The present article analyses why and how Ericsson Telecom assumeda greater responsibility than was legally required when it dismissedmore than 23,000 employees in Sweden at the beginning of the21st century. The analysis starts from neoinstitutional theoryand is based on case studies of the company’s closuresin Norrköping and Linköping. The article focuses,in particular, on the interaction between Ericsson, the tradeunions, the County Administrative Board, the County Labour Board,the Public Employment Service, the Swedish Employment SecurityCouncil, the government and the respective municipalities. Itis shown that the greater responsibility taken by Ericsson wasbased on its desire to maintain legitimacy by taking into considerationprevailing societal expectations regarding the company’sbehaviour.

Förändringar i samhället diskuteras ofta på en aggregerad nivå där det argumenteras för att samhället förändras från ett modernt industrisamhälle till ett postindustriellt samhälle. Genom att studera samhället på en lokal nivå är det möjligt att studera komplexitet och variationer av de aggregerade teorierna kring samhällsförändring, det vill säga studera förändring i ett kontext av tid och plats. Utgångspunkten i denna studie är att analysera förändring i ett lokalsamhälle. Studien är en fallstudie av Halmstad, en kommun på Sveriges västkust, mellan åren 1968 och 2006. Det empiriska materialet består av analyser av demografisk statistik och arbetsmarknadsstatistik där offentlig statistik har används. Dessutom har analyser av officiella och historiska dokument samt intervjuer med personer aktiva i Halmstad gjorts. Tre tidsperioder identifieras i analysen, vilka karaktäriseras av olika mönster i befolkningen. Perioderna karaktäriseras även av förändringar på arbetsmarknaden och i befolkningens sysselsättning. Dessa förändringar analyseras genom samspelet mellan aktörer i lokalsamhället och aktörer och influenser som kommer utifrån. Genom analyser av reflexivitet visas hur förändring och stabilitet influeras av samspelet mellan det nya och det existerande, eller innovation och tradition.

Under de senaste åren har man från politiskt håll lyft frågan kring relationen mellan högskolor och institut och vad dessa båda aktörer har för roller. Man har pekat på ett behov av mer samverkan mellan högskolor och institut. Detta paper är en analys av två samverkansprojekt mellan högskolor och institut. Intervjuer samt en workshop har genomförts med aktörer från deltagare i projekten och dessa har analyserats utifrån Mertons (1973) och Zimans (1994, 2000) teorier om normsystem inom högskolor respektive institut. Skillnad i normsystem mellan högskolorna och instituten analyseras utifrån synen på kunskap och forskning bland deltagarna i projekten. Skillnaderna i normsystemen kan ses få konsekvenser för hur verksamheten inom högskolorna och institut organiseras. Dessa två utgångspunkter, skilda sätt att se på kunskap och forskning samt olika sätt att organisera sin verksamhet på, skapar i sin tur både möjligheter men även svårigheter att arbeta tillsammans.

Under 2003 fick CIEL – Centrum för Innovation, Entreprenörskap och Lärande – vid Högskolan i Halmstad finansiering från Vinnova för ett forskningsprojekt om utvecklings- och innovationsnätverk i Halland. Projektet fick namnet Lärande, ledarskap och jämställdhet i regionala innovationssystem och resulterade år 2007 i en rapport. Efter projektets slut väcktes tanken om att ytterligare sprida erfarenheterna från arbetet till olika utvecklingsaktörer i länet. Nya medel från Vinnova gjorde en sådan fortsättning möjlig.

Projektet Lärdomar av utvecklingsnätverk – spridning av erfarenheter genomfördes under 2008 och syftade till att på ett reflekterande sätt sprida och diskutera erfarenheter från modeller och ansatser för innovationsledd tillväxtpolitik. De aspekter som stod i fokus var ledning, lärande och jämställdhet. Projektets mål var att öka medvetenheten hos utvecklingsaktörer i Halland om betydelsen av dessa aspekter samt att skapa en dialog om konkreta åtgärder vid planering av framtida projekt och program. 

Study programmes in universities include now a variety of praktikum, with different duration, organisational forms and names. In the paper an evaluation- and support method is presented which is based on self reflection and self evaluation. This is the first report from a nation wide cooperation in five countries.

Since innovations are seen as a joint endavour between different actors, coming from different knowledge cultures, with different resources and with different interests, an approach of social constructivism is presented and discussed.

The contribution discusses the different attempts in a Swedish region. Some developments are seen as departure points for a learning region.

Learning region is a wide spread concept for cooperation between people, organisations and institutions in a regional context. The concept is discussed in a Swedish context.

There are different forms for boundary-crossing learning in and between organizations. One growing form is network. This paper will present a study of collective learning in two innovative networks at the west coast of Sweden. One network is about regional health and growth, the other about leadership development among general directors. Representatives from different organizations meet to learn from each other’s practice. How does this learning take place? What supports and what prevents it? Does it have any effects in their own organizations? Data has been collected through questionnaires, observations, systematic reflections and focus interviews. Results show that the participants express great satisfaction with their outcomes on a personal base. It gives them inspiration, ideas, knowledge and contacts. It also gives them support, strength and self-confidence. One important factor in this context is differences. The participants are coming from different organizations, have different perspectives and experiences. The findings show interesting variances between the two networks that has effects on the type of learning. A problem is the transformation of learning from the network, by the participants into their organizations. There seems to be some important learning barriers. This will be further discussed in the paper.

Purpose – The purpose of this paper is to examine whether universities can find ways to make more practical contributions through collaboration, collective reflection and joint learning. Design/methodology/approach – The approach takes the form of action research and cooperation in three different development networks in Sweden. Data are analyzed by theories on science in society, organizational learning, dialogue and reflection. Findings – Results show that the participants in the networks reduced their insecurity and increased their competence to handle change. The dialogue, exchange of experiences and systematic reflections gave ideas, knowledge and contacts that supported them in their work life and inspired them to take development action. Research limitations/implications – Researchers can contribute to the development process by acting as facilitators and using interactive methods for joint learning. Coming from different cultures and aiming to collaborate under equal and democratic conditions, all involved actors must have an attitude that is humble and free of an assumed prestige. Practical implications – External development networks with university participation can be a useful tool for internal development. Originality/value – Interactive research is a possible way for universities to make practical contributions at work. All academics who work with applied research should consider this approach.

Intresset för nätverk mellan organisationer växer i arbetslivet. Fler och fler chefer, ledare och ansvariga går med i nätverk för att få stöd i sitt utvecklingsarbete. Varför? Vad är det för speciellt med lärande i nätverk? Vad får individen och organisationen ut? Mina egna och kollegors erfarenheter från tio års praktiskt arbete i fem nätverk i Halland, har gett mig en unik tillgång till data för att söka svar på frågorna.

Med hjälp av flervetenskaplig teori och tidigare empirisk forskning har jag skapat en modell över nätverk som stöd i utvecklingsprocessen. Modellen har jag använt till att analysera mina data för att förstå lärprocessen i nätverk, vilka förutsättningar och organiseringsformer som är viktiga för att stimulera det kollektiva lärande som uppstår i samverkan mellan olika individer och organisationer. Jag har även undersökt vad deltagandet ger i utbyte och vad som stödjer respektive hindrar en transformering till organisatorisk nytta och förändring.

Resultaten visar att nätverk fungerar som en social oas för chefer och ledare, som kan vara ganska ensamma och osäkra i sitt arbete. De uppskattar en plats där de kan möta andra i en liknande situation, för att under tillitsfulla former utbyta erfarenheter och reflektera över sina handlingsalternativ. Deltagarnas olikheter tillför variationer som stimulerar ett kreativt lärande och genererar innovativa idéer.

I stort sett alla deltagare är mycket positiva till nätverkformen. Utbytet är huvudsakligen personliga insikter och kunskaper i form av ökat självförtroende, reducerad osäkerhet och stärkt förändringskompetens. Deltagandet ger även inspiration, idéer och organisatoriska förändringsförslag. När dessa sedan ska föras över från nätverket till organisationen möter dock deltagarna ofta svårigheter och hinder.

Organisationernas förmåga att absorbera nätverksresultaten brister. De har många gånger svårt att ta tillvara nya kunskaper och idéer, att integrera nätverkslärande med organisatoriskt lärande och därmed svårt att utnyttja den utvecklingspotential som nätverk rymmer. Viktiga hinder är strategi- och förankringsbrist på ledningsnivån.

Nätverkets styrka som en stödjande social oas för deltagaren i utvecklingsprocessen rymmer också en svaghet. Utbytet riskerar att begränsas till personlig bekräftelse och bidra till få organisatoriska förändringar. För att undvika detta behöver deltagarens, organisationens och nätverkets utvecklingssyfte tydliggöras från början.

Analysen leder fram till en idealmodell av en utvecklingsprocess med stöd av nätverk. I modellen stimulerar gemensamma reflektionen över praktiska erfarenheter ett kreativt lärande som ger nya kunskaper och idéer i utbyte. När dessa ska överföras och tillämpas i verksamheten behövs en utvecklingsorganisation med en ledning som kan ta ett strategiskt helhetsgrepp över förändringsprocessen.

Slutsatserna talar för lärande nätverk som ett stöd i utvecklingsprocessen. De talar för fortsatt forskning för att pröva idealmodellen och för att fördjupa kunskaperna om absorberingssvårigheten och strategibristen.

Der Übergang von der Schule in die Arbeitswelt bedeutet eine Weichenstellung im Lebenslauf, nicht zuletzt mit Blick auf die Situation von Menschen mit geistiger Behinderung. Gerade für diese Personengruppe und im Kontext hoher Jugendarbeitslosigkeit bestätigen jüngste Forschungen in Schweden die Schwierigkeiten, im Erwerbsleben Fuß zu fassen. Der Beitrag präsentiert den schwedischen Forschungsstand und die sich daraus ergebenden Perspektiven.

In 1997 a new university law imposed Swedish universities a third mission. In addition to research and teaching, universities now have to “collaborate with the surrounding society”.

This new law was quite indistinct which raises questions about how, how much and in what way the co-operation between university and society should be performed. What obstacles and possibilities are there for real deep cooperation between such different cultures as the academic sector, the commercial private sector and the political public sector?

In our paper we reflect upon the collaboration between research and practice from two different processes where we have been involved as action researchers. Both these processes were aimed to bridge the gap between the academic world and the industry and public sector. We reflect upon our role as researchers in relation to the role of the practitioners. What were our different incentives and expectations when entering a joint learning process? What did we learn and what different knowledge was there to serve our different needs?

We discuss the two cases by highlighting the research methods, where researchers and practitioners in joint action take part in development processes, and how these processes both contribute theoretical knowledge and practical knowledge to as well academy as working life. But we also discuss the difficulties in handling the role as action researcher and the problems faced when people from different cultures and with different expectations act together. 

I denna bok redovisas en utvärdering av Region Skånes och Västra Götalandsregionens politik för regional utveckling. Fokus är riktat mot det regionala utvecklingsarbetets demokratiska förankring och legitimitet. I boken analyseras bland annat medborgargruppers, politiska partiers och kommuners möjligheter att påverka och utkräva ansvar för Region Skånes och Västra Götalandsregionens regionala utvecklingspolitik. Utvärderingen är av politiskt intresse i den mening att såväl Region Skånes som Västra Götalandsregionens regionala utvecklingsarbete sker inom ramen för en försöksverksamhet där ansvaret för den regionala utvecklingspolitiken överförts från staten, främst länsstyrelserna, till direktvalda regionfullmäktige. inom ramen för det kommunala självstyrelsesystemet. Huvudtanken bakom försöksverksamheten är att utöka den demokratiska förankringen och deltagandet inom områden som rör näringslivspolitik, infrastrukturfrågor, regionalpolitik, hållbar utveckling och kulturpolitik. Sammantaget visar utvärderingen att vi just nu bevittnar en omfattande förändring av villkoren för politiskt arbete på den regionala samhällsnivån. Det gäller exempelvis frågor om demokratipolitik, politisk styrning genom partnerskapsarrangemang samt inte minst i en grundläggande omstöpning av det kommunala självstyrelsesystemet i Sverige.

Utvärderingen har genomförts av Jörgen Johansson, docent i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad.

Small and medium sized enterprises are an important feature of the Swedish industrial infrastructure. The formation of collaborative networks is seen as an important means for dealing with a shortage of financial, technical and other resources. This article deals with the start up and development of two networks involving managers of small and medium sized enterprises (SMEs) and researchers from the Centre for Working Life Research and Development of Halmstad University. The striking features of the various phases of the development of the networks, as well as of those of the role of the researchers, are presented and discussed. Some important recent developments, such as connections between networks and community-based relationships, are also revealed.