hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 2500
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdou Mahmoud, Nora
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Persson, Rattana
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Personcentrerad vård vid demens: Ett sjuksköterskeperspektiv2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Med en åldrande befolkning följer även en ökning av demenssjukdomar. World Health Organisation beräknar att år 2016 finns det 47,5 miljoner personer med demens och antalet insjuknade fördubblas vart 20 år. Sjuksköterskor möter personer med demens i olika vårdsituationer. Personer med demens är en särskilt utsatt grupp med speciella vårdbehov som kräver personcentrerad vård. Syftet var att beskriva personcentrerad vård vid demens ur ett sjuksköterskeperspektiv. En litteraturstudie genomfördes med systematiska artikelsökningar baserade på relevanta sökord och elva kvalitativa artiklar svarade mot syftet. Data bearbetades med inspiration från metasyntesen.  I resultatet framkom tre teman: Behov av tid, relationers betydelse och behov av kunskap. Resultatet framhåller att personliga egenskaper hos sjuksköterskor var viktig för att skapa förtroendefulla relationer och utbildning inom personcentrerad vård krävdes för att skapa ett engagemang. Resultatet genomsyrades av behovet av kunskap och relationers betydelse som sjuksköterskor kan möta i olika vårdsituationer. För att kunna vårda personer med demens med ett personcentrerat förhållningssätt krävs mer forskning inom ämnet, mer tid och utbildning inom personcentrerad vård vid demens för sjuksköterskor.

  • 2.
    Abdulahi, Majlinda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Hempel, Louise
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    En ledares väg till motivation: - Hur organisationer kan arbeta strategiskt för att behålla sina ledare2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of the study was to investigate what factors may motivate people in leadership positions. The method used was qualitative and the empirical material was collected through semi-structured interviews. The study involved six respondents who consisted of leaders at different levels within the organization. The result was analyzed using phenomenological based sense-concentration, theory and previous research.

     

    The results showed that development, estimation and support in work create an association between individual and organization. The study also showed that basic needs need to be satisfied for the individual to be motivated to stay, but the factors we mentioned above motivates the individual over time.

    Keywords: motivation, leadership, management supply, needs and motivation factors.

  • 3.
    Abdul-Karim, Nora
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Charafeddine, Yassmine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Samma stad - Skilda livsvillkor2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker hur andra generationens invandrare upplever sin tillhörighet och integration till det svenska samhället respektive tillhörigheten till det område de bor i. Studien har en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Urvalet bestod av ett snöbollsurval med åtta svenskfödda informanter mellan arton och trettio år, vars föräldrar var födda utanför Europa. En tematisk analys genomfördes och visade att majoriteten av informanterna upplevde en stigmatisering och utanförskap som bl.a. beror på att de bor i vissa bostadsområden vilket påverkar informanternas identitetsutformning och sociala band. Detta överens stämmer av med tidigare forskning som visat att personer som lever med dubbla etniciteter lever med en ständig kamp för att bli accepterade bland majoritetsgruppen i det svenska samhället och denna kamp har lett till att personerna i studien upplevde utanförskap. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av följande teorier; Richard Jenkins teori om social identitet, Erving Goffmans teori om stigma och Scheffs teori om skam och stolthet.

  • 4.
    Abdullah, Arya
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Barnen som flyr ensamma är de mest utsatta: En kvalitativ studie av fyra ensamkommande afghanska flyktingbarns upplevelse av integrationsprpcessen i Sverige2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att öka förståelse för hur fyra ensamkommande flyktingbarn upplever det nya samhället, samt det som görs för att underlätta deras  integrering i Sverige. Att lämna sitt hemland och vara på flykt för en bättre framtid är ett beslut som varje ensamkommande flyktingbarn har tvingats möta, och lämna sin komfort zon. Denna forskning utvärderar effekterna av påtvingad invandring och de copingmekanismer som fyra ensamkommande barn använde när de påbörjar sin resa till frihet och en fristad i Sverige. Dessutom så undersöker denna uppsats det mottagandelandet Sverige, och tillgången till resurser för att underlätta deras integration i det svenska samhället, både på kommunal och nationell nivå. Fokus i denna uppsats är delvis på de svårigheter dessa ungdomar genomgår i hemlandet och den kulturchock och det tryck att anpassa sig som de möter i det nya landet. En kvalitativ forskningsmetod används i denna uppsats, som undersöker subtila nyanser av bilden på ensamkommande flyktingbarn. I denna uppsats används semi-strukturerade intervjuer för att samla in kvalitativa data, vilket gör att de svarande får tid och utrymme att dela sina känslor. Fokus i intervjun bestäms av forskaren då det finns områden som bedöms behöva en djupgående undersökning. Berättelserna analyseras med hjälp av kristeori och teorier om invandrings- och flyktingprocesser som en ämnesteori, och vi skiljer på två olika faktorer, 1. Resan bestående av dramatiska konsekvenser, såsom trauma, frustration, förföljelse, och sist men inte minst ”separationsångest". 2. Stress till följd av den nya kulturen och trycket för snabb anpassning och förändring.

     

     

  • 5.
    Abrahamsson, Margareta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lucchesi, Anna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Anestesisjuksköterskans upplevelse av att delta vid plötsligt hjärtstopp på sjukhus2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige drabbas cirka 3000 patienter årligen av plötsligt hjärtstopp på sjukhus. Ett plötsligt hjärtstopp är en av de mest stressfyllda situationerna som sjukvårdspersonal utsätts för på sjukhus. Tidigare forskning har främst inriktat sig på medicinska och biofysiska aspekter vid återupplivning i samband med plötsligt hjärtstopp. De subjektiva upplevelserna för dem som utför hjärt-lungräddning och deras känslor är sällan beskrivna. Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att delta vid plötsligt hjärtstopp på sjukhus. Datainsamlingen genomfördes dels genom intervju med en fokusgrupp med fem informanter och dels genom två individuella djupintervjuer. Dataanalysen genomfördes systematiskt enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultatet utmynnade i tre kategorier med respektive subkategorier. Kategorierna som framkom var; Den givna rollen, Teamarbete och Reflektioner relaterade till hjärtstopp. Den givna rollen upplevdes både trygg, kravfylld och tillfredsställande. Ett tydligt ledarskap och en god kommunikation beskrevs som viktiga aspekter för att skapa riktning, mål och samarbete i teamet. De upplevde behov av feedback och debriefing fyllde en viktig funktion. Uppsatsen kan ligga till grund för ett framtida förbättringsarbete, diskussionsunderlag och uppföljning av plötsligt hjärtstopp. Ytterligare forskning inom området och över professionsgränserna är önskvärt.

  • 6.
    Abrahamsson, Margareta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lucchesi, Anna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patientens upplevelser efter hjärtstopp2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Två huvudteman framkom: Livet ruskas om och Omvärdering av tillvaron. Sju underteman gestaltades: återväcks till livet; osäkerhet, rädsla och ångest; minnesförlust; trötthet och svaghet; sårbarhet; bemästrande och ny syn på livet. Den här patientgruppen är i behov av ett omfattande stöd för att bli delaktig i sina hälso- och vårdprocesser för att få möjlighet att återgå till ett välfungerande liv. Ytterligare kvalitativ forskning inom detta område är önskvärt, framför allt på hjärtstoppspatienter utan ICD-behandling. Att vidga kunskapen kring patientens upplevelser och livsvärld kan möjliggöra för sjuksköterskan att bemöta den här patientkategorin med individuella evidensbaserade omvårdnadsåtgärder i den kliniska verksamheten.

  • 7.
    Ackevall, Nina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Martinsson, My
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Strategiernas stödjande roll: En kvalitativ studie om hur friskvårdsverksamheters strategiska arbetssätt stödjer villkoren för lärande mot motion2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka arbetsstrategier som stödjer villkoren för att främja lärandet mot motion. Ett delsyfte är att urskilja likheter samt skillnader inom friskvårdsverksamheters strategiska arbetssätt för att synliggöra vilka av dessa som visar sig ge bäst förutsättningar för motion.

    Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen lyfter fram teorier och begrepp som Social cognitive theory (SCT), den proximala utvecklingszonen, autonomt stöd, Habermans kommunikationsteori och lärande.

    Metod: Studien utgår från en Hermeneutisk forskningsansats som baseras på en kvalitativ metod där intervjuer har förekommit. Fem intervjuer genomfördes, varav fyra via e-post och ett via personligt möte.

    Resultat: Resultatet belyser att det förekommer likheter samt skillnader inom samtliga friskvårdsverksamheters strategiska arbetssätt. Ett samspel mellan arbetsstrategier är även en aspekt som lyfts fram. Att anpassa arbetet efter individen är en viktig aspekt som samtliga friskvårdsverksamheter belyser.

    Slutsats: Den slutsats som dras utifrån studien är att arbetsstrategier bör samverka mellan varandra för att ge bäst villkor för lärande mot motion. Villkoren främjas utifrån att friskvårdsverksamheter tillämpar ett samspel mellan flera strategier i sitt arbetssätt. Det går alltså inte att urskilja vilka strategiska arbetssätt som är mest främjande. Genom att anpassa arbetsstrategier efter individ möjliggör att villkor för lärande väcker engagemang och motivation till att vilja motionera. Detta utifrån tillgång av motionsformer, en inlärningscentrerad miljö utifrån rådgivning, kompetens samt mål utifrån målsättning samt en utvecklande process av uppföljning. En viktig aspekt är även att uppdatera samt utveckla verksamheters strategiska arbetssätt i syfte till att främja villkoren mot motion.

  • 8.
    Adamsson, Viola
    et al.
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Reumark, Anna
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Cederholm, Tommy
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Vessby, Bengt
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Risérus, Ulf
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Johansson, Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    What is a healthy Nordic diet? Foods and nutrients in the NORDIET study2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 9.
    Adamsson, Viola
    et al.
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Reumark, Anna
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Cederholm, Tommy
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Vessby, Bengt
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Risérus, Ulf
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Johansson, Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    What is a healthy Nordic diet? Foods and nutrients in the NORDIET study2012Inngår i: Food & Nutrition Research, ISSN 1654-6628, E-ISSN 1654-661X, Vol. 56, artikkel-id 18189Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: A healthy Nordic diet (ND), a diet based on foods originating from the Nordic countries, improves blood lipid profile and insulin sensitivity and lowers blood pressure and body weight in hypercholesterolemic subjects.

    OBJECTIVE: To describe and compare food and nutrient composition of the ND in relation to the intake of a Swedish reference population (SRP) and the recommended intake (RI) and average requirement (AR), as described by the Nordic nutrition recommendations (NNR).

    DESIGN: The analyses were based on an estimate of actual food and nutrient intake of 44 men and women (mean age 53±8 years, BMI 26±3), representing an intervention arm receiving ND for 6 weeks.

    RESULTS: The main difference between ND and SRP was the higher intake of plant foods, fish, egg and vegetable fat and a lower intake of meat products, dairy products, sweets and desserts and alcoholic beverages during ND (p<0.001 for all food groups). Intake of cereals and seeds was similar between ND and SRP (p>0.3). The relative intake of protein, fat and carbohydrates during ND was in accordance with RI. Intake of all vitamins and minerals was above AR, whereas sodium intake was below RI.

    CONCLUSIONS: When compared with the food intake of an SRP, ND is primarily a plant-based diet. ND represents a balanced food intake that meets the current RI and AR of NNR 2004 and has a dietary pattern that is associated with decreased morbidity and mortality.

    © 2012 Viola Adamsson et al.

  • 10.
    Adamsson, Viola
    et al.
    Department of Public Health and Caring Sciences, Clinical Nutrition and Metabolism, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Reumark, Anna
    Lantmännen R and D, Stockholm, Sweden.
    Fredriksson, I.-B.
    Bollnäs Heart Clinic, Mitt Hjärta, Bollnäs, Sweden.
    Hammarström, Eskil
    Bollnäs Heart Clinic, Mitt Hjärta, Bollnäs, Sweden.
    Vessby, Bengt
    Department of Public Health and Caring Sciences, Clinical Nutrition and Metabolism, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Johansson, Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Riserus, U.
    Department of Public Health and Caring Sciences, Clinical Nutrition and Metabolism, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Effects of a healthy Nordic diet on cardiovascular risk factors in hypercholesterolaemic subjects: a randomized controlled trial (NORDIET)2011Inngår i: Journal of Internal Medicine, ISSN 0954-6820, E-ISSN 1365-2796, Vol. 269, nr 2, s. 150-159Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective:

    The aim of this study was to investigate the effects of a healthy Nordic diet (ND) on cardiovascular risk factors.

    Design and subjects:

    In a randomizedcontrolled trial (NORDIET) conducted in Sweden, 88 mildly hypercholesterolaemic subjects were randomly assigned to an ad libitum ND or control diet (subjects' usual Western diet) for 6 weeks. Participants in the ND group were provided with all meals and foods. Primary outcome measurements were low-density lipoprotein (LDL) cholesterol, and secondary outcomes were blood pressure (BP) and insulin sensitivity (fasting insulin and homeostatic model assessment-insulin resistance). The ND was rich in high-fibre plant foods, fruits, berries, vegetables, whole grains, rapeseed oil, nuts, fish and low-fat milk products, but low in salt, added sugars and saturated fats.

    Results:

    The ND contained 27%, 52%, 19% and 2% of energy from fat, carbohydrate, protein and alcohol, respectively. In total, 86 of 88 subjects randomly assigned to diet completed the study. Compared with controls, there was a decrease in plasma cholesterol (-16%, P < 0.001), LDL cholesterol (-21%, P < 0.001), high-density lipoprotein (HDL) cholesterol (-5%, P < 0.01), LDL/HDL (-14%, P < 0.01) and apolipoprotein (apo)B/apoA1 (-1%, P < 0.05) in the ND group. The ND reduced insulin (-9%, P = 0.01) and systolic BP by -6.6 ± 13.2 mmHg (-5%, P < 0.05) compared with the control diet. Despite the ad libitum nature of the ND, body weight decreased after 6 weeks in the ND compared with the control group (-4%, P < 0.001). After adjustment for weight change, the significant differences between groups remained for blood lipids, but not for insulin sensitivity or BP. There were no significant differences in diastolic BP or triglyceride or glucose concentrations.

    Conclusions:

    A healthy ND improves blood lipid profile and insulin sensitivity and lowers blood pressure at clinically relevant levels in hypercholesterolaemic subjects. © 2010 The Association for the Publication of the Journal of Internal Medicine.

  • 11.
    Adamsson, Viola
    et al.
    Enheten för Klinisk Nutrition och Metabolism. Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap. Uppsala Universitet.
    Reumark, Anna
    MSc Kostvetenskap Lantmännen Food R&D, Stockholm.
    Fredriksson, Ing-Britt
    SSK Mitt Hjärta, Bollnäs.
    Hammarström, Eskil
    SSK Mitt Hjärta, Bollnäs.
    Vessby, Bengt
    Enheten för Klinisk Nutrition och Metabolism. Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap. Uppsala Universitet.
    Johansson, Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Riserus, Ulf
    Enheten för Klinisk Nutrition och Metabolism. Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap. Uppsala Universitet.
    Effects of a Nordic diet on cardiovascular and metabolic risk factors in hypercholesterolemic subjects: a randomized controlled study2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Apart from lipid-lowering drugs, dietary changes can also reduce plasma LDL-C concentrations. No studies have been conducted to investigate the clinical effects of a diet with traditional foods originating from the Nordic countries. Method: In a randomised, controlled parallel-group intervention study 88 mildly hypercholesterolemic men and women were randomized to either an ad libitum Nordic diet (ND) or a control diet (CD) for 6 weeks. All meals and foods were provided to the participants in the ND group. Primary outcome measure was LDL-cholesterol, and secondary outcomes were blood pressure, plasma insulin and glucose concentrations. The ND was a high-fibre diet rich in plant foods (fruit, berries, vegetables, root vegetables, whole grain cereals and legumes), vegetable fats (rapeseed oil and nuts) and fatty fish, low-fat milk products, but low in salt, added sugars, saturated fats and red meats. Result: 86 subjects completed the study. Distribution of carbohydrates, fat and protein (E%) in ND was 54, 27, 19, respectively. ND lowered plasma total cholesterol 0.98±0.75 mmol/l (-16%), LDL-C by 0.83±0.67 mmol/l (-21%), HDL-C 0.08±0.23 mmol/l (-5%), including reduced LDL/HDL ratio by -0.42±0.57 (-14%) (all p<0.01 versus controls). Insulin concentrations decreased by 0.51± 2.25 (-9%, p=0.01) and systolic blood pressure by 7±13 mmHg (-5%, P<0.01) compared to controls. Despite diets were eaten ad libitum, body weight decreased by 3.0 kg in the ND (P<0.001). No significant differences were found for diastolic blood pressure, triglycerides or plasma glucose. Conclusion: A Nordic diet improves blood lipid profile, and insulin sensitivity as well as lowering blood pressure to a clinically significant extent in hypercholesterolemic subjects.

  • 12.
    Adbro, Lina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Crnac, Aldijana
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att vårda riktiga hjältar: Sjuksköterskans upplevelse av att vårda cancersjuka barn2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskor som vårdar cancersjuka barn har höga krav på sig. De ska fungera som ett stöd till både patienten och till patientens anhöriga. Barnen de vårdar är även sjukare än andra barn. De många kraven sjuksköterskan har på sig kan leda till stress. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vårdandet av cancersjuka barn kan påverka sjuksköterskan med avseende på upplevelse av stress. Studien genomfördes med systematiska sökningar baserat på problemformuleringen och syftet. Relevant forskning inom området identifierades, granskades och analyserades. I resultatet framkom fyra kategorier: sjuksköterskan arbetar i en krävande miljö, ökad kompetens bidrar till hanterbar stress, känslomässigt engagemang innebär ökad risk för utbrändhet och sjuksköterskan behöver strategier för att hantera stress. Resultatet visar att det fanns ett flertal orsaker som bidrog till att sjuksköterskorna upplevde arbetsrelaterad stress. Orsakerna var tidsbrist, personalbrist och känslomässiga engagemang i sina patienter och deras anhöriga. Stöd och reflektion framkom som sätt att minska stressen för sjuksköterskorna. Bristen på tid bidrog till att det var svårt för sjuksköterskorna att finna tid till reflektion. Vidare forskning kring sjuksköterskans upplevelse av vårdandet av cancersjuka barn kan leda till en bättre arbetsmiljö och minskad arbetsrelaterad stress.

  • 13.
    Afifi, Mustafa
    et al.
    Department of Non-Communicable Diseases Control, Ministry of Health (HQ), Muscat, Oman.
    von Bothmer, Margareta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Egyptian women's attitudes and beliefs about female genital cutting and its association with childhood maltreatment2007Inngår i: Nursing and Health Sciences, ISSN 1441-0745, E-ISSN 1442-2018, Vol. 9, nr 4, s. 270-276Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aimed to establish Egyptian women's attitudes and beliefs about female genital cutting (FGC) or mutilation by applying a questionnaire module about violence to a subsample of 5249 married women from a total of 19 474 women who participated in the 2005 Egypt Demographic Health Survey. Women were interviewed to determine if they had been exposed to marital violence in the year prior to the survey, their attitudes and beliefs about FGC, and if they physically abused their children. The association of beliefs about FGC with maternal physical abuse was examined, adjusting for exposure to marital violence and other socio-demographic variables. Of the women surveyed 16.4% and 3.4% had been exposed to physical and sexual violence, respectively, during the year prior to the survey. Around 76% of the women surveyed intended to continue the FGC practice, and 69.8% had slapped or hit their children during the year prior to the survey. Holding positive beliefs about the practice of FGC or intending to continue it was associated with maternal physical abuse and this has significant implications for health and welfare workers in Egypt and for society in general.

  • 14.
    Aftevik, Monika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Carlbark, Nina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Musikens påverkan på individer med autismspektrumdiagnos: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Individer med autismspektrumdiagnos (ASD) har en begränsad förmåga till sociala interaktioner och ömsesidig kommunikation samt uppvisar ofta hyper- eller hyporeaktioner på sensoriska stimuli. Därför kan till exempel ett besök på vårdcentral, akutmottagning eller vårdavdelning skapa en ökad påfrestning. Eftersom musik används inom olika former av terapi, exempelvis vid demens, eller som smärtlindring vid cancer var det av intresse att undersöka dess effekt vid ASD. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur individer med ASD påverkas av musik. Sammanlagt 11 vetenskapliga artiklar analyserades. I resultatet framträdde fyra teman: fysisk påverkan, social påverkan, emotionell påverkan samt koncentration och coping. Musik eller musikterapi sågs exempelvis inverka på ångest, humör och sociala interaktioner på ett positivt sätt. Även rent fysiskt sågs reaktioner i de delar av hjärnan som involveras i musikuppfattning och känslobearbetning när musik spelades. Sjuksköterskans mål är att utföra en personcentrerad omvårdnad där kunskap om musikens inverkan skulle kunna kombineras med klinisk praxis för att underlätta interaktioner med patienter med ASD. Framtida forskning om musikens påverkan på vuxna individer med ASD kan ge ytterligare kunskap i ämnet som kan leda till riktlinjer och rutiner för enkel användning av musik som icke-farmakologisk åtgärd vid vård av patienter med ASD.

  • 15.
    Ahlborg, Mikael
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Exploring Socioeconomic Status and the association with Mental Health in school children – a cross-sectional study2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Poor Mental health in adolescence has become more prevalent over the past decades. Differences between gender and age in mental health are apparent where girls rate their mental health lower than boys. Socioeconomic status has proven to be a determinant for poor mental health, however in detecting poor mental health, the use of solely objective measures may not suffice. The aim of this cross-sectional study was to explore different aspects of socioeconomic status and their association with school children’s mental health. The data was obtained from the 2009/10 HBSC survey in Sweden. A sample of 4449 students aged 11 and 15 was included. Binary logistic regression with odds ratio (OR) and 95% confidence intervals (95%CI) was used to estimate the associations between the different aspects of SES and mental health outcomes. The relationship between poor mental health and low subjective economic status was significant while no such relationship was found in the other SES-measures. The use of subjective economic status may be a more reliable determinant for poor mental health than objective and relative measures. Future studies should focus on developing targeted interventions, also on the understanding of socioeconomic status in childhood.

  • 16.
    Ahlborg, Mikael
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Nyholm, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Morgan, Antony
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Glasgow Caledonian University in London, London, United Kingdom.
    Nygren, Jens M.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Into the realm of social capital for adolescents: A latent profile analysis2019Inngår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 14, nr 2, artikkel-id e0212564Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    Recent reports of increasing prevalence of frequent health complaints and mental health problems among adolescents call for directing more attention on determinants of adolescent health. The relationship between health and social capital has gained increased attention since the early 2000’s and research at review level confirms the importance of social capital for health outcomes, despite methodological heterogeneity. The aim of this study was to identify distinct profiles of family, school and peer social capital in a nationally representative sample of adolescents and to explore health outcomes in those profiles.

    Method

    Cross-sectional data from the Swedish Health Behaviour of School-aged Children 2013/14 was used for this study. The analytical sample consisted of 7,804 adolescents aged 11-, 13- and 15-years. Items representing sense of belonging and emotional support were assessed in three contexts; family, school and among peers. Latent profile analyses (LPA) were run to determine social capital profiles. Health outcomes included frequent health complaints and life satisfaction, while socioeconomic status and genders were included as predictors.

    Results

    The results show that five distinct profiles best represent the data for 11- and 15-year olds, while a four-profile model was optimal for 13-year olds. Some profiles were recurrent between age groups but unique profiles were also found. Health outcomes were significantly different between profiles depending on levels of social capital in the different contexts.

    Conclusions

    This study provides novel insight into how social capital co-occurs among adolescents within the contexts of family, school and peers and how this translates into differences in health outcomes. The national representativeness of the sample increases the implications of the results and contributes to meaningful insights that help explain the interactions of social capital in multiple contexts, complementing what is previously known about the relationship with adolescent health. © 2019 Ahlborg et al. This is an open access article distributed under the terms of the Creative Commons Attribution License, which permits unrestricted use, distribution, and reproduction in any medium, provided the original author and source are credited.

  • 17.
    Ahlborg, Mikael
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Nyholm, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Morgan, Antony
    Glasgow Caledonian University, Glasgow, United Kingdom.
    Nygren, Jens M.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Socioeconomic inequalities in health among Swedish adolescents - adding the subjective perspective2017Inngår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 17, artikkel-id 838Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    Socioeconomic inequalities in adolescent health predict future inequalities in adult health. Subjective measures of socioeconomic status (SES) may contribute with an increased understanding of these inequalities. The aim of this study was to investigate socioeconomic health inequalities using both a subjective and an objective measure of SES among Swedish adolescents.

    Method

    Cross-sectional HBSC-data from 2002 to 2014 was used with a total sample of 23,088 adolescents aged 11–15 years. Three measures of self-rated health (dependent variables) were assessed: multiple health complaints, life satisfaction and health perception. SES was measured objectively by the Family Affluence Scale (FAS) and subjectively by “perceived family wealth” (independent variables). The trend for health inequalities was investigated descriptively with independent t-tests and the relationship between independent and dependent variables was investigated with multiple logistic regression analysis. Gender, age and survey year was considered as possible confounders.

    Results

    Subjective SES was more strongly related to health outcomes than the objective measure (FAS). Also, the relation between FAS and health was weakened and even reversed (for multiple health complaints) when subjective SES was tested simultaneously in regression models (FAS OR: 1.03, CI: 1.00;1.06 and subjective SES OR: 0.66, CI: 0.63;0.68).

    Conclusions

    The level of socioeconomic inequalities in adolescent health varied depending on which measure that was used to define SES. When focusing on adolescents, the subjective appraisals of SES is important to consider because they seem to provide a stronger tool for identifying inequalities in health for this group. This finding is important for policy makers to consider given the persistence of health inequalities in Sweden and other high-income countries. ©  The Author(s). 2017

  • 18.
    Ahlborg, Tone
    et al.
    Nordic School of Public Health, Göteborg, Sweden.
    Dahlöf, Lars-Gösta
    Göteborg University, Sweden.
    Hallberg, Lillemor R.-M.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Quality of the Intimate and Sexual Relationship in the First-Time Parents Six Months After Delivery2005Inngår i: Journal of Sex Research, ISSN 0022-4499, E-ISSN 1559-8519, Vol. 42, nr 2, s. 167-174Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aimed to describe the quality of the intimate relationship among parents six months after the birth of their first child. The Dyadic Adjustment Scale (DAS) has been modified and used on 820 responding first-time parents, of which 768 were couples. The results reveal that most parents were happy in their relationship, but both mothers and fathers were discontented with the dyadic sexuality. "Being too tired for sexual activity" was a problem, especially for the mothers, and the most common frequency of intercourse was once or twice per month. The result does not support the assumption that the couples compensate the lacking sexuality with sensuality. Good communication within the couple was associated with higher levels of several dimensions of the intimate relationship, especially dyadic consensus and satisfaction. Thus, one way to stabilize and strengthen a relationship when dyadic sexual activity is low would be to emphasize dyadic communication and sensual activity.

  • 19.
    Ahlborg, Tone
    et al.
    Nordic School of Public Health.
    Persson, Lars-Olof
    University of Göteborg.
    Hallberg, Lillemor R.-M.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Assessing the Quality of the Dyadic Relationship in First-Time Parents: Development of a New Instrument2005Inngår i: Journal of Family Nursing, ISSN 1074-8407, E-ISSN 1552-549X, Vol. 11, nr 1, s. 19-37Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this research was to psychometrically evaluate the Dyadic Adjustment Scale (DAS), modified for use with new, first-time parents by extending the items of communication, sensuality, and sexuality. A total of 820 Swedish respondents, 6 months after the birth of their first child, participated in the study. Psychometric evaluation was conducted with factor analysis. The obtained factor structure was tested with multitrait analysis program. Thirty-three itemswere found to fit into a five-factor solution, explaining 50% of the total variance. Descriptive data revealed thatmost new parentswere satisfied with their intimate relationship in general, but dissatisfied with their sexual lives. Themodified DAS, now called the Quality of Dyadic Relationship Instrument includes 33 items and seems to be a useful, updated measurement for assessing quality of the intimate relationship in new first-time parents.

  • 20.
    Ahlbäck, Annie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Kvarnsäter, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    En av 36,7 miljoner: Att få en HIV diagnos2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Trots att HIV numera är en välkänd sjukdom och miljontals människor världen över är drabbade, är det fortfarande en av världens mest stigmatiserade sjukdomar. Stigmatiseringen leder till att sjukdomen förknippas med både fördomar och skam, vilket påverkar människorna som årligen drabbas av sjukdomen. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att få en HIV diagnos. Litteraturstudiens resultat baserades på nio stycken vetenskapliga artiklar som resulterade i följande sex teman: Upplevelser av chock, upplevelser av ilska och skuld, upplevelser av dödsångest, upplevelser av svårigheter vid avslöjandet av diagnosen för närstående, upplevelser av acceptans samt upplevelser av diagnosen som en positiv vändpunkt. I resultatet framkom det tydligt att diagnosbeskedet väcker många starka känslor och att personerna som drabbas är i stort behov av hjälp och stöd av sjukvårdspersonal för att kunna hantera diagnosbeskedet. Därav är det av vikt att sjuksköterskor får en inblick kring upplevelserna angående ett HIV diagnosbesked samt får mer utbildning inom ämnet så att rätt information kan ges.

  • 21.
    Ahlqvist, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Hulthén, Agnes
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    “Där tror jag att jag är en kameleont”: en uppsats om upplevelser av att arbeta med individer som står långt från arbetsmarknaden2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetskraftsbrist och en krympande välfärdsstat har ökat fokusen på individer som står långt från arbetsmarknaden såväl som på arbetsintegrerande sociala företag. I den här hermeneutiska studien som baseras på intervjuer med tjänstemän som arbetar gentemot dessa grupper undersöker vi hur tjänstemännen upplever sitt handlingsutrymme och sin roll gentemot klienterna.

     

    För att kunna utföra sitt arbete behöver de handlingsutrymme vilket ligger i linje med Michael Lipskys teori om gatubyråkrater (Lipsky 2010). Sociala företag beskrivs som behövda för att lösa brister på arbetsmarknaden men också problematiska eftersom både de sociala entreprenörerna och klienterna har en bakgrund med bristfällig skolgång vilket leder till problem att navigera i samhället. Tjänstemännen kompenserar för det genom att ta på sig olika roller.

     

    Paradoxen med de sociala företagen analyseras med hjälp av en teori om pre-paradigmatiska fält och isomorfism som för med sig ett tryck på organisationerna att anpassa sig för att uppnå legitimitet och få tillgång till resurser. Med mer kunskap om den roll som tjänstemän kan spela för att förebygga utestängningar från arbetsmarknaden skulle det kunna möjliggöra för resurser att distribueras effektivare inom välfärdssystemet.  

  • 22.
    Ahlstav Mårtensson, Ulrica
    et al.
    Halmstad Hospital, Halmstad, Sweden.
    Erling-Hasselqvist, Nann
    Halmstad Hospital, Halmstad, Sweden.
    Boström, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Differences in pain and nausea in children operated on by Tonsillectomy or Tonsillotomy – a prospective follow-up study2012Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 69, nr 4, s. 782-792Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: To evaluate the differences in postoperative pain, nausea and time of discharge in children 3–12 years old after Tonsillectomy or Tonsillotomy at the postanaesthetic care unit, children’s ward and at home. 

    Background: Tonsillectomy involves risk of bleeding, severe postoperative pain and nausea. Tonsillotomy is a less invasive method with lower risk of bleeding, postoperative pain and nausea according to previous studies.

    Design: A prospective, comparative follow-up study design.

    Method: From December 2008–April 2009 following parental agreement, 87 children in the ages 3–12 undergoing Tonsillectomy or Tonsillotomy participated. Visual analogue scale was used for children’s pain and nausea reports.

    Result: Significantly, fewer children operated on by the Tonsillotomy reported postoperative pain ‡ 3 according to the visual analogue scale than children operated on by the Tonsillectomy at the postanaesthetic care unit and the children’s ward. A statistically significant difference of postoperative nausea was only present during the care at the postanaesthetic care unit and children’s ward with fewer Tonsillotomy children reporting nausea ‡ 3. The time of postoperative care was shorter among the Tonsillotomy children in both the postanaesthetic care unit and the children’s ward. Postoperative pain and pain related difficulties in eating after discharge was significantly more present among the Tonsillectomy children compared with the Tonsillotomy children.

    Conclusion: The results of our study showed duration of postoperative pain and nausea in both groups, but indicated that Tonsillotomy is a more favourable alternative than Tonsillectomy in children. © 2012 Blackwell Publishing Ltd.

  • 23.
    Ahlstedt, Niklas
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Miikman, Mia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors omvårdnad av patienter med smärta2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Smärta är det vanligaste symtomet för vilket människor söker vård. Trots ökad kunskap inom smärthantering fortsätter underbehandlad smärta vara ett problem. Att utstå smärta är en obehaglig upplevelse och sjuksköterskor har en betydande roll i smärtbehandlingen och ska lindra patienters lidande. Ibland kan sjuksköterskors stävan efter egen empowerment påverka deras omvårdnad av patienter med smärta negativt. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors omvårdnad av patienter med smärta. Metod: Litteraturstudie med en deduktiv riktad innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskor i grunden hade en yrkesstolthet och en vilja att förmedla god omvårdnad till patienter med smärta och att deras handlande oftast utgick från detta. Ibland styrdes dock deras handlande av deras egna behov av att kuva sina egna känslor vilket kunde resultera i att patienterna fick sämre omvårdnad; de kunde rentav misstros eller bli ignorerade. Både sjuksköterskor och patienter upplever välbefinnande genom empowerment och smärtbehandlingen påverkas således positivt. Vården bör därför organiseras så att sjuksköterskor ges utökad möjlighet att utföra omvårdnad utifrån personcentrerad vård. Forskning rekommenderas angående bakomliggande orsaker till varför sjuksköterskor undervärderar patienters smärtupplevelse och hur sjuksköterskors uppfattning av sitt egna inflytande i smärtbehandlingen kan stärkas så att patienter inte blir lidande. 

  • 24.
    Ahlstrand, Joacim
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Smärtlindring vid militära aktioner2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I de militära konflikthärdar som finns på ett flertal platser runt om vår värld är det oundvikligt att människor blir skadade och följaktligen uppleva smärta. Som sjuksköterska i fält är det av vikt att känna till vilka metoder som finns tillgängliga för att lindra detta lidande dels för att underlätta för den skadade soldaten i stunden och dels för att i positiv riktning även minska riskerna för att andra smärtrelaterade syndrom skall få fotfäste. Syftet med litteraturstudien var att belysa metoder för smärtlindring av skadade vid militära aktioner prehospitalt och på militärt sjukhus. Metoden som användes var litteraturstudie där sju artiklars resultat analyserades och sammanställdes. I resultatet framkom tre kategorier: smärtlindring med fentanyl, smärtlindring med ketamin och smärtlindring med kontinuerlig perifer nervblockad. Fortsatt forskning skulle kunna vara inriktad på ytterligare preparat samt förenklad administrering men också på vilket sätt sjuksköterskans förhållningssätt till patienten och dess traumatiska situation kan påverka smärtupplevelsen.

  • 25.
    Ahmadi, Nasser S.
    et al.
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Månsson, Jörgen
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Lindblad, Ulf
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Hildingh, Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Breathlessness in everyday life from a patient perspective: A qualitative study using diaries2014Inngår i: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 12, nr 3, s. 189-194Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: Breathlessness is a subjective symptom, which makes it difficult to define and understand. The aim of the present study was to illuminate how patients suffering from breathlessness experience their everyday life. Method: The study was a qualitative study, and the focus of the analysis was the patients' descriptions of their experiences of breathlessness using a diary with two unstructured questions for a period of 7 consecutive days. Sixteen participants: 7 men, mean age 65 ± 7 (range 55-73 years old), and 9 women, mean age 65 ± 9 (range 50-72 years old) participated in the study. Results: Two themes emerged from the analysis: 1) Impaired quality of life and 2) symptom tolerance and adaptation. The theme "impaired quality of life" included the categories limited physical ability, psychological burdens, and social life barriers. The theme "symptom tolerance and adaptation" included importance of health care, social support, hobbies and leisure activities, and coping strategies. Significance of results: The findings in our study showed that patients, in spite of considerable difficulties with shortness of breath, found relief in several types of activities, in addition to drug therapy. The result indicates that the "biopsychosocial model" is an appealing approach that should be discussed further to gain a better understanding of breathlessness. Copyright © Cambridge University Press 2013.

  • 26.
    Ahmetovic, Amina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Faur, Mariia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Det är ansvar och frihet: En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelser av sitt handlingsutrymme2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Socialsekreterares arbete inom Socialtjänstens missbruksenhet präglas av en utmaning att tillgodose klientens behov samtidigt som att bemöta organisationens resurser. Detta på grund av bristande resurser som läggs på missbruksområdet eftersom målgruppen inte är prioriterad. Därför är det viktigt att socialsekreterare har ett handlingsutrymme för att utföra genomtänkta handlingar i relation till båda parter. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera vilka faktorer som socialsekreterare upplever kan påverka utredningsarbetet enligt Socialtjänstlagen (SoL) samt hur socialsekreterare upplever makt i utredningsarbetet med vuxna klienter som har pågående missbruksproblem. Syftet mynnar ut i frågor som beaktar vilka möjligheter och begränsningar socialsekreterare upplever i utredningsarbetet enligt SoL och hur de upplever maktutövning i relation till klienten i sin utredning enligt SoL.

    Studien bygger på 7 kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar inom missbruksenheten i Halland och Skåne län. Materialet analyserades med hjälp av Lipskys begrepp gräsrotsbyråkrat och Foucaults maktteori. Resultatet visar att uppdrag, lagar och riktlinjer, resurser, klienters inställning samt socialsekreterares subjektivitet betraktas av socialsekreterarna som både möjligheter och begränsningar i utredningsarbetet enligt SoL. Dessutom upplever socialsekreterarna att de har makt i relation till klienten med hjälp av kunskap kring ämnet men de har även ambitionen att lyfta upp klienten trots att de besitter en makt. Socialsekreterarna agerar vidare inom en osäkerhet där socialsekreterares handlingsutrymme innefattande faktorer som möjliggör och begränsar utredningsarbetet är viktigt för arbetet inom det sociala fältet.

  • 27.
    Ahnfelt, Camilla
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Wolmestam, Malena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Distriktsköterskans strategier för att stärka egenvård hos personer med hjärtsvikt i hemmet: En integrativ litteraturstudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den äldre befolkningen i Sverige ökar dramatiskt medans resurser minskar. Hjärtsvikt är en av Sveriges främsta folksjukdomar och en vanlig orsak till vårdkontakt och sjukhusvistelse för äldre personer. Symtom vid hjärtsvikt kan vara påfrestande och påverkar livskvalitén negativt för både patienter och närstående. Många äldre personer med hjärtsvikt bor kvar hemma och är i behov av stöd för att kunna hantera sin sjukdom och minska återinläggningar. Syftet med litteraturstudien är att beskriva distriktssköterskans strategier för att stärka egenvård hos patienter med hjärtsvikt i hemsjukvård. Metoden är en integrativ litteraturstudie där 19 artiklar av både kvalitativa och kvantitativa metoder ingår. Resultatet visar på fyra kategorier som tar upp strategier vilka distriktssköterskan kan tillämpa för att stärka egenvården hos patienter med hjärtsvikt; grundläggande förutsättningar för distriktssköterskan, vikten av att utgå från patientens situation och behov, att arbeta med mål och uppföljning samt erbjuda utbildning och kunskap. De grundläggande förutsättningarna handlar främst om distriktsköterskans specialistutbildning och att erfarenhet har stor betydelse i arbetet med egenvård. Andra strategier som framkommer är att se varje individ, arbeta med delaktighet, involvera anhöriga och individanpassa utbildning samt följa upp. Det finns ingen generell strategi att stärka egenvården som fungerar på alla. Distriktssköterskans kompetens är nödvändig i arbetet med att ge individuellt stöd som stärker egenvård.

  • 28.
    Aili, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Andreasson, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Träff, Anna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenheter av familjecentrerad enkelrumsvård på neonatalavdelning: - En intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige finns 36 neonatalavdelningar, där vårdas spädbarn som kräver högspecialiserad vård. Sjuksköterskor som arbetar inom neonatalvården behöver därför ha adekvat utbildning och vara kunniga inom sitt område. I nuläget bedriver inte alla neonatalavdelningar familjecentrerad enkelrumsvård. Familjecentrerad enkelrumsvård innebär att föräldrarna tar hand om sitt barn under hela dygnet med stöd av sjuksköterskor.

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av familjecentrerad enkelrumsvård på en neonatalavdelning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju sjukskörskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ur resultatet kom tre kategorier att växa fram; sjuksköterskan och familjecentrerad enkelrumsvård, föräldrarna och familjecentrerad enkelrumsvård samt barnet och familjecentrerad enkelrumsvård.

    I resultatet beskriver sjuksköterskor att familjecentrerad enkelrumsvård är att föredra, både för sjuksköterskor och familjer. Erfarenhet visar på att sjuksköterskors roll förändrats, från att vara den som står barnet närmast och utför omvårdnaden till att lämna över ansvaret till föräldrarna och istället inta en undervisande roll, vilket tillåter föräldrarna att växa i sina roller och stärker anknytningen till barnet. Kommunikationen mellan sjuksköterskor och familjer är en viktig del för att vårdformen ska lyckas och behöver därför belysas, samt lyftas upp i kommande specialistsjuksköterskeutbildningar mot barn och ungdom. Dessutom behövs det på neonatalavdelningar diskuteras och struktureras upp hur kommunikationen på arbetsplatsen bör fungera.

  • 29.
    Aili, Katarina
    et al.
    Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden & FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Andersson, Maria
    FoU Spenshult, Halmstad, Sweden & Department of Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Bremander, Ann
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Haglund, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Larsson, Ingrid
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Bergman, Stefan
    FoU Spenshult, Halmstad, Sweden & Department of Public Health and Community Medicine, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Sleep problems and fatigue as a predictor for the onset of chronic widespread painover a 5- and 18-year perspective: a 20-year prospective study2018Inngår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 77, s. 87-87, artikkel-id OP0072Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: If localised pain represent one end of a pain spectra, with overall better general health, chronic widespread pain (CWP) and fibromyalgia represent the other end of the spectra with worse general health and more comorbidities with other somatic diseases and mental illness. Sleep problems and fatigue are common among individuals reporting CWP and previous research indicate that sleep problems may be an important predictor for pain prognosis.

    Objectives: The aim of this population-based study was to investigate if sleep problems and fatigue predict the onset of CWP 5 and 18 years later.

    Methods: In order to get more stable baseline classifications of CWP, a wash-out period was used, including only individuals who had not reported CWP (according to ACR 1990 criteria for fibromyalgia) at baseline (−98) and three years prior baseline (−95). In all, data from 1249 individuals entered the analyses for the 5 year follow-up (−03) and 791 entered for the 18 year follow-up (−16). Four parameters related to sleep (difficulties initiating sleep, maintaining sleep, early morning awakening and non-restorative sleep), and one parameter related to fatigue (SF-36 vitality scale) were investigated as predictors for CWP. Binary logistic regression analysis were used for analyses.

    Results: All investigated parameters predicted the onset of CWP five years later (problems with initiating sleep (OR 1.91; 1.16–3.14), maintaining sleep (OR 1.85; 1.14–3.01), early awakening (OR 2.0; 1.37–3.75), non-restorative sleep (OR 2.27; 1.37–3.75) and fatigue (OR 3.70; 1.76–7.84)) in a model adjusted for age, gender, socio-economy and mental health. All parameters except problems with early awakening predicted the onset of CWP also 18 years later. In all, 785 individuals did not report any of the sleeping problems at baseline (fatigue not included), 268 reported one of the problems, 167 two, 128 three and 117 subjects reported to have all four sleep problems. Reporting all four sleep problems was significantly associated with CWP at follow-up at both time points when adjusting for age, gender, socio economy and mental health (OR 4.00; 2.03–7.91 and OR 3.95; 1.90–8.20); adjusting for age, gender, socio economy and number of pain regions (OR 2.94; 1.48–5.82 and OR 2.65; 1.24–5.64) and in a model adjusting for age, gender, socio economy and pain severity (OR 2.97;1.53–5.76; and OR 3.02;1.47–6.21) for the 5 year and 18 year follow-up respectively, compared to not reporting any of the sleep problems at baseline.

    Conclusions: Both sleeping problems and fatigue predicts the onset of CWP 5- and 18 years later. The results highlight the importance of the assessment of sleep quality in the clinic.

  • 30.
    Aili, Katarina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott. Spenshult Research and Development Center, FoU Spenshult, Halmstad, Sweden & Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Andersson, Maria
    Spenshult Research and Development Center, FoU Spenshult, Halmstad, Sweden & Lunds Universitet, Lund, Sweden.
    Bremander, Ann
    Spenshult Research and Development Center, FoU Spenshult, Halmstad, Sweden & Lunds Universitet, Lund, Sweden & University of Southern Denmark, Odense, Denmark & Syddansk Universitet, Graasten, Danmark.
    Haglund, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). Spenshult Research and Development Center, FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Larsson, Ingrid
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad. Spenshult Research and Development Center, FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Sleep problems and fatigue as predictorsfor the onset of chronic widespread painover a 5- and 18-year perspective2018Inngår i: BMC Musculoskeletal Disorders, ISSN 1471-2474, E-ISSN 1471-2474, Vol. 19, nr 1, s. 1-14Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Previous research suggests that sleep problems may be an important predictor for chronic widespread pain (CWP). With this study we investigated both sleep problems and fatigue as predictors for the onset of CWP over a 5-year and an 18-year perspective in a population free from CWP at baseline.

    Methods: To get a more stable classification of CWP, we used a wash-out period, including only individuals who had not reported CWP at baseline (1998) and three years prior baseline (1995). In all, data from 1249 individuals entered the analyses for the 5-year follow-up and 791 entered for the 18-year follow-up. Difficulties initiating sleep, maintaining sleep, early morning awakening, non-restorative sleep and fatigue were investigated as predictors separately and simultaneously in binary logistic regression analyses.

    Results: The results showed that problems with initiating sleep, maintaining sleep, early awakening and non-restorative sleep predicted the onset of CWP over a 5-year (OR 1.85 to OR 2.27) and 18-year (OR 1.54 to OR 2.25) perspective irrespective of mental health (assessed by SF-36) at baseline. Also fatigue predicted the onset of CWP over the two-time perspectives (OR 3.70 and OR 2.36 respectively) when adjusting for mental health. Overall the effect of the sleep problems and fatigue on new onset CWP (over a 5-year perspective) was somewhat attenuated when adjusting for pain at baseline but remained significant for problems with early awakening, non-restorative sleep and fatigue. Problems with maintaining sleep predicted CWP 18 years later irrespective of mental health and number of pain regions (OR 1.72). Reporting simultaneous problems with all four aspects of sleep was associated with the onset of CWP over a five-year and 18-yearperspective, irrespective of age, gender, socio economy, mental health and pain at baseline. Sleep problems and fatigue predicted the onset of CWP five years later irrespective of each other.

    Conclusion: Sleep problems and fatigue were both important predictors for the onset of CWP over a five-year perspective. Sleep problems was a stronger predictor in a longer time-perspective. The results highlight the importance of the assessment of sleep quality and fatigue in the clinic. © The Author(s). 2018

  • 31.
    Aili, Katarina
    et al.
    Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden & The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Bremander, Ann
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden & Lund University, Lund, Sweden.
    Haglund, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Larsson, Ingrid
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Women’s experiences of coping with chronic widespread pain: – a qualitative study2018Inngår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 77, s. 1815-1815, artikkel-id FRI10737-HPRArtikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Approximately ten percent of the population report chronic widespread pain (CWP), the condition is more common among women than men. For most people, the pain interferes with many aspects of every-day life and implies large consequences. However, the group reporting CWP is heterogeneous and there is a need for better understanding of the different strategies used for coping with pain in every-day life.

    Objectives: The purpose of this study was to describe women’s experiences of how to cope with CWP.

    Methods: The study had a descriptive design with a qualitative content analysis approach. Individual interviews were conducted with 19 women, 31–66 of age, who had reported CWP in a survey 2016. CWP was defined according to the 1990 ACR criteria for fibromyalgia. To be considered chronic, the pain should have persisted for more than three months during the last 12 months. A manifest qualitative content analysis was used to analyze the main question “How do you cope with your chronic widespread pain?” The analysis resulted in four categories.

    Results: Women described their coping with CWP in four different ways; to take control, to continue as usual, to follow instructions and to rest. To take control meant to make deliberate decisions to handle everyday day life. It also meant to take care of oneself, to think positive and to exercise at an adequate level. To continue as usual meant not to listen to body signals and either to ignore or accept the pain. To follow instructions meant listening to the health professionals and following advices, but without taking any part of the responsibility for the treatment outcome. To rest meant to perceive an unreasonable need for recovery, to resign and let the pain set the terms for the daily living.

    Conclusions: Women expressed different ways of coping with CWP including both active and passive strategies. The coping strategies included two dimensions, where one ranged from actively taking control over the pain, to passively following instructions and the other from actively continue as usual by either accepting or ignoring the pain to passively rest and being mastered by pain.

  • 32.
    Akerö, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Zetterström, Linda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Inblick i en annan livsvärld: Att belysa omvårdnadsåtgärder vid positiva symtom hos patienter med schizofreni.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Schizofreni är en komplex sjukdom som inbegriper positiva symtom, exempelvis hörselhallucinationer och vanföreställningar. Symtombilden innebär att patienterna kan vara svåra för sjuksköterskan att nå fram till. Sjukdomen innebär för patienten utanförskap och stigmatisering, även en förhöjd suicidrisk. Personer med schizofreni har uppvisat bristande följsamhet i läkemedelsbehandlingen, något som i sin tur kan påverka omvårdnaden negativt. Tidigare forskning visar att det finns ett behov av ökad kunskap för att kunna uppnå bättre effekt av behandlingen av dessa patienter. Därför blev syftet med denna litteraturstudie att belysa omvårdnadsåtgärder vid positiva symtom hos patienter med schizofreni. Artiklar söktes i fyra databaser och ledde till i 18 resultatartiklar. Resultatet av studien visade att individanpassad vård med patientens livsvärld i fokus är grundläggande för att kunna nå patienten, och på så sätt identifiera vilka omvårdnadsåtgärder som är gynnsamma för patienten. Patienter med positiva symtom behöver stöd från sjuksköterskan att hitta copingstrategier för att kunna hantera dessa. Med stöd av denna litteraturstudie kan sjuksköterskan stödja patienter att finna dessa copingstrategier. Beteenden som anses vara destruktiva är inte nödvändigtvis alltid av ondo, de kan även fungera som en copingstrategi för patienter med positiva symtom.

  • 33.
    Al Zahed, Mariam
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Mårtensson, Amanda Louise Helena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Bemötandet av patienter med psykisk ohälsa2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem idag inom hälso- och sjukvården. Psykisk ohälsa yttrar sig olika för varje enskild individ och gör den därför svår att bemöta. Forskningen visar att det är framförallt kunskapsbristen hos sjuksköterskan skapar en rädsla hos sjuksköterskan och därmed påverkar mötet med patienten. Syftet med systematisk litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan bemöter patienter med psykisk ohälsa. Resultatet från 12 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har analyserats till två kategorier: Bemötande och Stigmatisering. Sammafattningsvis visar uppsatsen att det krävs empati och förståelse från sjuksköterskan, men likväl utbildning inom området psykisk ohälsa, för att på så sätt minska utrymmet för rädsla och missförstånd. Vidare framkommer det att det krävs vidare forskning som undersöker hur sjuksköterskor som utbildas inom psykiatri förhåller sig i mötet med en patient med psykisk ohälsa. Forskning visar på att en sjuksköterska som har ett gott bemötande även främjar tillfrisknandet men även eliminerar eventuell stigmatisering

  • 34.
    Albrektson, Nellie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Karlsson, Sofie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Omvårdnadsåtgärder i relation till urinvägsinfektion2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Urinvägsinfektion kan anses okomplicerat men tillståndet kan leda till onödigt lidande och påverka patienters välmående, dagliga aktiviteter och sociala liv. Sjuksköterskan saknar tillräckligt med evidens för att utföra lämplig omvårdnad relaterat till urinvägsinfektion. Caring och Nursing är perspektiv för forskning inom sjuksköterskans vetenskap. Syfte: Beskriva vad omvårdnadsåtgärder är i relation till urinvägsinfektion. Metod: En litteraturstudie genomfördes utifrån en systematisk sökning i databaser för omvårdnadsforskning. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med frågor som stöd och inspiration från ett hermeneutiskt förhållningssätt. Resultat: De vetenskapliga artiklarna resulterade i fem kategorier: Behov och bemötande, Observation och övervakning, Upprätthålla hygien och vätskeintag, Utbildning och attityd och Kunskap och utvärdering. Resultatet belyser att kontinuerlig undervisning och teamarbete kan uppmuntra till ökad medvetenhet kring omvårdnadsåtgärder och öka patientsäkerheten. Det är viktigt att patienter känner att de blir hörda samt att problem uppmärksammas och tas på allvar.  Slutsats: Forskning kring omvårdnadsåtgärder i relation till urinvägsinfektion är bristfällig. Litteraturstudien lyfter fram och ökar medvetenheten om vilka omvårdnadsåtgärder som kan impliceras i omvårdnadsarbetet. 

  • 35.
    Alenklint, Linnea
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Rahmani, Afrodite
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ensamt på toppen - myt eller sanning?: Upplevelsen av det sociala stödet för chefer i privat äldreomsorg2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte med studien är att undersöka hur det sociala stödet upplevs av verksamhetschefer i den privata äldreomsorgen och om stödet har betydelse för att bibehålla ett hållbart arbetsliv.Studien undersöker vilken typ av socialt stöd och från vem som verksamhetscheferna upplever att de får stöd ifrån.Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem verksamhetschefer som arbetar på olika äldreboenden inom samma organisation. I intervjuerna användes en semistrukturerad intervjuguide för att få en större förståelse. Teoretiska perspektiv som används i studien är krav-kontroll-stöd och James S. House (1980) beskrivning av socialt stöd.I huvudresultat framkommer det att verksamhetscheferna upplever att socialt stöd har stor betydelse för att kunna ha ett hållbart arbetsliv som chef. Cheferna uppger att deras sociala stöd främst kommer från regionchef, HR-center, kollegor, gruppchefer och medarbetare.Stödet som verksamhetscheferna får är främst ett värderande och informativt stöd. Generellt upplevs stödet bra men brister finns ibland i det emotionella och värderande stödet. Resultatet av vår studie konfirmerar vad tidigare forskning säger, vilket är att socialt stöd har stor betydelse för att chefer ska kunna bibehålla ett hållbart arbetsliv och att hälsan kan påverkas positivt av socialt stöd.

  • 36.
    Alexandersson, Amanda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Toresson, Fiona
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patienters upplevelser av att leva med dialysbehandling vid kronisk njursvikt2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle blir människor allt äldre och sjukare. Antalet människor med diabetes och högt blodtryck ökar successivt i samhället vilket på sikt kommer medföra att fler människor insjuknar i kronisk njursvikt. För patienter som lever med kronisk njursvikt och dialysbehandling kan livskvaliteten påverkas. Det är därför av vikt att sjuksköterskan uppmärksammar patientens livssituation och anpassar omvårdnaden utefter individens behov. Att drabbas av kronisk njursvikt innebär en försämrad eller helt utebliven njurfunktion. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med dialysbehandling vid kronisk njursvikt. Resultatet är baserat på 13 vetenskapliga artiklar. Efter analys av artiklarna framkom tre teman av patienternas upplevelser: Det förändrade livet, det sociala livet och livet som patient. I resultatet framkom att beroende på dialysmetod upplever patienter olika hinder eller möjligheter som respektive behandling medför. Många patienter beskriver att dialysbehandlingen begränsar det vardagliga livet samtidigt som behandlingen är en livlina. Dialysbehandlingen kan påverka yrkeslivet såväl som resmöjligheter och sociala relationer. Patienter upplevde att de ofta hamnar i en beroendeställning till dialysbehandlingen och sina anhöriga. Upplevelsen av sjuksköterskans bemötande var mestadels positiv och sjuksköterskan har en viktig roll i vårdandet. Litteraturstudien kan användas för att belysa patienters upplevelser av att leva med dialysbehandling. 

  • 37.
    Alfermann, D.
    et al.
    Faculty of Sports Sciences, University of Leipzig, Leipzig, Germany.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). The P.F. Lesgaft State Academy, St Petersburg, Russian Federation.
    Zemaityte, A.
    University of Vilnius, Vilnius, Lithuania & Department of Pyschology, University of Konstanz, Konstanz, Germany.
    Reactions to sport career termination: A cross-national comparison of German, Lithuanian, and Russian athletes2004Inngår i: Psychology of Sport And Exercise, ISSN 1469-0292, E-ISSN 1878-5476, Vol. 5, nr 1, s. 61-75Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives: To assess the cognitive, emotional, and behavioural consequences of sport career termination of national and international level athletes in three nations.

    Design and methods: Athletes of Germany (n=88), Lithuania (n=65), and Russia (n=101) were asked to describe in retrospect their reactions to career termination. The Athletic Retirement Questionnaire developed by the first two authors and presented in three corresponding languages was used. Planning of retirement and national identity served as independent variables. Dependent variables were reasons and circumstances for career termination, participants’ emotional reactions, coping reactions, athletic identity during and after sport career, and adjustment to life after career termination.

    Results: Analyses of variance revealed significant main effects of retirement planning and national identity on most dependent variables. Planning of retirement contributed to significantly better cognitive, emotional, and behavioural adaptation. In addition, high athletic identity contributed to less positive reactions to retirement and to more problems in the adaptation process. The emotional reactions of Russian and Lithuanian athletes were similar, but differed from the German athletes who, in general, showed more positive and lesser negative emotions after retirement. Though accepting the reality of retirement was the most often used coping strategy among all participants, Lithuanian athletes showed more denial and Russian athletes more distraction strategies after retirement than the other nations.

    Discussion: The results are discussed with regard to athletes’ readiness for career transition in different social and cultural environments. Recommendations are given on how to help athletes to prepare for and to cope with career termination. © 2003 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 38.
    Alfermann, Dorothee
    et al.
    University of Leipzig, Leipzig, Tyskland.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Career transitions and career termination2007Inngår i: Handbook of sport psychology / [ed] Gershon Tenenbaum and Robert C. Eklund, Hoboken, N.J.: John Wiley & Sons, 2007, 3, s. 712-733Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this chapter is to comprehensively overview this research area and expand the perspectives provided in the two earlier editions of this Handbook. In this chapter, we first define and explain the key concepts of athletic career, career transition, and career termination. In subsequent sections, we discuss the theoretical background, the empirical research, and intervention approaches as they are concerned with career transitions and termination. We close the chapter with suggestions for future research in the career transition area.

  • 39.
    Alfermann, Dorothee
    et al.
    Leipzig University, Leipzig, Germany.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Idrott, hälsa och fysisk aktivitet.
    Sport psychology in Europe – Women’s perspective2013Inngår i: Abstracts of the ISSP 13th World Congress of Sport Psychology: July 21-26, 2013, Beijing Sport University, Beijing, China, Beijing, 2013, s. 55-55Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Compared to other disciplines of psychology, sport and exercise psychology is a very young field. Sport psychology associations were founded in a variety of countries (particularly in Europe and North America) in the 1960es and later, after the first World Congress of Sport Psychology had taken place in Rome in 1965. Despite the fact that even in those ages quite a few women were studying psychology and afterwards starting a scientific career, females in sport psychology were extremely underrepresented. One of the reasons could lie in the fact that sport, much more than psychology, was a stereotypically male field, with only a few opportunities available to women. Making a career in sport psychology was then a double contradiction for women. First, making a career in general contradicted the typical female role, and second, making a career in sport meant an untypical field for women.

    The presentation will be structured as a dialogue between the two presenters – female sport psychologists working in the field for more than 30 years. Both were born and started their careers during the period of the Cold War: Dorothee Alfermann in the Federal Republic of Germany, and Natalia Stambulova in the Soviet Union. Both countries do not exist on the European map any more reflecting dramatic political, social and economic changes in Europe during the last two decades. All the changes in the European context put their impacts on the development of sport and exercise psychology in Europe including overall organizational development, as well as female careers and their contributions to European Federation of Sport Psychology (FEPSAC), other international sport psychology organizations (e.g., ISSP, AASP) and international sport psychology events (e.g., Congresses). The dialogue will be structured around the following three themes: (a) the presenters’ own careers analyzed from the point of gender issues (e.g., female professional role models and mentors), (b) history of European sport and exercise psychology, foundation of FEPSAC and contribution of its first President Ema Geron (1969-1973), and (c) female sport psychology professionals’ role in today’s European sport psychology and their contributions to FEPSAC, ISSP, AASP, national sport psychology associations, the editorial board of Psychology of Sport and Exercise, the European Forum of Applied Sport Psychologists, the European Master’s Studies in Sport and Exercise Psychology (EMSSEP), and the recent European Master’s (Mundus) Program in Sport and Exercise Psychology (EMPSEP).

  • 40.
    Alfermann, Dorothee
    et al.
    Leipzig University, Leipzig, Germany.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Centrum för idrott och hälsoforskning (CIHF).
    Zemaityte, Aiste
    University of Vilnius, Vilnius, Lithuania.
    Causes and consequences of career termination: A comparison of German, Russian and Lithuanian athletes2001Inngår i: International Society of Sport Psychology (ISSP) 10th World Congress of Sport Psychology: organized by Democritus University of Thrace, University of Thessaly, Hellenic Society of Sport Psychology : in the dawn of the new millennium : May 28-June 2, 2001, Skiathos, Hellas : programme and proceedings: vol. 4 / [ed] Athanasios Papaioannou, Marios Goudas, Yannis Theodorakis, Thessaloniki, Greece: Christodoulidi Publications , 2001, s. 26-28Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 41.
    Ali, Lilas
    et al.
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Hedman Ahlström, Britt
    University West, Trollhättan, Sweden.
    Krevers, Barbro
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    Sjöström, Nils
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Need and Usage of Different Kind of Support among Young Informal Carers of Persons with Mental Illness2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: The high prevalence of mental illness among young person’s means that their relatives and close friends are exposed to stress by having to take on the responsibility for the support of family members or friends in difficult situations of life when suffering from mental illness. Young informal carers have shown to be exposed to a great burden in which they put their own daily tasks aside in order to stay close to the person who suffers from mental illness. Objective: Explore how young (16–25) informal carers of a person with a mental illness experience and use different kind of support, such as web-support, counseling, and group counseling, friends, family, relatives support societies, health care services etc. Method: In a mixed method approach, we first interviewed 12 young carers, and 241 completed a self-administered questionnaire. While the young carers strive to maintain control, their main support seems to be others in their lives, who often define the situation differently. Results: The carers said web-support, counseling, and group counseling might be helpful, yet very few had any professional support. The results also showed that the young informal carers’ safety net is their social network and the person who suffer from mental illness. Conclusion: Young informal carers are in need of a combination of web-based and face-to-face person-centered support, but they do not receive it. Professional support is required. Further studies about the needs of young informal carers of persons with mental illness especially those supporting friends, is necessary to gain before planning to start support interventions for them.

  • 42.
    Ali, Lilas
    et al.
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Hedman Ahlström, Britt
    University West, Trollhättan, Sweden.
    Krevers, Barbro
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    Sjöström, Nils
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Need and Usage of Different Kind of Support among Young Informal Carers of Persons with Mental Illness2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: The high prevalence of mental illness among young person’s means that their relatives and close friends are exposed to stress by having to take on the responsibility for the support of family members or friends in difficult situations of life when suffering from mental illness. Young informal carers have shown to be exposed to a great burden in which they put their own daily tasks aside in order to stay close to the person who suffers from mental illness. Objective: Explore how young (16–25) informal carers of a person with a mental illness experience and use different kind of support, such as web-support, counseling, and group counseling, friends, family, relatives support societies, health care services etc. Method: In a mixed method approach, we first interviewed 12 young carers, and 241 completed a self-administered questionnaire. While the young carers strive to maintain control, their main support seems to be others in their lives, who often define the situation differently. Results: The carers said web-support, counseling, and group counseling might be helpful, yet very few had any professional support. The results also showed that the young informal carers’ safety net is their social network and the person who suffer from mental illness. Conclusion: Young informal carers are in need of a combination of web-based and face-to-face person-centered support, but they do not receive it. Professional support is required. Further studies about the needs of young informal carers of persons with mental illness especially those supporting friends, is necessary to gain before planning to start support interventions for them.

  • 43.
    Ali, Lilas
    et al.
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Hedman Ahlström, Britt
    University West, Trollhättan, Sweden.
    Krevers, Barbro
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    Sjöström, Nils
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Need and usage of support among young informal carers of persons with mental illness: a mixed-method study2013Inngår i: Horatio, European Psychiatric Nursing Congress 2013: Abstract book / [ed] Neslihan Keser Özcan, Hülya Bilgin, 2013, s. 94-94Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 44.
    Ali, Lilas
    et al.
    University of Gothenburg.
    Hedman Ahlström, Britt
    University West, Trollhättan.
    Krevers, Barbro
    Linköping University.
    Sjöström, Nils
    Gothenburg University.
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Support for young informal carers of persons with mental illness: a mixed-method study2013Inngår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 34, nr 8, s. 611-618Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore how young (16-25 year old) informal carers of a person with a mental illness experience and use support. In a mixed method approach, we interviewed 12 young carers, and 241 completed a self-administered questionnaire. While the young carers strive to maintain control, their main support seems to be others in their lives, who often define the situation differently. The carers said web-support, counseling, and group counseling might be helpful, yet very few had any professional support. Young carers are greatly in need of support and it should be provided.

  • 45.
    Ali, Lilas
    et al.
    Sahlgrenska Academy, Gothenburg University, Institute of Health and Care Science, Sweden.
    Krevers, Barbro
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Sweden.
    Sjöström, Nils
    Sahlgrenska Academy, Gothenburg University, Institute of Health and Care Science, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Effectiveness of web-based versus folder support interventions for young informal carers of persons with mental illness: a randomized controlled trial2014Inngår i: Patient Education and Counseling, ISSN 0738-3991, E-ISSN 1873-5134, Vol. 94, nr 3, s. 362-371Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: Compare the impact of two interventions, a web-based support and a folder support, for young persons who care for people who suffer from mental illness. 

    Methods: This study was a randomized control trial, following the CONSORT statements, which compared the impact of two interventions. Primary outcome variable was stress, and secondary outcome variables were caring situation, general self-efficacy, well-being, health, and quality of life of young informal carers (N = 241). Data were collected in June 2010 to April 2011, with self-assessment questionnaires, comparing the two interventions and also to detect changes. 

    Results: The stress levels were high in both groups at baseline, but decreased in the folder group. The folder group had improvement in their caring situation (also different from the web group), general self-efficacy, well-being, and quality of life. The web group showed increase in well-being. 

    Conclusion: Young informal carers who take on the responsibility for people close to them; suffer consequences on their own health. They live in a life-situation characterized by high stress and low wellbeing. This signals a need for support. 

    Practice implications: The non-significant differences show that each intervention can be effective, and that it depends upon the individual's preferences. This highlights the importance of adopting person-centered approach, in which young persons can themselves choose support strategy. (C) 2013 Elsevier Ireland Ltd. All rights reserved.

  • 46.
    Ali, Lilas
    et al.
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, Gothenburg University, Centre for Person-Centred Care Research (GPCC), Gothenburg, Sweden.
    Krevers, Barbro
    Vårdal Institute – The Swedish Institute for Health Sciences, Gothenburg, Sweden.
    Sjöström, Nils
    Department of Medical and Health Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    The impact of a person-centred web-based intervention on young informal carers of people with mental illness2015Inngår i: Abstracts: 19th International Philosophy of Nursing Society (IPONS) conference August 24-26, 2015 Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden: Technology, Health Care and Person-centeredness: Beyond Utopia and Dystopia. Thinking the Future., Stockholm: Karolinska Institutet , 2015, s. 4-5Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Previous research show that young person’s often take responsibility and offer care and support for significant others who suffer from mental illness. This adoption of responsibility has consequences not only for the mentally ill, but also for the carer. A person-centred support approach to provide the young informal carers of what they are in need of is according to previous research essential, and in need of. As the internet becomes increasingly fundamental to young people in their daily lives, person-centred web-based interventions may be effective in supporting those caring for a person with mental illness.

    Objective: To analyze (according to stress, burden, quality of life, and self-efficacy) the impact of a person-centred web-based intervention (information, education, and support) for young persons who support family members or close friends with mental illness.

    Methods: The study design was prospective and randomized. The sample consisted of young informal carers (N = 241; 16–25 y), where N = 241 completed structured questionnaires at baseline and were allocated to person-centred web-based support (N = 121) respectively folder support (n =120) regarding available support in the society for young persons who support someone suffering from mental illness.

    Results: Data show that the stress levels were high in both groups at the start of the intervention, but decreased in the folder group, who also showed improvements in their caring situation (also different from the web-support group), general self-efficacy, well-being and their quality of life. The group who received person-centred web-based support showed significant increase in their well-being.

    Conclusion: It is of great importance to measure the stress and caring situation of young informal carers of persons with mental illness in order to understand their situation. One type of support could be person-centred web-based, however our results indicate that individuals seek support depending on their individual preferences. Since the responsibility of care has shifted from the health care services to the family and friends of the person suffering from a mental illness, more person- centred care/support interventions should be investigated for further development.

  • 47.
    Ali, Lilas
    et al.
    Sahlgrenska Academy, Gothenburg University, Gothenburg, Sweden & Vårdal Institute, The Swedish Institute for Health Science, Lund & Gothenburg, Sweden.
    Krevers, Barbro
    Vårdal Institute, The Swedish Institute for Health Science, Lund & Gothenburg, Sweden & Department of Medical and Health Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Sahlgrenska Academy, Gothenburg University, Gothenburg, Sweden; Vårdal Institute, The Swedish Institute for Health Science, Lund & Gothenburg, Sweden; Department of Psychiatry, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Caring Situation, Health, Self-efficacy, and Stress in Young Informal Carers of Family and Friends with Mental Illness in Sweden2015Inngår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 36, nr 6, s. 407-415Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study compared the caring situation, health, self-efficacy, and stress of young (16–25) informal carers (YICs) supporting a family member with mental illness with that of YICs supporting a friend. A sample of 225 carers, assigned to a family group (n = 97) or a friend group (n = 128) completed the questionnaire. It was found that the family group experiences a lower level of support and friends experienced a lower positive value of caring. No other differences in health, general self-efficacy and stress were found. YICs endure different social situations, which is why further study of the needs of YICs, especially those supporting friends, is urgently needed.

  • 48.
    Ali, Lilas
    et al.
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Att använda internet vid datainsamling2017Inngår i: Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad / [ed] Maria Henricson, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, 2, s. 217-232Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 49.
    Ali, Lilas
    et al.
    Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, Göteborg, Sverige.
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    eHälsa2017Inngår i: Vårdpedagogik / [ed] Margret Lepp & Janeth Leksell, Stockholm: Liber, 2017, 1, s. 190-217Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 50.
    Alm, Rasmus
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Cassel, Philip
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Svenska tennistränares erfarenheter och upplevda kompetens av mental träning ur ett tränar filosofiskt perspektiv2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka svenska tennistränares erfarenheter och upplevd kompetens inom mental träning ifrån ett tränarfilosofiskt perspektiv. För att undersöka syftet användes tre frågeställningar: (1) Hur prioriterar svenska tennistränare mentala förberedelser jämfört med fysiska, taktiska och tekniska förberedelser? (2) Vilka erfarenheter har svenska tennistränare av mental träning? (3) Vilken upplevd kompetens av mental träning finns hos svenska tennistränare? Deltagarna i studien var 13 (M-ålder=31,5, SD-ålder=9,8) män som var tennistränare inom Västra Götaland. En semi-strukturerad intervjuguide konstruerades med fyra huvudsakliga temaområden tränarfilosofi, erfarenhet av mental träning, kompetens av mental träning och utveckling av mental träning. Resultatet visade att: (1) svenska tennistränare anser att mental träning är viktigt inom tennis men prioriterar inte det i deras tränarfilosofi (2) svenska tennistränarna har erfarenhet av mental träning genom att använda det på banan för sina spelare samt ifrån sina egna tenniskarriärer (3) tränarna upplever att de har låg eller ingen kompetens av mental träning samt att tränarna önskar att få mer kompetens. Slutsatsen från studien är att mental träning är något som svenska tennistränarna anser är viktigt men tränarna har för lite erfarenhet och låg kompetens i deras tränarroll.

1234567 1 - 50 of 2500
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf