hh.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 30 of 30
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Malin
    Halmstad University, School of Humanities (HUM).
    Modernismens århundrade?: En undersökning av tre offentliga skulpturer i Eslöv2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Jag har i min undersökning inriktat mig på konsten utanför konsthistorieskrivningen.De verk jag har valt att studera är tre offentliga skulpturer placerade iEslöv- Leda och svanen, Prima Veraoch Morgon. Dessa verk är valda då dealla kom till staden under 1950-talet och inget av dem är gjort i denmodernistiska tradition som konsthistorien berättar om för tiden. På detta sättfår jag även möjlighet att uppmärksamma konst i en liten stad som annars intebrukar ges så mycket plats. Även om motiven har klara likheter och går att seur ett genusperspektiv, då de alla föreställer unga nakna kvinnor, är varkengenus eller motiven i sig något jag fokuserar på i min undersökning. Jag har velat se på vilket sätt den konst jag har undersökt skiljer sig frånden konst konsthistorien berättar om vid den här tiden.  De undersökta verken följer en mer klassiskbildtradition av föreställande motiv medan konsthistoriska översiktsverk vidden här tiden fokuserat mycket på abstrakta uttryckssätt, stränga geometriskaformer, nya material och skulpturer som utmanar betraktarens upplevelse avrummet. I konsthistorisk mening kan de verk jag har undersökt kanske inteklassas som moderna, men att de därmed inte skulle vara intressanta uttryck försin tid är fel och därmed borde även dessa verk nämnas i konsthistoriskaöversiktsverk.Samtiden verkar ha uppskattat dessa skulpturer, även om en av dem – Leda och svanen av Helge Högbom, väcktedebatt i stadsfullmäktige när den skulle köpas in. Det fanns de som ansåg attstaden inte hade råd med sådan utsmyckning och att om man tvunget skulle ha enskulptur fick det vara en som var mer tilltalande än den här. Prima Vera av Michele Paszyn har blivitmer omtalad de senaste åren än när hon kom till Eslöv men hon ansågs både dåoch nu som en av stadens förnämsta offentliga skulpturer. Morgon av Nils Möllerberg skänktes till staden av Sparbanken ochdet ansågs som en mycket fin gåva till det nya modernistiska medborgarhuset.Placeringen är en viktig del när det kommer till offentliga verk och därförnågot jag undersökt närmare hos dessa tre skulpturer. Leda och svanen köptes in specifikt för den plantering hon står i,man ville skapa en centralpunkt. Hennes närvaro gör att planteringen blir tillen fast plats och inte bara en yta som blev över mellan husen. Prima Vera ställdes från början i enrelativt undanskymd plantering bredvid kyrkan, men på grund av flerastöldförsök flyttades hon till en mer synlig plats framför gamla rådhuset 2011.Morgon står bredvid eldstaden imedborgarhuset. Det är en olycklig placering då man där inte har möjlighet attgå runt verket vilket gör att man missar ryggtavlan. Konstnären Möllerberg ärkänd för sina vackert skulpterade ryggar och just denna skymda rygg är särskiltintressant då man där tydligt ser att kvinnan knäpper sin Bh vilket förklararnamnet på skulpturen. Som utgångspunkt för min uppsats har jag använt Maria Görts avhandling Det sköna i verklighetens värld då hondär visar upp det glapp som finns mellan konsthistorien och konsten som inspireratmig i min undersökning.

  • 2.
    Artois, Malin
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Miljöpolitiska budskap i Nausicaä från Vindarnas dal och Prinsessan Mononoke av Hayao Miyazaki2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I uppsatsen behandlas två filmer av filmskaparen Hayao Miyazaki: Nausicaä från vindarnas dal och Prinsessan Mononoke. Uppsatsen börjar med en kort bakgrundsbeskrivning av Miyazaki för att sedan gå in på dennes tankar kring naturen, filmerna, framtiden och den värld som vi lever i idag. Därefter följer analyser av de två filmerna som innehåller handling, viktiga karaktärer, teman, motiv, budskap och diskussion. I denna del tar jag också upp det visuella i Nausicaä från Vindarnas dal och Prinsessan Mononoke. Jag tittar även på vad andra har sagt om filmerna och skriver om kraften i det visuella med utgångspunkt i artikeln The ecological and consumption themes of the films of Hayao Miyazaki av Kozo Mayumi, Barry D. Solomon och Jason Chang. Uppsatsen avslutas med en slutdiskussion.

  • 3.
    Björkman, Alexandra
    Halmstad University, School of Humanities (HUM).
    Trollbreven till Oscar Reutersvärd: En analys av Thea Ekströms trollbrevsbilder från 1961-19742010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Mellan 1961-1974 skickade den svenska konstnären Thea Ekström väldigt många brev till sin mentor, konstprofessor Oscar Reutersvärd. Av dessa brev har jag läst ca 20 stycken och bland dem fanns ett antal som konstnären själv kallade för ”trollbrev”, brev med en sida text och en sida med målade bilder. Det är dessa trollbrev och framförallt bilderna i dem som har stått i centrum för denna uppsats.Det jag har undersökt är hur konsthistorieskrivningen har sett ut kring Thea Ekström och vilken eventuell påverkan Oscar Reutersvärds status i konstvärlden har haft på denna. En annan del av undersökningen har bestått av att analysera Thea Ekströms trollbrev utifrån Margaretha Rossholm Lagerlöfs teori om inlevelse och vetenskap och om ett annorlunda sätt att genomföra en bildanalys. Jag har med hjälp av denna metod ”gått in i” bilden jag har analyserat. Det finns även med en biografisk bakgrund om både Thea Ekström och Oscar Reutersvärd.Genom dessa undersökningar har jag framförallt kommit fram till hur, och att, det går att tyda konstnärens känslor genom hennes trollbrevsbilder. Att bilderna, på ett ungefär, speglar vilket humör Ekström var på när hon gjorde dem. Detta kan ses genom att sätta bilden i relation till den text den hör samman med. Här hittade jag tydliga paralleller mellan Ekströms humör och färgval och även vissa drag åt en medveten, eller omedveten, naivism. Även när jag satte mig in i en av hennes trollbrevsbilder fick jag vissa känslor och intryck som gav en uppfattning om konstnärens känslostatus vid tiden för skapandet. Det var både färgvalen, formerna och den övergripande balansen som påverkade mina upplevelser. Jag har även kommit fram till att Thea Ekström troligen inte hade någon direkt fördel av att ha Oscar Reutersvärd som mentor, när det kommer till hur hon framställs i konsthistorieskrivningen. Däremot har det visat sig att Oscar Reutersvärd hade stor betydelse för Ekströms skapande och att hans åsikter var viktiga för henne. Reutersvärds inflytande på Ekströms karriär låg alltså på ett personligt plan på det sätt att han uppmuntrade henne till att utforska sitt konstnärskap och att hon hela tiden sökte hans godkännande. Det som står om henne i den konsthistoriska litteraturen är ytterst begränsat och väldigt intetsägande men det finns ett par intressanta exempel på försök att placera in Ekström i fack och genrer.

  • 4.
    Bolin, Isabelle
    Halmstad University.
    Performance och revolution: En studie av receptionen kring Pussy Riot2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med min undersökning har varit att undersöka receptionen kring det ryska konstkollektivet Pussy Riot. Jag har försökt att finna svar på vad det är för omständigheter som ligger bakom uppmärksamheten som gruppen har fått internationellt och i Sverige. Detta har jag gjort genom att utgå från ett genusperspektiv med en speciell inriktning på feministisk konstteori. Med hjälp av internationella artiklar och svensk dagspress har jag gjort en övergripande analys av receptionen kring Pussy Riot och deras konst. Genom materialet har jag kunnat undersöka olika kontexter som Pussy Riots konst har skapat reception inom. Det kritiska förhållningssättet som väst har mot Ryssland har även tagits del av samt Rysslands syn på jämställdhet och yttrandefrihet.

    Pussy Riot bildades 2011, sedan dess har gruppen uträttat ett flertal performance på oväntade platser i Moskva. Platserna har varit noga utvalda och ofta finns det en symbolisk anknytning till gruppens performance. Pussy Riot har valt punken som uttrycksätt då det är en populärkulturell uttrycksform som gör deras konst lättillgänglig och slagkraftig. Deras färgstarka kläder och rånarluvor är omsorgsfullt utvalda för att få dem att sticka ut men ger dem även en image. Pussy Riots konst går ut på att protestera mot den ryska regimen och dess närstående relation med den rysk-ortodoxa kyrkan. I samband med den ryska revolutionen så var kvinnorörelsen mycket stark i Ryssland. Man hade ett välutvecklat utbildningssystem där kvinnor hade friheten att välja sin egen utbildning. I dagens Ryssland kan man se att den rådande konservativa politiken och den ortodoxa kyrkan har gjort att feminister har det svårt att ta sig fram. Pussy Riot har dock lyckats nå ut med sin kamp för mänskliga rättigheter och jämställdhet genom att vara interaktiva på sociala medier som Youtube. Genom internet har gruppen fått ett stort mediastöd som har ökat uppmärksamheten kring dem. Det har förmedlats genom media, tidningar, tidskrifter, bloggar och sociala medier. Pussy Riots sätt att arbeta med sin konst är alltså välanpassat till dagens media- och internetsamhälle.

    Västvärlden har en komplicerad bild av Ryssland som har kommit att påverka att Pussy Riot har fått mer uppmärksamhet än vad andra politiskt laddade aktioner har fått. Media har ett kritiskt onyanserat sätt att förhålla sig till Ryssland, detta har haft stor inverkan på att Pussy Riot har fått ta plats i Svenska tidningar. Uppmärksamheten till Pussy Riot har även påverkats av den syn som Ryssland har mot jämställdhet och yttrandefrihet. När tre av gruppens medlemmar dömdes till fängelse efter deras performance i Frälsarkatedralen blev uppmärksamheten ännu större. De har genom det fått tagit plats som frihetskämpar som vi i västvärlden gärna vill följa och stödja.

  • 5.
    Brunow, Dagmar
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Contexts and Cultural Boundaries (KK).
    Borderline: Ein Film von Kenneth Macpherson2009In: testcard #18: Regress / [ed] Athens, Atlanta (ed.), Behrens, Roger (ed.), Büsser, Martin (ed.), Engelmann, Jonas (ed.), Ullmaier, Johannes (ed.), Mainz: Ventil Verlag , 2009, no 19, p. 294-295Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    Review of the DVD edition of Macpherson's experimental film "Borderline", a British avant-garde classic negotiating issues of race and sexuality.

  • 6.
    Dahlman, Björn
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Är det dokumentära sant?: Dokumentärt måleri - dokumentärt fotografi? Bilder av Lars Tunbjörk och Peter Tillberg2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Jag har undersökt två verk av några av vår kanske största Svenska moderna nyrealister. Fotografen Lars Tunbjörk och målaren Peter Tillberg. Jag har valt att jämföra dem båda, dels för att utreda huruvida valet av teknik och material, dvs fotografi eller gestaltning med olja och pensel påverkar detta. Jag har tittat på hur andra aspekter kan påverka. Jag har också försökt utröna hur det subjektiva spelar in och om och hur man kan dra en gräns mellan det fiktiva och det dokumentära. Jag har undersökt deras bilder utifrån dokumentärfilmsteori, och kommit fram till att man kan utifrån de teorier jag utgått ifrån klassificera alla verken som dokumentära.

  • 7.
    Eneroth, Joacim
    Halmstad University, School of Humanities (HUM).
    Punkestetik: Provokation, revolution eller D.I.Y.?2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen undersöker punken och några aspekter av dess visuella identitet. Genom att söka några av dess konsthistoriska rötter finner man att situationism och dadaism ofta nämns som konströrelser med ett uttryck som punken bygger vidare på. Det kan förklaras genom bland annat att Malcom McClaren och Jamie Reid, som låg bakom lanseringen av Sex Pistols, hade en situationistisk bakgrund. Reids arbete med till exempel skivomslag åt Pistols har också lagt grunden för föreställningen om vad punkestetik är. Med analyser av God Save The Queen 1977 och Nowhere Buses 1972 har jag sökt att ge en förklaring till hur de bilderna kan tänkas fungera utifrån en mottagarkontext av frustrerade, arbetslösa ungdomar i slutet av 70-talet. Säkerhetsnålen som en symbol inom punken kan förstås som en kritik av konsumtionssamhället. Den tvetydiga användningen av svastikan på kläder och flygblad är mer svårtolkad, den kan ses utifrån sitt rent provocerande värde eller som att den tillhör en gammal värld och därför är utan betydelse. Från detta har jag följt punkens förgreningar mot en politiskt medveten subkultur där aktivism, anarkistisk teori och D.I.Y.-filosofi är rådande. D.I.Y. (Do It Yourself) är en viktig aspekt av punkens utveckling. Punken påverkar även andra konstnärliga uttryck som syns hos till exempel den samhällskritiske konstnären Banksy. Det går också att se ett kulturhistoriskt intresse för den ursprungliga punken, som nu blivit en del av kulturarvet. Utifrån bland annat den ideologiska förförståelsen som framträder i min undersökning har jag analyserar två verk av den svenska konstnären, och punkmusikern, Ella Tillema. På verket Mitt Hjärta Är En Bomb 2009 har jag lagt en feministisk blick och Den Postapokalyptiska Skapelseberättelsen (Partyt är Över) 2011 har analyserats utifrån en mottagarkontext med förståelse för anarkistisk aktivism, djurrättsfrågor och dess symboler.

    Punken som subkultur kan förstås som en motkultur och punkestetik som en motestetik. En slutsats som min undersökning leder till är att punkestetik kan ses både som förhållningssätt och som stil, D.I.Y.-aspekten är betydelsefull i båda avseenden. Som förhållningssätt handlar det bland annat om att inte vara en passiv konsument, utan vara delaktig och det blir i sin praktik till en slags samhällskritik. Identitet och tillhörighet är en viktig del av för att förstå punkestetik som stil. Stilen skapas dels utifrån bilder som haft stort genomslag inom subkulturen, till exempel Reids. Dels utifrån en teknisk amatörism, i vissa fall skenbar, som markerar D.I.Y.-praktiken där alla har möjlighet att vara delaktiga. Det är dock min mening att stil och förhållningssätt inte kan särskiljas om man vill förstå vad punkestetik är.

  • 8.
    Eriksson, Jonnie
    Lund University, Lund, Sweden.
    Realist by Nature, by Nature Abstract: Personalist Aesthetics in Mounier and Henry2013In: 12th International Conference on Persons: Abstracts: Lund, Sweden, August 6–10, 2013, 2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In the “sketch for a personalist aesthetic” in Le Personnalisme (1949), Emmanuel Mounier cautioned that the tendency towards abstraction in modern art was a sign of nihilism; but he also saw in it a promise to reveal a reality which transcends our habitual view of the world. To Mounier, there is a paradox in the nature of art: it is both realist and abstract; it deals with the reality of beings while attempting to communicate transcendence. If abstract art can avoid esotericism, it can make the personal communal and speak to the common man. This paper argues that such a personalist aesthetic is realized in Michel Henry’s later phenomenology - in his monograph on Kandinsky, Voir l’invisible (1988), and his subsequent Christological meditations - which treats the possibilities to express the mystery of subjectivity in a communal personhood. Theologically, this is revealed in incarnation; aesthetically, in abstraction. For Henry, the inner life of emotions cannot be communicated by representation, but only by a radical expression of human reality in abstract art. Thereby human subjectivity is joined with the person of Christ, for the essence of art, revealed in abstraction, is the “resurrection of eternal life.”

  • 9.
    Frankel, Simone
    Halmstad University, School of Humanities (HUM).
    Diego Rivera och Frida Kahlo: en undersökning av ett popularitetsskifte2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Med denna uppsats har jag ämnat att undersöka det skifte i popularitet och berömmelse som har skett mellan Diego Rivera och Frida Kahlo, vilka var ett par under stora delar av sina respektive liv. Vid tiden då de verkade var Rivera den mest erkände av de båda, men med 1900-talets senare hälft har Kahlos berömmelse kommit att bli vidsträckt. Detta skifte har jag undersökt genom att studera konstnärernas liv och konstnärskap i ljuset av såväl nationella som internationella omständigheter vid tiden för konstnärernas verkande, och därefter studerat åren som följer deras död. Då har jag återigen tagit hänsyn till internationella såväl som nationella perspektiv, och faktorer såsom stil, politik och kulturella företeelser har undersökts för att klarlägga hur, när och varför detta popularitetsskifte sker.

  • 10.
    Frost, Susanne
    Halmstad University, School of Humanities (HUM).
    Inflation!: Är performance lika med konst?2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 11.
    Fuchs, Helen
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Contexts and Cultural Boundaries (KK).
    Minding the Sound – Blasting the Frame: Sound as Destabilizing Visual Art2014In: Minding the Sound – Sounding the Mind: Soundscapes Past and Present, Imagined and Real: 27-28 November 2014, Halmstad: Halmstad University , 2014, p. 4-4Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    What happens with the traditionally quiet, comfortably distanced activity of looking at art when sound or disturbing noise cannot be ignored as a part of it? In this presentation I want to discuss how sound and noise in visual art can be understood as a means to obstruct the onlookers’ ability to keep a distance, by intensifying the reality level. In the framed environment of art museums as well as outside, artists can use sound in order to obstruct the border between art and the enclosing reality. This can be experienced both as seductive and frightening, for example if there are no visible imprints of the artist at all. Thus sound and noise can destabilize our notions of what an art experience is, and thus destabilize the relations between artist, artwork, physical context and “onlooker”.

    In the history of western visual art, artists’ ambition to blur the difference between art as artefacts and reality has been a recurrent aim in religious as well as in secular contexts. Recurrently, new methods and techniques have been developed in order to create visual illusions of reality, thus concealing or discussing art as something artificial. Thus, sound and noise in visual art can be understood as a part of this ongoing project of exploring, depicting and experiencing illusions and reality. Artists naturally realize the possibilities of modern audio visual technology, but are “onlookers” also willing to let go of their comfortably distanced approach in order to enter the unreliable experience of audio-visual art?

  • 12.
    Fuchs, Helen
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Contexts and Cultural Boundaries (KK).
    När blir samtidskonst i kyrkan konsthistoriskt intressant?2014In: De kyrkliga kulturarven: aktuell forskning och pedagogisk utveckling / [ed] Emilie Karlsmo, Jakob Lindblad och Henrik Widmark, Uppsala: Uppsala universitet , 2014, Vol. 1, p. 127-134Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Varför skrivs det så lite om samtidskonsten i kyrkan? Vad krävs för att göra det intressant? Varför tycks de senaste decenniernas teori- och metodutveckling inom konstvetenskapen inte ha nått detta fält? Med utgångspunkt från en kurs om religion och bildkonst i det sena 1900-talets Sverige (7,5 hp) och min avhandling om historieskrivningen kring glasmåleri, vill jag diskutera konsekvenserna av konstvetenskapens ointresse för samtidskonst i kyrkan. Men jag vill också peka på möjligheter att reaktivera kyrkan som konstvetenskapligt intressant kontext.  Konstvetenskap som disciplin har mycket att vinna på att koppla samman historia och samtid genom kyrkan som kontext, i undervisningen och med tanke på den akademiska tredje uppgiften.

  • 13. Fuchs, Helen
    The Halmstad Group: surrealism in the 1930s2018In: Swedish Art History: a Selection of Introductory Texts / [ed] Ludwig Qvarnström, Lund: Lund University , 2018, p. 287-384Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    In the 20th-century of Swedish art the Halmstad Group (Halmstadgruppen) is associated with post-cubism during the 1920s and the introduction of surrealism during the 1930s, and the group garnered much attention being from a small provincial town having an obvious relationship to international avant-garde movements. Even so, some critics seemed unable to consider them as a part of both a local and a international context. Irrespective of art movement the Halmstad Group was related to by art critics, it was often described in relation to ‘Swedish’ art, international movements, and to preconceived ideas about provincial places such as the city of Halmstad. The group exhibited extensively in Sweden during the 1930s, and a large number of articles and newspaper items were written about them. 

    The reception of the group’s surrealism was as profoundly divergent, and this article intends to present how the surrealism of the Halmstad Group was met during the 1930s in terms of both Swedish cultural contexts and international modernist contexts. 

     

     

  • 14.
    Fuchs, Helen
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Contexts and Cultural Boundaries (KK).
    To determine cultural value for the future: is it possible or even desirable?2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    What art is worth paying attention to and protect as national cultural heritage has changed throughout history. Prior to the 19th century it was not obvious to attach importance to a work of art because of old age. In the context of modernism importance was connected to avant-garde movements.

    According to Swedish law old age and price are significant factors in determining what individual works of art are to be guarded as important cultural heritage. Currently, when modernist art begins to reach the crucial age of 100, the amount of works which need permission to leave the country will rise significantly. Permissions have to include assessments of significance as Swedish cultural heritage. Therefore, what parameters ought to be used for modernistic art needs to be discussed. But is it possible or even desirable to formulate national guidelines in order to protect and determine what modernistic art should be regarded as national cultural heritage in the future? This highlights a number of important questions such as: the notion of a national canon (in relation to an international); national canonisation processes; assessment of significant local and regional cultural heritage in relation to national notions.

    My intention is to discuss these questions in connection to the introduction of surrealism in Sweden. Based on approximately 200 previously neglected articles I will discuss the reception of “Halmstadgruppen” and its surrealism in the 1930s and 40s. It was constantly described in relation to “Swedish” art, international movements and to preconceived ideas about provincial places such as the city of Halmstad. As a result of successful promotion and some obvious connections to French surrealism, “Halmstadgruppen” quite early was granted a place in the history of Swedish modernism. Local support is firm and visible in “Mjellby Art Museum. The Museum of the Halmstad Group”, privately founded now financed by the city of Halmstad. However, since the millennium “Halmstadgruppen” has not generated any attention compatible to the 1930s. The surrealism of “Halmstadgruppen” seems to be regarded as uninteresting by art critics.

    Obviously, the notion of something as a valuable cultural heritage in a national context constantly needs to be nurtured. Exhibitions are not enough. The framing continuously needs to be updated in relation to ongoing theoretical discussions. Reliable and creative academic texts have to be written.

    Hopefully, existence of academic research will be one factor in predicting future cultural value. Much harder to handle is the implications of absence of research and currently unimaginable questions of future scholars. Opinions about what modernist art is worth buying, paying attention to and protect as national cultural heritage will probably change.

  • 15.
    Gustafsson, Anna
    Halmstad University, School of Humanities (HUM).
    "When POP sucks the tits of ART": Warhol och Gaga - mötet mellan konsten och populärkulturen2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I uppsatsen undersöks utbytet mellan populärkultur och konst genom en jämförande analys av Andy Warhols Marilyn Diptych från 1962 och en stillbild från Lady Gagas musikvideo Telephone från 2010, i vilken hon refererar till Warhol. Lady Gaga har flera gånger refererat till konstvärlden genom kostym och sceniskt uttryck vilket hos mig väckte associationer kring hur Andy Warhol och popkonstnärerna influerades av populärkulturen. Warhols användning av populärkulturens bilder är idag välkänd som ett sätt att bryta mot konstvärldens normer.

    Detta utbyte undersöks och diskuteras i relation till hur Lawrence Alloway, John A. Walker och Richard Hamilton definierar populärkultur, massmedia och popkonst. De visar på en upplösning mellan populärkultur och konst som olika kategorier, något som Theodor Adorno och Clement Greenberg vänder sig emot. Popkonsten skulle dock kunna uppfattas som populärkultur efter de definitioner jag använt då Warhol idag både brukas filitigt av populärkultur och massmedia, samtidigt som konstvärlden också använder honom för att tilltala en masspublik. Jag vill mena att Andy Warhols konstproduktion och skapandet av Lady Gagas image grundas i olika typer av konstnärligt arbete, men att bådas verksamhet genom massproduktion sprids som populärkultur.

    Lady Gaga verkar framgångsrikt genom masskommunikation och hon är idag välkänd inom populärkulturella sammanhang. Genom vad som kan tyckas vara absurd styling utmanar hon den populärkulturella normen kring skönhet, en norm som skapades med bland andra Marilyn Monroe. Reproduktioner av Andy Warhols bilder med Marilyn Monroe som motiv har idag fått enorm spridning och stor popularitet. Populariteten för Warhols bild av Marilyn och Lady Gagas refererande till den kan förstås genom Jean Baudrillards teorier om hyperrealism och simulacra. Lady Gaga stylad som Warhols Marilyn blir ett tydligt exempel på simulacra då hon framstår som en kopia utan original. Detta eftersom Warhols Marilyn är ett eget orignal, frikopplat från det fotografi av Marilyn Monroe som han från början utgick från. Warhol använder sig av ett välkänt ansikte från populärkulturen, ett ansikte som sedan influerar Lady Gaga. Influensen kommer dock inte från Marilyn Monroes ansikte, utan Warhols version av Marilyn. Lady Gaga använder sig heller inte av själva bilden, utan refererar endast till den genom sin styling. Någon anslutning till verkligheten finns inte. Referenserna mellan konstvärlden och populärkulturen sprids som ringar på vattnet, och den mittersta utgångspunkten blir allt svagare.

  • 16.
    Heberlein, Ida
    Halmstad University, School of Humanities (HUM).
    Burning Beauty & Konstkritiken: David LaChapelle på Fotografiska museet 2012-20132014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att analysera hur svensk dagspress framställer Fotografiska museets utställning Burning Beauty med fotografier av David LaChapelle genom hur konstkritikerna framställer konsten och konstnären som person. Undersökningsmaterialet består av artiklar, konst- och kulturtidskrifter, nättidskrifter och radioreportage i Sverige under eller inför utställningen. Jag har genom att närläsa artiklarna undersökt vilka ord och formuleringar som förekommer vid beskrivningen av utställningen, konstnären och konsten.

    Konstkritikerna framställer utställningen som välgjord och ett unikt tillfälle att få se en konstnärskarriär under ett och samma tak då den innehåller över 250 bilder från 1980-talet fram till 2012. Det är den största utställningen som Fotografiska museet visat och den största utställningen som LaChapelle haft. Den liknas vid en neonlysande regnbåge som följer väggarna på Fotografiska. LaChapelles bilder är ofta fyllda med budskap och detaljer och då Fotografiska visar bilderna i enorma format framgår dessa tydligare menar man.

    Vad gäller konsten så framställs den som pastischer på kända verk ifrån renässansen och barocken. Kritikerna menar att kända konstnärer som Michelangelo och Botticelli har inspirerat LaChapelles konst.

    Jag har kommit fram till att kritikerna delvis oreflekterat recenserar bilder från två helt olika typer av produktion utan att särskilja dem. De två olika produktionerna är de kommersiella bilderna innan 2006 och de civilisationskritiska bilderna efter 2006. Han slutade då att ta kommersiella uppdrag vilket har resulterat i en mer civilisationskritisk konst med konstnärlig frihet som följd. Vissa kritiker skildrar hela vidden av konstnärskarriären medan vissa kritiserar de tidigare verken. Den civilisationskritiska konsten har möjliggjort en plats på gallerierna för LaChapelle. Kritikerna är skeptiska inför den civilisationskritiska konstnären och ifrågasätter att han skulle ha ett genuint engagemang i de frågor som LaChapelle lyfter. Han lyfter ämnen som konsumtion, människohandel och religion. Kritikerna anser att han har för stor del av konsumtionskulturen genom sina kommersiella bilder för att kunna kritisera konsumtionskulturen på ett trovärdigt sätt. Genom att studera uppkomsten av vissa kändisporträtt framgår det tydligt att LaChapelle fortfarande 2012 tar kommersiella uppdrag. Skillnaden är friheten i att kunna välja de jobb han vill ha.

    LaChapelle har som konstnär uppnått stjärnstatus. När han fotograferar kändisar räknas detta som ett kvitto på ytterligare stjärnstatus. Han kan alltså glorifiera kändisar genom att fotografera dem. Detta gäller både i de kommersiella bilderna såväl som i de konsumtionskritiska. Han har uppnått ekonomisk frihet och kan själv välja vilka uppdrag han vill göra. Kritikerna har svårt att koppla honom till de färgsprakande bilder han producerar och till det liv han fört. De framställer honom som en timid och lågmäld 45-åring. Han har sedan länge ansetts vara Hollywoods favoritfotograf och sägs ha levt nattklubbsliv under merparten av sin karriär. Den person som står framför kritikerna under invigningen av Burning Beauty motsvarade inte deras förväntningar.

  • 17.
    Holmqvist, Gärd
    et al.
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI). Vuxenpsykiatriska mottagningen i Skövde, Skaraborg's Hospital, Skövde, Sweden & Skaraborg Institute for Research and Development, Skövde, Sweden.
    Roxberg, Åsa
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI). VID Specialized University, Bergen, Norway.
    Larsson, Ingrid
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI).
    Lundqvist-Persson, Cristina
    Skaraborg Institute for Research and Development, Skövde, Sweden & Lund University, Lund, Sweden.
    What art therapists consider to be patients´ inner change and how it may appear during art therapy2017In: The arts in psychotherapy, ISSN 0197-4556, E-ISSN 1873-5878, Vol. 56, p. 45-52Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore what art therapists consider to be patients’ inner change and how it may appear during art therapy. Thirty-eight trained art therapists with experience of using art therapy as a treatment were included in the study. They were asked to describe how they perceived their patients’ inner change and a situation during art therapy when they observed such a change. An inductive thematic analysis resulted in five themes; Therapeutic alliance, describing trust of the therapist and belief in the method, Creating, which concerns the work in the therapeutic process, while Affect consciousness, Self-awareness, and Ego-strength are part of the therapy outcome. The situations in which an inner change can be observed have been presented by means of quotations and discussed in relation to different theories and art therapy research. The participating art therapists formed a heterogeneous group, resulting in an unexpected consistency about what they considered to be an inner change in the patient. The study may be seen as a contribution to further discussion about the benefits of a more common language to describe patients’ inner change in art therapy. © 2017 The Authors. Published by Elsevier Ltd.

  • 18.
    Howells, Annie
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Avant-garde nu och då: ett föränderligt koncept?2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna undersökning har jag utgått ifrån Sassower och Cicotellos bok The Golden Avant-Garde: Idolatry, Commercialism, and Art. I den diskuterar författarna deras uppfattning utav vad som utgör en avant-garde konstnär och de bygger upp en modell för detta. Jag har utgått ifrån denna modell och jämfört en dåtida avant-garde konstnär, Marcel Duchamp, och en samtida, Cory Arcangel, för att ta reda på eventuella likheter och skillnader. Mitt syfte har varit att ta reda på om avant-garde som koncept har förändrats från 100 år sedan, på Duchamps tid, fram till nu. Sassower och Cicotellos teori utgår mycket ifrån en ekonomisk synvinkel och de diskuterar ämnen som konstmarknad och monetärt värde i samband med avant-gardens innebörd. Författarna tar upp ett par, för mig, nya koncept; technoscience och detached engagement, som de menar är avgörande att besitta för att som konstnär anses som avant-garde. En del av mitt syfte har också varit att ta reda på om Sassower och Cicotellos modell är ett givande sätt att undersöka avant-garde som koncept. Jag kommer fram till att modellen är trovärdig och givande samt att det är ett intressant sätt att ta sig an avant-garde som konstform. I min undersökning hittar jag många likheter och olikheter emellan de båda konstnärerna utifrån Sassower och Cicotellos modell och därför kommer jag också fram till att det är svårt att göra en exakt jämförelse på en så pass liten skala. För att komma fram till ett mer omfattande resultat hade jag behövt göra fler jämförelser mellan flera olika konstnärer.

  • 19.
    Hurtig, Malin
    Halmstad University, School of Humanities (HUM).
    Receptionen av Giacomettis skulpturer: i samband med utställningen på Moderna Museet 19772010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen tar upp hur Giacomettis konst blev uppmärksammad i Sverige på en av de första utställningarna som gjordes med hans konst på Moderna Museet i Stockholm år 1977. Undersökningens tar upp hur Giacometti togs emot som konstnär av konstvetare och tidningsrecensenter och hur de reagerade på konsten. Vidare följer en undersökning av Giacomettis egna texter.

    I undersökningens början beskrivs relationen mellan Giacometti och Jean Genet. Genet har skrivit omfattande texter om konstnären och spenderade mycket tid med denne. Därefter följer tre analyser av olika verk av skulptören. Jag använder mig av specifika verk för att jämföra mina egna upplevelser och tolkningar i förhållande till konstkritikerna och till Giacometti själv.

    Jag undersöker sedan den utställning som gjordes med Giacomettis konst på Moderna Museet i Stockholm år 1977 där jag granskat utställningskatalogen samt artiklar och recensioner som skrivits om utställningen. Jag har även studerat Giacometti i svenska uppslagsverk, även utdrag ur Giacomettis egna texter för jämförelse.

    I slutdiskussionen kommer jag fram till att min egen uppfattning är snarlik recensenternas och Giacomettis. De gemensamma beröringspunkterna i våra uppfattningar är upplevelsen av verken som känsloladdade och Giacomettis gestaltande som ett sökande efter det bestående och det eviga. Detta kan bero på att Giacomettis egna texter har haft inflytande på både recensenter och konstvetare. Men det skulle också kunna bero på att konstnären lyckas förmedla detta genom skulpturerna i sig. I uppslagsverken beskrivs skulpturerna på ett annorlunda sätt, här bortser man från konstnärens avsikter och upplevelsen och knyter istället an till konstnärens liv för att ge mening.

  • 20.
    Idoffsson, Jennie
    Halmstad University, School of Humanities (HUM).
    Att fånga blicken i det avgörande ögonblicket: En genusteoretisk analys av Henri Cartier-Bressons fotografier2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Gatufotografin fångar det utmärkande i det alldagliga och det surrealistiska i det väntade. Fotografiet har genom tiderna tilldelats en avgörande roll gällande hur vi tolkar världen. Vi läser in vår egen kulturella förförståelse när vi betraktar ett fotografi, och kameran är lika mycket en målares pensel som det är ett sätt att konstruera och tolka verkligheten. Alla fotografier har en avsändare och en mottagare. Fotografiet hjälper till att forma vår bild av verkligheten, men det är inte en obeskuren verklighet vi betraktar.

    Henri Cartier-Bresson är nära sammankopplad med gatufotografin, som i sin tur är nära sammankopplad med den romantiserade bilden av det fria och direkta livet, ocensurerat och äkta. Jag undersöker om det går att skönja fotografens handling i bilden, och jag ifrågasätter tron på gatans svartvita realism. Mitt material består av Cartier-Bressons fotografier tagna i Europa mellan 1951-1966, sedda ur ett genusperspektiv. Utöver genusteori utgår jag även ifrån filmteori och bland andra Mary-Ann Doanes analys av den manliga blicken, samt Catherine Lutz och Jane Collins postkoloniala studie av blicken när jag analyserar. Jag tar det aktiva klivet in i bilden och belyser blickens betydelse för hur vi tolkar vem som har övertaget i bilden. Både mannens och kvinnans roller i fotografierna analyseras, och vem som betraktar vem är av stor betydelse. 

  • 21.
    Larsson, Jenny
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Fantasi och fascination: Om konsten att behålla barnet inom sig2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att uppmärksamma hur barns bilder intresserat konstnärer sedan modernismens början. Mitt syfte är även, förutom att lyfta fram barnbildens betydelse hos många konstnärer, att belysa det problematiska i hur man betraktar en bild antingen gjord av ett barn eller en konstnär – men med liknande motiv och bildvärld. Jag vill även ge en inblick i hur några konstnärer arbetat för att uppnå den barnsliga lekfullheten, utan att för den skull anses skapa ”ointelligent” konst – snarare tvärtom.

  • 22.
    Liljedahl, Sofi
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Jag ser vad du säger: En undersökning av det narrativa draget i Denise Grünsteins fotografier2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen undersöker jag hur den fotobaserade konstnären Denise Grünstein använder sig av det fotografiska mediets möjligheter och begränsningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka det narrativa draget i Denise Grünsteins iscensatta fotografier. Hur det narrativa draget gestaltas och varför Grünstein använder sig av ett narrativt drag. Begreppet narrativitet utreds och används för att tolka fem av Grünsteins fotografiska verk. Genom att förstå narrativitet öppnas även dörrar för en djupare förståelse för hur bild kommuniceras. Därav uppsatsen titel ”Jag ser vad du säger”.

    Uppsatsen har sin teoretiska utgångspunkt i Mieke Bals teori om hur narrativitet i form av information skapas och förmedlas i bild. Bal definierar fem narrativa karaktäriseringsbegrepp: ”utmärkande gestalter”, en ”fiktiv talesperson”, ”identifierbara platser och miljöer”, ett ”hypotetiskt förhållande till tid och rum”, samt en ”förändringsprocess där en händelse övergår till en annan händelse”. De narrativa karaktäriseringsbegreppen, inom ett specifikt medium, blir pusselbitar som bidrar till att föra fram bildens dolda berättelse. Utifrån dessa karaktäriseringsbegrepp analyseras fem utvalda verk av Grünstein. Vidare har även konstnären själv, via mailkorrespondens, delgett sin bild av hur hon ser på narrativitet i förhållande till sina verk.

    I uppsatsens slutdiskussion fastslår jag att Micke Bals narrativa karaktäriseringsbegrepp kan användas för att analysera det narrativa draget i Grünsteins iscensatta fotografier. Uppsatsen drar slutsatsen att Denise Grünstein använder sig av ett narrativt drag i sina fotografier för att ge liv åt komplexa, reflekterande och gränsöverskridande berättelser som säger någonting nytt om världen. 

  • 23.
    Magnusson, Susanna
    Halmstad University, School of Humanities (HUM).
    Hotellkonst: Tre fallstudier: Quality Hotel 11, Göteborg, Hotell Tylösand, Halmstad, Copperhill, Åre2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I den här undersökningen har jag granskat hotellkonsten och dess betydelse, dels vad den betyder för hotellens profil men även om det finns något annat budskap. Idag är det fler och fler hotell som börjar använda olika strategier för att förstärka hotellet profil och konst är en av dessa inriktningar. Jag har undersökt tre olika hotell som är belägna i Sverige och på de här hotellen är det konsten som står i centrum. Hotellkonstens syfte har förändrats under tid. Från att vara något dekorativ och med syfte att skapa hemkänsla är dagens syfte, för konsthotellen, att vara uppseendeväckande. Hotellkonstens uppgift är att ge hotellet en speciell identitet samtidigt ska konsten skapa kontakt med gästen som ska börja fundera, diskutera och få en slags relation till hotellet. Resultatet av undersökningen visade att konstens betydelse för hotellet var stor. Att konsten är så viktig för hotellets profil är ett resultat av att den konstansvarige har haft stort inflytande när det gäller valet av konst. De har näst intill fria tyglar och det har gett konsten större utrymme, ett mer personligt yttryck och med syftet att skapa relationer till betraktarna. Den konstansvariges målsättning med konsten är bland annat att skapa en helhet med hotellet. På så sätt snävas eller breddas hotellens målgrupper, vilket har resulterat i att undersökningens hotell är väldigt varierande i relation till varandra. Dock är varken konst eller hotellboende gratis och denna undersökning visar att oavsett om hotellen riktar sig till en snäv målgrupp eller en bredare så har de ekonomiska förutsättningarna stor betydelse för målsättningen med hotellkonsten.

  • 24.
    Pettersson, Lotta
    Halmstad University, School of Humanities (HUM).
    Tora Vega Holmström genom Pierre Bourdieus fältanalys, samt en postkolonial analys av Utanför ett musikcafé i Biskra (1929)2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

     Tora Vega Holmström (1880-1967) beskrivs ofta som en avantgardistisk kolorist som gärna använde exotiska motiv. I min uppsats redogör jag för TVHs förutsättningar, strategier och status i konstens Sverige med tonvikt på åren 1910-1930, med hjälp av sociologen Pierre Bourdieus modell för maktpositionering i kulturella fält. Dessutom görs en översiktlig beskrivning i TVHs porträtt- och figurbilder, men tonvikt på det varierande bildspråket och den öppna inställning hon tycks ha haft gentemot sina modeller. En av hennes ”negerbilder” Utanför ett musikcafé i Biskra analyseras ur ett postkolonialt perspektiv och verket ställs i relation till det tidiga nittonhundratalets värderingar och till TVHs egna ord. Genom att använda förstahandskällor som brev och samtida recensioner har jag fått värdefulla upplysningar om TVHs sociala och ekonomiska situation och även kunnat nyansera den bild som förmedlas i Birgit Rausings biografi över TVH. I ett självporträtt från 1904 framstår TVH som en rakryggad och stolt person, egenskaper som senare märks på flera sätt i hennes konstnärskap, såväl i bildspråket som i andra faktorer i hennes karriär. Hon hade många goda förutsättningar för att lyckas som konstnär då hon föddes in i en kulturellt och intellektuellt stimulerande uppväxtmiljö. Olika kontakter gav henne utställningsmöjligheter, ledde till beställningsarbeten, gav henne konstnärlig feedback eller stöttade henne ekonomiskt. Å andra sidan mötte hon motstånd i konstens fält på grund av att hon kom från Skåne och var kvinna, ett motstånd som inte minst syns i recensioner från hennes levnadstid. Hon ville inte låta politiska eller ekonomiska frågor och problem påverka det konstnärliga uttrycket. I breven framstår TVHs vänskapsrelationer som nära och samtidigt fruktbara med tanke på konstnärskapet. Vännernas stöd i kombination med hennes starka integritet, tycks ha varit förutsättningar för det bildligt och bokstavligt talat färgstarka inslag hennes bilder var och är på den svenska konstkartan. Hon tillhörde inte det svenska kulturlivets elit, men konsekrerades stegvis och blev framför allt en del av det skånska konstlivet. Hennes position kan delvis förklaras med de ekonomiska och strukturella faktorer som Bourdieu talar om.  TVH tycks dock ha varit mer intresserad av ett fritt konstnärskap, meningsfulla relationer och sociala sammanhang, än att bli vad Bourdieu menar att alla fältets agenter strävar efter: att bli fältets härskare. Utanför ett musikcafé i Biskra (1929) föreställer två afrikanska män i halvfigur, med bortvänd kroppsställning och blick och karikatyrartade anletsdrag. Beaktande att publiken var svensk och vit ur de övre samhällslagren i en era präglad av kolonialism och exotism hävdar jag att bilden kan betraktas på ett distanserande, objektiverande sätt.

  • 25.
    Pettersson, Sofia
    Halmstad University, School of Humanities (HUM). Halmstad University.
    "Zagrebs Louvre" - i skuggan av väst: Om uteslutningar av östeuropeisk konst i konsthistorien med utgångspunkt i Mimara-museets samling i Zagreb2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att ifrågasätta den rådande västerländska historieskrivningen. Genom att undersöka Mimara-museets konstsamling i Zagreb och samlaren Ante Topic Mimara (1898-1987) vill jag problematisera förhållandet mellan västerländsk historieskrivning och Östeuropa. Utifrån museikatalogen (1989) och artiklar av Thomas Hoving och Konstantin Akinsha har jag undersökt vem denne kroatiske samlare var och hur han samlade. Två olika sidor beskrivs. En tydlig nationalistisk syn på samlingen, samlaren och museet ges av katalogen medan artiklarna beskriver en systematisk konsttjuv och förfalskare med kontakter hos flera högt uppsatta europeiska politiker och ledare. Med Carol Duncan undersöks syftet med Mimaras donation av konstsamlingen till Kroatien liksom museets utformning och det budskap som förmedlas. Flera likheter finns med de amerikanska donatorer som Duncan beskriver, inte minst drömmen att genom sitt museum bli odödlig och historisk. Samlingens innehåll diskuteras i relation till den västerländska konstens kanon och James Elkins teorier om konsthistoriens form. Tillsammans med Gill Perry och Colin Cunninghams redogörelse för vad den klassiska konstens kanon innehåller konstaterar jag att det har varit den sortens samling Mimara velat skapa. Även liknelsen som man från museets sida gjorde vid öppnandet 1987 genom att hävda det som ”Zagrebs Louvre” beskriver vilket perspektiv som museet och Mimara haft. För att försöka besvara uppsatsen frågeställning om varför Östeuropa har uteslutits och fortfarande utesluts i konsthistoriekonstruerandet använde jag mig av Tom Sandqvist och David Carrier. Den huvudsakliga anledningen är enligt dessa två den historiskt ideologiska skillnaden mellan öst och väst, i kombination med de kulturella likheterna. Östeuropa har alltså betraktats som annorlunda men inte tillräckligt exotiskt för att inkluderas som till exempel afrikansk och asiatisk konst som har en given plats i konsthistoriska översiktsverk. I uppsatsen undersöks också dagens debatt om östeuropeisk konst i förhållande till Västeuropa och västerlandets sätt att berätta konstens historia. Den debatten sker till stor del av SocialEast Forum och deras arbete genom seminarier och forskning, vilket även sker i samarbete med just Mimara-museet. Problemen är många kring hur man ska förhålla sig till denna samling och dess starkt ifrågasatta proveniens, men just därför desto mer intressant. Undersökningen visar på en förändrad och mer kritisk attityd i Kroatien till den västerländskt präglade historieskrivning som Mimara-museets samling speglar. Denna uppsats resulterar snarare i fler frågor än svar, men frågor vi måste börja ställa.

  • 26.
    Pontén, Hannah
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Den röda linjen: En psykoanalytisk och feministisk undersökning av Gillian Dysons konstverk Sine2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats analyseras Gillian Dysons performancekonstverk Sine ur ett psykoanalytiskt och feministiskt perspektiv. Upplägget för uppsatsen följer Erwin Panofskys ikonologiska tolkningsmodell för att tydliggöra de olika skikt som står att finna i verket. Till skillnad från konstnärens beskrivning av verket som ett minne från sin barndom, anser jag det finnas aspekter i det som talar om såväl Dysons som andra kvinnliga konstnärers roll i konstvärlden. Även användandet av kvinnokroppen i konst och som förmedling av konst diskuteras.

  • 27.
    Rydberg, Anna
    Halmstad University, School of Humanities (HUM).
    Lena Cronqvists Flicka i Balja: En undersökning av hur skulpturens placering påverkar receptionen2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar den offentliga bronsskulpturen Flicka i balja (2007) av Lena Cronqvist. Skulpturen är placerad i Halmstads till ytan största centrala park, Norre Katts park. Syftet är att undersöka hur receptionen av skulpturen påverkas genom dess placering. Teorier kring offentlig konst, plats, platsspecifik och platslös konst diskuteras. Skulpturens estetiska aspekter undersöks också i relation till den konkreta närmiljön. Hur skulpturen skildrats i media diskuteras som uttryck för receptionen. Uppsatsen behandlar teorier och föreställningar om viss offentlig konst som typiskt ”folklig”. Hur receptionen av skulpturen påverkas genom åverkan undersöks, liksom avsaknaden av negativa visuella och skriftliga kommentarer. Skulpturen sätts in i ett konsthistoriskt sammanhang och undersöks i relation till den svenska folkhemsperiodens könsideologi och modernistsiska ideal.

    Jag tillämpar konstvetaren Jessica Sjöholm Skrubbes genusvetenskapliga modell i min analys av skulpturen, som innebär att offentlig skulptur under folkhemsperioden har visat sig förmedla ett traditionellt genusmönster med en konventionell syn på manligt och kvinnligt. I relation till detta analyserar jag Flicka i balja för att synliggöra och problematisera de sociokulturellt konstruerade könskategorier och dess funktion i det offentliga rummet. Den receptionsteori som jag tillämpar har framförallt utforskats av Wolfgang Kemp, som menar att relationen mellan verk och betraktare måste förstås som en process i dialog med varandra. En process där såväl konstverkets struktur som betraktarens sociokulturella förutsättningar, värderingar och kunskaper har betydelse. Jag har genom Kemps metod, som utgår från den tvådimensionella bilden, även inkluderat den offentliga platsen i mina analyser. Genom analys redogör jag för hur platsens och skulpturens utformning, samt skulpturens placering, på olika sätt skapar en koreografi för betraktaren.

    Undersökningen visar att receptionen av Flicka i balja påverkas av en mängd olika faktorer. Skulpturens form och estetiska aspekter motbevisar uppfattningen om att frånvaron av sockel skulle bidra till skulpturers nomadiska och platslösa tillvaro i det offentliga rummet. Flicka i balja gör betraktaren medveten om skulpturen som ett fysiskt närvarande objekt genom att existera nära marknivå. Skulpturen som fysiskt närvarande blir än mer tydlig genom motivet som bekräftar att skulpturer med mänskliga gestalter ofta upplevs som identifikationsfigurer beroende på deras tredimensionalitet. Detta kan förklara varför Flicka i balja inte utsatts för skriftlig och visuell åverkan. Genom barnboken ”Kotten som försvann” (2012) och konstpromenaden ”I Kottens spår”, som bland annat handlar om skulpturen Flicka i balja, tydliggörs skulpturens hemvist i Halmstad och dess funktion att manifestera aspekter som har särskild betydelse på orten. Boken och konstpromenaden är ytterligare ett motbevis mot uppfattningen om viss offentlig skulptur som platslös. Genom en genusvetenskaplig analys blir Flicka i balja ett exempel på den könsideologiska föreställning om kvinnan som passiv. Resonemanget blir än tydligare i relation till en byst av Norre Katt parks grundare Göran Hammar (1909) i närheten av skulpturen. Uppfattningen om oskuldsfullheten som central i den moderna definitionen av barndomen bekräftas genom skulpturens nakna, oskuldsfulla flicka. Flicka i balja går att relatera till en konventionell barndomsroll. Denna koppling blir en bekräftelse på att den offentliga skulpturens praktik inte har lyckats bryta det visuella mönster som reproducerar föreställningar om det ”kvinnliga” som något intimt och oskuldsfullt förknippat med naturen.

  • 28.
    Sandberg, Lotta
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Barnstjärnorna på slottet: En studie om barn i konsten på Drottningholm2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Hur har konstnärer skildrat barn utifrån vem de var och när de levde? Min undersökning begränsar sig till sex målningar i tre rum på Drottningholms slott. Tidsmässigt handlar det om nästan hundra år, från sent 1600-tal till sent 1700-tal. Jag har studerat hur David Klöcker Ehrenstrahl, Gustaf Lundberg, Johan Pasch och Carle van Loo skildrat kungliga barn, anonyma barn, och i ett fall konstnärens egen dotter. Uppsatsen har en historisk och idéhistorisk kontext, men jag tar även in den rumsliga miljön som konstverken är en del av samt beställarrollen. Konstverkens ikonografi har varit viktig, liksom den generella synen på barnen för tiden. Skönhets- och karaktärsideal har varit en annan ingång. Genom att ingående studera den inneboende symboliken i dessa gestaltningar av barn, som delar i stora allegoriska målningar och som regelrätta porträtt, har jag belyst likheter och skillnader över tiden.

    Min viktigaste källa är konstverken i sig, som jag närgånget studerat på plats. Jag har också haft nytta av tidigare forskning inom ämnet, så som Karin Sidéns avhandling om barnporträtt i svensk stormaktstid, Allan Ellenius forskning om Ehrenstrahls bildidéer samt Anne Banérs texter om synen på barndomen. Jag har velat bidra med mer djupgående analyser av barnen som förekommer i konsten på Drottningholm, som därmed blir del av hela slottets inredningstankar och illustrerar ett helhetskoncept, men utifrån rum med olika funktioner och utifrån olika tidsepoker.

    En röd tråd i uppsatsen är graden av realism. Som bland andra Ellenius påpekat ökade graden av realism ju längre ned på samhällsstegen som den avbildade stod, vilket gäller barn såväl som vuxna. Med detta som utgångspunkt har jag fäst särskild vikt vid ett anonymt barn som jag inte hittat något skrivet om tidigare. Detta kan bero på att mycket av forskningen om Ehrenstrahls allegorier utgått från hans egna beskrivningar och han säger ingenting om detta barn utöver att det håller i en sköld. Jag argumenterar för att barnet, som är målat mer omsorgsfullt och realistiskt än de flesta andra i hans allegorier, är målat efter levande modell. Min hypotes, som jag sökt bevis för, men som fortfarande inte kan styrkas till fullo, är att denna modell var Ehrenstrahls barnbarn Karl Wattrang.

  • 29.
    Witt, Karolina
    Halmstad University, School of Humanities (HUM).
    Hilma af Klint: Tempelbilderna och historieskrivningen2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Hilma af Klint är en av de mest uppmärksammade kvinnliga konstnärerna ur sin tid trots ellerkanske på grund av att hennes bilder inte uppmärksammades förrän 45 år efter hennes död. Detta faktum samt att en stor del av hennes livsverk var andliga, mediumstiskt framställda bilder gör dets vårt att placera bilderna i en konsthistorisk kontext. I denna C-uppsats undersöker jag framförallttre aspekter runt Hilma af Klints och hennes livsverk med tempelbilderna. Jag har med hjälp avqueerteorier undersökt hur utanförskap och avsaknad av sexualitet kan ha påverkat Hilma af Klintsbildskapande. Jag har intresserat mig för en roll som Hilma af Klints bilder tycks ha, som kartor och manualer för andra andliga sökare. Hon var en bildskapare som levde utanför de rådande normerna både vad gäller bildskapandet och personligen och gick sin egen väg vilket gör henne till eninspiratör för de som kommer efter henne. Hilma af Klint levde asketiskt helt hängiven sitt uppdrag. Allt tyder på att hon levde utan partner i avhållsamhet trots att hennes viktigaste budskap var ”dualen” som innebär att mannen och kvinnan är två halvor av samma själ som letar efter varandraför att återförenas. I bilderna framställs dualen som en man och en kvinna medan i Hilma af Klints anteckningar visar det sig att hon upplevde en kvinna som hennes dual under en tid medan det vid ett annat tillfälle var en man ur andevärlden. En annan aspekt som jag undersökt är hur bilderna uppfattas när de inte hamnar i den tempelmiljö som de skapades för och istället betraktas som autonoma. Tidigare forskning innehåller inga bildanalyser vilket jag tagit fasta på och anser vara enviktig del av att förstå bilder som autonoma, en viktig aspekt av modernistisk konst. I dessa bildanalyser finner jag att bilderna har mycket att ge om de tillåts stå fria från det sammanhang somde skapandes ur. Ytterligare en aspekt som jag undersökt är hur dessa bilder behandlas i konsthistorieskrivningen. Hilma af Klint upplevde sig som en förmedlare av bilder från andliga mästare, hennes egen roll som subjekt var sekundär. Trots detta är det personen Hilma af Klint som fått mest utrymme i historieskrivningen. Det finns en gängse bild av Hilma af Klint som en pionjär inom den abstrakta konsten vilket kan ses som problematiskt av flera skäl, inte minst det faktum att bilderna, enligt henne själv, var förmedlade till henne i syfte att upplysa mänskligheten. Jag har funnit att det tyvärr inte är helt enkelt att uppleva Hilma af Klints bilder i original. Tempelbildernavar tänkta att smycka ett tempel som aldrig kom att byggas. Ingen, inte ens Hilma af Klint själv har sett Tempelbilderna samlade i sin tänkta miljö. Däremot finns det planer på ett museum i Ytterjärna som enligt uppgift ska visa hela Hilma af Klints livsverk.

  • 30.
    Öst, Josefine
    Halmstad University, School of Humanities (HUM).
    Ett minnesmonument för framtiden - Carl Fredrik Reuterswärds Kolskyffeln i Nässjö 19992011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    1998 beslutade Nässjö kommun att ett minnesmonument skulle uppföras lagom till millenieskiftet. En av de drivande personerna till idén var Jan Holmquist som vid tidpunkten var Kultur- och fritidschef för kommunen. Monumentet skulle göras av "den bäste" varpå Carl Fredrik Reuterswärd fick förfrågan.Skulpturen gestaltar Nässjö stad med hjälp av ett minne, historien om stadens uppbyggnad med järnvägen som en central del. Tåg som rörde sig framåt med hjälp av hårt arbete och kol inspirerade konstnären. Skisserna till verket spelar stor roll för att kunna förstå konstnärens intention med Kolskyffeln. Varje linje betyder någonting och konstnären undersökte former och uttryck genom att skissa. Kolskyffeln har fått utstå mycket negativ kritik. Redan innan konstverket uppfördes irriterade det både invånare och kommunpolitiker. Även nu, elva år efter uppförandet, klagar Nässjös invånare över Kolskyffeln. Upprörda insändare i tidningar menade att en skulptur, som inte tycks likna någonting, för en miljon kronor var onödig. Dessutom tyckte politiker att konstnären inte själv hade skapat verket när det huggits av andra. Att Reuterswärd inte kunde göra ett verk som liknade hans signaturverk Non-Violence kanske förundrade och provocerade invånarna, troligen var de inte bekanta med att mångfald är Carl Fredrik Reuterswärds övergripande konstnärliga stil.

1 - 30 of 30
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf