Denna studie utforskar elevers diskurser kring begreppen religiös fundamentalism och religiöst motiverad terror. Mer specifikt undersökt elevers diskurs utifrån frågeställningarna: (1.) Vilken diskurs har eleverna kring begreppen fundamentalism och terrorism? (2.) Om, och på vilka sätt berörs begreppen fundamentalism och terrorism i skolan? Och (3.). Om, och på vilket sätt skiljer sig utlärningen av begreppen fundamentalism och terrorism åt mellan de deltagande skolorna? Studiens metod bestod av en enkät distribuerad till elever i 2 högstadieskolor och en gymnasieskola. Totalt deltog 114 elever.
Enkäten bestod av såväl kvantitativa som kvalitativa frågor. Studien tog teoretisk utgångpunkt i diskursanalys samt postkolonial teoribildning med särskild tyngdpunkt på orientalism (Said 2003). Vidare antog och testade studien hypotesen om att eleverna, utifrån förekomsten av islamofobisk diskurs i västvärlden (DO, 2013; Romelin, 2018), i sin diskurs sammanblandar och sammankopplar begreppen religiös fundamentalism och religiöst motiverad terrorism. Den huvudsakliga analysen genomfördes genom granskning av elevsvar, givna i en enkät strukturerad specifikt efter studiens syfte. Teorin som ligger till grund för arbetet är grundad teori, där teman sorteras och läggs till grund för tolkningar mot teorin. I detta fall kommer en tematisk innehållsanalys ligga till grund för granskningen av de kvalitativa enkätsvar som framkommit.
Resultatet av studien visade att eleverna, i stor utsträckning, antingen sammankopplar begreppen med varandra alternativt har en vag uppfattning om begreppen fundamentalism. Dessa begrepp kopplas även till religionen Islam såväl som Mellanöstern. Islams bild i media och kända terroristers islamska ursprung kan tänkas ligga bakom sammankopplingen av islam till terrorism och fundamentalism. Dessa resultat kan sägas bekräfta den postkoloniala teoribildningen vilken beskriver occidenten och orienten i termer av Orientalism.
Med utgångspunkt i postkolonial teoribildning och diskursteori, diskuteras studiens resultat i förhållande till grund- respektive gymnasieskolans styrdokument, skillnader och likheter mellan skolorna samt sammanblandningen mellan begreppen. Slutligen presenteras studiens slutsatser samt praktiska implikationen till lärare hur de, med stöd utav skolans styrdokument kan undervisa om fundamentalism och terrorism för sina elever.