hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 4780
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aakeröy, Maria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sandelin, Veronica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Drömmen om ett arbete: En undersökning om anställningsbarhet i förhållande till personlighet och sökbeteende2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar på att ta reda på hur anställningsbarheten ser ut i förhållande till personlighet och sökbeteende. Studien vänder sig till tidigare studenter på det Arbetsvetenskapliga programmet på Högskolan i Halmstad. Finns det någon personlighetsprofil som är mer gynnsam i arbetssökningsprocessen? Hur ser kraven ut för tjänster inom yrkesområdet samt finns det något samband mellan personlighet, anställningsbarhet och beteende i sökprocessen.

    Genom att granska platsannonser sammanställdes vilka krav som krävs för tjänster inom yrkesområdet. En enkätundersökning skickades till personer som gått utbildningen. Även intervjuer gjordes med respondenter för att få ett djup i studien.

    Resultatet visar bland annat att det är egenskaper inom området samvetsgrannhet och extroversion som mest efterfrågas i platsannonser inom yrkesområdet. Över hälften av respondenterna som idag har arbete inom yrkesområdet har fått arbete genom sitt sociala kontaktnät. I intervjuerna framkom att respondenterna upplevt att personlighet är en viktig faktor som arbetsgivare tittar på vid rekrytering. Studien visar även att de som är arbetslösa är mer proaktiva än övriga. Dessutom finns ett tydligt samband mellan kön, familjesituation och geografisk rörlighet.

    Att vara en strategiker samt utarbeta ett stort och brett socialt nätverk har i denna studie visat sig viktigt på vägen mot drömmen om ett arbete, medan däremot skillnader inom gruppen verkar sakna betydelse.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Abdi, Ailin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Persson, Eva
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    En socialpsykologisk studie om organisationsvisionens betydelse för sociala relationer i arbetsvardagen2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna C-uppsats har vi undersökt vilken betydelse ledningens implementering av sin vision kring den psykosociala arbetsmiljön för de psykosociala relationerna har för relationerna mellan de anställda. Vi har främst utgått ifrån en hermeneutisk vetenskaplig ansats för att förstå vårt empiriska material. Då vi tolkat och gjort en socialpsykologisk analys kring vårt insamlade material har vi använt oss av Smith`s Institutionella etnografi, Sheff`s Sociala band och Asplund`s teori om social responsivitet. För att samla in det empiriska materialet har vi använt både kvantitativ och kvalitativ metod samt en textanalys av ett visionsdokument i syfte att dessa metoder kan fånga både djup och bredd av vårt valda studiefält. Resultatet vi kommit fram till visar på att den psykosociala arbetsmiljön inom organisationen kan ses som ett samspel mellan individ och miljö samt mellan individerna i sig och att detta samspel är påverkat av de organisationskultur som till viss del formas av organisationens personalpolitiska vision.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Abdul Hamid, Nahed
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Arbetslöshet: En studie av unga vuxna invandrarakademiker2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning handlar om unga vuxna invandrarakademiker som har kandidatexamen inom olika inriktningar, som ingenjör, ekonomi, ekonomipolitik, mediekommunikation, och business and IT management. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur diskrimineringen på arbetsmarknaden upplevs av unga arbetssökande invandrarakademiker och att undersöka vilka strategier de utvecklar för att hantera denna diskriminering. Teorierna berör relevanta ståndpunkter för arbetslöshet hos unga vuxna invandrarakademiker i denna studie. I teoriavsnittet lyfts Resultatet blir att arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har svårt att inkluderas på svensk arbetsmarknaden på grund av diskriminering, på grund av etnisk bakgrund. Trots att de arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har gått genom det svenska skolsystemet står det kvar ett hinder för dem att inkluderas på arbetsmarknaden på grund av fördomar. Det är deras berättelser om den ”osynliga muren” som skiljer dem från arbetsmarknaden som är uppsatsens empiri. Arbetsgivare kan hävda att arbetet är för okvalificerat för akademiker eller att de arbetssökande saknar arbetslivserfarenhet. Arbetsförmedlingens insatser verkar  inte heller slå hål på muren. Det egna sociala nätverket innefattar inte kontakter som leder till arbete och en anställning. Utestängda från gemenskapen på arbetsmarknaden kan de unga vuxna invandrarakademiker berätta om hur de söker sig till andra invandrare i samma situation. De trivs med att dela sina upplevelser och känslor med dem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 4.
    Abdul Hamid, Nahed
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Utanförskap i gemenskap2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Invandrarungdomarna som går tre år i en förberedelseklass till gymnasiet behöver lära känna svenskfödda ungdomar för att utveckla språket, och skapa sociala relationer med svenskfödda ungdomar. Invandrarungdomar och svenskfödda ungdomar har fördomar om varandra, vilket är en besvärlig situation i skolan.

    Syftet med studien är att lyfta fram problemet utanförskap som finns bland invandrarungdomar i skolan . En kvalitativ metod användes för att den gav möjlighet att närma sig informanterna. Därmed uppnåddes syftet och frågeställningarna besvarades.

    Den sociokulturella teorin som användes i uppsatsen lyfter fram problemområdet, alltså invandrarungdomar. Intervjuerna berör kultur och det svenska samhället samt identiteten hos invandrarungdomar i det nya sociala rummet, hur de upplever sin vardag, hur de känner när de möter svenskfödda ungdomar.

    Segregationen är tydlig mellan de två grupperna på grund av att det är svårt med kommunikationen mellan dem.

    Nyckelord: Segregation, utanförskap, invandrarungdomar, svenskfödda ungdomar och sociokulturella.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Abdurahmanovic, Dervisa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Boo, Charlotta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    "Man gör vad man kan": En kvaltativ studie av åtta före detta högskolestudenters tankar och funderingar kring övergången från studentlivet ut i arbetslivet2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Genom att genomföra åtta kvalitativa intervjuer med hägskolestudenter har vi undersökt de upplevelser och tankar som dyker upp i samband med övergången från studentliv till arbetsliv. Våra informanter ...

  • 6.
    Abrahamsson, Anna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Perfektionism och kroppsmedvetenhet i ett hälsoperspektiv; skillnader mellan män och kvinnor 2001Studentarbete andra terminStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Syftet med studien har varit att undesöka om det finns något samband mellan hälsoperfektionism, somatiska besvär och kroppsmedvenhet. Syftet var också att se om det finns någon skillnad i kroppsmedvetenhet mellan män och kvinnor. För att undersöka detta gjordes en enkätundersökning där 55 försökspersoner deltog. Enkäten bestod av tre delar där hälsoperfektionism, kroppsmedvetenhet och somatiska besvär var variabler. En hypotes i undersökningen var att kvinnor är mer kropssmedvetna än män och att de har ett högre krav på hälsoperfektionism. En annan hypotes var att det finns ett samband mellan somatiska besvär, body consciousness och hälsoperfektionism. Resultatet visade inte att kvinnor i större mån skulle vara hälsoperfektionister än män däremot bekräftades det att kvinnor är mer medvetna om sin händer, kroppshållning, hår och ansikte (public body consciousness). Detta resultat stöder tidigare studier. Kraven på att vara frisk (hälsokrav), en subskala av hälsoperfektionism, hängde strakt samman med Public Body Consciousness och Private Body Consciousness. Mellan somiska besvär och Body Consciousness fanns inget samband.
  • 7.
    Abrahamsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lundin, Martina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Malm, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Patientupplevelser i palliativ vård2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Palliativ omvårdnad är något de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser i omvårdnaden ur ett patientperspektiv.  Nio artiklar valdes för granskning, ur artiklarnas resultat framkom sex teman: Upplevelser av; omvårdnadsrelationer, kommunikation och information, vårdmiljön, symtomkontroll, tillgänglighet och självbestämmande. I resultatet framkom att en förtroendefull relation och kommunikation skapade god omvårdnad. Brister i kommunikationen kunde även förekomma. En bra sjuksköterska upplevdes som någon som lyssnade och hade bred kunskap. Patienter ville vara delaktiga i sin vård och behandling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    patientupplevelser palliativ vård
  • 8.
    Abrahamsson, Ann-Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sernemyr, Jannika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Social kompetens och rollkonflikt: en sociologisk studie om hur bedömning av personlighet kan leda till rollkonflikt2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
  • 9.
    Abrahamsson, Ann-Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sernemyr, Jannika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Social kompetens och rollkonflikt: En sociologisk studie om hur bedömning av personlihget kan leda till rollkonfllikt2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
  • 10.
    Abrahamsson, Camilla
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Tinebo, Lena
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Urinvägskateteriseringens betydelse för uppkomst av urinvägsinfektion2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Urinvägsinfektion är den vanligast förekommande vårdrelaterade infektionen varav urinvägskatetrar orsakar cirka 90 %. Syftet med studien var att undersöka om val av metod och material för urinvägskateterisering kan minska förekomsten av kateterrelaterade urinvägsinfektioner. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Femton vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Katetrar belagda med hydrogel, silver och antibiotika tycks ha en hämmande effekt gällande uppkomst av urinvägsinfektioner. Val av metod kan påverka risken för att urinröret skadas vid kateterisering och därmed påverka risken för att urinvägsinfektion uppkommer. Fortsatt forskning inom området behövs för att finna ytterligare preventiva åtgärder. Utveckling av nationella riktlinjer samt kontinuerlig utbildning av vårdpersonal efterfrågas av litteraturstudiens författare för att minska förekomsten av komplikationer som uppkommer till följd av urinvägskateterisering.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Abrahamsson, Carola
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Asklund, Pernilla
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Larsson, Elisabeth
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att vara närstående till en svårt sjuk: människa i det palliativa skedet samt den första tiden efter dödsfallet en litteraturstudie -2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Närstående har en viktig roll i den palliativa vården, men det är lätt att den sjuke hamnar i centrum och den närstående glöms bort. Sjuksköterskan kan underlätta deras sorgeprocess genom att se deras behov under sjuksomstiden samt se dem som en enhet med vårdtagaren. Syftet med studien var att belysa hur det är att vara närstående till en svårt sjuk människa i det palliativa skedet samt den första tiden efter dödsfallet. Metoden som användes var en litteraturstudie som grundades på resultat från 31 orginalartiklar. Fyra kategorier utkristalliserades tidigt och dessa var känslor, behov, hantering av situationen och livskvalitet. I studien framkom att närstående hade olika behov för att klara av sin roll. Det resultatet tydligast visade var deras behov av emotionellt stöd, information och hopp. Stödet till de under hela den palliativa vården, både före och efter den svårt sjuke har avlidit. De närstående behöver mer tid och utrymme i vården och sjuksköterskan behöver mer resurser och tid för dem. För att lyfta fram närståendes betydelse och behov i den palliativa vården behövs mer forskning kring detta, framför allt kring tiden efter dödsfallet.
  • 12.
    Abrahamsson, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Marcusson, Anette
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Närståendes upplevelser av den palliativa vården2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vården av svårt sjuka och döende människor har under det senaste seklet genomgått stora förändringar. I början av 1900-talet hade närstående allt ansvar för den anhörige i hemmet. På 1950-talet tog professionen

    över vården på sjukhuset. Ädelreformen som togs i bruk på 1992, har inneburit att allt fler människor vistas den sista tiden i livet i sin hemmiljö. Detta kan få konsekvenser för närståendes egen hälsa. Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser av den palliativa vården. Studien visar att närstående inte alltid är nöjda med den information och stöd de får av sjuksköterskan. Brist på information, stöd, och adekvat kommunikation leder till att närstående känner sig maktlösa, oroliga och stressade. Behov av undervisning om hur den närstående ska kunna hjälpa den anhörige i vården är betydelsefull, eftersom delaktighet påverkar sorgearbetet positivt. För att sjuksköterskan ska kunna bemöta närstående på ett adekvat sätt behövs utbildning i palliativ vård och att kommun och landsting tar till sig forskning och integrerar den i det kliniska vårdarbetet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Abrahamsson, Emeli
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Paulsson Prytz, Alexandra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Omvårdnad av patienter med demens: - orsaker till etiska svårigheter2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Personer med demens är en patientkategori som sjuksköterskor ofta kommer i kontakt med. Eftersom sjukdomen påverkar de kognitiva funktionerna, uppstår ofta etiska svårigheter inom omvårdnaden. Syftet med studien var därför att belysa orsaker till etiska svårigheter i den professionella omvårdnaden av patienter med demenssjukdom. Studien utfördes som en litteraturstudie och resultatet utgjordes av fem teman: brist på kunskap, brist på tid och resurser, begränsad fysisk vårdmiljö, hotad autonomi, värdighet och integritet samt bristande kommunikation. Hälso- och sjukvårdspersonalens brist på kunskap om demens medförde svårigheter att identifiera olika symtom samt utföra en professionell omvårdnad. När det fanns för lite tid och resurser kunde det innebära att patienterna begränsades mer än nödvändigt. I sjukhusmiljö riskerade patienterna att bli överstimulerade på grund av stimuli från flera olika håll. Då demens kan påverka förmågan att kommunicera, medför det på olika sätt svårigheter att bevara patienternas autonomi, värdighet och integritet. Demens är en komplex sjukdom och slutsatsen är därför att det krävs goda kunskaper om sjukdomen samt anpassning av den fysiska och psykiska miljön. Mer forskning behövs om vilken påverkan tids- och resursbristen har på patienter med demens, eftersom det idag förekommer stora besparingar och personalneddragningar inom hälso- och sjukvården. Då det är brist på hälso- och sjukvårdspersonal med kunskap om demens behöver olika utbildningar utvecklas för att kunna möta det behov som finns ute i verksamheterna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Abrahamsson, Eva
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lundvall, Anna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    En jämförande studie mellan två smärtskattningsinstrument2004Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
  • 15.
    Abrahamsson, Josefine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Börjesson, Siv
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nilsson, Annelie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ensam i en sal2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Isolering är en åtgärd för att förhindra smittspridning eller för att skydda patienten från smitta. Vårdformen kan ge upphov till psykisk påfrestning och lidande hos patienten. Syftet med litteraturstudien var att göra en jämförelse av upplevelser hos patienter i smitt- eller skyddsisolering. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 16 vetenskapliga artiklar. Det framgick skillnader och likheter vid jämförelserna av upplevelsen hos smitt- och skyddsisolerade patienter. Några av skillnaderna var kunskapen och förståelsen för isoleringen. De skyddsisolerade upplevde det som en process som de behövde genomgå medan de smittisolerade upplevde det som mer traumatiskt eftersom de fick otillräcklig information vid isoleringstillfällets start. Något som var gemensamt för både smitt- och skyddsisolering var känslor av ensamhet, tristess och fångenskap. Vidare visade det sig att ångest och depression var förekommande reaktioner hos både de smitt- och skyddsisolerade patienterna. Mer forskning inom det här området efterfrågas eftersom inga tidigare studier med jämförelser av dessa isoleringsformer har påträffats inom området. Även ytterligare utbildning behövs för att skapa en god vårdkvalitet för patienter i isolering för att främja en god omvårdnad i den kliniska verksamheten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Abrahamsson, Reneé
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Alexandersson, Jenny
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ekberg, Cecilia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Rydström, Emma
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Åtta gymnasieelevers TV-vanor: En kvalitativ studie1996Studentarbete andra terminStudentuppsats (Examensarbete)
  • 17.
    Abrahamsson, Sofie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Emond, Carolin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Faktorer som påverkar sjuksköterskan att följa den yrkesetiska koden2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Den etiska koden och de etiska principerna är till för att bland annat stödja sjuksköterskan i hennes strävan mot ett yrkesetiskt förhållningssätt. För att möjliggöra detta måste koden och principerna vara kända, kunna införlivas och tillämpas i sjuksköterskans arbete. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka sjuksköterskans möjlighet att utöva omvårdnad enligt den etiska koden och de etiska principerna. Studien genomfördes som en litteraturstudie. De huvudfaktorer som framkom i resultatet utgick från organisationen, yrkesrelationerna samt från sjuksköterskan som person. Sjuksköterskan hade ett behov av utbildning, stöd och möjlighet till reflektion, vilket omvårdnadshandledning gav henne. Etiska svårigheter kunde leda till moralisk stress och därmed till ohälsa för sjuksköterskan. Sjuksköterskan borde få ut-ökade möjligheter till omvårdnadshandledning. Forskning efterlyses kring hur sjuksköterskan kan minska känslan av maktlöshet och etisk stress.
  • 18.
    Abrahamsson, Susanne
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Carin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Attityder till överviktiga patienter2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Övervikt och fetma är ett växande problem och betraktas som en global epidemi. Också i Sverige har detta ökat avsevärt. Ett för stort energiintag i förhållande till förbrukning är den största orsaken, men också ärftliga faktorer kan leda till övervikt. Detta medför ofta komplikationer för den enskilde personen i form av ökade hälsorisker och sämre livskvalitet. Större kunskaper om orsaker och prevention är viktigt, samt att ha ett korrekt och professionellt bemötande är av stor vikt hos vårdpersonalen som behandlar dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdpersonals attityder till överviktiga patienter. Metoden var en litteraturstudie som var grundad på åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet kunde indelas i två kategorier, positiva attityder och negativa attityder. Vårdpersonal som huvudsakligen arbetade med överviktiga patienter hade mer positiva attityder och ett bättre förhållningssätt gentemot de aktuella patienterna. Gruppen med negativa attityder, dominerade i resultatet, de visade fördomsfullhet och negativism och att överviktiga patienter ofta särbehandlas. Överviktiga ansågs som lata och själva skyldiga till sin övervikt. Vårdpersonalen uttryckte ofta att de helst skulle vilja slippa vårda överviktiga patienter. En ökad medvetenhet om egna attityder och större kunskap om denna sjukdom vore önskvärt för framtiden för att uppnå den bästa omvårdnaden för dessa patienter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Abrew, Gunilla de
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Mamma pappa barn. Om delad föräldraledighet.2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Studien handlar om föräldrar som i större utsträckning än som är vanligt har delat föräldraledigheten mellan sig. Genomförandet har skett genom kvalitativa intervjuer med sex föräldrapar. Studien visar att valen kring delad föräldraledighet sker som ett gemensamt beslut och utan konflikter där den ene eller andre föräldern "inte vill dela med sig av sina dagar". Föräldrarna ser ett delat uttag som något som dels gynnar relationen med barnet men också som positivt för parrelationen. Man ser inte ersättningen i föräldrapenning som en lägre kompensation för uteblivet arbete, utan snarare som ersättning man får för att vara hemma med sina barn. Föräldrarna i studien tenderade inte att se ledigheten som ett bortfall av pengar utan som en vinst i tid. De hade heller inte upplevt att arbetsgivaren reagerat negativt på deras föräldraledighet. Likaledes upplevde de heller inte i någon större utsträckning annat än positiva kommentarer från omgivningen.
  • 20.
    Acevski, Robert
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Tidebrant, Niklas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Familjefaktorer som påverkar barns och ungdomars frukt och grönsaksintag.2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Frukt och grönsaksintaget har minskat i både rika och fattiga länder. Konsekvenserna av ett för lågt intag kan vara övervikt och fetma som i sin tur kan leda till hjärt- och kärl sjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Det har visat sig att det finns flera olika faktorer i hemmet som gör att det har blivit ett minskat intag. I tidigare forskning finns det tydliga samband mellan familjen och ett minskat intag av frukt och grönsaker hos barn och ungdomar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer i familjen som påverkar barn och ungdomars intag av frukt och grönsaker. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie och de databaser som användes vid databassökning var Ebsco och Pubmed. Resultat: De tre faktorer som hade störst betydelse för frukt och grönsaksintaget var: Socioekonomisk status, Matkultur och Föräldrars som förebilder. En låg socioekonomisk status visade på ett mindre intag av frukt och grönsaker. I familjer med låg socioekonomisk var tillgängligheten och kunskapen om frukt och grönt lägre hos familjerna. Tidigare gjorda interventioner visar att det finns metoder för att öka intaget hos barn och ungdomar. Implikationer: Genom att höja kunskapen om betydelsen av frukt och grönsaker går det att förbygga problem med framtida hälsa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Adamsson, Helén
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lärarens upplevda psykosociala arbetssituation: grunden till elevens inlärningsmiljö1998Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Att rikta min studie åt lärarna kändes naturligt då jag själv tidigare har arbetat som idrottslärare. Att arbeta som lärare är ett roligt och inspirerande yrke då man fär möjlighet att dela med sig av sin kunskap men det kan också innebära hårt slit och utbrändhet. Läraryrket är bland det viktigaste yrkena då lärarna skall vägleda barn och ungdomar in i framtiden. Att få mäjlighet att påverka och hjälpa eleverna, med vetskap om att det man gör kan ha avgörande betydels för elevens framtid, är fascinerande. Som lärare känner man ett stort ansvar för att man på bästa sätt skall hjälpa varje enskild elev att skapa en god kunskapsgrund för framtiden. Yrket som lärare kan som sagt också innebära en tung arbetsbelastning, så tung att man inte orkar med situationen. Arbetskamraterna spelar i en sådan situation ganska stor roll. Jag har haft lyckan att arbeta på skolor där gemenskapen bland personalen har varit stor och därmed har jag sett vad det sociala klimatet kan åstadkomma bland lärare som så att säga har “gått i väggen”. Från många håll och kanter har det på senare tid kommit indikationer om att lärarna har det jobbigt just nu. Mitt val av uppsatsämne ligger med andra ord i tiden. Att utforska lärarnas arbetssituation anser jag mycket viktigt då det är lärarna som skall se till att det sker ett kunskapsbyte mellan generationerna.
  • 22.
    Adanalic, Mustafa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Maljoki, Timka
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    "I mitt hemland var jag någonting" Om akademiker med invandrarbakgrund inom yrkestrafiken2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Denna uppsats bygger på en kvalitativ undersökning och fokus ligger på åtta akademiker med invandrarbakgrund som jobbar inom yrkestrafiken vilka vi intervjuade. Med hjälp av dessa åtta intervjuer vill vi få fram hur dessa personer upplever sin situation på arbetsmarknaden och vad de själva tror ligger bakom deras svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden utifrån deras respektive utbildningsnivå. För att kunna analysera våra insamlade data har vi valt att använda oss av teorier skrivna av Pierre Bourdieu och Erving Goffman.

    Genom vår uppsats har vi kommit fram till att dessa åtta informanter trots sina ansträngningar har misslyckats med att få ett kvalificerat arbete. Det finns ett antal olika orsaker, våra informanter beskrev att de tror att det existerar en rädsla hos arbetsgivare för att anställa en akademiker med invandrarbakgrund och att det dels förekommer diskriminering på arbetsmarknaden. Utifrån de intervjuer vi har samlat på oss har vi konstaterat att det till större delen finns likheter mellan informanterna som vidare stämmer överens med våra teorier.

    Nämnvärt är att informanterna bland annat strider för att deras olika kapital ska erkännas av omgivningen och att de anser striden om ett arbete vara värd att kämpa för. Vidare beskrevs socialt kapital som väsentligt av våra informanter då de har tron på att det är lättare att få ett jobb om man har dem rätta kontakterna. En anledning till att samtliga intervjupersoner är aktiva inom yrkestrafiken beskrivs vara att det är enkelt att få tillträde men även samhörigheten med landsmän och andra invandrare som arbetar i branschen är på något sätt lockande. Det kan jämföras med tribal stigma som vi redogör för senare i uppsatsen. Konsekvenserna av våra informanters svårigheter på arbetsmarknaden blir att de känner sig stigmatiserade och ifrågasatta av samhället.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Adelgren, Anna-Carin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Karlsson, Ulrika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Attitudes and Motives to Exercise among the Empolyees of National Gummi AB: A Descriptiv Quantitaive Studie2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]
    National Gummi AB has chosen to improve upon the health of its empolyees by increasing the employees wages with 4 crowns/h if the employees will do physical exercise. The main purpose with this study is to find out employees attitudes and motives surrounding physical exercise. The under lying purpose is to find out employees attitudes to the company's health promotion and see if there is a need for changes within the health program. The method was quantitative and a questionnaire was given to 90 candidates, active as well as inactive. Almost all participants likes exercise, but exercising is more important for those who participates in the exerciseprogram. The most convincing motive to exercise is the health reason as well as the physical well-being. The greatest problem is that of not having enough time. In general, the company's health promotion investment is good.
  • 24.
    Adelgren, AnnaCarin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Levenius, Jenny
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kvinnors upplevelse av att handskas med sin långtidsskada: En explorativ studie av fyra kvinnor2001Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Syftet med denna studie var att undersöka hur rehabiliteringsprocessen ser ut hos kvinnor som råkat ut för en långtidsskada. Intresset var mer specifikt att ta reda på upplevelserna och hanteringen av skada utifrån idrottspsykologiska perspektiv som miljö, motivation, stress, själförtroende och målsättning. Metoden utgjordes av en semistrukturerad intervjuguide om ca 20 frågor. Försökspersonerna var fyra kvinnor, med medelåldern 28 år, i begynnelsen av sin rehabiliteringsprocess. Tre av fyra kvinnor hade innan skadan varit aktiva i en idrottsförening. Resultatet visade att träning, självförtroende, självbestämmande, positivt tänkande och mer målsättning anses vara de bästa copingstrategierna vid en skadesituation. Det framgick att några av upplevelserna under skadesituationen var att man inte kunde lita på sin kropp. Skadan upplevdes ha ett negativt inflytande på träningen och vardagslivet och oro fanns för att inte bli återställd. Slutsatsen är att anstängningen för att bemästra sin skada är otillräcklig hos två av kvinnorna. Det är saknad av engagemang och upplevd hopplöshet som bidrar till sviktande motivation. Det som stärker motivationen är konkreta mål, upplevelsen av framsteg och känslan av kontroll över sin situation.
  • 25.
    Adelgten, AnnaCarin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Erixon, Nadia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Monica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kost och motionsvanor hos gymnasieungdomar i Halmstad: En kvantitativ studie om attityder, värderingar och påverkansfaktorer kring kost och motion2000Studentarbete andra terminStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Stämmer massmedias bild om svenska ungdomars försämrade kost- och motionsvanor överens med gymnasieungdomarna i Halmstad. Vi har valt att arbeta kvantitativt och utifrån det utformat en enkät som ska besvaras och beskriva vårt syfte. Tredje årets gymnasieungdomar i åldern 18 till 21 år. Slumpvis utvalda 10 elever per program.
  • 26.
    Aderclou, Christina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Den plastiska människan: neurologisk förändring med fokus på den individuella läroprocessen1997Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Syftet var att undersöka om individuell lärprocess har betydelse för träning, lärande och bemötande av personer med medfödd eller förvärvad hjärnskada. Ur ett salutogeniskt perspektiv grundat på neurologisk- och utvecklingspsykologisk forskning. Genom intervjuer och lärstilsinventieringar med sex informanter gjordes upptäckter som pekar mot bättre rehabilitering, lättare arbetsplatsintroduktion och lättare skolgång om man tar den individuella läroprocessen i beaktande. Metalärande och dialog runt lärande kan innebära en gynnsam förändring, för den funktionshindrade. Resultat som kan relaterar till de förbättringar som inom medicinsk verksamhet brukar hänföras till “spontan förbättring” det vill säga förbättring som inte kan förklaras. Neuroforskning av i dag pekar på att hjälpmedel kan vara ett hinder för att utveckla och skapa nya minnesspår. I stället bör hjärnan, precis som hjärtat och resten av kroppen tränas. Hjälpmedel innebär anpassning, inte en utveckling i linje med hjärnans plastiska kapacitet. Det bör nog övervägas om en planerad hjälpmedelsinsats hjälper eller stjälper individen. Svarer beror på vems pespektiv man intar. Den skadades eller samhällets, eller vad den skadade själv vill och motiveras till. Gruppen upplevde hinder för lärande som inte relaterades till själva funktionshindret. Begränsningar sattes av rehabiliterings- och habiliteringspersonal på basis av diagnostiserad hjärnskada, andra teorier. Informanterna fick inte konkret pröva sina förmågor. Andra personer talade om vad de kunde och inte kunde göra. Detta uttrycktes som en stor frustration, särskilt svårt var det för dem som hade ett accomodativt lärstilsmönster. Begreppet tid var frekvent och livligt diskuterat. Flertalet tenderade i lärstilen ha hög nivå av reflekterande observation, vilket generat ökat tidsbehov, detta kombinerat med att funktionshindret i sig medför ökat tidsbehov, gör att de uppfattas som “sega eller dumma” som någon av dem uttryckte det. I studion framkom vid lärstilsinventeringen ett “perceptionsfenomen” som visade att de som uttryckte sig ha perceptionsbekymmer hade hög varseblivning, men obefintlig förmåga att bearbeta och organisera information. De använde sig av affimation för att klara sig. Deras lärande handlar om inlärning enligt modellärning eller operant betingning.
  • 27.
    Aderklou, Christina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Intermediära fönster: arena för adolescent självutveckling Subjektiva upplevelser i gränssnittet människa och maskin1998Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Interaktion med tv, videos och datorer fokuserades för att undersöka om gränssnittet har betydelse för självutveckling. Intermediära fönster skapades som begrepps- och analysmodell för olika upplevelseförmedlande bildskärmar. Nio adolescenter intervjuades mikroanalytiskt. Mikroskeenden genom tittande, spelande och samtalande i intermediära fönster analyserades komparativt med D.N. Sterns självteori. Upplevelser i intermediära fönster förmedlade känslor av själv. Resultatet visade att upplevd självagens inom kärnsjälvsdomänen var av stor betydelse för subjektets upplevelse av relateranden inom andra domäner. Utöver Sterns känslor av själv fann jag känslor av ett själv på flera platser samtidigt och känslor av ett själv med flera jag; en kompetens innebärande en ny och annorlunda tanke- och samspelskapacitet. Implikationer diskuteras utifrån intermediärt fönster som ett kliniskt fönster för diagnostik, terapi och intervention. Intermediära fönster modellen diskuteras också som en faktor att ta i beaktande vid införande och användning av olika former av kommunikationsteknologi i skolan, i ljuset av D.N. Sterns självteori
  • 28.
    Adetun, Erik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Svensson, Andreas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    En god styrning: -En kvalitativ studie kring en fotbollstränares roll för att skapa resultat och samtidigt ha ett välmående lag2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har valt att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv studera problematiken inom tränarrollen i att balansera ett lags välmående samtidigt som man strävar efter att nå resultat. Syftet med vår studie är att få en ökad förståelse för vad som kan vara bra att tänka på som tränare för att i styrning kunna kombinera fokus på resultat och välbefinnande på ett optimalt sätt. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har genomfört observationer och kvalitativa intervjuer för att samla in vårt material. Vi har arbetat induktivt utifrån vår empiri och har använt oss av teorier kring socialisationsprocesser, interaktionsritualer, intersubjektivitet och idrottens fenomenologiska struktur för att få en förståelse och skapa ett sammanhang för vår data. Vi har även använt oss av tidigare forskning kring idrottsledarens sociala roll, ledarskap & styrning och elitcoachers syn på sig själva för att få en ökad förståelse och för att läsarna ska få en bredare bild kring vår frågeställning. För att kunna nå och sträva efter resultat och samtidigt ha en grupp som mår bra krävs en tydlig kommunikation från ledare och organisation. För att balansera upp välmående och samtidigt sträva efter resultat krävs det en förståelse hos spelarna över de besluts som tas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    En god styrning
  • 29.
    Adler, Sebastian
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Missner, Mario
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Dömd till livstids lärande: Lärande och kompetensutveckling inom företagshälsovården2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle är ständig utveckling och förnyelse viktiga överlevnadsvillkor för företag inte minst inom branschen företagshälsovård. Konkurrensen ökar och företagen måste ständigt se till att ligga i framkant och det har allt oftare konstaterats att den viktigaste tillgången är att utveckla de anställdas kompetens. Syftet med studien är att studera personals uppfattningar kring kompetensutvecklingen inom företagshälsans olika yrkesgrupper samt att genom den identifiera hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. För att få svar på syftet har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer där fem olika yrkesgrupper representerades och företagets Vd. Studien har en fenemenografisk ansats som medför dataanalysmetod som består av sju steg. Eftersom vi var ute efter variationer av yrkesgruppernas olika uppfattningar var den fenemenografiska ansatsen mest optimal.

    I resultatet framkommer det ett flertal uppfattningar kring kompetensutveckling, lärandestrategier och hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. Vidare finns det gemensamma uppfattningar om att yrkesgrupperna har ett stort handlingsutrymme och att det är nödvändigt för att arbetet ska fungera. En av studiens slutsatser är att tid för reflektion är viktigt för gynnsamma förhållanden. Genom att få mer tid att kunna reflektera över det som har skett tror vi medför ett mer kreativt tänkande och en utveckling av kompetens. En annan intressant slutsats som framkom är att varje yrkesgrupp är i behov av den konsultativa kompetensen och att den aldrig är färdigutvecklad.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Adlers, Ann-Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att främja normal förlossning: Barnmorskans främsta uppgift2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En graviditet och förlossning är i de allra flesta fall en normal livshändelse. De senaste decennierna har andelen instrumentella- och kejsarsnittsförlossningar ökat på bekostnad av den normala förlossningen. Trots fler interventioner ses ingen skillnad i den maternella och perinatala morbiditeten och mortaliteten. I barnmorskans arbetsområde ingår att handlägga den normala graviditeten och förlossningen. Syftet med studien var att beskriva hur barnmorskan kan främja en normal förlossning. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats, analyserades. I resultatet framkom tre kategorier som beskriver hur barnmorskan främjar normal förlossning. Barnmorskan skapar genom närhet en god relation till kvinnan och ger vägledning. Genom att använda sig själv som kunskapskälla bidrar barnmorskans sinnen, erfarenheter av tidigare förlossningar och formell kunskap till att fatta korrekta beslut. Barnmorskan stödjer och bekräftar det normala individuellt efter kvinnans behov, vilket skapar en säker miljö runt kvinnan och förhindrar onödiga interventioner. Då det råder en medicinsk kultur inom förlossningsvården, behöver barnmorskans arbete kring normal förlossning stärkas. Forskning behövs på organisationsnivå, eftersom omgivande system inverkar på barnmorskans arbete med att främja den normala förlossningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Adlers, Ann-Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att verka som lots - Ett sätt för barnmorskan att främja normal förlossning2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trots att majoriteten av alla graviditeter bedöms normala, ses en ökad frekvens av interventioner under förlossningsförloppet, där kejsarsnitt utan medicinsk indikation utgör en del. En orsak kan vara att vården av kvinnor med okomplicerad graviditet, bedrivs på samma nivå som en komplicerad graviditet. För både kvinnan och barnet kan ett kejsarsnitt leda till ökad risk för hälsoproblem. I barnmorskans ansvarsområde ingår att självständigt handlägga vården vid normal, okomplicerad graviditet och förlossning. Barnmorskan har i sitt arbete även möjlighet att verka för att främja kvinnors hälsa. Syftet med studien var att öka förståelsen för hur förlossningsbarnmorskor främjar den normala förlossningsprocessen. En icke deltagande observationsstudie, av sammanlagt fyra barnmorskor i verksamhet på förlossningsavdelning, genomfördes vid två sjukhus. Grounded Theory användes som metod för datainsamling och analys. Som resultat framkom kärnkategorin att verka som lots samt fyra underkategorier. Primärt skapar och förankrar barnmorskan en relation med kvinnan. Genom förlossningens olika faser bedömer, underlättar och bekräftar barnmorskan förlossningsförloppet individuellt efter kvinnans behov. Kategorierna formar tillsammans en modell som beskriver vad barnmorskan utför; i verbal och i tyst kommunikation och i att agera eller att avstå från att agera, för att främja en normal förlossning. Behov finns av fortsatt forskning kring vad i barnmorskans handläggning av förlossningsprocessen som gynnar den normala förlossningen. Det är även väsentligt med forskning på organisationsnivå då det inverkar på hur barnmorskan främjar den normala förlossningen.

  • 32.
    Adolfsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Vidjen, Elma
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Våldtäkt i krigsjournalistik: En uppsats om vilka faktorer som påverkar krigsbilden i vårt nyhetsutbud2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
  • 33.
    Adolfsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Rosenqvist, Michelle
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    7 LEDARE I FASTIGHETSMÄKLARBRANSCHENS SYN PÅ, OCH HANTERING AV, FASTIGHETSMÄKLARES GRÄNSLÖSA ARBETSFÖRHÅLLANDEN.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att få en uppfattning om i vilken omfattning fastighetsmäklares arbetsvillkor är gränslösa samt hur mäklarledare uppfattar och hanterar dessa arbetsvillkor. Frågor som besvarats är hur mäklarledare påverkar och kontrollerar de anställdas arbetsförhållanden. Studien undersöker också vilka kommunikationsstrategier som används i arbetet mot gemensamma mål när arbetsuppgifter inte begränsas till arbetsplatsen. Föreliggande studie tar även upp mäklarledares syn på om distansarbete bland fastighetsmäklare präglas av outtalade förväntningar. Utifrån aktuellt syfte har sju intervjuer genomförts med ledare från sex olika fastighetsmäklarorganisationer. Resultaten visade att branschen styrs av få gränser och att ledare använder sig av olika strategier för att maximera resultat och välbefinnande. Dock finns vissa ledarstrategier för att ibland begränsa omfattningen av gränslösheten. Det är en provisionsbaserad bransch i vilken samtliga arbetar efter individuella resultatmål och där resultat värderas högre den tid som läggs på arbetet. Genom uttalade strategier i arbetssätt och arbetsfördelning försöker ledare minska orättvisor, och på så sätt försöker de även minska ramen för de psykologiska kontrakten i vissa avseenden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Adolfsson, Frida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Holmén, Elin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Stressorer i vårdmiljön och dess inverkan på sjuksköterskans omvårdnad2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Problem: Yrken inom Hälso- och sjukvården är högt fysiskt och framför allt psykiskt påfrestande arbeten där tidspress och arbetstempo fortsätter att öka. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa stressorer som kan påverka sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Metod: Studien var en litteraturstudie, 17 artiklar (3 kvali- tativa och 14 kvantitativa) och en avhandling som svarade mot studiens syfte har granskats och analyserats. Resultat och konklusion: Många faktorer och orsaker till nutidens ohälsa kan sökas i arbetsmiljön och dess alltmer ökade krav på individen. Varje individ är unik och påverkas därmed olika av samma situationer. Upplevelsen och hur varje person hanterar en situation är beroende av hela dennes livsvärld och vilka faktorer som finns där. Att människan inte mår bra av långvarig stress, oberoende av situation, framkommer tydligt. De faktorer som anses bidra till försämrad vårdkvalitet är bland annat tidsbrist, hög arbetsbelastning, personalbrist, bristande arbetsmiljö och omorganisationer. Dessa faktorer tillsammans och även var för sig, gör att sjuksköterskor upplever stress och missnöjdhet med sitt arbete, vilket kan påverka patienternas omvårdnad och dess kvalitet. Implikation: Vidare forskning bör fokusera på hur sjuksköterskan kan påverka de faktorer som leder till stress samt försämrad arbetsmiljö och vårdkvalitet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Adolfsson, Jenny
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Föräldrars betydelse för utveckling av övervikt och fetma hos barn: En litteraturstudie2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    I dag pekar allt fler rapporter på att övervikt och fetma hos barn är ett växande problem i hela västvärlden. I Sverige förekommer fetma hos cirka tre till fyra procent av barnen i 10-årsåldern och 18-25 procent i denna ålder är överviktiga. Syftet med litteraturstudien var att kartlägga föräldrars betydelse för utveckling av övervikt och fetma hos barn. Studien grundades på tio vetenskapliga artiklar som A söktes i databaserna, Academic Search/Ebsco Host, PubMed och Science Direct. Resultatet visade att föräldrarna hade stor betydelse för utvecklingen av övervikt och fetma hos barnet i många avseenden. Föräldrarnas attityder, beteende, kroppsvikt och socioekonomiska status inverkade på barnets utveckling av övervikt och fetma. Med anledning av föräldrarnas centrala roll i problematiken kan därför en ökad kunskap och medvetenhet hos föräldrarna om barns näringsbehov vara ett steg i preventionsarbetet. Med anledning av detta är prevention för övervikt och fetma hos barn ett aktuellt problem att studera.
  • 36.
    Adolfsson, Kariin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Leetsaar, Simon
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Rätt person på rätt plats2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Title: The perfect candidate – the selection process in a global organization.

    Authors: Kariin Adolfsson and Simon Leetsaar

    In today's society, it becomes increasingly current with correct person on correct place in the

    working life. What requires knowledge about how to recruit in a professional manner and

    reliable ways. In many bigger organizations, there is today a human resources department that

    only works with recruitment of new employees. The purpose with our research is to describe

    personnel selection process in a big swedish organization, how they work throughout the

    entire process. The study is based on three qualitative interviews and observations of two

    focus group interviews. The qualitative interviews were held with the personnel manager,

    deputy personnel manager and the recruiting manager. Moreover, a summary was formulated

    of the documents that the organization had given us access to. The results from the interviews

    and observations has then been analyzed compared to theoretical concepts chosen for the

    study. The analysis of the result shows that the organisation follows a surely prepared

    procedure in the personnel selection process that reflects the theoretical concepts chosen for

    the study. Finally, suggestions is presented how the organisation can work furthermore in

    order to improve their work with recruitment.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 37.
    Adolfsson, Kristin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Svärd, Linda
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kost och prestation ett steg mot idrottsanorexi1999Studentarbete andra terminStudentuppsats (Examensarbete)
  • 38.
    Adolfsson, Lena
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Representativ demokrati: Hur väl fungerar den representativa demokratin och vilka är politikerrollen i Ängelholms Kommun?2000Studentarbete andra terminStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Idag har väljarna möjlighet, även vid de kommunala valen, att rösta, inte endast på ett parti, utan även på en enskild kandidat. Detta medför att en stor förändringsprocess har inletts både då det gäller politikerrollen och förutsättningarna för en fungerande demokrati. samtidigt har det under senare tid allt mer uppmärksammats att det, runt om i landet, råder stor frånvaro vid kommunalfullmäktigesammanträdena. De ledamöter som väljarna gett förtroendet att föra deras talan är alltså inte närvarande vid sammanträdena och i vissa fall ej heller deras ersättare. Detta har lett fram till följande frågeställningar: (i) Hur uppfattar fullmäktigeledamöterna sin roll som politiker? (ii) I vilken utsräckning deltar de ordinarie ledamöterna vid fullmäktigesammanträdena? (iii) Vad är det som påverkar i vilken utsträckning ledamöterna deltar vid sammanträdena? (iv) Vilken betydelse - ur ett demokratiskt perspektiv - har de ordinarie ledamöternas deltagande?
  • 39.
    Afsenius, Linda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Larsson, Pethra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Obstipation: Ett vanligt omvårdnadsproblem2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
  • 40.
    Agardtson, Fredric
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Tegebäck, Mats
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kommunikation i ett tillverkande småföretag: en fråga om förståelse och helhetssyn.1999Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
  • 41.
    Agerhem, Karolina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ydrestål, Klara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hur anställda talar om friskvårdsbidrag på sin arbetsplats2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hälsa är ett omfattande begrepp som kan ses utifrån olika perspektiv. Olika delar kan ingå i begreppet så som sjukdom, frånvaro av sjukdom, välbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgå för att skapa förutsättningar för de anställda när det gäller deras hälsa. Ett exempel på en resurs ett företag kan utnyttja är att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvårdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvårdsbidraget på en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Författarna gjorde en induktiv studie och sju intervjuer genomfördes för att samla in empirin. Resultatet indikerar på att friskvårdsbidraget skapar möjligheter för att förbättra sin hälsa. Annat som diskuterades var det delade ansvaret mellan arbetsgivare och anställd.De diskurser som framkom var bland annat individens eget ansvar, innebörden av friskvårdsbidraget samt att det samtalades positivt om friskvårdsbidraget.

    Nyckelord: Friskvårdsbidrag, hälsa, diskurs

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 42.
    Agesund, Ann-Christin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Litteraturkritik i SvD och DN: - Kriterier för omnämningar på kultursidorna2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Problembeskrivning: Det finns närmare 500 förlag i Sverige, ca 70 av dessa är anslutna till Svenska Förläggarföreningen som uppger att det ges ut ca 1000 nya skönlitterära titlar i Sverige under ett år. Enligt Nationalbiografin utges ca 2300 titlar under ett år. Endast en bråkdel av all skönlitteratur som ges ut får publicitet i dagstidningar. Varken titlar, författare eller förlag. Syfte: Syftet är att undersöka om det går att urskilja om det finns kriterier och mönster för vilka författare och verk som får uppmärksamhet i pressen.Metod: Kvalitativ forskningsintervjuSlutsats: Vissa författare och förlag har en högre status hos kulturredaktionerna. Man kan tala om att de har kvalificerat sig för att höra till dem som blir omnämnda på kultursidorna. Vissa författare kommer aldrig på tal för recension, och vissa som varit kvalificerade kan "diskvalificeras" i ett senare skede. En författare kan bli omskriven som nyhet, och det finns ändå en möjlighet för en författare eller ett verk som inte hör till de kvalificerade, om ett verk visar sig höra hemma inom ett tema som redaktionen uppfattar som en trend.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Aggeborn, Ann-Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Persson, Carina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kvinnan inom idrotten1979Studentarbete andra terminStudentuppsats (Examensarbete)
  • 44.
    Aggebrink, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Larsson, Stefan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Wikås, Carina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Unga vuxnas erfarenheter av att ha fått diagnosen ADHD2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att leva med ADHD innefattar en rad problem som hos den drabbade individen kan

    leda till sociala svårigheter och i förlängningen till ytterligare psykiska

    sjukdomstillstånd, såsom ångest och depression. Det är därför angeläget att undersöka

    unga människors egna erfarenheter av vad det innebär att ha fått diagnosen ADHD,

    för att finna vägar som kan reducera riskerna som kommer med diagnosen. Denna

    studie riktar sig till unga vuxna med ADHD och syftar till att öka kunskapen om de

    unga vuxnas erfarenheter av att ha fått diagnosen ADHD. Till studien rekryterades

    fyra unga kvinnor som alla hade fått sin diagnos inom det gångna året. Informanterna

    randomiserades ur ett barnpsykiatriskt register inom Region Halland. Informanterna

    tillfrågades via telefon och vid intervjutillfället genom erhölls skriftlig information

    samt samtyckesformulär. Studiens resultat visar på sambandet mellan ADHD och

    andra problem. Flertalet av informanterna hade känslor av utanförskap och

    svårigheter med att passa in med flertalet misslyckande i sin historia. Att ha fått en

    diagnos bidrog till att få sina bekymmer förklarade inte minst för sig själv men även

    för sin omgivning. Studiens resultat visade även på gruppens rädsla inför att byta

    vårdkontakt främst gällande övergången från barnpsykiatri till vuxenpsykiatri. Den

    aktuella studien visade att det är vanligt med olika problem hos individer som har

    ADHD men även vilken betydande personlig vinst det kunde innebära att få diagnos

    och därmed den hjälp som är anpassad. Då studien enbart är gjord på fyra informanter

    är resultatet inte generaliserbart. Dock kan studien användas som bakgrund till en

    större studie med fler informanter. Kunskapsläget på området är idag bristfälligt då

    det handlar om enskildas individers erfarenheter. Studien kan därmed bidra till att

    ytterligare undersökningar genomförs och med det kan vården förbättras och anpassas

    ytterligare för att gynna patienterna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Agmyr, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nilsson, Emma
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Vilken är min roll? - Föräldrars upplevelse av delaktighet i barns omvårdnad på sjukhus2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föräldrars delaktighet i omvårdnaden av barn på sjukhus har inte alltid varit självklar. Först efter andra världskriget började barns behov av föräldrar på sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvårdnad. Trots fortsatt utveckling av föräldrars delaktighet inom barnsjukvården återfinns fortfarande brister inom området. Syftet med litteraturöversikten var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnaden av sitt barn på sjukhus. Resultatet visar föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnad av barn på sjukhus utifrån tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet innefattar fyra kategorier av delaktighet som belyser föräldrars upplevelser; närvaro, information, beslutsfattande och praktisk omvårdnad. Konklusionen beskriver föräldrars positiva och negativa upplevelser av delaktighet. Förslag på ytterligare  nationell forskning inom ämnet samt i relation till genusperspektivet ges. Framtidens vårdutveckling med utbildning i ämnet kan vara nationella riktlinjer, standardvårdplaner och e-hälsa.

     

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Agmyr, Pia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Madeleine
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Friår: Hur har det upplevts? Tio personers reflektioner av friårsprocessen2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
  • 47.
    Ahl, Lena
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Från begränsad till utvidgad. En studie om vilka faktorer som inverkar på hur lärare förhåller sig till den nya och mer komplexa lärarrollen.2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Syftet med studien är att försöka tydliggöra vem individen bakom dagens lärarroll är. Jag vill lyfta fram vad det är i lärarens bakgrund som inverkar på hur han/hon förhåller sig till och hanterar den nya och mer komplexa rollen, vilken jag har valt att benämna ”den utvidgade” lärarrollen. Studien baserar sig dels på den fältstudie som jag gjorde inför min C-uppsats (2002), vilken berörde lärares arbete i det ”postmoderna” samhället. Den empirin är kompletterad med sju stycken nya livsberättelser. Män och kvinnor berättar för mig om sin uppväxt, skolgång, vägen till läraryrket och hur de ser på den nya och mer komplexa rollen. Ämnet är intressant med tanke på att de förändringar som sker i samhället även inverkar på skolan, lärarna och eleverna. Dagens komplexa samhälle kräver reflexiva identiteter vilket i sin tur ställer andra krav på skolan och lärarna än att enbart vara kunskapsförmedlare. Min studie visar att de lärare som accepterar den utvidgade lärarrollen fullt ut är avvikaridentiteter och dessutom flexibla och förändringsbenägna. De flesta av lärarna är reflexiva och självständigt reflekterande och några av närmar sig Touraines beskrivning av ”subjektet”, vilket innebär att individen själv är med och skapar de sociala förutsättningarna som han/hon lever i. Den skola som jag har gjort min studie på verkar vara på väg att bli en skola för subjektet.
  • 48.
    Ahl, Lena
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lärares arbete i det postmoderna samhället2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Jag har under ett års tid vistats regelbundet på en högstadieskola och intervjuat lärare om hur de upplever sin arbetssituation. Jag har försökt förstå grunderna för deras upplevelser med hjälp av i första hand, C Wrigt Mills och Andy Hargreaves. De bekymmer och problem som tydligast framträder hos lärarna handlar om svårigheter med att arbeta i arbetslag,, hantera elever med problem, krav på förändringar och flexibilitet samt den ökning av stress och tidspress som många upplever. Jag vill lyfta fram att en del av de bekymmer som lärarna upplever i sin arbetssituation har sin förklaring i problem på samhälls- och organisationsnivå. Eftersom människan lever i en miljö som är begränsad kan hon inte förväntas vara medveten om alla orsaker till sin belägenhet eller det egna jagets begränsningar.
  • 49.
    Ahl, Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hoffert, Anna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Vad ska man med mobilen till? En undersökning av hur individer tolkar och förhåller sig till mobiltelefonen.2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Vi har gjort en undersökning om vilken funktion mobiltelefonen fyller för människor i olika åldersgrupper och kön. Vi vill försöka förstå vilket förhållande individer har till mobiltelefonen, och hur de använder sig av den. Vi är intresserade av om de olika grupperna ser någon risk med att använda mobiltelefon och vi har också undersökt vilken inställning människor generellt sett har till ny teknik. Genom att i huvudsak använda oss av SCOT-teorin (socialkonstruktivism med inriktning på teknik) vill vi försöka förstå hur olika människogrupper tolkar och förhåller sig till mobiltelefonen. För att få en djupare inblick i vad risk innebär för olika individer, använder vi oss av Giddens och BEcks teorier. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning bestående av tolv semistrukturerade intervjuer där lika delar manliga och kvinnliga respondenter ingår i undersökningsgruppen. Gruppen är indelad i fyra olika åldersintervaller, 13-20 år, 21-40 år, 41-60 år, och 61 år och däröver. Detta för att vi tror att de olika åldersintervallerna representerar olika skeden i livet och för att vi vill undersöka om det finns några skillnader mellan grupperna. Vår undersökning visar att ungdomar är mycket intressereade av ny teknink och att de anser att det är viktigt att ha den sedaste modellen av mobiltelefon.De använder telefonen för att skicka SMS och för att ringa till kompisar. Mellangrupperna 21-40 år, 41-60 år, använder mobilen mestadels i sina arbeten och inte lika mycket privat som vad ungdomarna gör. Det är inte viktigt med den senaste modellen och de är heller inte lika intresserade av ny teknik som ungdomarna är. Den äldre gruppen 61 år och däröver anser att mobilen utökat deras frihet och möjlighet till aktiviteter och att mobilen blivit en trygghetsfaktor i deras liv. Alla respondenter uttrycket en oro för strålningsrisken och risker i samband med mobiltelefoni och bilkörning.
  • 50.
    Ahlberg, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Mental kontroll och den ironiska processen i golf.: Ett fältexpriment.2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Idrottare drabbas ibland av störningar av den mentala kontrollen under idrottsutövande som skulle kunna härledas till den ironiska processen. Syftet med studien var att undersöka om ironiska effekter kunde uppstå under en tävlingssituation i golf. Det genomfördes ett fältexperiment med åtta golfspelare, i åldrarna 16-17 år (m=16,25) och med golfhandicap mellan 3,5 och 16,7 (m=9,12), som på ett övningsfält fick slå vardera 20 bollar mot en flagga 143 meter bort (tio bollar i kontrollsituationen, tio i exprimentsituationen). De instruerades att försöka slå bollarna så nära flaggan som möjligt, dock inte till höger om den gränslinje som drogs fyra meter till höger om en tänkt centrallinje från utslagsplatsen till flaggan. Resultaten visade att försökspersonerna i högre grad slog bollen till höger om centrallinjen under kontrollsituationen än i exprimentsituationen. Tänkbara förklaringar till detta skulle kunna vara överkompensation i tävlingssituationen eller att kontrollsituationen kändes mer stressande än tävlingssituationen. Andra förklaringar, som diskuteras, skulle kunna vara att exprimentsituationen inte upplevdes stessande eller inte framkallade de stessfyllda emotioner som påverkar just dessa personer. Det diskuteras också ifall det faktum att golfspelarna är experter i sin idrott skulle kunna vara en orsak till att tävlingsmomentet inte framkallade några tendenser till ironiska effekter.
1234567 1 - 50 av 4780
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf