Denna uppsats, Den muslimska kvinnan – En diskursanalys av medias framställning av den muslimska kvinnan och slöjan, handlar om hur slöjan och den muslimska kvinnan framställs i olika morgon- och kvällstidningar. Vi har genom att använda oss av kritisk diskursanalys som metod, synliggjort vilka diskurser som skapas kring slöjan och den muslimska kvinnan. Dessa diskurser kan förankras i de negativa diskurser som finns gentemot muslimer i allmänhet. Teorierna som används i studien är postkolonial teori, orientalism och intersektionellt perspektiv, vilka ligger till grund för den analyserande delen. Analysen belyser hur den muslimska kvinnan och slöjan framställs som förtryckets symbol och främmande i den västerländska kontexten. Vi kan också se hur de diskurserna baseras på en allmänt rådande negativ attityd gentemot muslimer. Slöjan används också som en motståndsidentitet i den västerländska hegemonin, som en alternativ identitetsmarkör till det västerländska samhället.

I dagens samhälle har matematik en hög status och ses av många som något viktigt men samtidigt svårt. Attityden till matematik är även oftast positiv och ämnet har i den svenksa skolan blivit ett så kallat kärnämne. I början av grundskolan tycker många elever att matematik är roligt, men sedan händer något som inte bara har med utveckling eller mognad att göra. Från att ha tyckt att matematik är ett av de roligaste ämnerna i skolan sjunker den långt ner i rangordningen. (Nilsson 2000) Hur får vi då ungdomar att uppskatta matematik? Denna aspekt av matematikutbildningen talas det sällan om och det finns dessutom mycket lite forskning inom området. (Butterworth, 1999) Syftet med detta arbete är därför att kartlägga de faktorer som påverkar elever att tycka att matematik ibland är roligt och ibland tråkigt samt ta reda på om vissa faktorer har en större inverkan än nadra. Genom en enkätundersökning ha de faktorer som påverkar elever på de praktiska och teoretiska programmen i gymnasieskolan att tycka som de gör fastställts. Dessa faktorer har sedan jämförts med vad litteraturen beskriver styr människor motivation. I bilaga 4 återfinns en karta över de faktorer som beaktas i denna rapport. I förlängningen syftar arbetet till att reda på hur man i framtiden kan få alla elever att brhålla känslan av att matematiken är något roligt från det första mötet med den.

Denna studie är av kvalitativ karaktär med en fenomenologisk ansats. Fyra elever har intervjuats, där tre utav dem har intervjuats tillsammans i fokusgrupp och en individuell intervju, för att undersöka deras erfarenheter av mobbning och förebyggande arbete med mobbning. Elevernas erfarenheter sätts i fokus och deras berättelser ligger till grund för vad de kommer fram till är effektiva metoder för att arbeta förebyggande med mobbning. Hur dessa elever själva hade valt att arbeta förebyggande med mobbning är vad som är intressant för denna uppsats. Intervjuerna som genomförts har varit av semistrukturerad karaktär där det har använts öppna frågor för att lämna mycket utrymme för berättelser och resonering kring ämnet som kan ge en djupare förståelse av elevernas uppfattning. Resultatet redovisar vad eleverna har för uppfattningar om mobbning, vem som mobbas och vem som mobbar, med maktaspekten av mobbning i fokus och sen har det lett fram till metoder för att förebygga mobbning. Slutsatserna blir tre metoder som kan användas för att förebygga mobbning i en klass eller på en skola. En metod handlar om eleverna delaktighet, den andra om en skrämseltaktik och den tredje om lärarens ansvar att känna eleverna och på så vis kunna arbeta med maktbalansen och rollerna i klassen.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med syfte att finna förståelse för hur en blivande lärare med erfarenhet av att bli mobbade ser på sitt framtida arbete med att motverka mobbning. Den förklarar också hur mobbningen har påverkat den blivande läraren i relation till sitt framtida yrke. Uppsatsen baseras på tre djupintervjuer. Uppsatsen har ett studentperspektiv där författarna vill veta hur lärarstudenter kommer hantera anti-mobbningsfrågor i relation till sina egna upplevelser som mobbade under sin egen skolgång. Intervjuerna har varit semistrukturerade där författarna ställt öppna frågor och fokuserat på vad undersökningspersonen själv valt vad hen vill berätta. Författarna fokuserar på relationen mellan undersökningspersonernas erfarenheter och vad de vill göra för att förebygga mobbning och kränkande behandling i sitt kommande yrke. Resultatet visar att undersökningspersonerna har en erfarenhet som gynnar arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Undersökningspersonerna har utifrån sina tidigare erfarenheter av mobbning visat på metoder som de tror kan fungera. Det kan exempelvis vara att fokusera på elevers styrkor och ta fasta på de men även fokusera på vilka konsekvenser mobbningen får den enskilda individen. Resultatet visar även att det finns samband mellan undersökningspersonernas berättelser och hur en känd anti-mobbningsorganisation arbetar.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilka erfarenheter lärare har av att arbeta med elever med ADHD i sina klasser. Studien riktar sig till grundskolans tidigare år skolår 1-3. Det empiriska materialet har samlats in genom en bandad fokusgruppintervju där åtta verksamma grundskollärare med erfarenheter av att jobba med dessa barn medverkar. Lärarnas beskrivningar av sina erfarenheter kretsar till stor del kring de avvikande beteenden ett barn med ADHD kan ha i form av aggressiva utbrott och impulsiva handlingar. Hur dessa beteenden påverkar såväl eleven själv som läraren i klassen men även övriga kamrater.  Lärarna beskriver också vilka strategier de använder sig av för att minimera aggressiva utbrott samt vilka erfarenheter de har av inkludering och exkludering.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie kring likabehandlingsplaner i grundskolans senare år. Syftet med studien har varit att med hjälp av den kvalitativa textanalysen analysera de nationella styrdokumenten samt de lokala handlingsplanerna. För att på så vis få en inblick i hur skolorna har valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling utifrån de sju diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner. Vidare har vi även ställt skolornas likabehandlingsplaner i relation till de nationella styrdokumenten Skolverkets Allmänna råd[1]samt DO, BEO och Skolinspektions handledning[2]. Vidare har vi i denna studie utgått från följande frågeställningar:

Frågan till de nationella styrdokumenten är följande:

• Hur kommer likabehandling till uttryck i Skolverkets Allmänna råd^[3] samt i DO, BEO och Skolinspektionens handledning^[4]?

Frågor till lokala handlingsplaner:

• Hur har skolorna valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling samt diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner?
• Hur förhåller sig grundskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets Allmänna råd[5]samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning[6]?

Metoden vi har använt oss av är en kvalitativ textanalys. I denna studie har vi kunnat se att en utav de tre slumpmässigt utvalda grundskolornas likabehandlingsplaner har allvarliga brister, främst rörande kartläggning och nulägesanalys. 

[1]Skolverket 2009b

[2]DO, BEO och Skolinspektionen 2009

[3]DO, BEO och Skolinspektionen 2009

[4]Skolverket 2009b

[5]Skolverket 2009b

[6]DO, BEO och Skolinspektionen 2009

Ämnet idrott och hälsa är ett viktigt ämne i dagens skola där det har skett en förändring från tidigare läroplaner fram till den vi har nu. Från att det tidigare i princip har varit ren idrott på schemat så finns det idag även en hälsa aspekt att ta hänsyn till. Med det så har direktiven i hur undervisningen ska utformas blivit mindre. Syftet med denna uppsats är jämföra hur styrdokumenten ser ut för ämnet idrott och hälsa för grundskolan med hur lärarna i ämnet idrott och hälsa beskriver hur de arbetar utifrån dessa. Åtta stycken lärare i idrott och hälsa har vi via kvalitativa intervjuer låtit beskriva hur deras undervisning praktiskt går till, vad de tycker om dagens styrning av ämnet och hur de skulle vilja att ämnet ser ut i framtiden. Resultatet av empirin visar lärarnas olika syn på hur deras undervisning utförs och det är med blandade åsikter de beskriver hur man genom styrdokumenten kan nå en ultimat undervisningssituation.

Denna studie har grundats i en elevs behov av att finna strategier till konstruktivt samspel. Genom aktionsforskning som ansats har syftet varit att öka kunskapen kring hur en elev deltar i arbetet med sociala berättelser samt hur metoden kan fungera utanför det autistiska spektrat. Den sociala berättelsen konstruerades i samråd med involverade aktörer och lästes sedan för eleven varje dag i två veckor. Datainsamlingen skedde genom observationer, loggboksskrivande och dialogiska samtal. Ur en induktiv analys av det empiriska materialet utkristalliserades två kategorier. Den ena kategorin ”läsning och utvärdering” fokuserar hur eleven deltog i arbetet med att läsa berättelsen medan den andra kategorin ”praktisk tillämpning” fokuserar utfallet av hur eleven tillämpade de strategier som berättelsen fokuserade. Resultatet visar att metoden fungerar utanför det autistiska spektrat då eleven har gjort små framsteg under tiden som vi arbetat med den sociala berättelsen. Eleven hade även en positiv inställning till att läsa berättelsen och blev mer mottaglig för den med tiden. Studien har visat på ett sätt gällande hur arbetet med sociala berättelser utanför den autistiska spektrat kan gå till och att det är genom att se till möjligheterna som förändring kan åstadkommas.

Detta är en empirisk studie som har syftat till att synliggöra vilka strategier elever i årskurs två har använt när de löst öppna utsagor samt vilka missuppfattningar som förekommit i samband med detta. Studien har även syftat till att synliggöra hur eleverna har kunnat relatera öppna utsagor till vardagliga sammanhang. Vid datainsamlingen, som utfördes på två olika skolor, genomfördes 15 kvalitativa intervjuer vilka kombinerades med observationer.

Eftersom det i uppsatsens syfte finns en underförstådd relation till fenomenografin och hermeneutiken i form av såväl teorier som metodologier har dessa forskningsansatser varit en stor inspirationskälla i vår undersökning. Vidare har vi genom vår studie visat att de strategier som elever använder när de löser slutna utsagor till stora delar även används när eleverna löser uppgifter i form av öppna utsagor. Resultatet har visat på en bred variation i elevernas lösningsstrategier och det framgår att eleverna, vid deras lösningar av öppna subtraktionsutsagor, knappt använder de tre vanligaste subtraktionsstrategierna. Istället använder de bland annat en strategi som ger upphov till flera missuppfattningar. Det visade sig även att samtliga elever hade svårt att relatera öppna utsagor till vardagliga sammanhang.

Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevernas intresse för ämnet matematik samt att urskilja det som är karakteristiskt för motivationsskapande lärande inom matematik och vad som gör en matematiklektion på gymnasiet givande och intressant. I grunden för arbetet ligger den sociokulturella lärandeteorin, teorier om motivation och intresse, samt vissa trender inom matematikundervisningen som behandlas i litteraturavsnittet.  I undersökningen användes en metodkombination: en kvantitativ studie i form av gruppenkät, som delades ut till elever som läser matematikkurser första och tredje året på två olika program på en gymnasieskola – det naturvetenskapliga och det samhällsinriktade samt en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasieelever.

  Resultatet av undersökningen visar att gymnasieelevernas intresse för ämnet matematik är kopplat till deras framtidsplaner samt graden av framgång och bra betyg i ämnet. Det finns även ett starkt positivt samband mellan intresset för ämnet och lusten inför matematiklektionen, undervisningstempot respektive lärarens inverkan. Faktorer som stimulerar elevernas intresse och som påverkar attityden till en matematiklektion är bundna till matematikundervisningens innehåll, dess aktualitet och variation, frågor om matematikundervisningens metoder och arbetssätt samt elevens individuella drag och påverkan. Dessa faktorer arbetar samtidigt och de flesta samverkar i en matematisk uppgiftslösning. En sådan uppgift är matematikundervisningens redskap och mål och den har flera didaktiska syften.  Bland annat formar den elevens syn på matematiken, det abstrakta och logiska tänkandet utvecklas, olika färdigheter utarbetas och den skapar motivation för att lära sig matematik. Huvudslutsatsen är att läraren har en viktig roll för utvecklingen av elevens intresse för ämnet matematik och kan göra en matematiklektion intressant för eleverna genom att framförallt noggrant välja de uppgifter eleverna arbetar med under en matematiklektion samt hur de arbetar med dessa uppgifter.

Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle och detta märks inte minst i dagens skola där

ungdomar med olika kuiturella bakgrunder möts utifrån olika förutsättningar. Alla elever i

dagens svenska skola lever i en vardag fylld med massor av påverkan ifrån olika kulturer och

ifrån olika människor. Skolan är också en del utav det mångkuiturella samhället där elever

dagligen med olika kulturella bakgrunder möts och samspelar med varandra. Alla elever i

skolan matas hela tiden med intryck av olika slag och påverkan från olika håll i omgivningen,

till exempel från lärare, kamrater och föräldrar. Med denna studie vill vi belysa hur elever

med invandrarbakgrund i den svenska skolan ser på sin skolsituation och sitt lärande. Som

blivande lärare är det viktigt att kunna tillgodose alla elever utifrån den enskilda individen och

det är av stor väsentlighet att bidra med ett lärande. Ett lärande som är givande för alla elever

då även elever med invandrarbakgrund är en stor del av den svenska skolan. Att kunna

tillgodose alla elever på bästa möjliga sätt är för oss den stora utmaningen i läraryrket. Viktigt

är att kunna vara flexibel och uppmärksam, detta är för läraren en del utav läraryrkets

profession. Bakgrunden och valet av inriktning, där vi sätter eleven med invandrarbakgrund i

fokus är på grund av att vi som blivande lärare har stött på och uppmärksammat problem ute i

den svenska skolan genom exempelvis våra VFU perioder men även erfarenheter från vår

egen skolgång. Vi kälmer att problemen som vi stött på ute i skolorna måste lyftas fram för att

kunna få en verklig bild av hur det egentligen ser ut, det vill säga om den svenska skolan har

problem med att kunna tillgodose alla elever utifrån bästa möjliga förmåga oavsett kuiturell

bakgrund. I denna studie vill vi söka svar om hur elever med invandrarbakgrund i den svenska

skolan ser på den egna skolsituationen. Vi utgår från elevemas egna upplevelser och tankar

för att finna svar om det är en verklig bild som vi har stött på, vill säga om vårt antagande går

att generalisera över lag i den svenska skolan. De didaktiska implikationer vi har utgått ifrån i

vår studie är att vi anser det vara av stor pedagogisk relevans att uppmärksamma de problem

som vi stött på för att underlätta för alla elever i den mångkuiturella skolan. Vi anser att skolan är en plats där alla elever ska känna sig trygga och kunna utvecklas efter egna förutsättningar, den ska inte hämma och hindra den personliga utvecklingen hos eleverna vilken den idag utifrån vår synvinkel till viss del tyvärr gör. Vårt intresse ligger då här att

undersöka om det är den kulturella bakgrunden som på något sätt kan ligga till bakgrund för

de eventuella svårigheterna. I studien har vi valt att utgå utifrån två olika nivåer där den första

nivån belyser teorier om elevernas allmänna skolsituation där vi anser att begrepp som kultur,

och identitet är kopplade till hur eleven ser sig själv vara en del av skolan. Den andra nivån

behandlar elevens lärande och hur/om dessa ovannämnda begrepp kan vara påverkbara i

själva lärandet.

Denna studies syfte är att beskriva inkludering och delaktighet i förskolan, hur pedagoger arbetar för att få barnen inkluderade och uppleva delaktighet. Frågeställningarna i studien är, på vilket sätt visar sig ett barncentrerat förhållningssätt i relation till barns delaktighet? På vilket sätt visar sig ett vuxencentrerat förhållningssätt i relation till barns delaktighet? Data inhämtades genom observationer på en förskola i halland. Resultatet visar att när pedagogen har ett barncentrerat förhållningssätt bidrar det till ömsesidig delaktighet, barn emellan och mellan barn och vuxen. Om två pedagoger ingår i en aktivitet och den ena pedagogen intar ett vuxencentrerat förhållningssätt och den andra ett barncentrerat, tenderar det vuxencentrerade förhållningssättet att ta överhand. Det är en svår uppgift för pedagogen att få alla barn inkluderade om arbetslaget har olika förhållningssätt.

Syftet i denna uppsats är att undersöka talutrymmet hos starka respektive svaga elever.

Uppsatsen grundar sig på material från observationer i en klass under loppet av två dagar och ger en tydlig inblick i hur det ser ut i verkligheten. Resultatet visade att de stereotypa roller som finns i stort stämmer överens med hur det egentligen är och det visade sig att svaga elever talar mindre. Detta beror framförallt på läraren då denne väljer att ge de starka eleverna ordet trots att det är den gruppen elever som också tar ordet själva. Av resultaten att döma är en förändring behövlig.

Den här uppsatsen undersöker, utifrån en beskrivande idéanalys, hur begreppet nivågruppering har använts över tid i läroplanerna Lgr-1962, Lgr-1969, Lgr-1980 och Lpo-1994 samt förarbetena SOU 1961:30, SÖ-1967, SÖ-1978, SOU 1992:94. Med hur avser vi att eftersöka argument som talar för/mot nivågruppering generellt men även specifikt för/mot organisatorisk nivågruppering (utanför den heterogena klassens ram) samt för/mot pedagogisk nivågruppering (inom klassens ram). I läroplanerna och förarbeten till dessa eftersöks även om nivågruppering förespråkas eller avstyrks, samt vem som anses dra nytta av nivågrupperingen det vill säga läraren eller eleverna.

Undersökningen byggs på tidigare forskning kring nivågruppering och de vanligast förekommande argumenten för respektive mot som uppträder däri. Utifrån dessa argument görs ett analysschema men undersökningen omfattar även argument som inte uppträder i forskningsgenomgången.

I analysen framkommer (bland annat) att samtliga argument som uppträder i tidigare forskning återfinns i en eller flera förarbeten respektive läroplaner och att det största antalet av argumenten vänder sig mot nivågruppering (även om det finns många för nivågruppering också och främst vad gäller pedagogisk nivågruppering). Trots detta har nivågruppering använts och används fortfarande. En slutsats blir att det inte upplevs finnas några fungerande alternativ.

Nyckelord: differentiering, heterogenitet, homogenitet, läroplaner, nivågruppering

Uppsatsen koncentrerar sig kring debatten och utredningen som föregår den lagstiftning som kom att sjösättas 1:e januari 1961, Barnavårdslagen 1960.

Materialet är hämtat ur facktidskrifter, riksdagstryck samt annan litteratur som tangerat ämnet.

Argument för en förändrad lagstiftning framfördes av både den rådande majoriteten och oppositionen, men man hade olika motiv till sina respektive ställningstaganden och olika lösningar på finansieringarna.

Den stora förändringen i den nya lagstiftningen var att man samlade allt som rörde barnavård under en och samma lagstiftning. Det blev med 1960 års barnavårdslag lättare att administrera och arbeta med barnavård och ungdomsskydd.

Uppsatsen behandlar några av de faktorer som påverkar högstadieelevers övergång från

grundskolan till gymnasieskolan. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer och med en enkät, intervjuerna riktades till elever och enkäten besvarades av dessas lärare. De studien undersökta ungdomarna trivs på sin skola på grund av den närhet de upplever till varandra och till sina lärare, den fysiska miljön spelar bara en underordnad roll, är en av de slutsatser uppsatsen mynnar ut i.

Syftet med vår studie är att beskriva barns syn på hälsa och vad de själva anser att de mår bra av. Vi vill också studera om elevers uppfattningar skiljer sig åt på en skola med hälsoinriktning och på en skola utan någon speciell hälsoinriktning.

Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att på bästa sätt få fram elevernas uppfattningar. Vi har sammanlagt intervjuat 16 elever från skolår fyra.

Av elevernas svar framkom det att sociala relationer har stor betydelse för deras välmående. Eleverna ansåg också att fysisk aktivitet och kost är viktigt för hälsan. Vi såg ingen tydlig skillnad mellan skolorna.

Slutligen kan vi konstatera att barn är relativt medvetna om vad de mår bra av och har funderingar kring hälsa. Skolorna behöver kontinuerligt arbeta med elevrelationer.

Den första juni 2011 genomfördes ett politiskt beslut, taget av regeringen, som ändrade den svenska gymnasieskolans riktlinjer. Skolreformen har lett till höjda krav, högre kvalité samt en ny betygsskala där betygskriterierna har blivit tydligare. Syftet med uppsatsen är att ta reda på lärarens inställning till implementeringen utav GY2011 samt att ta reda på vilka förutsättningar som finns för implementering utifrån tre olika områden; motivation, resurs och kompetens. Metoden som har använts i denna studie är en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till lärare verksamma på tre kommunala gymnasieskolor i en kommun i Halland.  Studiens resultat har utifrån de data som samlats in analyserats utifrån olika teorier kring implementering. Lärarnas inställning har analyserats i samband med litteraturen och lett till att belysa vissa problem som har visat sig i resultatet och som har uppstått i implementeringsprocessen. Resultatet har visat att politikernas beslut om en ny gymnasieskola inte har nått fram till alla lärare i denna studie. Det har visats att det är viktigt att ha med sig lärarna vid en skolreform och det är intressant då resultatet visar att lärarna verkar känna till de bakomliggande orsakerna som politikerna gav angående skolreformen, men att de möjligtvis inte riktigt förstår, eller har en positiv inställning till dem. I samband med detta visar studien även att många lärare inte har känt sig delaktiga i förändringsarbetet på skolan. Det finns en antydan till att det har saknats viss tydlighet vid implementeringen utav Gy2011. Vid betygssättning är lärarna fortfarande påverkade utav de ”gamla” riktlinjerna och de anser att det är för tidigt att se en förbättring på skolan. I allmänhet verkar det finnas en positiv stämning på skolorna verksamma i denna studie.

The English language could be considered to be a second language in Swedish society; it is present in more than just school, such as television, the world of computers and radio. The general field of interest for this study is an exchange between two schools, one located in Sweden and one in Italy, called the Da Vinci Project. The aim of the study is to get an insight into the effects on language development for the students participating in the project. The study focuses on exposure and error-feedback. The information was gathered using both interviews and questionnaires with students and teachers and I had the opportunity to visit the students when attending the school in Italy. Visiting the school in Italy made it easier to understand both the Italian and the Swedish students’ experience of a different school system than they were accustomed to. The results have been analyzed and it was possible to draw conclusions concerning the students’ language development as a result of meeting different teaching methods in the different school systems. The teachers’ answers provided important information about different teaching methods. Using theoretical approach to second language acquisition the results have been analyzed. Stephen Krashen’s monitor model has been an important component in analyzing the results. The results of the survey showed that the Da Vinci Project involves two totally different school systems using different methods when focusing on error-feedback and exposure. A “gap” was found between the two schools but the results of this survey show that for some students it has been their second language, English, has improved through the exchange. While a few students, in the Da Vinci Project, believe that they have not developed in their second language.

I denna studie har författarna utifrån intervjuer och enkäter försökt se samband mellan kulturell mångfald och undervisning. Påverkar den kulturella mångfald som finns i skolan undervisningen och relationen mellan elev och lärare?

Tre lärare på tre olika skolor i Sverige har genom kvalitativa intervjuer svarat på en del frågor och delat med sig av sina erfarenheter.

Interkulturell pedagogik är en metod som tar stor del i denna uppsats då författarna undersöker om interkulturell pedagogik är en lämplig metod för att bemöta kulturell mångfald i skolan.

Syftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förändra och utveckla tre pedagogers förhållningssätt och få dem att börja arbeta med utomhuspedagogik.

Arbetets art Examensarbete inom Lärarutbildningen 140 p

Antal sidor 35+9

Titel Utomhuspedagogik – Kan man genom aktionsforskning förändra pedagogers förhållningssätt till utomhuspedagogik?

Författare Nina Altnäs och Jeanette Nilsson

Handledare Pernilla Nilsson och Jan-Olof Johansson

Examinator Anders Nelson och Eva Twetman

Syfte

Syftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förändra och utveckla tre pedagogers förhållningssätt och få dem att börja arbeta med utomhuspedagogik.

Metod

Litteraturen består av den senaste litteraturen inom utomhuspedagogik samt av delar av skol-väsendets styrdokument. Metoden vi använde oss av i studien var aktionsforskning. I studien ingick tre pedagoger som arbetar i olika spår i en 3-5:a i samma skola. Vi gjorde kvalitativ intervju före och efter en planerad utomhuslektion med pedagogerna för att se om deras re-spektive förhållningssätt till utomhuspedagogik förändrats.

Resultat

Resultatet visar att aktionsforskning som metod kan användas för att få pedagogerna att börja reflektera och förändra sitt förhållningssätt och att börja arbeta med utomhuspedagogik. Vi upplevde en positiv och nyfiken attityd hos de tre pedagogerna.

Nyckelord

Utomhuspedagogik, Pedagogers förhållningssätt, aktionsforskning,

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om elever agerande skiljer sig beroende på vilken miljö de befinner sig i. Åtta elever videoobserverades i två olika miljöer, inne i klassrummet och ute på skolgården, vid totalt två lektionstillfällen. De redskap som användes i analysen var Michel Focaults tankar kring subjektspositioner och makt. Vi kunde i analysen se att skolans makt genom miljön hade stor inverkan på elevernas sociala samspel. Det framkom även att subjektspositionen pojke och flicka spelade en stor betydelse. Pojkarna agerade olika beroende på miljön, flickorna däremot intog samma position, både inomhus och utomhus.

Det område som denna studie har forskats kring är specialundervisning för elever med autism och annan funktionsnedsättning inom ämnet idrott och hälsa. Syfte med studien är att beskriva hur idrottslärare arbetar med den motoriska utvecklingen hos de elever som har autism och annan funktionsnedsättning i ämnet idrott och hälsa. I studien beskrivs elevers normala motoriska utveckling för att på så sätt förstå vilka svårigheter elever med funktionsnedsättning och autism har och vilka anpassningar som krävs i skolmiljön för att elever ska kunna vara delaktiga. Empirin har samlats in genom nio observationer på tre olika skolor i västra Sverige. I resultatet framgår det att en idrottslärare bör ha kunskaper om barns motoriska utveckling, övningar och moment som tränar grov- och finmotoriken, elevens funktionsnedsättning, elevens personliga egenskaper och elevens intresse dvs. vad som motiverar eleven.

Jag har valt att fördjupa mig i den nya läroplanen för förskolan, (Lpfö98 reviderad 2010). Här kommer jag att belysa inflytande och delaktighet ur ett föräldraperspektiv samt ur ett pedagogperspektiv. Detta genom att göra kvalitativa intervjuer för att få en uppfattning om hur mycket och vad föräldrarna vet om läroplanen för förskolan. Jag anser att detta är en viktig aspekt då vårdnadshavare enligt läroplanen ska vara delaktiga i verksamheten och kunna påverka denna. För mig som blivande pedagog är det då viktigt att först ta reda vilken information föräldrar fått kring den nya läroplanen som började gälla 1 juli 2011 samt hur pedagogerna i verksamheten arbetar för att etablera en föräldrasamverkan. Jag vill genom denna rapport belysa föräldrarnas och pedagogernas tankar om denna delaktighet i en förskola i Halmstads kommun. Frågeställningarna som jag valt att fördjupa mig i är: Vad betyder läroplanen för föräldrar och pedagoger kopplade till förskolan? Hur vill pedagogerna att kontakten med hemmet etableras och gestaltas? Anser sig föräldrarna vara delaktiga i verksamheten, om inte vad beror det på?

Resultatet i föreliggande studie visar hur förskoleverksamheten bör vara utformas och för vad som bör utvecklas för att få en bra dialog mellan pedagoger och vårdnadshavare och vice versa.  

I vår studie har vi valt att fokusera på hur pedagogerna anser de arbetar matematiskt med de yngre barnen samt på vilket sätt de synliggör matematiken för dem. Vi har även undersökt om pedagogerna anser om det är någon skillnad i arbetssätt beroende på vilken åldersgrupp de arbetar med. I examensarbetet har vi inspirerats av fenomenografi och hermeneutik som metod. Avsikten med vårt examensarbete är att beskriva hur ett antal pedagoger anser de arbetar med matematik på förskolan med de yngsta barnen samt på vilket sätt de synliggör matematiken för barnen. Detta gör vi dels genom att beskriva pedagogernas olika uppfattningar (fenomenografi) men även vår egen tolkning (hermeneutik) av pedagogernas svar.

Vi har valt att använda oss av kvalitativ intervjumetod, då vi har intervjuat fyra pedagoger. Resultatet visar att pedagogerna har en positiv grundsyn samt goda kunskaper till matematik och de anser att de arbetar aktiv med toddlarna. De använder sig av matematiken som finns i barnets vardag, men de brister i synliggörandet av den osynliga matematiken. De anser även att barnen i de olika åldersgrupperna får lika mycket matematik men på olika vis.

De slutsatser som vi har kommit fram till är att det är oerhört viktigt att vara en medveten pedagog som kan se både den synliga och osynliga matematiken för att på så sätt kunna synliggöra lärandet för barnet.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förutsättningarna för att utöva ämnet idrott och hälsa i skolan, sett ur ett lärarperspektiv. I vår studie utgår vi från pedagogers egna erfarenheter och deras syn på ämnet idrott och hälsa. För att kunna granska detta har vi valt att studera vilka möjligheter och hinder som utgör förutsättningar för att utöva ämnet idrott och hälsa, i dagens skola.

Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex stycken informanter, där alla arbetade som pedagoger i idrott och hälsa. Vidare utfördes studien på tre skolor i en mindre kommun i Halland. Bakgrunden till studien är inte att upplysa om vikten av ämnet, utan att gå in på djupet kring villkoren för att utöva idrott och hälsa i skolan.

Resultatet i studien visade att villkoren för idrott och hälsa ser olika ut beroende på vilka förutsättningar som varje enskild skola har. De förutsättningar som omger ämnet skiljer sig från skola till skola, och mycket handlar om vad man gör det till och pedagogens eget förhållningssätt.

Slutligen problematiseras frågan om vilka förändringar som kunde gjorts för att studien skulle blivit bättre. Förmodligen beror det på flera orsaker: Författarna till föreliggande studies kunskaper kring utformningen av en C-uppsats, en större bredd av informanter och mer tid. 

Hylte kommun, min arbetsgivare, gav mig möjlighet som förskollärare, att få gå utbildningen Aktionslärande inom fältet för utbildningsvetenskap, 40 p- magisterprogram med ämnesbredd. I den ingick att skriva en uppsats, vilket är detta dokument. Utgångspunkt i uppsatsen är min uppfattning om vad framgångsfaktorer i aktionsforskning och aktionslärande är, utifrån den forskning som jag gjort på Lönnens förskola under åren 2004-2007! När jag beslutade om innehåll för uppsatsen, hade jag i åtanke, att kommunen skulle kunna i framtiden, på andra förskolor och skolor, dra nytta av det skrivna dokumentet. Det känns lite som om det är på det sättet, jag kan ge tillbaka mitt tack till Hylte kommun, för att de gjort det möjligt för mig att gå utbildningen. I utbildninegen ingick att organisera, genomföra och utvärdera/analysera praktiska utvecklingsprocesser, s.k aktionsforskning. De genomförde jag på min egen arbetsplats, med mig själv som forskare, tillsammans med mina rektorer och mina arbetskollegor (vilka har varierat under processen). Eftersom vi gjorde mer än en aktion, är mitt resultat i denna uppsats baserat på mina jämförelser och slutsatser mellan dessa aktioner och naturligtvis mina kollegors och mina egna tolkningar av arbetet vi gjort tillsammans. Dessutom baseras resultatet i uppsatsen också på jämförelse med vad som står i litteraturen om aktionsforskning och aktionslärande och mina tolkningar av det, i jämförelse med den egan forskningen som jag gjort. De faktorer jag har reflekterat kring, för att se hur de påverkar aktionen är: deltagrna i forskningen, rektorsrollen, forskarrollen, tiden, utvecklingens beständighet, utbildning, forskarkollergorna.

Det jag kommit fram till är att rektor måste ge det legimitet, det krävs en tydlig forskare, skuggning är ett bra reflektionsverktyg, det går inte att skynda processen och att forskaren behöver nätverk. Allt detta är oerhört viktiga faktorer och som har blivit framgångsfaktorer i aktionsforskning och aktionsläran de på vår förskola. jag menar att Lönnens förskola nått en framgångsrik skolutveckling

Studien handlar om lärares uppfattning av sin undervisning i engelska. Studien behandlar ämnen som demokrati, kursplanen för engelska, läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Studien tar även upp nationella proven för engelska och att de faktiskt är obligatoriska att använda i årskurs fem från och med vårterminen 2009.  Underlaget för studien har insamlats genom intervjuer av fyra lärare som undervisar engelska i årskurs fem. Det empiriska materialet har analyserats medhjälp av tre pedagogiska teoretiker: Piaget, Vygotskij och Bruner. De fyra lärarnas uttalanden har analyserats och placerats inom dessa teorier, där en lärare kan placeras i mer än en teori. Bland lärarna som intervjuats använder sig tre av fyra New Champion 5 som läromedel, men en lärare använder sig av Good Stuff.

Uppsatsens undersökningar har både en kvalitativ och kvantitativ karaktär. Enkätmaterialet har givit uppsatsen den kvantitativa kvaliteten då vi låtit lärare och elever besvara enkäter angående hur man hanterar mobiltelefoner i klassrummet och sedan har vi utifrån dess data fått resultat som gett oss en grund till hur elever och lärare ser på mobiltelefonanvändandet. Vi har i enkäterna låtit både lärare och elever besvara, dels frågor där svarsalternativen varit givna men även öppna frågor som gett den svarande möjligheten att förklara och utveckla sina svar. Vi har parallellt med dessa enkäter också tittat på de regelverk som skolorna har angående mobiltelefoner och hur dessa får användas i och under lektioner. Denna undersökning har varit en kvalitativ undersökning eftersom vi tagit fasta på formuleringar och tolkat dessa. Syftet med vårt arbete är att titta på hur mobiltelefonen används under lektionstid och titta på vilka konflikter som kan uppstå i klassrummet angående mobiltelefonen.

Giddens teorier som belyser hur ny teknik förändrar hur vi agerar socialt har legat som grund för vårt arbete. Genom Säljö och Hylland Eriksen har vi sedan tittat på hur skolan har påverkats av denna utveckling. Domesticeringstraditionen har skapat möjligheter för oss att titta på vilka konsekvenser ny teknik får på människor och samhället.

Mobiltelefonen är ett naturligt inslag i vår vardag, den ger oss möjligheter att agera socialt trots avstånd. Mobiltelefonens utvecklande funktioner skapar dock inte enbart sociala möjligheter, den kan också användas som hjälpmedel i skolarbetet och vardagslivet. Genom att reglera hur och när vi får använda mobiltelefonen skapas normer för vad som är tillåtet eller inte. I skolans värld är det viktigt att elever får möjlighet till ny teknik men det är också viktigt att lära sig att fungera i sociala samhällen då social kompetens är en viktig egenskap. Mobiltelefonanvändandet får konsekvenser för hur vi prioriterar i sociala sammanhang och därför får den också konsekvenser i skola och undervisning. Genom detta arbete vill vi belysa vilka konsekvenser mobiltelefonen ger i undervisningen och för dess användare.

Vi har i vår uppsats kommit fram till att mobiltelefonen har tagit sig en plats i klassrummet, där den främst används som ett verktyg att socialisera sig med andra genom främst sms. Vi kan i vår studie även se att eleverna själva uppfattar mobiltelefonen som något som drar uppmärksamheten ifrån undervisning .Vi har därmed kunnat identifiera flera problemområden relaterade till mobiltelefonen.

Syftet med detta arbete är att kunna utforska sambandet mellan undervisningsmoment och ungdomars mobiltelefonanvändning under lektionstid.

I uppsatsen har undersökningar med både kvalitativ och kvantitativ karaktär genomförts. Genom observationer och intervjuer har vi fått fram ett kvalitativt material som har belyst elevers förhållningssätt till hur man använder mobiltelefoner vid olika typer av undervisningssituationer.  Vi har också nått en viss kvantitativ kvalité på vår undersökning då vi använt oss av vårt observationsmaterial för att uppskatta hur många av eleverna i varje observationsklass som är höganvändare.

Hermeneutiken har legat som grund för vårt tillvägagångssätt i denna uppsats. Vi har utgått från våra egna erfarenheter, både från de perioder då vi har haft verksamhetsförlagd utbildning, men även de slutsatser vi kommit fram till i den C-uppsats som vi tidigare har skrivit angående elevers användande av mobiltelefoni. Utifrån detta har vi skapat nya frågeställningar, som gett upphov till både observationer och intervjuer. Utifrån det material vi fått fram har vi sedan jämfört med den forskning som tidigare har bedrivits på området.

Mobilen har blivit en del av vårt samhälle och via den tekniska utvecklingen som hela tiden sker med våra telefoner innebär nya möjligheter att interagera med andra människor trots avstånd. Den nya tekniken innebär också att mobiltelefonen har blivit mer än bara ett socialisationsmedel, idag används den som underhållning och hjälpmedel i vårt vardagsliv.

Vi har i vår uppsats kommit fram till att mobiltelefonen är så mycket mer än bara en telefon för eleverna, mobilen ses som ett hjälpmedel för att hålla ihop vardagen, skapa identitet och utgör även en statussymbol.  Vi har också kunnat utläsa ur vår undersökning att det är ett fåtal i varje klass som är höganvändare av telefoner, det vill säga de använder mobiltelefonerna under stora delar av lektionen oberoende av lektionsmoment.  Lärares olika undervisningsmetoder kan leda till ett förändrat beteende hos elevernas användning av mobiltelefoner.

En metod som har fått ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare år är Arne Tragetons läs- och skrivinlärningsmetod, att skriva sig till läsning (ASL). Eleverna använder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar där elever utvecklas och lär av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att få ett samspel där barnen bidrar till varandras lärande finns det olika egenskaper som pedagoger utgår ifrån när de parar ihop sina elever.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgår ifrån när de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. Frågeställningarna som förde oss till vårt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgår de ifrån? När byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojämnt antal elever?

Vi skickade ut en intervjuenkät och fick in 34 svar som granskades på ett systematiskt sätt och begrepp bildades till kategorier. I analysen ställde vi pedagogernas erfarenheter mot varandra och kopplade det till tidigare studier. I resultatet framkom det att lärarnas kunskaper och erfarenheter om skrivarpar var varierande. De utgår från personkemi, socialkompetens, kön, kunskapsnivå och arbetsuppgifter när de planerar sina skrivarpar. Det framgår från empirin att det är delade åsikter om vid vilken tidpunkt man bör byta par under terminen och hur de agerar vid ojämnt antal elever.