hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 23 of 23
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Madeleine
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    Upplevd realism i dokusåpans verklighet: En studie om hyperrealitet i Expedition: Robinson2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats studerar dokusåpan Expedition: Robinson som exempel på en hyperrealitet. Syftet är att förtydliga betydelsen av hyperrealitet som teoretiskt begrepp på ett svenskt sammanhang. Uppsatsen börjar därför med en introduktion av Jean Baudrillards teori om hyperrealitet och därefter en fördjupning i dokusåpagenrens historia, innan dokusåpans bemötande i pressen analyseras. Uppsatsen argumenterar för att det finns ett nära samband mellan dokusåpan som medialt fenomen och hyperrealiteten som teoretiskt begrepp, då båda är fiktioner som utger sig för att vara verkligheter: hyperrealitet är ett slags overklighet som ger intryck av förhöjd verklighet och dokusåpa är ett programkoncept som påstås visa verkligheten men egentligen konstruerar den.

    Uppsatsen undersöker hur och vad produktionen av dokusåpan betonar som ”verklighet”, dvs. vilka faktorer framhävs som verklighetstrogna. Som den första svenska, och tidigt kontroversiella, dokusåpan ligger uppsatsens fokus på Expedition: Robinson; som ett tävlingsprogram utspelad i en exotisk miljö, inspirerad av en litterär förlaga, är effekten av realism särskilt intressant i detta fall. Analysen av Expedition: Robinson koncentreras till produktionen och mediareceptionen främst av säsongerna 1 och 7, som resulterar i en diskussion kring mediebevakningens förändring och huruvida man kan uppfatta ett skifte i hyperrealitet i samband med den utvecklingen.

  • 2.
    Boyd, Emilie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    Chick Lit och Existentialismen.: En undersökning kring Chick Lit -hjältinnan2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this essay is to try and bring clarity to the question, what is Chick Lit and which factors make it so popular. My thesis  endeavors to explain that it is not only the promise of light entertainment that draws the reader, but also the possibility that in an easy way they can read about existential questions such as self-development  and life -choices.

    As well as mapping out Chick Lit´s specific characteristics, followed by previous research on the subject and the litterateur’s history, I have found it interesting to discuss the female characters, their personalities and life choice’s against a backdrop of existentialistic philosophy.

    In my research of this form of literateur I have discovered that chick lit often deals with existential universal problems, and that in order to be entertaining these books must contain a serious element.

  • 3.
    Corcos, Soun
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    Cartesiansk existentialism eller existentiell cartesianism?: En komparativ studie om sambanden mellan Sartre och Alquié2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This essay is a comparative analysis with focus on Jean-Paul Sartre´s existentialism and Ferdinand Alquié´s cartesianism. They both represented the French philosophy of conscience in the early and mid 1900s. Because of that, they had similar ideas concerning the human conscience and freedom of the mind. But how did they come to those conclusions? And in which cases did they differ from one and other?

  • 4.
    Eriksson, Jonnie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    Alltings mått2007Inngår i: Glänta, ISSN 1104-5205, nr 1, s. 74-81Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förhärskande tolkningstraditioner betraktar sofisten Protagoras som företrädare för en antropocentrisk humanism, som gör allt relativt till en värdeskapande och meningsgivande mänsklighet eller mänsklig individ, och därmed en centralgestalt (vid sidan av Sokrates) i den grekiska vändningen från natur till kultur under 400-talet f.Kr. Det är dessa betydelser som brukar ges hans välkända maxim: ”Människan är alltings mått.” Genom att närmare studera hur satsen tolkats av de tre viktigaste antika källorna till bilden av Protagoras, nämligen Platon, Aristoteles och Sextos Empeirikos, argumenterar denna essä för en alternativ tolkning. Protagoras’ sats framstår här snarare som grundad i försokratiska föreställningar om en dynamisk natur, där tingens egenskaper framstår momentant i ett oupphörligt materiellt flöde. Uppfattningen om ett sakförhållande är beroende av relationen mellan den erfarande och det erfarnas fysiska tillstånd, så att ”måttet” kan förstås som mötet mellan subjekt och objekt i en varseblivning. Det är därför måttet som är det centrala i satsen, inte människan, och världen är den måttlösa möjligheten till erfarenheter som förmår göra varje sak till vad som helst. Satsen hävdar inte människan som den unikt fasta punkten i en föränderlig värld; tvärtom är människan ett flyktigt tillstånd bland andra, som alltid kan bli något annat, inklusive det icke-mänskliga.

  • 5.
    Eriksson, Jonnie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Aristoteles anomalier2011Inngår i: Glänta, ISSN 1104-5205, nr 1, s. 48-56Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    While Aristotle has conventionally been perceived as a precursor for the taxonomy of modern biological systematics, such as that of Carolus Linnaeus, this essay investigates the relationship between Aristotelian metaphysics and natural history in order to demonstrate the problem of anomalies in any system of this kind. In particular, the problem involves the place that may be given to the unnatural (deviations form the norm of nature) in a system for nature – if there can be a taxonomy of anomalies (namely, a teratology), given the logic of Aristotelian philosophy. 

  • 6.
    Eriksson, Jonnie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Diffractions of the Digital: Godard and the Kinetics of the History-Image2015Inngår i: In the flow – People, Media, Materialities: ACSIS conference 15-17 June 2015, Norrköping / [ed] Johanna Dahlin & Tove Andersson, Norrköping: ACSIS, Linköpings universitet , 2015, s. 127-128Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    As exemplified by Eloge de l'amour (2001), Jean-Luc Godard's work after Histoire(s) du cinéma (1988–98) – which critiqued cinema's treatment of its contemporary cultural and oplitical history, – has made use of digital technology in order to explore the remaining potential of the medium after its purported demise and ethical failure. By drawing on concepts from Gilles Deleuze and Karen Barad, this paper aims to elucidate the techno-aesthetic conditions of Godard's implied method of imaging the dual flux of temporality: becoming history and becoming future. In this diffracting process, Godard's late films embody the present condition of visual culture as it splits between past and future from the point of a present crisis of its material conditions of representation. Neither virtual reality nor classical realism, a diffractive method of digital filmmaking explores the new materiality of motion pictures. 

  • 7.
    Eriksson, Jonnie
    Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet, Lund, Sweden.
    Maskinisk darwinism: Teknikens naturhistoria hos Samuel Butler och Gilles Deleuze2009Inngår i: Kultur~Natur: Konferens för kulturstudier i Sverige: Conference in Sweden 15–17 June 2009 / [ed] Andreas Nyblom, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2009, s. 299-310Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Till de utmärkande dragen i det sena 1900-talets idéhistoria hör en framväxt av teknologier som utmanar, omdefinierar eller överskrider gränsen mellan det naturliga och det artificiella, mellan det organiska och det tekniska. Detta kan ge upphov till dystopiska visioner om förlusten av mänskliga värden, till om med människans förlust som art i kampen mot sina uppfinningar, men också till utopiska bilder av människans överskridande av sina egna biologiska villkor. En inhuman fara står mot ett transhumant löfte. Problemet går emellertid djupare än så; det gäller själva idén om liv i denna tid av artificialitet och teknologi, det gäller mekanismerna för en utveckling som plötsligt omfattar maskinerna i lika hög grad som människorna, deras kultur och resten av naturen. Denna studie jämför två gestalter – Samuel Butler och Gilles Deleuze – åtskilda av ett århundrade, som på olika vis, på samma gång innovativa som representativa, teoretiserar villkoren för tänkandet av en teknikens naturhistoria och en maskinernas utvecklingslära.

  • 8.
    Eriksson, Jonnie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    Monstret & människan: Paré, Deleuze och teratologiska traditioner i fransk filosofi, från renässanshumanism till posthumanism2010Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This dissertation studies the problem of the inhuman in relation to human nature in philosophy from antiquity to the present, highlighting the interrelationship between science and philosophy in the development of concepts of monstrosity in France from mid-sixteenth century to late twentieth century thought. By means of constraint, it focuses on Ambroise Paré (1509/10–90) and Gilles Deleuze (1925–95) as representatives of early humanism and posthumanism, respectively. The study is divided into four chronologically ordered parts. In part I, four teratological traditions of philosophical import are discerned in antiquity: the naturalist, the humanist, the metaphysical, and the hermeneutical (each associated with a set of key names: in particular, Empedocles, Lucretius; Socrates, Protagoras; Plato, Aristotle; and Pliny, Augustine). Part II follows these traditions into the Renaissance where they intersect in the ‘books of wonder’, among which Paré’s Des monstres et prodiges (1573) is viewed to have had a lasting influence on the development of the science of teratology. Criticizing the positivistic conventions of interpretation of the book in question, notions of order, causality, diversity, and novelty are analyzed for the purpose of excavating from Paré’s work a natural philosophy which hinges on man’s capacity for knowledge; in such a humanist conception, monsters are not so much naturalized as nature becomes monstrous, while man is taken to reflect and encompass all the properties of natural things, thereby incorporating monstrosity in his singular variability. Part III provides an overview of the development of a scientific teratology from Cartesian mechanicism and rationalism, through theories of preformation, epigenesis, and transformation, to the materialist and vitalist debates of the early nineteenth century, when Étienne and Isidore Geoffroy Saint-Hilaire create the discipline of teratology, and its aftermath in developmental and evolutionary biology. The general theme is the place of anomalies in the normal scheme of nature (and culture), as man becomes progressively taken as the norm for thought, ultimately rendering the inhuman as such unthought. Finally, part IV looks to Deleuze as an attempt in the late 1900s to construct a posthumanist philosophy of nature where monstrosity is the problem which rather generates thought; it thus chronologically traces formulations of a concept of monstrosity in his body of work, from the 1940s to the 1990s. In Différence et répétition (1968), Deleuze is found to furnish three interconnected theses to define monstrosity, regarding problems of determination, synthesis, and differentiation, where the problematic as such (the nature of difference itself) is conceptualized as the ‘idea’ of monstrosity, not any particular physical shape. After analyzing the concept of the ‘body without organs’ as an issue of identity and materiality, tracing it back to its formulation in Logique du sens (1969), these theses of monstrosity are then applied to a study of Deleuze’s later philosophy, emphasizing Mille plateaux (1980), Logique de la sensation (1981), and Cinéma 1–2 (1983–85), as side-stepping the human norm in order to think its anomaly (the inhuman) as the condition for creativity. This is evidenced in his ideas of technology and the arts as experimental practices of becoming inhuman. The monster is thus regarded as a ‘conceptual persona’ in a Deleuzian philosophy of the virtual Figure—challenging all actual forms—of an inhuman time for the experience of difference in itself.

  • 9.
    Eriksson, Jonnie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    Ordet/odjuret: Teriantropomorfism hos Giorgio Agamben2010Inngår i: Djurens idéhistoria / [ed] Gustav Holmberg, Svante Nordin, Anna Tunlid, Nora: Bokförlaget Nya Doxa, 2010, s. 81-105Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den italienske filosofen Giorgio Agamben (f. 1942) reflekterar i sin L'aperto (2002) över människans försök att skilja sig från djuren, att skilja det mänskliga från det djuriska även inom människan. I denna studie placerar jag in denna bok dels i Agambens övergripande biopolitiska projekt, Homo sacer, dels in den filosofiska strömning som kallas posthumanism. Syftet är att analysera distinktionen mellan tre grekiska begrepp för former av liv – bios, zoê och thêrion – som problematiseras genom dessa texter, då de sammanförs i bilden av djur–människa-hybrider inom biblisk apokalyptik. Vilket ord kan benämna en sådan livsform och vilken är dess status i mänsklighetens historia?

  • 10.
    Eriksson, Jonnie
    Lund University, Lund, Sweden.
    Realist by Nature, by Nature Abstract: Personalist Aesthetics in Mounier and Henry2013Inngår i: 12th International Conference on Persons: Abstracts: Lund, Sweden, August 6–10, 2013, 2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In the “sketch for a personalist aesthetic” in Le Personnalisme (1949), Emmanuel Mounier cautioned that the tendency towards abstraction in modern art was a sign of nihilism; but he also saw in it a promise to reveal a reality which transcends our habitual view of the world. To Mounier, there is a paradox in the nature of art: it is both realist and abstract; it deals with the reality of beings while attempting to communicate transcendence. If abstract art can avoid esotericism, it can make the personal communal and speak to the common man. This paper argues that such a personalist aesthetic is realized in Michel Henry’s later phenomenology - in his monograph on Kandinsky, Voir l’invisible (1988), and his subsequent Christological meditations - which treats the possibilities to express the mystery of subjectivity in a communal personhood. Theologically, this is revealed in incarnation; aesthetically, in abstraction. For Henry, the inner life of emotions cannot be communicated by representation, but only by a radical expression of human reality in abstract art. Thereby human subjectivity is joined with the person of Christ, for the essence of art, revealed in abstraction, is the “resurrection of eternal life.”

  • 11.
    Eriksson, Jonnie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Tusen platåer & Anti-Oidipus2016Inngår i: Ord och bild, ISSN 0030-4492, E-ISSN 1402-2508, nr 3–4, s. 133-136Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Hansson, Jonas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK). Lunds universitet, Lund, Sverige.
    Begreppshistoria: Program och praktik2008Inngår i: Idéhistoria i tiden: Perspektiv på ämnets identitet under sjuttiofem år / [ed] Nils Andersson & Henrik Björck, Stockholm: Symposion Brutus Östlings bokförlag, 2008, s. 282-291Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Hansson, Jonas
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    Broberg, Gunnar
    Lunds universitet.
    Europa: geografi, historia och identitet2009Inngår i: Framtider, ISSN 0281-0492, nr 1, s. 19-23Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 14.
    Lerbom, Jens
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    The troublesome province: Reduction, tax lease and peasant unrest in Swedish Ingria during the late 1600s2016Inngår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 136, nr 4, s. 731-733Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Lindholm, Cizzi
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    Stanislavskij & Brecht - en teaterteoretisk jämförelse ur ett idéhistoriskt perspektiv2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det finns både skillnader och likheter mellan Stanislavskij och Brecht. En av de tydligaste är att de har olika ismer i grunden, Stanislavskij är naturalist och Brecht är realist. Dessa ismer gränsar till varandra i det att de båda vill ge en så realistisk bild av verkligheten som möjligt, men tar olika vägar i synen på verkligheten och hur denna ska avbildas på bästa sätt. Där Stanislavskij vill ha total inlevelse vill Brecht fjärma och hålla distans. Där Brecht bara låter skådespelaren ge utlopp för sina känslor i det inledande repetitionsarbetet låter Stanislavskij känslan vara med som en röd tråd genom hela processen från rollskapande till färdig föreställning. Jag har även kommit fram till att politiken, i synnerhet kommunismen och den socialistiska realismen, tilläts större utrymme hos Brecht än hos Stanislavskij. Vidare ansåg både Stanislavskij och Brecht att publiken hade en jämförelsevis stor roll i teaterns varande. Brecht menade att publikens möjlighet till kritisk eftertanke var det viktigaste för teatern i det stora hela, detta samtidigt som underhållningsfaktorn vägde tungt. Stanislavskij å sin sida strävade istället efter publikens beständiga upplevelse av den verklighet som skådespelarna åskådliggjorde på scenen, för honom var det viktigare att publiken trodde på vad de såg än att de blev roade.

  • 16.
    Morar, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    Om man är fri, är man då lycklig?: En studie av begreppen frihet och lycka i Thomas Hobbes politiska filosofi2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    With a background in the 17th century’s English political events, but also the ideological scene of that time, the purpose of this essay is to analyze two concepts, freedom and happiness, in Thomas Hobbes’s political writings. Hobbes is well known for his political works, mostly for Leviathan, where his thoughts about government and religion are exposed. But what does he say about freedom? And what about happiness? The study shows that Hobbes’s political thought is quite original from this aspect too. Freedom and happiness are defined both from an individual and a political perspective. His philosophical system is based on materialism and mechanism, and so is his view on the concepts of freedom and happiness. In the study of the concept of freedom attention is paid to another concept associated in a way with freedom: free will. Both Hobbes’ view on free will and the connection between the two of them are highlighted. The aim is to find a connection between freedom and happiness in Hobbes political philosophy. It is found, but it changes according to the perspective one starts to look at it. The title is a question: You are free, so are you happy? Looking into Hobbes’s political writings an attempt to answer this question is made. One conclusion can be: one can be both free and happy as part of a society.

  • 17.
    Nilsson, Olof
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    Trädgårdens mästare: En studie om Rudolf Abelins politiskt-sociala författarskap i sekelskiftets Sverige2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Undersökningen behandlar Rudolf Abelins författarskap från slutet av 1880-talet och fram till mitten av 1910-talet. Det finns en avsaknad av forskning, om Abelin, som tar hänsyn till samtidskontexten och samtliga av hans publicerade verk. Uppsatsen åsyftar att visa hur samtliga böcker skall uppfattas som en helhet. De böcker som studeras är främst mönsterböcker i trädgårdsskötsel, men där ventileras också ett större system av idéer och värderingar. Litteraturen placeras i kontexten av den kulturkris som uppkom­mer när moderniteten gör sitt intåg i Sverige.  Modernitetskritiska rörelser, som egna­hemsrörelsen och kolonirörelsen, jämförs med de idéer som presenteras i Abelins litte­ratur, för att på så vis försöka skapa en större förståelse för hur hans såg på sin samtid och framtid.

    Uppsatsen påvisar att det finns stora likheter mellan Abelin och de modernitetskri­tiska rörelserna, och att det är en utveckling som skett över tid. Det som gör Abelin till ett original, jämfört med andra hemideologer, är att han bakar in sin kritik i böcker som främst rör trädgårdskonsten. Vid studie av samtliga av hans böcker så bildas det en röd tråd, som uppvisar tankar om ett större, enhetligt, idealsamhälle där förhållandet mellan människan och naturen kännetecknas av vördnad. Det står i stark kontrast till den ex­ploatering av naturen som industrialismen – moderniteten – representerar.

    Resultaten i uppsatsen innebär en större förståelse för Abelins förhållande till samti­den, men också i hur han betraktar trädgårdarna ur ett annat perspektiv än rent estetiskt. Slutsatsen påvisar att det finns en rad områden där vidare forskningen kan gå vidare, för att kunna skapa en större bild av denna trädgårdens mästare.

  • 18.
    Rask, Emilie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    Att tjäna en maskin: En studie av kulturindustrin via Pirandellos roman Kameran går2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är övergripande att undersöka hur den tekniska mekaniseringen av samhället kommit att påverka synen på konstens och kulturens värde, vilket rört sig från det ursprungliga rituella värdet till dagens ekonomiska bytesvärde. Den undersöker även hur detta kom att påverka synen på människan som subjekt, då det inte enbart är det tekniska som innebär en mekanisering utan även samhällssystemet i sig. För att utröna på vilket sätt detta kunde komma till uttryck redan i början av 1900-talet, då mekaniseringen ännu var tämligen ny, utgår analysen från romanen Kameran går (1915) av Luigi Pirandello vari han låter filmvärlden representera hela den framväxande kulturindustrin. Genom att analysera Kameran går mot bakgrund av den därefter framväxande industrialiseringen och de politiska faktorer som rådde, samt mot teorierna kring kulturindustrin och mekaniseringen framställda av Walter Benjamin och Theodor W. Adorno, har en slående likhet gått att skönja som tyder på att dessa idéer om bland annat naturbehärskning, objektifiering, värdeförlust och kulturindustrin är tydliga redan i mekaniseringens början. De maskiner som skapas för att vara till hjälp tar istället över produktionen och både människan och konsten objektifieras. Eftersom Kameran går är skriven av en dramatiker som står mellan den allvarliga konstens scen, teatern, och den roande kulturindustrin i form av den framväxande filmindustrin ger analysen även en mer subjektiv upplevelse av denna utveckling och därmed en intressant vinkel på konstens betydelse i samhället.

  • 19.
    Samadragja, Refik
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    Torgny Segerstedt och Torsten Fogelqvist - En komprativ undersökning om deras religiösa och politiska åsikter2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om två opinionsbildare, Torgny Segerstedt och Torsten Fogelqvist och deras religiösa och politiska åsikter. Genom att göra en komprativ undersökning  försökte uppsatsen ge en så täckande bild som möjligt om vilken utstäckning Segerstedt och Fogelqvist tolkade facismen och nazismen som religiösa fenomen. Syftet med uppsatsen, förutom att försöka ge en täckande bild av deras tolkning av fascismen och nazismen som religilös fenomen, är att framlägga är hur deras religiösa bakgrund påverkade deras politiska uppfattning. Avgränsningen i uppsatsen har gjorts med hänsyn till tidsperiod och källmaterial. Tidsperioden är i stort från deras barndom till andra världskrigets slut. Och källmaterialet består av artikelsamlingar som har utgivits i bokform, sedan biografier och egna skrivna verk som används till uppsatsen. Metoden som används i uppsatsen är en komparativ undersökning mellan Segerstedt och Fogelqvist. Uppsatsen avser att analysera och få fram deras uppfattning särskilt när det gäller deras kristna perspektiv. Resultatet över undersökningsperioden var både Segerstedt och Fogelqvist med sina liknande bakgrunder och uppväxter påverkade av sina religiösa bakgrunder i sina texter och skrifter, fast på två olika sätt. Segerstedt skrev med och om bibliska uttryck samtidigt som han hämtade inspiration från sin religion, medan den andra opinionsbildaren Fogelqvist valde ett tema att skriva och det blev om religionen eller kulturer som han fick observera med tanke på sin religiösa bakgrund.

  • 20.
    Sennerby, Karin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    Förnuftets fostran och framsteg: Relationen mellan begreppen frihet och utbildning hos Condorcet.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The majority of the interest for Marie-Jean-Antoine-Nicolas de Caritat, Marquis de Condorcet (1743-1794), has been focused on his work in mathematics and political science, especially on his famous method on voting tally. With a background in the French enlightenment, on the brink of the revolution, this essay focuses on his political and philosophical ideas, specially his thoughts on the role of education in humanity’s struggle toward greater freedom. Is it possible to identify a connection between the concepts of education and freedom in his writings? This question is largely unanswered, even though it is fundamental for the understanding of the underlying reasoning of Condorcet. It is this gap that this essay intends to fill. By analyzing Condorcet’s essays, the Sketch and On Freedom, using Quentin Skinner’s contextual method, the essay aims to explore Condorcet’s reasoning on the two concepts, and tries to identify whether or not a connection between them exists. The study finds that there is a connection between education and freedom present in the writings of Condorcet, and it is clear that he has a very structured view of the two concepts, respectively. The distinction between instruction and education is especially central in his essays and the identified link between education and freedom.

  • 21.
    Stefansson, Sofie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    "Sam-vett" som naturens vett. En idéhistorisk undersökning av Sara Lidmans Jernbanesvit2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The object of investigation in this essay is the epic novel sequence Jernbanan written by Sara Lidman. More specifically the investigation takes on the idea of a “sam-vett” as it is formulated in Jernbanan. The “sam-vett” is an idea about the undivided unity of man, nature and animal, and with a kind of primitive trait. By asking the question what traces the history of ideas are to be found in the “sam-vett”, the hope is that it will bring some clarity to the notion and what its message might be. In addition to that a thesis is formulated, that the “sam-vett” can be read as a form of deep ecology. Deep ecology takes on the first rule of ecology, that everything is closely bound together, and extends it to a philosophy. By discussing the notion of the “sam-vett” in the light of two figures in the history of ideas, Jean-Jacques Rousseau and Martin Heidegger, the hope is to unravel its learning. In the end the “sam-vett” can be described as knowledge of nature that is based on a feeling more than the intellect – that begins where the language ends.

  • 22.
    Zimmergren, Josefin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    Röda korset - En idé blev verklighet: En världsomspännande förening grundas2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer.

  • 23.
    Östberg, Anna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    Människans inre ljus: Gudserfarenhet och väckelse i Jean-Jacques Rousseaus "Savojardprästens trosbekännelse"2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar gudserfarenhet och språkbruk hos Jean-Jacques Rousseau och dess likheter med pietismen. Både Rousseau och pietismen betonade människans känslor framför förnuftet, i en för övrigt förnuftsorienterad tid. De menade att människans känslor måste tillåtas komma till uttryck i trosfrågor och när de talar om hur människan erfar Gud och det gudomliga använder de liknande ord och begrepp. Studiens syfte är således att studera dessa likheter, med fokus på Rousseaus språkbruk och bildvärld.

1 - 23 of 23
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf