesroller kan kollidera och att en tydligare legitimitet därför skulle underlätta den fysiska förflyttningen av individer från en verksamhet.

Ett annat sätt att beskriva verksamheten är att se den som bestående av två delar med en gemensam ram – en grundläggande basverksamhetsdel och en utvecklingsdel. Basverksamheten utgörs då av uppdrag från skola och socialtjänst, medan utvecklingsdelen utgörs av utbildning av hjältepedagoger, utveckling av varumärket, spridning av konceptet och kursgården.

Hjältebolagets arbete med eleverna grundare har utvecklat en modell som på många sätt ligger i linje med empowermentorienterat förändringsarbete. Enligt emporementorienterat lärande är det viktigt att motverka att lärare har makten gentemot elever att utforma utbildningen, bestämma innehåll och utforma lärandesituationer. Ett sådant lärande resonerar även med den nya läroplanen (LGR 11) som betonar att undervisningen i skolan ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och bidra till att utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar.

En av styrkorna i den pedagogiska verksamheten är den dokumentation av varje enskild uppgift som barnen arbetar med. Barnen dokumenterar själva det de har lärt sig och denna dokumentation redovisas tillsammans med lärandemålen i olika skolämnen. Detta är något som man borde lyfta fram som en professionell del i arbetet.

Hjältebolaget har dock även flera utmaningar att ta ställning till och hantera i sitt kommande utvecklingsarbete med företaget. En svårighet som verksamheten dras med är att den består av många delar och att det är svårt att identifiera vilka delar som är bärande för verksamheten. Kanske är det helt andra inslag än de som vi har belyst i den här studien som är de mest betydelsefulla. Det är inte svårt att tänka sig att det handlar om att elever blir uppmärksamma och sedda som är det väsentliga och inte alls de metoder och pedagogiska utgångspunkter som används.  

En utmaning hänger samman med att verksamheten är av exkluderande art. Även om företagets ambition är att föra tillbaka elever in i ordinarie skolverksamhet, är vägen dit en separerad verksamhet. Dessutom är det endast ett mycket begränsat antal elever som deltar i verksamheten samtidigt. Här gör sig två centrala frågeställningar gällande. Den första är om det skulle vara möjligt att arbeta med denna typ av verksamhet på ett inkluderande sätt, där eleven fick vara en del av en klassgemenskap? Den andra frågan är om verksamheten skulle kunna överföras på större grupper eller om möjligheten att lyckas återföra eleverna faktiskt ligger i småskaligheten snarare än metoderna?

En utmaning för Hjältebolaget är att ständigt utveckla sina dokumentations- och kvalitetssystem i syfte att bli uppfattad som en professionell utförare. Här ingår de metoder och kartläggningar som sker av barnens intressen och behov är en fråga som kan undersökas vidare i utvärderingsform, till exempel i termer av om och hur de skiljer sig från skolans och socialtjänstens kartläggningar och förmåga att utgå från individernas behov. Skiljer sig dokumentationen och metoderna från det som görs i den ordinarie skolan? Hur skiljer det sig i så fall? En utvärdering av det slaget skulle i kunna hjälpa företaget att hitta egna kvalitetsinstrument. Ett sådant arbete innehåller t ex externa utvärderingar, vilket också pekas ut som en möjlig uppgift för en utvecklingsstudie inom ramen för Hälsoteknikcentrum i Halland.

Ytterligare en utmaning är att företagsledarna som arbetar med verksamheten kan betraktas som eldsjälar. De ”brinner” för eleverna och för sin verksamhet. Problemet är att verksamheten kan hänga på dessa eldsjälar, vilket skapar svårigheter när verksamheten ska expandera eller spridas till andra delar av landet. Det kan vara svårt att rekrytera personal som är beredd att arbeta utifrån vissa av företagets utgångspunkter som att stötta och kontakta elever på kvällstid och helger. Det är viktigt att verksamhetens metoder dokumenteras och beskrivs utifrån teoretiska och metodologiska aspekter så att en expansion blir möjlig. I annat fall riskerar en expansion innebära en avknoppning med så stora lokala variationer att det inte går att tala om en gemensam metod. För att expandera krävs återigen en systematisk dokumentation av verksamhetens metoder och innehåll. En annan utmaning är kommunicerandet av varumärket ”hjältepedagogerna”. Verksamheten är bredare än vad begreppet förmår beskriva.

Det är viktigt att poängtera att inom ramen för denna studie har vi inte undersökt om verksamheten verkligen innehåller alla sagda delar, utan det är helt baserat på det som företagsledare och pedagoger säger att de gör. Vi har inte heller utvärderat hur verksamma dessa delar är eller om det finns vissa delar som är mer centrala än andra. Inom ramen för denna studie har vi inte heller haft möjlighet att utvärdera verksamhetens metoder och undersöka resultaten. Det behövs fler och mer djupgående studier för att undersöka detta. En sådan studie skulle med fördel studera skolans och socialtjänstens inställning till verksamheten, föräldrars och elevernas erfarenhet av projektet samt undersöka hur elevernas situation och skolresultat förändras efter att de deltagit i projektet, både på kort och på lång sikt.

Avslutningsvis kan sägas att denna studie genomfördes när företaget fortfarande befinner sig i en uppstarts-fas. Detta var någonting som inte var klart när studien inleddes utan framkom underhand. Företaget som har knappt två år på nacken är väl förankrad i en av landets kommuner men är ännu inte ett etablerat företag. Bristen på dokumentation började göra sig kännbart när företaget behövde expandera för att överleva. Företagsledningen har sedan studien startade påbörjat en dokumentation av verksamhetens metoder och innehåll. Denna studie kan bli en viktig del av deras fortsatta dokumentations- och utvecklingsarbete.

Denna rapport är en del av utvärderingen av landsbygdsprogrammet 2007–2013. Fyra grupper med forskare från universitet och högskolor har gjort slututvärderingen. Den publiceras i fyra delrapporter varav detta är en. Frågor som handlar om hela programmet besvaras huvudsakligen i delrapport IV. Frågor om enskilda åtgärder besvaras i de tre andra delrapporterna. En översikt av vilka frågor som besvaras i vilken rapport finns på följande sidor.

Slututvärderingen görs för att besvara EU-gemensamma och specifika svenska utvärderingsfrågor om vilka effekter programmet har haft, i vilken utsträckning det har bidragit till att uppfylla målen och hur effektivt detta har gjorts.

Utvärderingssekretariatet vid Jordbruksverket ansvarar för att de svenska EU-programmen där Jordbruksverket är förvaltande myndighet blir utvärderade. Det innebär att utvärderingssekretariatet beställer och genomför utvärderingar av landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt programmet för lokalt ledd utveckling inom regionalfonden och socialfonden. Programmen utvärderas dels var för sig men också tillsammans. Utvärderingarna görs i relation till målen i programmen och de övergripande EU 2020-målen.

De flesta utvärderingarna genomförs av externa aktörer. Vi tar hjälp av forskare för att kvalitetsgranska rapporterna innan de publiceras. I slutet av rapporterna finns ett utlåtande från granskarna. Rapporterna publiceras i en särskild rapportserie och rapportförfattarna är ansvariga för slutsatserna. Slutsatserna utgör inte Jordbruksverkets officiella ståndpunkt.

/Utvärderingssekretariatet vid Jordbruksverket

This is a semi-philosophical inquiry into the subject of a Dry Martini, which is well known as an alcoholic drink. It is not truly a philosophical inquiry since I am not a philosopher. I am a geographer. The history of the American drink is rather murky. Some say that the town of Martinez in California invented the drink during the mid-1800s Gold Rush. When there was no Champagne to celebrate the good fortune in finding gold, the bartender insisted on something made from the ingredients he had on hand. There is also an assertion that it originated from New York’s Knickerbocker Hotel, named after Martini & Rossi vermouth, which was first created in the mid-1800s.

Problemet med att skapa ett attraktivt boende på landsbygden är väl känt och omdebatterat, inte bara i Sverige, utan även utomlands. Högt uppskruvade förväntningar på avkastning från fastighetsägare, låg riskvillighet hos banker och utlåningsinstitut och en många gånger problematisk infrastruktursituation gör det svårt för människor att skapa sitt attraktiva boende på landsbygden.Nära nog alla områden som ingår i Interreg IV LISA KASK-projektet har likartade problem – utflyttning och/eller låg eller ingen inflyttning – men kommer sannolikt att hitta olika lösningar på detta problem.Syftet med denna rapport är att redovisa och behandla metodfrågan kring hur man kan skapa ett attraktivt boende på landsbygden. Metoden i detta arbete utgörs av användandet av kompetensgrupper, som i sin tur mynnade ut i en enkät ställd till besökarna vid bygdegården i Fagered, Halland.Resultatet från denna studie visar hur viktigt det är att involvera invånare och ge dem inflytande över förändringsprocesser i en bygd. Studien visar också på vikten av dialog mellan olika aktörer för att nå förändring.Resultatet från enkäten i studien visar att nästan hälften av de 50 tillfrågade personerna är intresserade av att hyra en lägenhet i Fagered, om sådana byggs. Det är främst äldre som tillfrågats och det är främst de som är intresserade, men eftersom denna grupp kan frigöra hus som kan köpas av yngre inflyttare är det den viktigaste gruppen som visar störst intresse.Ett avgörande resultat från denna studie visar att det är möjligt att via boende hitta sätt att göra landsbygden mer attraktiv.

Christiania is a controversial place for alternative living and an important tourist place. As such, the place performs different types of images and ideologies. The purpose with this study is to use the guided tour as a tool for exploring the relation between the multiple voices performing the place of Christiania as a complex discursive and embodied place and niche branding processes.

The attempt of this paper is to investigate the practice of guiding tourists through the city. The study shows that guiding is more than just informing of a crowd. Instead, guiding is viewed as a performance of playful, but yet serious animations of known and unknown elements from now and then, here and there, inside and outside, and as creative compositions of time-spaces. When the guide operates in, points at places, and performs places, the group produces places through co-optive making in moments of shared group experience. Guiding, as a practice of representing, making and co-making, also allows for displacements, connections, intersections and hybrids of different time-spaces.

Rural migration is important in any process of rural economic development.  The attraction of immigrants to rural places in Sweden are part of trends that involve a specific set of discursive elements that are being co-produced and co-performed by actors represented in magazines and reality series with a rural theme.  The aim of this paper is to analyze how discourses on attractive living in rural places are co-performed and co-produced in one Swedish lifestyle magazine about country living and in one British reality show, Country Living (Lantliv) and Escape to the country (Comeford, 2002-; Edensor, 2006; Gustafsson, 2008; Jonasson & Scherle, 2012; Normann & Ramirez, 1993; Prahalad & Ramaswamy, 2004; Ramirez, 1999; Sventelius, 2009-2011; Wikström, 1996; Woods, 2010).  These co-produced performances use existing social and geographical structures, such as gender, entrepreneurship and nature-culture categories, and at the same time actors are trying to balance them in such ways that they co-perform an attractive living in the countryside. Copyright © eContent Management Pty Ltd.

The aim of this study is to use an ethnographic method in order to map where understandings of teaching and learning practices (TaLP) are being discussed in three schools. The questions posed are: what are the relations between thick places, meaning, affect, and TaLP? This study uses an ethnographic method outside the classroom and in between different activities as a starting point for understanding TaLP and where many students at the same school produce thick places of affect and meaning. The main conclusion from this study is that matters of where, what, and who are shaping TaLP. Another important conclusion from this study is that training schools offer new conditions for teacher students, but also offer new opportunities for ethnographic studies that aim at understanding these school environments with a range of new questions. © 2017 Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group

Studien handlar om att beskriva möjligheterna forskare och andra deltagare i kollektiva sammanslutningar har att bidra till samhällsutvecklingen som entreprenör, genom att relatera till en studie om kollaborativa och intervenerande approacher vid vindkraftsetableringar i Laholms kommun. Jag vill ta upp på vilka sätt forskare och andra kan bidra till utveckling genom deltagande och till och med ledande de processer som verkar för utveckling i samband med naturresursprojekt i landsbygd.

Studien kommer dels att omfatta tankar kring hur samhällets komplexitet kräver nya sätt att förstå fenomen. Jag driver därför en tes om att vi behöver begreppsliga hybrider för att förstå problematiken kring samhällsentreprenörskap. Dels vill jag försöka formulera hur forskaren kan bidra till samhällsutveckling i samma andetag som man genomför forskning. Forskning är ingen utanförstående aktivitet som kan förhålla sig neutral till det fält man undersöker. Forskaren är, tvärt om, en katalysator för händelser och idéer genom sin närvaro. En del i arbetet ägnas därför åt den vetenskapsteoretiska utgångspunkten för interaktiv forskning. Dels vill jag driva tesen om att samhällsentreprenörskapet inte alltid behöver vara ett ”one-man-project”. Erfarenheterna från forskning kring lokala utvecklingsfrågor talar snarare för att man samarbeta med olika aktörer på ett systematiskt vis. Poängen som artikeln vill driva är att man bör bilda kompetensgrupper för samhällsentreprenörskap (KfS) där syftet, förutom att bidra till entreprenörskap, är att generera nya kollektiva färdigheter och kompetenser.

I slutet av artikeln presenterar jag de olika sätten som forskare och andra kan ingå som samhällsentreprenörer mot bakgrund av en egen studie som ägde rum under sommaren och hösten 2007-2008, med titeln ”Vindkraft och landsbygdsutveckling ur ett kollaborativt perspektiv”.

Syftet med mitt bidrag är en förståelse av hur kollektivt entreprenöriella ordnande krafter kan användas för att åstadkomma en utveckling genom konstruktionen av process- och projektgrupper med forskaren som en av flera aktiva deltagare. Målsättningen med samhällsentreprenörskap handlar i denna mening om att skapa systematik kring hur dialoger och processer kan ledas för att åstadkomma ett brukarinflytande med utgångspunkt i ett synsätt där multipla ordningar och performativa praktiker som omfattar mer än bara en typ av rationalitet. I en sådan systematik är det väsentligt att beakta de vetenskapsteoretiska dilemman som de interaktiva forskningsansatserna väcker en diskussion kring.

The aim of this paper is to investigate and frame some learning conditions involved in the practice of geographical excursions.

The empirical material from this study comes from several excursions made by students in human geography and an ethnometodological approach through participant observation is used. The study is informed by theories from human geography as basis for reflection and discussion.

The results from this study show firstly that conditions for learning in excursions are conditioned by the particular method of learning.

Följande rapport bygger på förberedande diskussioner och genomförandet av en workshop i avsikt att undersöka företags syn på och behov av en delad HR-funktion. Projektet har genomförts inom ramen för strukturfondsprojektet Hälsoteknikcentrum vid Högskolan i Halmstad, och företaget som har samverkat med högskolan inom detta projekt är Arbetslivsresurs i Halland.

Resultatet är uppdelat i två separata delar. Den första delen handlar om vad som uppnåddes i själva workshopen, och den andra delen i resultatet handlar om resultatet från hela förstudien.

När det gäller resultatet från själva workshopen så visade diskussionerna kring de olika case som presenterades att det finns en tydlig motsättning mellan två olika roller. Å ena sidan har en företagare höga ambitioner och en yrkesmässig roll, och, å andra sidan finns den faktiska situation som råder i företagandet i alla de vardagsmässig aktiviteter som det innebär.

Spänningen mellan dessa olika roller framkommer när företagare presenteras inför de dilemman som de olika casen innehåller. Företagarna uttrycker en hög ambition som tar sig uttryck i att lösningarna på problemen ofta innebär att det är de själva som behöver axla mer ansvar, t ex genom att man måste bli bättre på att kommunicera eller coacha sina anställda när organisationen visar tecken på oro. De olika typer av oro som nämndes var konflikter, organisatoriska dilemman, överbelastning, sjukdomar eller turbulens i gruppdynamiken. Samtidigt berättar företagarna att det är svårt att ta itu med just dessa problem eftersom vardagen präglas av ett högt tempo. Verksamheten präglas ofta av stress, att det saknas organisationsfunktioner som tar hand om personalproblem eller att det saknas kunskap om hur man förebygger eller löser personalrelaterade problem när de uppstår. 

Resultatet från workshopen visade att företagarna ansåg att tjänsten i form av en delad HR-funktion var angelägen och viktig. Resultatet visar också hur svårt det är för en företagare att överblicka en verksamhet som präglas av småskalighet, samtidigt som företagarens yrkesroll omfattar höga ambitioner och möjligen en inlärd disposition som tar sig uttryck i att själv ta på sig allt fler ansvarsuppgifter.

Kombinationen av dessa två variabler och motsättningen dem emellan utgör grogrunden för de problem som en delad HR-funktion inriktar sig på att lösa. Det är därför möjligt att en utlokalisering av HR-tjänster kan öka trivsel, effektivitet och därmed ökad lönsamhet för mindre företag.

Studien visar även att det finns möjligheter att bygga in tekniska lösningar i tjänsten, t ex en webbportal. En teknisk lösning skulle kunna innebära att vissa specifika krav på tjänsten tillgodoses, t ex behovet av att vara anonym i en inledande kontakt samt kravet på tillgänglighet när problemen uppstår. 

Det andra resultatet i denna studie kan slutligen sammanfattas att deltagarna såg behovet av en delad HR-funktion, och att man omedelbart efterfrågade funktionen utifrån frågor om kostnader och var kunde hitta mer information.

Med anledning av att omfattande infrastruktursatsningar i Halmstads hamn diskuteras skall Halmstads Hamn och Stuveri AB till Halmstads Rådhus AB bland annat redovisa samhällsekonomiska effekter. Föreliggande översikt över Halmstad Hamn och Stuveri AB är gjord i syfte att skapa en förståelse för hamnverksamheten ur ett transportgeografiskt perspektiv. Studien är av översiktlig karaktär och försöker fånga pågående och framtida funktioner som är av regionalgeografisk, social, ekonomisk och global betydelse för Halmstad som stad såväl som för Halmstads hamn. Studien använder som empiriskt material, intervjuer och tillgängligt material från Halmstads hamn och statistik. Översikten visar att ett helhetsperspektiv är nödvändigt för att förstå transporternas betydelse generellt, och för att förstå de nätverk och länkar som en hamnverksamhet bygger upp i förhållande till Halmstad och dess omland specifikt. Ett motsatt perspektiv utgörs av det partikulära perspektivet, eller ett synsätt som ser verksamheter som isolerade företeelser utan kopplingar till andra verksamheter. När ett sådant partikulärt perspektiv får ett alltför dominant utrymme kan det skapa geografiskt länkade konsekvenser för utvecklingen i en region som omger Halmstad. Översikten visar också att det är viktigt att Halmstads Hamn och Stuveri AB inte begränsas i sina förutsättningar att följa med i de dynamiska förändringar som omvärlden skapar i form av konjunkturförändringar, regionala konkurrenssituationer och förändrade krav på effektivitet och miljötänkande. De förutsättningar som krävs för att bibehålla en position som regional transportnod och logistikcentrum, samt för att kunna utvecklas till en konkurrenskraftig aktör, är att hamnens verksamheter betraktas ur ett helhetsperspektiv och inte som en isolerad och oberoende verksamhet. Hamnen har förutsättningar att utvecklas till en stark aktör i en större region genom infrastruktursatsningar (djuphamn), logistikutveckling och miljöinnovationer. Flera av dessa utvecklingsområden görs sannolikt med fördel i samverkan med Högskolan i Halmstad.

The aim of this paper is to discuss co-productive and collaborative processes in rural housing construction in Sweden. The ‘wicked problem’ addressed here is why it is so difficult to build new homes in Swedish rural areas. Our analysis shows that horizontally organised competences may be used in order to form innovative and creative spaces for dialogues around the realisation of house building. These spaces for dialogues are transformed into collaborative and coproductive social events for reconfiguring thoughts and actions in relation to ‘wicked problems’. Using Fagered, Sweden, as a case study, our results show that timing, as well as understanding the motivation of local groups and acknowledging the slowness of planning processes, are crucial for making change. © 2016 Taylor & Francis

This article aim is to see how "intensities" could be used in order to understand general advancement of regional development, and as a specific conceptual tool for the development of experience-based organizational and product thinking in thin structures. The study is conducted in a creative workshop between traditional- and creative industries and it involves material from participation in one of these workshops, and from an interview and survey study with entrepreneurs in the region. The result shows that mobile workshops could be an important tool for producing growth in thin geographical structures.

This report describes the results from a pre-study of innovative principles for social collaboration when designing roads. Expected results were to know more about road use from a social perspective, in order to develop road design that supports desired behavior with reference to traffic safety- and accessibility aspects of the proposition of transport politics. Continued research will aim at further understanding of social elements and their integration into road design.

Rapporten behandlar förstudie samt fortsatta studier om innovativadesignprinciper för social samverkan vid vägutformning. Förstudiensförväntade resultat har varit att få kännedom om väganvändning samt ansatser för att genom vägutformningen stödja önskvärt beteende med utgångspunkt från trafiksäkerhets- och tillgänglighetsaspekterna i den transportpolitiska propositionen. Syftet med förstudien har varit att få veta mer om hur väganvändning går till samt att konstruktivt reflektera över hur trafikplanering och vägutformningen kan underlätta väganvändningen och förstärka det sociala samspelet.

Rapporten belyser vilka sätt Deleuzes begrepp ”intensities”, intensiteter, skulle kunna användas för att förstå såväl generell stimulans av regional utveckling, och som ett specifikt begreppsligt verktyg för utveckling av upplevelsebaserat organisations- och produkttänk i glesa strukturer.3 Intensiteter innebär här ett tillstånd av ontologisk instabilitet vilket uppstår som en följd av att en förändringsprocess startar. Ett intensivt tillstånd utgör alltså ett litet men viktigt element i en innovations- eller förändringsprocess där ett perspektiv på tingen övergår i ett annat perspektiv. Syftet är att först diskutera hur intensiteter ingår i mötesplatser för traditionell industri och upplevelseindustri, t ex av den typen som skapas inom MAKExperience workshops, i avsikt att föra in upplevelser i utvecklingen av produkter och tjänster.I geografiskt täta strukturer skapas ofta intensiteter naturligt, eftersom avståndsfriktionen inte utgör ett hinder.4 I glesa strukturer måste man dock göra särskilda insatser i syfte att förstärka nätverk-ande och kreativ organisation.5 Kapitlet försöker således diskutera möjligheten att använda begreppet intensiteter och mobila platt-formar för utveckling av företag och näringsliv. Argumentet är att förutsättningarna för utveckling i glesa strukturer är beroende av att det skapas olika former av intensiteter, i form av kreativa mötes-platser där företag ges möjlighet att ta del av olika kompetenser för att utveckla produkter eller verksamheter.

Bidraget handlar om att försöka se på vilket sätt Deleuzes begrepp ”intensities”, intensiteter, skulle kunna användas för att förstå såväl generell stimulans av regional utveckling, som ett specifikt begreppsligt verktyg för utveckling av upplevelsebaserat organisations- och produkttänk i glesa strukturer.¹ Intensiteter innebär här ett tillstånd av ontologisk instabilitet vilket uppstår som en följd av att en förändringsprocess startar. Ett intensivt tillstånd utgör alltså ett litet men viktigt element i en innovations- eller förändringsprocess där ett perspektiv på tingen övergår i ett annat perspektiv. En sådan förändringsprocess kan initieras av såväl en enskild entreprenör, som en regional utvecklingsaktivitet. Syftet är att först diskutera hur intensiteter ingår i mötesplatser för traditionell industri och upplevelseindustrin, t ex av den typen som skapas inom MAKExperience workshops, i avsikt att föra in upplevelser i utvecklingen av produkter och tjänster. I ett annat kapitel i denna bok: Drivkrafter för nya affärsmöjligheter genom industriöverskridande lärande, reflekterar författarna över ansatsen i MAKExperience.

I geografiskt täta strukturer skapas ofta intensiteter naturligt, eftersom avståndsfriktionen inte utgör ett hinder.² I glesa strukturer måste man dock göra särskilda insatser i syfte att förstärka nätverkande och kreativ organisation.³ Kapitlet försöker således diskutera möjligheten att använda begreppet intensiteter och mobila plattformar för utveckling av företag och näringsliv. Argumentet är att förutsättningarna för utveckling i glesa strukturer är beroende av att det skapas olika former av intensiteter, i form av kreativa mötesplatser där företag ges möjlighet att ta del av olika kompetenser för att utveckla produkter eller verksamheter.

Denna studie visar att aktörer som varit med i MAKExperience workshop mycket väl vet hur man skapar olika former av intensiteter för sina entreprenöriella projekt och att dessa intensiteter tar sig uttryck i kreativa lösningar, provokationer, överföring av idéer i ett rumsligt perspektiv och interaktivitet som också överbrygger rumsliga gränser.Studiens analys visar att intensiteter skulle kunna utgöra en grund för att diskutera utveckling av verksamheter eftersom begreppet inte gör någon skillnad på olika aktörers eller branschers förutsättningar eller primära produkter.

1. Deleuze 1999
2. Porter 1990
3. Johannisson & Dahlstrand, 2009

Halmstad University’s profile as the University of Innovation consists of the strong area of Health and Lifestyle. As many European societies are characterized by societal challenges, this strong area will turn out to be an area of research that has strong future relevance. Challenges related to an aging population, increased mental illness among young people, marginalization of disabled people, and the issues related to working life and health will be monitored by researchers within work and welfare with the help of qualitative studies.

Denna studie har till syfte att kartlägga upplevelseindustrin i Halland med avseende på aktörer och processer från ett utvecklingsperspektiv. Med utvecklingsperspektiv menas här en diskursiv förtätning av ideologier som alla sammanstrålar i en neo-liberal tillväxtargumentation. Tillväxtdiskursen innehåller effekter av globaliseringen, främst då idéer om en ständigt ökande global konkurrens mellan regioner och platser som måste mötas av en ständig utveckling av konkurrenskraftiga lösningar som syftar till en ökad tillväxt (Amin & Thrift, 1995). Studien kommer till följande slutsatser och rekommendationer:

• Det krävs mer samverkan i regionen för att åstadkomma utvecklingskaraktäristika som liknar dem som åstadkoms i kluster
• För att kunna intervenera i en rumslig dialektisk process av värdeskapande krävs det många och intensiva utvecklande möten och samverkan mellan företag, akademi och offentlig sektor i större utsträckning än idag. Det är inte tillräckligt att överlåta dessa utvecklingsprocesser åt företagen själva att hantera. Det krävs samverkan och en fokuserad allokering av resurser för att åstadkomma en kvalitativ och långvarig förändring av värderingar och attityder.
• Det krävs ett stort strukturellt arbete med nära samverkan mellan högskola och näringsliv som bygger på engagemang och deltagande på personlig nivå. Det kommer inte att fungera med några ”quick-fixes” med konsulter som säljer in standardlösningar för att åstadkomma snabba förändringar eftersom det rör ett sociospatialt system av värden förankrade i en rumslig organisation. Det måste till ett grundläggande och systematiskt arbete med många olika typer av aktörer inblandande om det ska kunna ge bestående resultat. Om man menar allvar med företagsutveckling så bör varje företag besökas och analyseras utifrån behoven av stöd och kanske t o m övertygas om behovet av kunskaper om att vara ständigt i rörelse för att möta nya villkor och förutsättningar, vilka inte alltid ligger inom den omedelbara företagarens upplevelsehorisont. Det är dock viktigt att det strukturell samarbetet inte handlar om att ekonomisk överstimulering av projekt som inte leder till väsentliga effekter i form av utveckling eller genomslag.
• Det krävs ett strukturellt arbete som syftar till långsiktiga, men som ändå kan skapa intensiva och effektiva dialektisk rörelse mellan individer och strukturer i en region. För att kunna åstadkomma förändring är det yttermera ett arbete som kräver ett brett och djupt personligt deltagande.
• Man bör överge ”nav-metaforen”. Det finns idag en kamp bland olika aktörer i Halland som alla vill vara nav, lokomotiv och ledande inom utvecklingen. Framgångar bygger på samverkan och samproducerande plattformar. Förutsättningarna för att möten mellan de olika industrigrenarna ska komma till stånd på ett sätt att de kan tillföra varandra kompetenser och talanger, och att det ska kunna ske ett kvalitativt flöde av kunskaper mellan industrigrenarna är avhängigt ett möte mellan akademi, näringsliv och kommunala/regionala näringslivsrepresentanter.
• Möten mellan olika typer av aktörer bör innehålla bearbetningar av föreställningar om de grundläggande begreppen för att man ska kunna gå vidare och skapa utveckling. Det är t ex få av företagarna inom traditionell industri som känner till definitionerna av upplevelseindustrin. De flesta ser upplevelseindustrin som liktydigt med turismnäringen. Man tolkar upplevelser på ett sätt som ligger nära sin egen verksamhet, någon som arbetar inom handel menar t ex att upplevelser har med kundernas handfasta kontakt med varorna som man säljer i sin affär, eller att någon kommer och visar hur varorna fungerar.
• Mer fokus bör läggas på samproduktion, samkreation och co-production, med utgångspunkt från principen om att kompetenser som bidrar till kreativitet många gånger är vertikalt organiserad. Men om några delbranscher ska pekas ut som viktiga för möten mellan traditionell industri och upplevelseindustrin så erbjuder dels filmbranschen viktiga redskap för distribution av bilder av platser som kan användas för att sprida kunskaper om länet. Där ingår, förutom många unga filmare, även Film i Halland, Högskolan i Halmstad. Dels utgör Halland ett konst- och musikkluster som bör kunna ingå i utvecklande projekt, både för dem som utövar det, och för traditionell industri. Dels utvecklas idrotten på många sätt, både när det gäller utövandet och kunskapsbyggandet kring utövandet, vilket gör det till en intressant kraft i utvecklande möten mellan traditionell industri och upplevelseindustrin.

Det bör slutligen utvecklas handlingsplaner för att kunna hantera perioder av ekonomisk nedgång, inte bara ekonomisk framgång.

Kommuner har sedan en tid tillbaka arbetat med att marknadsföra sina varumärken för attkonkurrera med andra platser om att attrahera rätt sorts människor med ekonomiskt och kreativt kapital (Florida,2002). Syftet med detta arbete är att med hjälp av analyser av bilder och dokument från marknadsföringsprocessenvisa på konsekvenserna för relationen skapad av marknadsföringen mellan Laholm ochKnäred, och att jämföra dessa processer med traditionella planeringsprocesser i ett rumsligt perspektiv.Det är en undersökning om de konsekvenser som traditionell planering och marknadsföringen av Laholm fårför en i kommunen perifer plats. Metoden som använts i detta arbete är bildanalyser med stöd av geografiskteoribildning kring centrum-periferi, analyser av texter om marknadsföringsprocessen, samt teorier omvarumärken och marknadsföring av platser. Studien visar att det krävs en ökad medvetenhet om hur platserrepresenteras, hur faktiska resurser allokeras, och hur viktigt det är att inte satsa allt krut på kommunala ellerlokala varumärken i marknadsföringen av platser, utan att även se till en geografisk dimension när man pratarom marknadsföring och utveckling. Studien visar också att traditionella planeringstänkande reproducerar rumsligaojämlikheter genom heterogena processer, medan marknadsföringsprocesser skapar samma effekter medhjälp av homogena processer.

The purpose of this paper is to discuss sustainability and resilience in relation to a case where a municipal organization is undergoing a project for change. The study is based on one and a half years of participation in a development program in a small town of southeast Sweden, funded by the ESF. Participation is based on a role as an interactive researcher, through an on-going evaluation in the project and will lead to an evaluation based on the implementation of the project's intentions. The material from this research has given rise to thoughts about using the concepts of place and sustainable resilience in order to understand the organization's attempt to become more attractive as an employer.

The aim of this paper is to discuss humans and technology, with focus on traffic lights, as place dependent. Relations between humans are complex and infrastructure, such as the traffic lights are seen as  quasi-objects that stabilize social relations.

This study involves a mobility device with relevance for health and well-being for severely disabled persons. The purpose of this study is to examine some of the geographical, innovative and existential implications of the performance of place through mobility that the AKKA-board produces for severely disabled people. What does mobility and place mean in terms of supporting human skills that are being performed with the help of the AKKA-board? It is concluded that mobility in terms of a self-controlled movement is connected to enabling individual decision-making, independence and well-being. © 2013 Taylor & Francis.

The aim of this paper is to discuss an ethnographic study of traffic in terms of theproduction of space. Traffic participation, negotiation and collaboration are viewed from aperformative perspective in this study. That is, traffic involves multiple ways of creatingdifferences between continuity and interruptions, making order in mundane spaces througha continuous and simultaneous struggle involving non-verbal, non-human, human, textualand other discursive means. Performance not only involves a process of the relationalconstruction of identity; the term is widened to include all sorts of practices that areinvolved in the human project of creating places and producing spaces in conditions thatcan be defined as negotiations. Identity is one important aspect in this relationalinteraction. Empirical findings also suggest, however, that it might also be important tolook further into a process called presentational presence. The performance of apresentational presence is here seen as one aspect of practice through which negotiationsamong traffic participants are constructed in relational ways. Performance in traffic canthus not be reduced to a mimetic practice of temporarily involved actors. Producing spacesand creating places is viewed as an existential project involving the negotiation of order. Iargue that there are specific elements in the act of performance by way of presentation thathold a seed to perpetual change at the same time as they reproduce multiple andsimultaneous order. This argument will be supported by examples from studies of nonverbal communication in traffic. Order is here represented by knowledge of scriptlikemaps of pre-given and preconceived, normative and non-normative, clues on how toact in specific situations. Therefore the production of new acts, and thus a different order intraffic is dependent on the knowledge structures in which they take place. It is argued thatmultiple knowledge structures are used as the starting point for improvisation andnegotiations. Practice in general could be said to be a continuously ongoing struggle forchange in preconceived order. This continuous and simultaneous struggle can be defined asan on-going-ness. Thus, it is not any stable and given order that makes traffic work.Instead, traffic emerges out of certain practices that aim at reproducing, and at the sametime changing an order, ultimately producing more or less safe and effective spaces. Rulesrepresent such knowledge structure that aims at order and which traffic participants use asassociation for practice and meaning. Knowledge structures, order, improvisation andnegotiation are thus intertwined and inseparable. Without order there would be noimprovisation, and without improvisation, order would be difficult to define at all.

The aim of this paper is to interrogate mobile technologies that carry guided tours applications in comparison with a live guided tour, in order to learn what different experiences they produce. By assembling different theoretical tools for understanding the vocabulary of guided tours, mainly thoughts that are directed towards an understanding of the non-cognitive geographies, the study uses thicker descriptions from guided tours in Göteborg, Budapest and in Köpenhamn. These thicker descriptions are then used as means for illustrating and analyzing further the vocabulary of guided tours. For the comparison different examples from the Internet have been used. The conclusion is that some dimensions of live guided tours can be translated into mobile technologies, and some dimensions are difficult to include.

The development within wind power energy has gone from a small scale production to a large industry. I this phase of development it does not seem motivated to repeat all arguments for reducing carbon monoxide sources. Rather, the focus in this study is directed towards processes of implementation of visions to planning in practice, where environmental goals are to be fulfilled and lead to a sustainable development for a local community.

The aim of this study is to follow the processes involved in the wind power projects in Laholm municipality, by investigating the wind power discourses in the view of landscape theories concerned with the relation between man, nature and society, and to put concepts and arguments into action by dropping them to actors and networks, through action research.

The study will answer the following questions:

1. What actors are in foreground and in background when issues regarding wind power plants are discussed?

2. In what ways can we understand the relations between man, nature and society in this case?

3. What does the arguments concerning wind power consist of and how can they be explained towards the use of resources?

4. What social and economical consequences may the wind power projects have for the community?

5. What are of concerns for the researcher who is intervening through action research?

6. How did the collaborative and deliberative processes succeed in the planning implementation process?

The study shows that when resources are at stake in a local community, it will activate and accentuate the boundaries between different groups. Arguments describe these boundaries related to land owners and others, between those who primarily see the landscape as a landscape for production and those who see it as a landscape for recreation. The activated boundaries make it difficult for some actors to openly state their position in the wind power issue. Processes of change take time, and it is also concluded that early local involvement and slow processes may facilitate acceptance of these landscape changes. The study shows the importance of considering the relations between humans and their landscapes and that the key to managing change goes through this understanding. Management of implementation processes are ideally strategically planned for as involving the complex relations between man and nature, rather than presupposing NIMBY explanations. Processes of change takes time and therefore the aim of leading processes should work cautiously with establishing local participation and encouragement.

It is likely that the wind power projects will produce possibilities for local companies if the plants are put into place, and if they produce the estimated power planned for. However, these changes are also dependent on the local community, the municipality, the region and the state, through willingness to support with knowledge, information, strategic plans, economic support for entrepreneurs, and general capacity building processes. It is also likely that some people will chose other places to live in, but that new people will chose to move to the community. It is therefore important to map and make use of these new builders in the process of capacity building for a sustainable community.

Researchers have an important role to play as intervener in the processes between local communities, authorities and companies. The researcher can help as collector analyzing opinions and values regarding natural resource projects. The researcher can also analyze and present experiences from other similar projects to local community as well as to authorities and companies involved in the process. The researcher can also contribute as leader of processes by staging learning processes in groups, handling conflicts and managing creative development processes.

The most evident problem in this study was the difficulties in reaching out to the local actors. Efforts were instead made to visit them in other forums where they met of other reasons. An action research strategy was therefore to be where things is happening and to make room for issues of development in these contexts, for instance on Internet, in school, on local meetings, and in interviews.

Although the interest for wind power in Laholm seems to have reached a stage where the loudest land owner voices claim to want more of the benefits from wind power energy, it is important to produce plans for action, knowledge and to lead the processes of local development in Sweden.

The aim of this paper is to investigate mobile technologies used for guiding tourists. I will compare guiding applications with what is going in a live guided tour in order to understand what different experiences they produce and try to indicate what is needed in both types of guided tours if developed further.

Guided tours are important tools in the tourism and hospitality industry and we know that guided tours are appreciated by visitors and residents of places. By applying the empirical and theoretical knowledge from a live guided tour in this work and frame this knowledge in technological applications it might be better understood how learning, experiencing and influencing visitors through the guided tours of different modes.

The results from this study show that there are several aspects in live guided tours that can prospect from integrating elements from virtual guided tours. Also the opposite seems likely, that virtual guided tours can benefit from learning to integrate some of the elements from live guided tours.

The aim of this study was to follow the processes involved in the wind power projects in Laholm municipality, by investigating wind power discourses in the view of landscape theories concerned with the relation between man, nature and society, and to put concepts and arguments into action by introducing them to actors and networks, through action research.

The study tried to answer the following questions:

1. In what ways can we understand the relations between man, nature and society in this case?
2. What does the arguments concerning wind power consist of and how can they be explained related to the use of resources?
3. What social and economical consequences may the wind power projects have for the community?
4. What are of concerns for the researcher who is intervening through action research?
5. How did the collaborative and deliberative processes succeed in the planning implementation process?

The study shows that when resources are at stake in a local community, it will activate and accentuate the boundaries between different groups.

Place marketing approaches are increasingly employed by authorities competing to attract capital. While a rapidly growing number of case studies have provided valuable insights to the field, relatively little scholarly attention has been paid to the advancement of theoretical understanding. In this article we depart from central place theory and discuss its potential for providing a structure for place marketing research. We argue that place marketing is essentially used as a means to improve competitiveness in a hierarchical spatial system and we produce a range of hypotheses for future research to build upon.

Interreg prosjektet Landsbygdsutvikling i Skandinavia (LISA) avsluttes i 2012 etter tre års utviklings og forskningsarbeid på Landsbygden i Skandinavia. Prosjektet har skapt et samarbeid på tvers av landegrenser og institusjoner. 18 partnere fra kommuner, regionale aktører og forskningsinstitusjoner har vært involvert i prosjektet i tillegg til de mange lokale aktører på bygden. I februar 2012 inviterte forskningspartnerne til et dialogseminar i København for å presentere de forskningsperspektiver det er arbeidet med i LISA og samtidig skape en dialog om forskning og praksis i LISA. Formålet med denne rapporten er å oppsummere de presenterte forskningsperspektivene og videre formidle diskusjonene i skjæringspunktet mellom forskning og praksis som utviklet seg under dialogseminaret. Rapporten innleder med å gi en kort presentasjon av LISA og forskningspartnerne, og en kort introduksjon av de fire forskningsperspektivene i LISA. Heretter er rapporten oppbygget i samsvar med dagsordenen på Dialogseminaret. Hvert forskningsperspektiv presenteres og de etterfølgende diskusjoner oppsummeres. Avslutningsvis oppsummeres noen av de generelle trekk som kan utledes av diskusjonene i skjæringspunktet mellom teori og praksis.

Tour guides have traditionally played a key role in linking tour operators, incoming agencies and tourists. However, very little attention has been given to the competences that involve performative aspects of guiding. Such performative competences involve the complex maneuvring in native and foreign cultures, intercultural mediating, functioning as pathfinders and mentors, and negotiating in unfamiliar destinations to their guests in a culturally sensitive manner, and coordinating group movements in space. The article examines the complexity involved in guided tours, and consequently the need for a deeper understanding of the performative aspects of guided tours. The article concludes that the performative aspects of guiding tourists involve interpretations, mediations and translations through verbal and bodily communication. It also involves the ability to engage by producing intense moments through narratives and creative affordances. One final conclusion from this work is that it is a challenge to actually use the variety of scientific perspectives offered within tourism education programs in order to produce hybrid study outcomes, but, it could also be seen as the pragmatic approach that tour guides adopt in practice.

Editorial

Guides and tour operators as professionals play a key role in the growing global tourism industry, supporting, engaging and diverting visitors who travel to places they want to learn more about and be entertained by. Behind the scene there are challenges and tensions related to the particular professional roles, the vibrant matters and staff that stand-in for the guide, physical efforts, and the competitive and vulnerable position guides have on a highly competitive job market. ‘Key role’ is also ‘contested space’. This special issue focuses on the guides and tour operators and the challenges they face in their working role.

Through the International Research Forum on Guided Tours (IRFGT) a systematic work has been going on for a while by further widening the questions and assembling scholars interested in guided tours as a scientific field of inquiry (Adolfsson, et al 2009; Jonasson, 2011; Zillinger, et al 2012). The latest conference, from which these contributions emerged was hosted by Estoril Higher Institute for Tourism and Hotel Studies (ESHTE), Portugal. IRFGT still continues to produce networks and publications that have opened up questions regarding guided tours. Rather than remaining a mystifying and closed skill-set in the hands of professional or semi-professional associations and licensed individuals, the IRFGT seeks to open the multiple practices of guiding to imaginative, careful and serious scrutiny from a variety of theoretical perspectives, initiated and deployed by an emerging interdisciplinary community.

Every new place that the conference IRFGT has moved to has brought new perspectives into play. From the last conference in Estoril in 2015, it is clear that guided tours are increasingly seen by some researchers as productions of extraordinary experiences, emotions, and enjoyment of places. From this last conference it also became clear that practitioners had found their way into the conference. The dynamics between practice and research is perhaps one of the field’s most interesting and volatile characteristics, which in many ways could be exploited and explored more in order to create new ways of doing and understanding guided tours.

The conference keynote speakers represented different areas of theory and practice. Professor Noel Salazar opened the conference with an anthropological take on guided tours in relation to tourism imaginaries and otherness in a global context. Ester Pereira, with her considerable experience from touristic expeditions, represented a sustainable view on guided tours and tourism from a tour operator and tourist perspective. Embodying both the theoretical and a practitioner’s perspective, Carles Picazo gave valuable insights from a long career of planning and education of tourist guides.

Taking the study of guided tours on a route towards the practitioner and the professional roles of the guide contributes to yet another important piece of the puzzle. This special issue converges at a parallel line by considering students’ future careers as tourist guides in Jordan with a contribution by Areej Aloudat (2017, this issue). He concludes that the occupation of guides is unevenly perceived by these students, and reveals the perceived advantages of working for a tour operator, rather than being a freelancer in the business. Gurel Cetin and Sukru Yarcan (2017, this issue) continue the exploration of the professional relation between tour operators and tour guides in organized package tours. As it turns out, there are many identified gaps and differences in perceptions concerning these two professional perspectives, which could be further explored when their various parts are opened up for further scrutiny and discussion. Ester Pereira and Reidar Mykletun (2017) also explores the professional perspective by investigating how sustainability is integrated into tour guide training programmes in Belgium, France, Hungary, Italy, Malta, the Netherlands, Norway and Spain. They conclude that there is a need to integrate sustainability principles into these programmes. Finally, Jane Widtfeldt Meged (2017, this issue) also focuses on the professional craft of guiding, but by pointing sharply towards the stressful working conditions for guides. It is known that organizational structures shape the conditions under which self-employed, well-educated, and yet casual laborers in a liberal and competitive job market work, but Widtfeldt Meged freshly interrogates the subject by questioning tour guides about their actual views on these conditions.

As can be concluded from the very brief summary of the papers included in this volume, the papers are concerned with the professional role of guiding as well as the relation between those who practice guiding or enrol guides, and those who do research or make a critical enquiry within guided tours. To the informed observer, it is becoming increasingly clear that research on guided tours is now beginning to accumulate a range of important research that has relevance for the industry and for society. We hope that this volume will provide inspiration as well as provoking new questions and new methods in this research domain. 

Copyright © 2017 Informa UK Limited

För att inte tröttna snabbt och för att inte hela tiden kräva en vuxen vid sidan kan det vara bramed en översikt över kreativa användningsmöjligheter. Ett längre snöre som medger att manäven kan använda fötterna. Resultatet tyder på att barn och lärare uppfattar hjälpmedlet somen kreativ del i lektionen och undervisningen i ämnet Idrott och hälsa. Barnen uppfattar Swing-Pingis som en möjlighet att få motorisk träning och känna rörelseglädje. Barnen resonerar ocksåkring olika hälsovinster. Lärarna framhåller hjälpmedlet som användbart och lättillgängligt. Detär en tillgång i undervisningen samt möjliggör och kompletterar annan motorisk träning i undervisningen. Hjälpmedlet stimulerar hälsan hos barnen.

Denna studie visar på relationen mellan rörlighet och utvecklingen av sociala, relationella, emotionella,existentiella och kroppsliga kapaciteter. Studien visar entydigt att människor med funktionshinderhar rätt att utvecklas som kompletta människor och att SwingPingis utgör en viktigkomponent i den utvecklingen.

Introduktion

Inom samhällets och skolans värld råder en rad normer som kan kopplas till genus, etnicitet, ålder och funktionshinder. Projektets målsättning är att, tillsammans med företag inom industrin för redskapsproduktion och produktutveckling utveckla innovativa idrottsredskap som gör det möjligt att förändra och utmana normer som påverkar delaktighet inom ämnet idrott och hälsa i skolan. Trots att skolan idag har ett uppdrag att inkludera alla elever oavsett etnicitet, genus eller funktionshinder är många uteslutna från deltagande, beroende på normer och det faktum att möjligheten att använda och utveckla redskapen för undervisningen inte ses som prioriterad. Barn med funktionsnedsättning skulle vinna mer på ökade förutsättningar att få röra sig, jämfört med barn utan funktionsnedsättning. Barn med funktionsnedsättning har i utgångsläget en mer sårbar hälso- och välbefinnandesituation, vilken dramatiskt kan förbättras genom en ökad delaktighet. Hindren för en inkluderande idrottsundervisning har hitintills betonat barriärer som sociala, personliga, motoriska eller materiella aspekter. Med ett normkritiskt perspektiv, har detta projekt som utgångspunkt att utmana sådana aspekter och istället testa och utveckla befintliga och framtagna redskap för en inkluderande idrottsundervisning i skolan och under hela skoldagen.

Syfte & teoretisk ram

Syftet med forskningsprojektet är dels att testa och utveckla produkter och tjänster som gör det möjligt för en inkluderande undervisning i idrott och hälsa i skolan. Dels är syftet att studera hur barnen uppfattar de produkter som finns och utvecklas inom ramen för projektet. Projektet kommer att fokusera på barn med och utan funktionsnedsättningar och deras användning av olika befintliga och framtagna idrottsredskap för undervisning i idrott och hälsa i skolan.

Tanken är att inte bara utveckla redskap för idrottsundervisningen som beskrivs som betydelsefulla och ges mening genom att barn med funktionsnedsättning kan använda dem. Tanken är också att redskapen som tas fram ska kunna vara användbara för alla barn, oavsett funktion, genus, etnicitet eller liknande och ska kunna utgöra en ny norm för användandet av idrottsredskap inom ämnet idrott och hälsa i skolan. I det hänseendet är barn med funktionsnedsättning utmanare av gamla normer och skapande av nya normer inom ämnet idrott och hälsa. Som utmanare och skapare av nya normer har barn med funktionsnedsättning möjlighet att öka välbefinnandet, genom ökad delaktighet. The International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) är centralt för hälsa och välbefinnande. Det normkritiska perspektivet och lärandet med focus på ”Hur vi lär” står i centrum.

Metod

Projektet kommer att använda sig av kvalitativa ansatser genom deltagande observationer, intervjuer och filmande av sekvenser på lektioner i idrott och hälsa så att resultatet så småningom kan bilda utgångspunkt för utveckling och utvärdering av idrottsredskap i ämnet idrott och hälsa i skolan. Projektet genomförs på 3-4 grundskolorskolor med ca 10-15 barn med och utan funktionsnedsättningar, totalt ca 50 barn i åldrarna 10-15 år.

Förväntade resultat

På kort och längre sikt:

- utveckling och verifiering av metoder, verktyg och processer för normkritisk innovation.

- utveckling av idrottsredskap till stöd för lärande och delaktighet för barn med och utan funktionsned­sättningar i idrott och hälsa.

- projektet kommer att mynna ut i prototyper och nya sätt att använda

idrottsutrustning och idrottsmaterial för testning och utvärdering.

Diskussion

Föreliggande studie och utvecklingsarbete kommer att bidra med kunskap och redskap som gör det möjligt för alla att inkluderas i undervisningen om idrott och hälsa i skolan. Tidigare forskning har många gånger fokuserat på funktionsnedsattas rättigheter och har haft en utvärderande roll. Många tidigare utvecklingsprojekt har fokuserat på anpassade idrottsredskap som inte varit tillgängliga för alla. Målsättningen är att utmana befintliga normer och att barn med funktionsnedsättning ska utgöra normen för utveckling av idrottsredskap för alla. Delaktighet i idrott och hälsoundervisningen kommer att göra en skillnad i framtiden för barnen med funktionsnedsättning, dels genom en förbättrad hälsa, och dels utifrån förändrade självförväntningar och en större tilltro till den egna kapaciteten under hela skoldagen.

Purpose: The purpose was to test and evaluate a prototype from a child’s perspective, with the specific aim to investigate how participation, inclusion, learning are expressed in the use and development of various new sports tools in the subject of PE at three schools in southwest Sweden. Development of inclusive tools for PE is often conducted without involving children as co-developers or viewing education as consisting of a heterogenous target groups, such as children with disabilities. The study is a part of a larger project on innovations from a norm-critical perspective on tools for PE with children both with and without disabilities and companies as co-producers.

Methods: The study uses qualitative methods such as interviews, films and participant observations with an intervention approach. The study was carried out at 3 elementary schools in south-west Sweden with approximately 15-20 children with and without disabilities, a total of about 60 children aged between 10 and 15.

Results: The results show that participation and inclusion play an important role developing and using tools in PE. The study also suggests that participation and inclusion may enhance learning, within the development and creative use in classes where challenges and obstacles were necessary to be dealt with by the children.

Conclusions: The children gave development proposals and different perspectives on inclusion. Teachers need also some tools to guide the students how to reflect on different actions in PE for all. The students was given an opportunity to reflect about training and norms, and these discussions gave us important knowledge about their needs. The childrens voices were important for researchers and entrepreneurs to develop the ability to think in new ways. Belonging and togetherness among pupils and teachers during PE lessons contributed to adapting the PE material to everyone's needs and conditions.

Many children with disabilities face the risk of illness by being excluded from physical education. The purpose of this article is to investigate an open collaborative innovation that can contribute to more inclusive elements in physical education, resulting in a better quality of education for children and youths with a disability. The question asked here is whether performative, bodily, geographical, norm critical and collaborative aspects involved in the use of an innovative aid called Swing Table Tennis (SwingPingis), has any impact on teachers’ perception of inclusion and well-being for the children using the innovation. The methods used in this study are interviews of children with disabilities and their physical education teachers, combined with participant observations carried out during classes using the tool. The findings indicate children and teachers perceive the tool as a means to an embodied, creative part of collaboration and involvement during the lesson, as well as in the teaching of the subject Physical Education. Children perceived SwingPingis as an opportunity to get motor training and build bodily capacities to perform, which in turn were reported as a feeling of the joy in movement. Teachers emphasize SwingPingis usefulness and accessibility. It is an asset in teaching as well as enabling and complementing other motor training in teaching.

Place marketing approaches are increasingly employed by authorities competing to attract capital. This development has spurred scholarly interest in a growing number of disciplines. While a rapidly mounting number of case studies have provided valuable insights to the field, scholars appear struggling for an advancement of theoretical understanding. As a consequence, the literature is unstructured and the fragmented pieces of insights that exist have to be ordered in a way that allows for a better understanding of place marketing. This discussion paper attempts a few small steps towards that aim. It departs from a simple notion of spatial competition as the least common denominator for place marketing and argues that place marketing is essentially used as a means to improve competitiveness in a hierarchical spatial system. From this basic, yet seemingly overlooked, perspective the article contributes to the emerging literature by presenting six rudimentary but nonetheless essential hypotheses for future research to consider.

Purpose: Place marketing approaches are increasingly employed by public authorities competing to attract capital. While a growing number of studies have provided valuable insights, scholars appear to be struggling to advance their theoretical understanding. This is arguably the result of failure to produce evidence-based research, excessive focus on small-scale case studies, difficulties bridging disciplinary boundaries, and reluctance to advance generalizations. To overcome these problems, we present a framework that can be used to generate empirically testable hypotheses and thereby provide a structure for research.

Design/methodology/approach: A brief literature review first identifies obstacles that prevent place marketing research from making significant progress. Second, to overcome these obstacles, we identify the need to consider spatial competition for capital, which has, remarkably, been overlooked. Third, drawing on these insights, a conceptual framework is presented. Fourth, from this framework, six propositions are deduced that may enable the development of a theory of place marketing.

Findings: This work first identifies the need for a more rigorous approach to the scientific study of place marketing. Second, a conceptual framework is suggested, based on spatial competition for capital. Third, we demonstrate that testable hypotheses can be deduced from the framework to provide a structure for research. Arguably, empirically testing such hypotheses would significantly advance our understanding of place marketing.

Originality/value: This paper identifies a feasible way to structure future research that should interest place marketing researchers seeking a more rigorous approach to theoretical advancement.

© Emerald Group Publishing Limited.

Dialogseminaret var organisert slik at ulike grupper involvert i tematikk ogarbeid med bygde- og stedsutvikling; politikere, administrativt ansatte ikommunene, forskere, bygdefolk og næringsdrivende, regionale aktører frafylkene og Knutepunkt Sørlandet hver for seg og samlet skulle gi innspill påde muligheter og begrensinger som ligger i å arbeide alene og sammen ombygde- og stedsutvikling. Representanter fra alle fire kommuner, samt regionale aktører var tilstede.Gruppene ble inndelt etter deres eksisterende rolle i bygdeutviklingsarbeidetfor på den måte å kunne diskutere, utveksle erfaringer og nå nye forståelserrundt utfordringer, roller og samarbeid i bygdeutviklingsprosjekter. Det bleetablert fire grupper: ”Bygde”gruppe, kommunal administrativ gruppe,politker gruppe og regionalgruppe. Gjennom to runder med gruppearbeid ogpresentasjoner ble de ulike grupper kjent med andre gruppers forståelser avutfordringer i bygdeutvikling og behov i forhold til samarbeid.Gruppene ble også bedt om å identifisere hva som kunne og måtte forbedreshos de andre gruppene og hos seg selv. I den sammenheng skaptes en kritiskrefleksjon i forhold til egen rolle og ansvar i utviklingssammenheng, ogideer om hvordan det kan skapes bedre samarbeid mellom myndighetsnivåerog sektorer, samt mellom bygdeinteresser.Dialog seminaret viste at kommunikasjon mellom aktører var etgjennomgående tema både fra det regionale, kommunale og spesieltbygdenivået. Mer åpenhet, informasjon og bedre kommunikasjonsarenaerble etterlyst som en av største muligheter for å forbedrebygdeutviklingspotensialet i de enkelte bygder. Samtidig ble det klart atbalansen mellom å stimulere bygdeutviklingstiltak fra ”oven” og la ideenevokse fra ”neden” er hårfin. Det er derfor viktig i bygdeutviklingsprosjekterå etablere arenaer for åpen kommunikasjon mellom de ulike grupper og, atkommunen selv i en tilrettelegger/fasilitator rolle er bevisst om hvor dendrivende kraft bak prosjektene kommer fra.Det er vår antakelse at det ligger et potensial for å utvikle og forbedre denmåten steder utvikles på, ved at aktører på ulike nivåer og med ulikeoppgaver får mulighet til å se hvordan de kan nå sine målsettinger mereffektivt ved å samarbeide mer med andre. Om ikke seminaret isolert settmedfører endret praksis, så antar vi at en slik endring må starte med enbevisstgjøring hvor en begynner å oppfatte seg som del av et nettverk avAgderforskning7aktører som kan oppnå mer ved å utnytte hverandres kompetanser ogressurser.Seminaret synligjorde også at LISA-KASK prosjektet begynner å sette sporute i bygdene, som et resultat av flere mobiliseringsaktiviteter, folkemøter,prosjektmøter og samlinger av ulikt slag. Diskusjonene blant gruppene pådialogseminaret viste at man har relativt store forventinger til de endringerprosjekt av denne type kan bidra til. Et konkret resultat som ble trukket fremså langt er at bygdelagene /bygdeutviklingslagene er blitt revitalisert som ettresultat av prosjektet, noe som gir regionale aktører og kommune ett heltannet ”mottaksapparat” for diskusjon, spørsmål og andre henvendelser ennhva man tidligere hadde.Dialogseminaret var organisert slik at ulike grupper involvert i tematikk ogarbeid med bygde- og stedsutvikling; politikere, administrativt ansatte ikommunene, forskere, bygdefolk og næringsdrivende, regionale aktører frafylkene og Knutepunkt Sørlandet hver for seg og samlet skulle gi innspill påde muligheter og begrensinger som ligger i å arbeide alene og sammen ombygde- og stedsutvikling.Representanter fra alle fire kommuner, samt regionale aktører var tilstede.Gruppene ble inndelt etter deres eksisterende rolle i bygdeutviklingsarbeidetfor på den måte å kunne diskutere, utveksle erfaringer og nå nye forståelserrundt utfordringer, roller og samarbeid i bygdeutviklingsprosjekter. Det bleetablert fire grupper: ”Bygde”gruppe, kommunal administrativ gruppe,politker gruppe og regionalgruppe. Gjennom to runder med gruppearbeid ogpresentasjoner ble de ulike grupper kjent med andre gruppers forståelser avutfordringer i bygdeutvikling og behov i forhold til samarbeid.Gruppene ble også bedt om å identifisere hva som kunne og måtte forbedreshos de andre gruppene og hos seg selv. I den sammenheng skaptes en kritiskrefleksjon i forhold til egen rolle og ansvar i utviklingssammenheng, ogideer om hvordan det kan skapes bedre samarbeid mellom myndighetsnivåerog sektorer, samt mellom bygdeinteresser.Dialog seminaret viste at kommunikasjon mellom aktører var etgjennomgående tema både fra det regionale, kommunale og spesieltbygdenivået. Mer åpenhet, informasjon og bedre kommunikasjonsarenaerble etterlyst som en av største muligheter for å forbedrebygdeutviklingspotensialet i de enkelte bygder. Samtidig ble det klart atbalansen mellom å stimulere bygdeutviklingstiltak fra ”oven” og la ideenevokse fra ”neden” er hårfin. Det er derfor viktig i bygdeutviklingsprosjekterå etablere arenaer for åpen kommunikasjon mellom de ulike grupper og, atkommunen selv i en tilrettelegger/fasilitator rolle er bevisst om hvor dendrivende kraft bak prosjektene kommer fra.Det er vår antakelse at det ligger et potensial for å utvikle og forbedre denmåten steder utvikles på, ved at aktører på ulike nivåer og med ulikeoppgaver får mulighet til å se hvordan de kan nå sine målsettinger mereffektivt ved å samarbeide mer med andre. Om ikke seminaret isolert settmedfører endret praksis, så antar vi at en slik endring må starte med enbevisstgjøring hvor en begynner å oppfatte seg som del av et nettverk avAgderforskning7aktører som kan oppnå mer ved å utnytte hverandres kompetanser ogressurser.Seminaret synligjorde også at LISA-KASK prosjektet begynner å sette sporute i bygdene, som et resultat av flere mobiliseringsaktiviteter, folkemøter,prosjektmøter og samlinger av ulikt slag. Diskusjonene blant gruppene pådialogseminaret viste at man har relativt store forventinger til de endringerprosjekt av denne type kan bidra til. Et konkret resultat som ble trukket fremså langt er at bygdelagene /bygdeutviklingslagene er blitt revitalisert som ettresultat av prosjektet, noe som gir regionale aktører og kommune ett heltannet ”mottaksapparat” for diskusjon, spørsmål og andre henvendelser ennhva man tidligere hadde.

Följande rapport utgör en bilaga till en ansökan om att starta ett nytt utbildningsprogram vid Högskolan i Halmstad. Analysen har till viss del använts i den faktiska ansökan och programutveckling vid Akademin för Lärande, Humaniora och Samhällsvetenskap. Avsikten är att publicera denna omvärldsanalys av det skälet att det kan finnas delar i omvärldsanalysen som kan användas av andra aktörer i regionen, och för andra syften och därför fanns det anledning att göra den tillgänglig via DIVA och Högskolans bibliotek. Dessa resonemang handlar om attraktionskrafter och pendling för studier och arbetsmarknad, samt drivkrafter för högre studier ur ett rumsligt perspektiv. 

Many understandings about norms and norm criticism are based on imaginations of inclusion and exclusion, as if values about right and wrong, and acceptable and non-acceptable behaviors belong to a world of relations that can be separated from embodied and physical things and practices. Norm confirming or norm critical imaginations are difficult to judge and even more difficult to change if they are separated from the physical performance reflecting these imaginations. This preparatory study is based on interviews conducted with children with and without varied forms of disabilities. The aim of the study was to investigate how children describe their ability in relation to collaboration, materialities, disability and norms within Physical Education and Health (PEH). The results from this study show that embodied and collaborative goal-oriented practices generate imaginations of community and belonging through a notion of contributing. The results indicate that informing, teaching, and learning about inclusion and exclusion do not naturally produce physical and embodied practices. © 2017 Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group