hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 11 of 11
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bjur, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sangüesa, Paloma
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Olausson, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ögonsjuksköterskors upplevelser av beslutsstöd vid telefonrådgivning2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Telefonrådgivning är en av arbetsuppgifterna för ögonsjuksköterskor, men studier om telefonrådgivning inom ögonsjukvård är begränsat. Syftet var att beskriva ögonsjuksköterskors upplevelser av användandet av beslutsstöd vid telefonrådgivning. Metoden var kvalitativ beskrivande. Sex ögonsjuksköterskor vid tre olika ögonkliniker intervjuades. Data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet gav huvudkategorierna kunskapskälla vid behov, stöd i yrkesrollen, brister i beslutsstödet och god vårdkvalitet ur ett patientperspektiv. Ögonsjuksköterskorna var positiva till användandet av beslutsstöd vid oerfarenhet av arbetsuppgiften samt vid sällan förekommande och komplexa situationer. Användandet av beslutsstöd upplevdes underlätta prioritering och samordning av vårdinsatser vilket upplevdes leda till god vårdkvalitet ur ett patientperspektiv och en känsla av trygghet. Beslutsstödet underlättade kommunikationen med andra vårdenheter och vårdsökande. Det upplevdes inte täcka alla situationer utan uttrycktes behövdes utvecklas och uppdateras kontinuerligt. Aktivt lyssnande och tänkande i kombination av erfarenhet och kunskap ansågs vara viktiga komponenter vid telefonrådgivning. Vidareutveckling och förbättring av de beslutsstöd som används idag är av betydelse.

  • 2.
    Dzonlic, Muris
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för Informationsvetenskap, Data– och Elektroteknik (IDE).
    Informationssökningsprocess på Internet i studiesituationer2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen presenterar hur högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen (killar respektive tjejer) hanterar informationssökning och källkritik på Internet i samband med studier. Syftet med studien är att se skillnader och likheter i tre sökaspekter (informationsbehov, sökstrategi och källkritik). Sedan vill jag se hur tre sökaspekter används av båda könen bland högskolestudenter och gymnasieelever. Undersökningen är en både kvantitativ och kvalitativ studie. Det kvantitativa inslaget bygger på enkätfrågor och öppna frågor medan det kvalitativa inkluderar intervjufrågor. Teoretisk referensram består av litteratur och vetenskapliga artiklar som ger teoretiskt stöd åt ett operationaliseringsschema och ger grund åt hela studien. Studien begränsas till högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen som går medieinriktade studier, oberoende av årskursnivå. Ett oväntat resultat som studien visade är, att både högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen tittar mest på sina träffar ”Till mitten pålistan”. I studien upptäcktes att högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen har kunskap om källkritik, men det stora problemet hos båda grupperna är ”Tidsbrist” och ”Har inte lust”, så att de undviker granska källor på Internet. Högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen är medvetna om konsekvenserna som kan uppstå om de inte kritisk granskar källor på Internet. Det sökmönster som högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen använder är att de först söker med bred sökning och sedan med smal sökning. Deras val av sökverktyg är ”Google” och de söker mest med sökord.

  • 3.
    Ellingsen, Sidsel
    et al.
    Haraldsplass Deaconess University College, Bergen, Norway & University of Bergen, Bergen, Norway.
    Roxberg, Åsa
    Haraldsplass Deaconess University College, Bergen, Norway & Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Kristoffersen, Kjell
    University of Agder, Kristiansand, Norway.
    Rosland, Jan-Henrik
    Haraldsplass Deaconess Hospital, Bergen, Norway & University of Bergen, Bergen, Norway.
    Alvsvåg, Herdis
    Haraldsplass Deaconess University College, Bergen, Norway.
    The pendulum time of life: the experience of time, when living with severe incurable disease—a phenomenological and philosophical study2015Inngår i: Medicine, Health care and Philosophy, ISSN 1386-7423, E-ISSN 1572-8633, Vol. 18, nr 2, s. 203-215Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to gain a deeper understanding of the experience of time when living with severe incurable disease. A phenomenological and philosophical approach of description and deciphering were used. In our modern health care system there is an on-going focus on utilizing and recording the use of time, but less focus on the patient’s experience of time, which highlights the need to explore the patients’ experiences, particularly when life is vulnerable and time is limited. The empirical data consisted of 26 open-ended interviews with 23 participants receiving palliative care at home, in hospital or in a nursing home in Norway. The theoretical frameworks used are mainly based upon K. Martinsens philosophy of care, K. E. Løgstrup phenomenological philosophy, in addition to C. Saunders’ hospice philosophy, L. Feigenberg’s thanatology and U. Qvarnström’s research exploring patient’s reactions to impending death. Experience of time is described as being a movement that moves the individual towards death in the field of opposites, and deciphered to be a universal, but a typical and unique experience emerging through three integrated levels: Sense of time; where time is described as a movement that is proceeding at varying speeds. Relate totime; where the awareness of limited life changes the understanding of time to be more existential. Being in time; where limited time seems to clarify the basic living conditions and phenomena of life. The existence of life when the prospect of death is present is characterized by emotional swings that move within polarizing dimensions which is reflected in the experience of time illustrated as the moves of the pendulum in a grandfather clock. The diversity of the experience of time is oscillating between going fast or slow, being busy or calm, being unpredictable but predictable, safe or unsafe and between being good or bad, depending on the embodied situation of the individual. © 2014, Springer Science+Business Media Dordrecht.

  • 4.
    Eriksson, Jonnie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Aristoteles anomalier2011Inngår i: Glänta, ISSN 1104-5205, nr 1, s. 48-56Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    While Aristotle has conventionally been perceived as a precursor for the taxonomy of modern biological systematics, such as that of Carolus Linnaeus, this essay investigates the relationship between Aristotelian metaphysics and natural history in order to demonstrate the problem of anomalies in any system of this kind. In particular, the problem involves the place that may be given to the unnatural (deviations form the norm of nature) in a system for nature – if there can be a taxonomy of anomalies (namely, a teratology), given the logic of Aristotelian philosophy. 

  • 5.
    Eriksson, Jonnie
    Lund University, Lund, Sweden.
    Realist by Nature, by Nature Abstract: Personalist Aesthetics in Mounier and Henry2013Inngår i: 12th International Conference on Persons: Abstracts: Lund, Sweden, August 6–10, 2013, 2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In the “sketch for a personalist aesthetic” in Le Personnalisme (1949), Emmanuel Mounier cautioned that the tendency towards abstraction in modern art was a sign of nihilism; but he also saw in it a promise to reveal a reality which transcends our habitual view of the world. To Mounier, there is a paradox in the nature of art: it is both realist and abstract; it deals with the reality of beings while attempting to communicate transcendence. If abstract art can avoid esotericism, it can make the personal communal and speak to the common man. This paper argues that such a personalist aesthetic is realized in Michel Henry’s later phenomenology - in his monograph on Kandinsky, Voir l’invisible (1988), and his subsequent Christological meditations - which treats the possibilities to express the mystery of subjectivity in a communal personhood. Theologically, this is revealed in incarnation; aesthetically, in abstraction. For Henry, the inner life of emotions cannot be communicated by representation, but only by a radical expression of human reality in abstract art. Thereby human subjectivity is joined with the person of Christ, for the essence of art, revealed in abstraction, is the “resurrection of eternal life.”

  • 6.
    Eriksson, Jonnie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Tusen platåer & Anti-Oidipus2016Inngår i: Ord och bild, ISSN 0030-4492, E-ISSN 1402-2508, nr 3–4, s. 133-136Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Holmberg, Kristina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Zimmerman Nilsson, Marie-Helene
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Ericsson, Claes
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Lindgren, Monica
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sverige.
    Snacking on Knowledge and Feel Good: Challenging discourses on arts in education2016Inngår i: European Journal of Philosophy in Arts Education, ISSN 2002-4665, Vol. 1, nr 1, s. 38-67Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to re-think the results of four larger studies conducted by the authors during the last decade, all with a discourse analytical approach. The studies are empirical and concern the Swedish field of arts in education and deal with a comprehensive material consisting of interviews, observations and field notes. In the results of these studies three prominent discourses emerges. A Curriculum discourse, where content knowledge is connected to traditions, norms and values of educational institutions, a Feel-good discourse that deals with content knowledge where social and personal aspects are essential, and a Snacking on knowledge discourse where content knowledge is portrayed as something students are able to pick and choose according to their own preference. Ideas of late modern society and arts in education are then used as a basis to carry out a critical discussion about the emerging discourses. Also different teacher and student positions are problematized.

  • 8.
    Jonasson, Kalle
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    'Sport qua science': Michel Serres's ball as an asset of knowledge2019Inngår i: Sport in Society: Cultures, Media, Politics, Commerce, ISSN 1743-0437, E-ISSN 1743-0445, Vol. 22, nr 9, s. 1512-1527Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article concerns the use of sport as an asset of knowledge in academia. The background to this is sport’s neglected role and isolation in academia, save for in sundry sports sciences. By mapping the academic use of philosopher Michel Serres’ sport metaphors, a new perspective of the relationship between sport and science is explored. A mixed-methods approach was chosen to review the literature using Serres’ concept of the ‘quasi-object’. The findings show that the concept appeals to a wide array of disciplines within the social sciences and the humanities. The article suggests that there exists a parallel sport science in academia that flies under the radar of regular sport disciplines, a sort of ‘sport AS humanities’. This proposed ‘sportive science’ focuses on other aspects of sport than its already existing sport study counterparts. Thus, sport qua science acknowledges its topic as an asset of knowledge, not as a mirror of society. © 2018 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.

  • 9.
    Jonasson, Kalle
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    ‘What [I] talk about when [I] am running’: Revetment Running, Ethnography and Econarratological Poetry2018Inngår i: The Ethnographic Edge - Contemporary Ethnography Across the Disciplines, E-ISSN 2537-7426, Vol. 2, nr 1, s. 9-20Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article, nonhuman poetry is explored. Departing from an autoethnographic project based on audio recordings made while running on revetments, and which  discussed how to give voice to nonhuman actors the possibilities of nonhuman poetry, this text aims at taking it one step further by extracting poetry from the material. Ethnographically, this is discussed in terms of affect, and an 'ethnography to be'. Theoretically, the study has a posthumanist approach, with a specific focus on the econarratology of philosopher Michel Serres. The method and theory are are discussed in tandem in relation to what philospher Peter Sloterdijk has coined 'amphibian anthropology'. By stacking the bracketed words in my transcriptions, four poems emerge in which background sounds, contextual descriptions, corrections and bodily sounds form the content. Each poem is accompanied by a map made from smartphone screenshots. The prose is found to be evocative of the surroundings of the recording, and also resonating with the ideas of human language as derivative of what Serres calls the Great narrative, the story of universe and nature themselves. The proximity to water and rocks discernible in the experiment is seen as a result stemming from practicing the hope-oriented 'ethnography to be'.

  • 10.
    Stoehrel, Veronica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för studier av politik, kommunikation och medier (CPKM).
    Komplex värld behöver komplex vetenskap2010Inngår i: Tvärsnitt, ISSN 0348-7997, nr 3, s. 44-47Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 11.
    Stoehrel, Veronica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för studier av politik, kommunikation och medier (CPKM).
    Komplexitetsteorins betydelse för vår uppfattning av verkligheten2010Inngår i: Res Cogitans - Journal of Philosophy, ISSN 1603-8509, Vol. 1, nr 7, s. 225-246Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Denna text har för avsikt att sammanställa komplexitetsteorins ontologiska och epistemologiska utgångspunkter samt att belysa dess tillämpningar inom natur- och samhällsvetenskap. Det som lyfts fram är teorins holistiska och icke-reduktionistiska utgångspunkt samt hur olika strata av verkligheten - t.ex. den ekonomiska, den naturvetenskapliga och den samhällsvetenskapliga - interagerar med varandra. I samband med detta diskuteras även hur begreppsmässiga låsningar förhindrar förståelsen av nya vetenskapliga upptäckter.

1 - 11 of 11
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf