hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 1 - 50 av 182
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adolfsson, Helen
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    Teaching, Testing and Assessment; an Interrelation of English as a Foreign Language - The Swedish National Test of English2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to investigate the interrelation between teaching, testing and assessment of English as a foreign language in the Swedish school system. The focus is on the Swedish National test of English, and teaching and assessment of English in Swedish schools. A comparison with the Cambridge testing system is part of the study which has given rise to questions regarding the validity and reliability of the Swedish National test of English.

    The study was carried out through qualitative questionnaires and interviews aimed at 5 English teachers working within the Swedish School system. The findings of the primary data suggest that the test is, with the exception of its marking procedures, regarded highly by the interviewees. The results of the interviews and questionnaires also suggest that the common factor between teaching, testing and assessment of EFL (English as a Foreign Language) in the Swedish school system appears to be the syllabus and, thus, indirectly, the Common European Framework of Reference (CEFR).

  • 2.
    Afram, Eliane
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Idioms in English as a Second Language: Contextualization of L2 idioms (written context versus still pictures) and its effect on students' retention2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The main aim of the present study is to investigate whether there is a difference in retentionbetween two groups of Swedish second language learners of English when they are faced withidioms in a written context or in the form of still pictures. The subjects of the investigation aretwo different groups at a high school in Sweden. Both Group 1 and 2 consist of 24 subjectseach. For this study, 15 idioms were randomly selected. To Group 1, the idioms werepresented in a written context and to Group 2 the idioms were presented in the form of stillpictures. The subjects were given a pre-test and two post-tests to measure their retention.Moreover, the subjects were given a questionnaire in order to learn more about theirperception of idioms. I believe that, on the immediate post-test, Group 1 (the “written contextgroup”) did better than Group 2 (the “still pictures group”). Nevertheless, on the delayed posttest(testing long-term retention), Group 2 remembered more idioms than Group 1. But, it isimportant to note that contextualization of L2 idioms using written context and/or using stillpictures resulted, in general, to be effective strategies for the retention of idioms.

  • 3.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Användarnamn: att namnge sig själv2019Ingår i: Sånt vi bara gör / [ed] Jenny Nilsson, Susanne Nylund Skog, Fredrik Skott, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2019, s. 148-150Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Assessing Names?: Effects of Name-Based Stereotypes on Teachers’ Evaluations of Pupils’ Texts2017Ingår i: Names, ISSN 0027-7738, E-ISSN 1756-2279, Vol. 65, nr 1, s. 3-14Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study investigates the effects of name-based ethnic and social stereotypes on teachers’ grading of pupils’ texts in contemporary Sweden. A total of 113 practicing Swedish high school teachers assessed an authentic pupil text with one of three male names inserted, each intended to evoke a certain ethnic or social stereotype. Participants also explained their grading and answered questions regarding key features of the text. Both quantitative and qualitative analyses were conducted. The study concludes that name-based stereotypes generally have little influence on teachers’ assessment in contemporary Sweden. Results indicate a systematic but small and not statistically relevant name effect. A negative effect can be seen with regard to an ethnically marked name. This effect is shown when teachers evaluate language proficiency, but not for other features of the text. Regarding socioeconomically marked names there is little systematic effect. The study also suggests, however, that there may be compensatory mechanisms limiting the name effect. © 2016 American Name Society.

  • 5.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Att skapa kön: Könsmönster och könsroller i nyskapade förnamn2015Ingår i: Innovationer i namn och namnmönster: Handlingar från NORNA:s 43:e symposium i Halmstad den 6–8 november 2013 / [ed] Emilia Aldrin, Linnea Gustafsson, Maria Löfdahl & Lena Wenner, Uppsala: Norna-förlaget , 2015, s. 36-52Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Swedish language conventionally separates female and male first names respectively. Previous research from Sweden, as well as other cultures, shows that first names for girls and boys are chosen in partly separate ways with a desire for separate characteristics and structures, in a way that often contributes to traditional gender stereotyping. When parents choose to create a completely new name for the child, they have an opportunity to use new structural and semantic patterns and thus may negotiate the traditional gender boundaries. This article investigates newly created first names in Sweden in order to explore to what extent and in what ways parents do this. The data consists of 226 newly created first names registered by SCB (Statistics Sweden) for children born in 2012. The overall conclusion is that the newly created names generally still express gender and recreate stereotypical gendered patterns contributing to symbolic dominance. When gender negotiation occurs, it is primarily in boys’ names.

  • 6.
    Aldrin, Emilia
    Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.
    Att välja namn: Namngivningsmönster i Göteborg 20072011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi och bruk.: Handlingar från NORNA:s 40:e symposium i Älvkarleö, Uppland, 29/9–1/10 2010. Redigerade av Staffan Nyström (huvudredaktör), Eva Brylla, Katharina Leibring, Lennart Ryman & Per Vikstrand. 192 s. Uppsala: NORNA-förlaget 2012. (NORNA-rapporter 88.) ISBN 978-91-72-76-087-5.2014Ingår i: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 102, s. 241-243Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Aldrin, Emilia
    Uppsala Universitet, Inst. for nordiska språk.
    Brylla, Eva: Andersson, Pettersson, Lundström och... Beachman. Om nordiska efternamn i sin europeiska omgivning (2009)2010Ingår i: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 98, s. 159-160Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Choosing a Name = Choosing Identity? : Towards a Theoretical Framework2014Ingår i: Names in daily life: Proceedings of the XXIV ICOS International Congress of Onomastic Sciences, Barcelona: Generalitat de Catalunya , 2014, s. 392-401Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This article presents a theoretical framework for applying an identity approach to personal naming. It also presents some results from a doctoral thesis project in which this framework has been applied in an analysis of parents’ choices of first names for their children. Questions discussed in this article include: To what extent do choices of first names function as acts of identity? Which aspects of first names are used as resources for identity creation? Which kinds of identities are created? To what extent are traditional sociolinguistic variables (such as age, education, etc.) able to account for the social variation of naming today? To what extent is the identity creation of naming negotiated from moment to moment? The discussion is based on results from two component studies: a written survey (with 621 participants) and group discussions (with 23 participants) conducted in Göteborg, Sweden 2007–2009.

  • 10.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Fjärrundervisning i modersmål: En forskningsöversikt2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Förnamnsvalet som resurs för förhandling av könsidentiteter och könsgränser2014Ingår i: Studia Anthroponymica Scandinavica, ISSN 0280-8633, Vol. 32, s. 169-191Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 12.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Försök att dekonstruera kön: Konnotationer till etablerade förnamn och förhållningssätt till androgyna förnamn bland studenter2018Ingår i: Studia Anthroponymica Scandinavica, ISSN 0280-8633, Vol. 35Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The primary aim of this article is to test the relevance of phonetic symbolism for people's conceptions of gender connotations in first names. Students were asked to grade their perceptions of seven female and male names. Primarily for female names certain phonetic properties correlated with higher perceived degree of femininity. However, the study also showed resistance towards gendering first names and attempts of "undoing gender".

  • 13.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Naming, Identity, and Social Positioning in Teenagers’ Everyday Mobile Phone Interaction2019Ingår i: Names, ISSN 0027-7738, E-ISSN 1756-2279, Vol. 67, nr 1, s. 30-39Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article analyzes how a small group of Swedish teenagers handle onomastic choices of self- and other-referencing as part of their everyday mobile phone interaction. It further discusses how the teenagers explained their views regarding online names during interviews. The data are analyzed qualitatively using theories of identity and socialpositioning. Results show considerable differences between onomastic strategies used for self- and other-referencing. Self-referencing names were often practical, coherent, and authentic to the offline self, while other-referencing names were more flexible, creative, and socially positioned. However, the teenagers also displayed varying individual onomastic strategies and different folk-onomastic views on the function of usernames. © 2018 American Name Society

  • 14. Aldrin, Emilia
    Namnval2013Ingår i: Namn och namnforskning: Ett levande läromedel om ortnamn, personnamn och andra namn / [ed] Staffan Nyström (huvudredaktör), Eva Brylla, Märit Frändén, Mats Wahlberg och Per Vikstrand, Uppsala, 2013, 1, s. 110-113Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 15.
    Aldrin, Emilia
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk, Seminariet för nordisk namnforskning Uppsala, Sverige.
    Namnval som social handling: Val av förnamn och samtal om förnamn bland föräldrar i Göteborg 2007–20092011Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this doctoral thesis is to examine how parents in Sweden at the beginning of the twenty-first century use the process of naming as a resource to contribute to the creation of various identities for both themselves and their child. It is based on a two-component study — a postal survey and qualitative group interviews, both conducted in the city of Göteborg, Sweden — and includes parents with children born during 2007 and 2008. By combining different sources (names, surveys and interviews) and different methods (quantitative and qualitative), this study attempts to elucidate how first names and choices of first names can be given various social meanings. In contrast to previous socio-onomastic studies, this study considers not only whether naming contains any social variation, but also how and why such variation arises. The theoretical framework is a combination of onomastic, sociolinguistic, identity-theoretical and interactional theories. The results demonstrate that parents’ choice of first names for their children is an important social act. Through name choices and discussions of these choices, parents create what is known as social positioning, which in turn contributes to the creation of certain identities both for themselves and their child. A number of resources are identified which are used by parents to create different social positionings. This study also demonstrates how both macro-societal structures and interactional aspects influence this social positioning. Finally, this study argues that the observed social variation is best explained by the parents’ desire to identify with and contribute to the creation of different models for society, in which varying social values and attributes are important.

  • 16.
    Aldrin, Emilia
    Uppsala universitet, Inst. för nordiska språk.
    Om förnamn som identitetsbärare2010Ingår i: Namn: en spegel av samhället förr och nu / [ed] Staffan Nyström, Stockholm: Norstedts Förlag, 2010, s. 136-153Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 17.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    [Review of:] Guy Puzey and Laura Kostanski (eds), Names and Naming: People, places, perceptions and power, Multilingual Matters 163 (Bristol: Multilingual Matters, 2016). ISBN 978 1 783094 91 22016Ingår i: Journal of the English Place-Name Society, ISSN 1351-3095, Vol. 48, s. 122-124Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Aldrin, Emilia
    Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.
    Rosa & Volker Kohlheim: Duden. Die wunderbare Welt der Namen.2010Ingår i: Studia Anthroponymica Scandinavica, ISSN 0280-8633, Vol. 28, s. 157-158Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Textbedömning i svenskämnet: attityder, erfarenheter och variation2015Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 14, s. 62-83Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln undersöker praktiserande svensklärares attityder och erfarenheter kring textbedömning, samt betydelsen av sociokulturella faktorer för bedömarvariation. Materialet består av en webbenkät som besvarats av 135 svensklärare i Västsverige verksamma i årskurs 7–9. Frågorna behandlade textbedömning generellt, det nya betygssystemet, samt bedömning och beskrivning av en autentisk elevtext. Resultaten visar flera goda exempel och erfarenheter, men också behov av ökad information från Skolverket på flera punkter. Vidare framkommer en påfallande bedömarvariation, som föreslås hänga samman med en stor variation i synen på textkvalitet bland deltagarna. Bedömarvariationens samspel med den sociala kontexten (läraren, dennes erfarenhet samt skolmiljön) är begränsad men visar ett intressant mönster som efterfrågar fortsatt forskning.

  • 20.
    Aldrin, Emilia
    Uppsala universitet, Inst. för nordiska språk.
    The choice of first names as a social resource and act of identity among multilingual families incontemporary Sweden2009Ingår i: Names in multi-lingual, multi-cultural andmulti-ethnic contact: Proceedings of The 23rd International Congress of Onomastic Sciences, August 17–22, 2008, York University, Toronto, Canada, Toronto: York University , 2009, s. 86-92Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 21.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    The social process of child naming in Sweden2017Ingår i: Beiträge zur Namenforschung, ISSN 0005-8114, Vol. 52, nr 3, s. 301-321Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents results from a doctoral thesis in socio-onomastics (ALDRIN 2011 Namnval som social handling [Naming as a social act]). It is based on a postal survey from the year 2007 with 621 participants who were newly-become parents and were living in the area of Gothenburg, Sweden. The survey included approx. 40 questions on parents’ choice of name and the process of naming. The focus of this paper will be to what extent naming motives and the naming procedure as such (sources of inspiration, time of choice etc.) varies in relation to traditional sociolinguistic variables such as parents’ age, level of education, and the gender of the child. The presented analyses are primarily quantitative, consisting of univariate tests and tests of statistical signification. Based on these results, the paper discusses to what extent the act of naming a child can be seen as having a function as a social marker in contemporary Sweden and which of the investigated social variables are of greatest importance in this context.

  • 22.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Ungdomars språkliga tilltal: En litteraturstudie2017Ingår i: Studia Anthroponymica Scandinavica, ISSN 0280-8633, Vol. 34, s. 101-122Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article presents a systematic review of published research on adolescents’ use of proper names and other forms of address in their interaction with one another. The aim is to identify both central issues and gaps within the field, as the basis for a future research project. In all, 45 Scandinavian and English-language publications, dated between 1970 and 2015, are identified and analysed. The review reveals a number of recurring themes: playfulness, power and resistance, and identity. Several gaps in existing research are also identified, the most important of which are: combinations of data, theories and methodologies from both onomastics and interactional research; forms of address in digital communication, especially with regard to power issues; and finally young people’s perceptions of different ways of being addressed and how these influence their identity, power relations and well-being. 

  • 23. Aldrin, Emilia
    Ute Utech: Rufname und soziale Herkunft. Studien zur schichtenspezifischen Vornamenvergabe in Deutschland. Mit einer CD-rom. 303 s. Hildesheim: Georg Olms Verlag 2011. (Germanistische Linguistik. Monographien 25.) ISBN 978-3-487-14575-4.2014Ingår i: Studia Anthroponymica Scandinavica, ISSN 0280-8633, Vol. 31, s. 230-231Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Vad säger mitt namn om mig?: En folkonomastisk studie av vuxnas syn på relationen mellan namn och identitet2017Ingår i: Norna-rapporter, ISSN 0346-6728, nr 96, s. 21-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to study how Swedish adults conceptualize the relationship between their name and identity and how their views relate to scientific theories. It also discusses to what extent the relation between name and identity changes throughout life and which social factors may influence this. The data consists of 173 written survey answers, including both highly structured answers and freely written comments. Perspectives from folk onomastics, sociocultural identity theory and psychological theories life span identity are combined in the analysis. Results indicate that most people do not experience that their name reveals anything about their identity, however a third of the participants do see such a relation. This is often conceptualized as a process and includes both personal and social identity traits. A third of the participants further perceive that this relationship has changes throughout life and basing on these results the article suggests a tentative model of the life development of name identity through certain phases.

  • 25.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Välja namn – välja kön2013Ingår i: Språkbruk, ISSN 0358-9293, Vol. 3, s. 11-14Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 26. Aldrin, Emilia
    Välja namn – välja kön? Hur förnamnsval bidrar till konstruktion av könsroller2016Ingår i: Ortnamnssällskapets i Uppsala Årsskrift, ISSN 0473-4351, s. 5-17Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper analyses choices of first names in Sweden from a gender perspective and is a synthesis of two previous publications (Aldrin 2015a, b). Two sources of data are used: (1) a questionnaire survey of first names given to newborn children in Gothenburg in 2007, to which 621 responses were received, and (2) a list of 226 invented first names given to children all over Sweden in 2012. A combination of quantitative and qualitative methods is used to explore to what extent contemporary Swedish naming is helping to maintain or renegotiate traditional gender roles and gender boundaries. The study shows that the first names chosen, both established and invented ones, often have structures, phonemes and connotations that create a picture of girls’ names as pleasant, soft, and linked more to the domestic context. Boys’ names, on the other hand, convey a picture of roughness and of connection to family and a global context, i.e. offer wider scope for action, creating a situation of symbolic dominance. However, there are also many instances of resistance and of active, conscious attempts to renegotiate gender patterns through choices of first names. This is achieved both by choosing established Swedish first names that have certain attributes, and by choosing invented first names. In most cases, the gender negotiation involves adding new elements to, or expanding existing elements of, traditional gender identities, rather than trying to create completely new gender identities. Girls’ names are mostly modified with regard to the structure of the beginning of the name, i.e. the vocalic ending that is gendered as a strong feminine marker in the Swedish name system is kept intact. Furthermore, invented girls’ names have even more traditionally gendered structures than the established girls’ names in contemporary use. Boys’ names, on the other hand, are modified through new strategies both for name beginnings and endings and regarding the length of names. Invented boys’ names, moreover, create new gender patterns to a greater extent than invented names for girls. 

  • 27.
    Aldrin, Emilia
    Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.
    Wilfried Seibicke: Die Personennamen im Deutschen. Eine Einführung. 2.überarbeitete Auflage.2009Ingår i: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 97, s. 217-218Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Aldrin, Emilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Davidsson, Helén
    Gustafsson, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Langeblad, Michelle
    Pagoldh, Maria
    Trulsson, Julia
    Vikström, Lisa
    Socioonomastiska perspektiv på personnamn, djurnamn och företagsnamn: fem smärre studier2017Ingår i: Ortnamnssällskapet i Uppsala årsskrift, ISSN 0473-4351, s. 5-13Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This article presents five undergraduate dissertations in socio-onomastics written by students from Halmstad University in 2016 and presented during a visit to the Department of Scandinavian Languages, Scandinavian Onomastics, at Uppsala University in 2017. Two of the dissertations deal with personal names (a social constructionist approach to personal names in children’s literature, and perceptions of name and identity among senior citizens). Two others focus on animal names in contemporary times (a gender analysis of names of horses, and a comparative analysis of names within different dog breeds). The last undergraduate dissertation concerns the process of naming companies. 

  • 29. Aldrin, Emilia
    et al.
    Frändén, Märit
    Personnamn och identitet2013Ingår i: Namn och namnforskning: Ett levande läromedel om ortnamn, personnamn och andra namn / [ed] Staffan Nyström (huvudredaktör), Eva Brylla, Märit Frändén, Mats Wahlberg och Per Vikstrand, Uppsala, 2013, 1, s. 148-152Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 30.
    Aldrin, Emilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Gustafsson, LinneaHögskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.Löfdahl, MariaInstitutet för språk- och folkminnen, Göteborg, Sverige.Wenner, LenaInstitutet för språk- och folkminnen, Göteborg, Sverige.
    Innovationer i namn och namnmönster: Handlingar från NORNA:s 43:e symposium i Halmstad den 6–8 november 20132015Proceedings (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Innovations in names and name patterns was the theme of a Nordic Symposium held in Halmstad in November 2013. The symposium was arranged by Halmstad University in collaboration with NORNA. The proceedings present 20 symposium papers. They offers insights into names in multicultural environments, changes in the gender marking of first names, introduction of new names in the Swedish name day calendar, the role of names in literature, as well as emergence of new name patterns in place names, personal names, names of animals, planes, ships etc. The proceedings cover a large time span from iron age to contemporary time and deal with names from different Nordic countries as well as Germany. Several articles also present new theories and methods within the field of onomastics.

  • 31.
    Aldrin, Emilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Löfdahl, Maria
    Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, Göteborg, Sverige.
    Sverige2014Ingår i: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 102, s. 203-206Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
  • 32. Aldrin, Emilia
    et al.
    Löfdahl, Maria
    Mattfolk, Leila
    Pihl, Elin
    Ryman, Lennart
    Strandberg, Mathias
    Svensson, Ola
    Nordisk namnforskning 2017: 2.6 Sverige2018Ingår i: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 106, s. 150-158Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Aldrin, Emilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Löfdahl, Maria
    Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, Göteborg, Sverige.
    Svensson, Ola
    Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, Lund, Sverige.
    Nordisk namnforskning 2012: Litteraturkrönika Sverige2013Ingår i: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 101, s. 189-201Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Aldrin, Emilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Mattfolk, Leila
    Insitutet för språk och folkminnen, Uppsala, Sverige.
    Neumüller, Kristina
    Institutet för språk och folkminnen, Uppsala, Sverige.
    Nyström, Staffan
    Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.
    Vikstrand, Per
    Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.
    Nordisk namnforskning 2016: Sverige2017Ingår i: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 105, s. 148-156Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Andersson, Elin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    "Man ska inte ropa hej förrän man trillat ner i ån": en studie om hur ett ordspråk kan varieras2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här studien har ordspråket Man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken undersökts, med syfte att ta reda på hur ordspråket varieras och när eventuella variationer började komma in i språket. Metoden i studien har bestått av sökningar i språkkorpusar, med material från bland annat sociala medier, tidningstexter och finlandssvenska texter. Resultatet av studien visade att variationer av ordspråket är vanliga. Den vanligaste variationen av ordspråket är av typen Man ska inte ropa hej än/ännu/för tidigt. Det första belägget för en varierad form av ordspråket publicerades på 1890-talet.

  • 36.
    Andersson, Lina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    Runornas och Rökstenens historia: En litteraturgenomgång2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen ger en överblick över runornas bakgrund och forskning kring runorna och dels att ge en beskrivning av rökstenen och dess historia samt olika forskares tolkningar av stenen. Uppsatsen avslutas med en analys och diskussion av rökstenens olika tolkares förklaring av stenens skrift

  • 37.
    Andersson, Matilda
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    To Knock the Eye Out of a Friend: Assessment of an Orthographic Reform Upon the English Language2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This essay is a theoretical qualitative study, which examines the possibility for a spelling reform into English. The history of orthographical changes into British English, as well as Brown’s categorisation of spelling reforms, is reviewed. Four spelling reform proposals are analysed and compared.  Additionally, the social discourses of Eira, which are relevant to a spelling reform, are analysed and discussed with regard to English.

    There is only speculation as to why no modern day spelling reform has been implemented in British English, but it is connected to its historical events, the social discourses and the implementation process. Spelling reform into English is theoretically feasible, but it depends on the implementation strategies and support from those who wish to perform such a change.

  • 38.
    Andersson, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    Skyddande pojkar och omtänksamma flickor?: En språklig studie av personbeskrivande ord i barnböcker ur ett genusperspektiv.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med det här arbetet var att undersöka hur huvudkaraktärerna i tio barnböcker rent språkligt gestaltas ur ett genusperspektiv i en jämförelse med de traditionella stereotyperna för vad som anses manligt respektive kvinnligt. I studien undersöktes även likheter och skillnader mellan positivt och negativt laddade ord ur ett genusperspektiv. Metoderna för undersökningen gick ut på att först dela in de personbeskrivande orden i barnböckerna i tre olika semantiska kategorier: känslor, psykiska egenskaper och fysiska egenskaper. Sedan gavs orden en positiv eller negativ laddning.Baserat på de vanligast förekommande orden finns ingen skillnad mellan beskrivningar av manliga och kvinnliga huvudpersoner. Baserat på alla förekommande personbeskrivande ord finns dock en skillnad mellan ord som beskriver manliga och kvinnliga huvudpersoner. Resultatet följer de traditionella genusstereotyperna vi har om manligt och kvinnligt: nämligen att pojkar beskrivs som skyddande och flickorna som omtänksamma och omsorgsfulla. Denna skillnad tyder dock på en mer jämställd situation, jämfört med studier av barnböcker från 1960-talet. Två tredjedelar av de personbeskrivande orden är negativt laddade. Jag kunde inte se någon skillnad mellan positiva och negativa laddningar på orden i en jämförelse mellan manliga och kvinnliga personbeskrivningar. De stereotypa beskrivningarna av manliga och kvinnliga personer överensstämmer även med vissa av huvudkaraktärerna i de enskilda böckerna.

  • 39.
    Arvidsson, Josefine
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    Making Gender Visible: Breaking down the narration in Stephanie Meyer's Breaking Dawn2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This essay analyzes the difference between feminine and masculine narration in Stephanie Meyer's final novel in The Twilight Saga: Breaking Dawn. The methods used are Narratology, Reader-Response Criticism and Gender Theory. Breaking Dawn is divided into three different books and one of the main characters, Bella, is the narrator in the first and the last book, and the other main character, Jacob, is the narrator in the second book. Bella's and Jacob's narration styles are manifested in the title names and inside the text, and the analysis shows why Bella is a stereotypically female narrator and why Jacob is a stereotypically masculine narrator.

  • 40.
    Back, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Att skriva klart är inte förhandlingsbart: En klarspråksanalys på myndighetsblanketter2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen ämnar belysa de klarspråksproblem mellan myndighet och medborgare, i blanketter som kommunikationsmedel, som uppstår på grund av bristfälligt klarspråksarbete. Huvudfokus är klarspråk, men ett delfokus hamnar även på den typografiska delen av blanketterna som påverkar läsbarheten. Som metod används tre delundersökningar för att få tre olika vinklingar på klarspråk. Det visar sig att det finns stora skillnader avseende klarspråk för de olika myndigheterna, vilka man kan dra slutsatsen att det beror på myndigheternas auktoritära position och vem eller vilka blanketten har som målgrupp. Det visar sig även att det är tydliga skillnader mellan de myndigheter som har ett pågående klarspråksarbete och de som inte har det. 

  • 41.
    Batluk, Liilia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    Modality and Method: A Comparison of Russian and English Epistemic Modal Verbs through SFL and its Implications for Second Language Learners.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

     This study is intended to shed light on similarities and differences in terms of functional structure of the clause when modality is expressed by use of modal operators in Russian and English, in order to arrive at findings which inform, and are applicable to, the process of English language acquisition by the Russian learner. The need for the investigation was prompted by the author’s work experience in the field of English teaching, and the lack of explicit guidance in available textbooks currently used in Russian schools and institutions with regard to the particular issue highlighted. While learning the subject of Systemic Functional Linguistics, I drew parallels between the functional structures in the two languages, the purpose of which is to provide a roadmap which facilitates the learning and teaching of English modality to the Russian learner.

    The approach of Systemic Functional Linguistics (SFL), focusing on the metafunctions as the correspondence in the sociolinguistic message of the clause, is used as a basis for comparing the functional structures in both languages. The investigation of functional grammar features is carried out in order to spotlight  both the similarities and the differences inherent in expressing a degree of probability of an event or statement indicated, not only by the choice of an appropriate modal verb, but also its placement within the clause. The role of the social context in which the text is set is noted as significant for delivering the precise meaning of the message. Hence, the proposition will be pursued through further investigation in the field of modality, and viewed from perspectives of sociolinguistics.

  • 42.
    Batluk, Liilia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    Rhythm and Rhetoric: A Linguistic Analysis of Barack Obama's Inaugural Address2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this essay I shall analyze Barack Obama’s Inaugural Address, January, 2009 from the perspective of various linguistic techniques. More specifically, I shall propose and focus on the idea that the composition of the speech has an aim to create a unity of the speaker and the audience in order to deliver the message. Moreover, the speaker maintains the atmosphere of unity throughout the speech, so that the speech produces an effect when the audience becomes a co-author of it. My thesis will also discuss some aspects of persuasive strategies employed in the speech from those dating back as long as Ancient Greece to temporal discourses. The aim is to analyze how the use of a number of linguistic approaches creates a speech which senses an agreement and co-operation between the orator and the audience.

  • 43.
    Bengtsson, Alexander
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Lindahl, Martin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Djupare insikter i svenska: En multimodal läromedelsanalys2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser läromedlet "Insikter i svenska" använder sig av. Läromedlet är riktat mot ungdomar i första året på gymnasiet som läser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgångspunkter för multimodal bildanalys och påvisar även att lärmedlet innehåll ett antal av dessa resurser. 

  • 44.
    Björkén, Cecilia
    Department of English, Lund University, Lund, Sweden.
    Into the Isle of Self: Nietzschean Patterns and Contrasts in D. H. Lawrence's The Trespasser1996Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis is based on a close reading of Lawrence's novel The Trespasser from a Nietzschean point of view. By adopting this perspective it aims at giving the novel the sense of unity it has so far been alleged to lack. The analysis is preceded by a detailed discussion of the concept of literary influence. Since the purpose of this study is to illuminate what is unique in Lawrence's novel rather than to claim any derivative use of Nietzsche's thought, the focus is on Lawrence's transformative and dynamic way of adopting Nietzschean themes in his novel. The Trespasser is read in its Edwardian context, with particular attention to the response that Nietzsche's philosophy met with 1900-1910. A separate section is devoted to the presentation of him in the Socialist weekly The New Age in 1908-09. The analysis of The Trespasser is conducted along two partly related lines of thought: the Apollonian-Dionysian dichotomy as it is presented by Nietzsche in The Birth of Tragedy, and the process towards a Dionysian awareness that is put forward in Thus Spoke Zarathustra. As is pointed out in chapter three, the Apollonian-Dionysian contrast is reflected chiefly in the characterization, setting, symbolism, and to some degree also in the action of the novel. In chapter four the actual progression of the plot is dealt with in terms of a Zarathustran journey and the light symbolism associated with it. Moreover, some of Lawrence's early poems are discussed in connection with Nietzschean parallels found in The Trespasser, with a view to emphasizing the pervasive influence of Nietzsche's ideas on the young Lawrence.

  • 45.
    Brander, Alice
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    "Developing Language Learners with Dörnyei: a Study of Learning Environments and Motivation at a Swedish Upper-Secondary School"2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This is a small, mixed-methods study focusing principally on the learning experience element of Dörnyei’s L2 motivational self system and its effect on students’ ideal and ought-to selves. The specific purpose of this investigation was to explore the L2 classroom environment and explore any potential relationship to the ideal and ought-to selves of the students. The secondary element of this study was to discover whether this potential relationship could impact teacher-training and how.

    The study was conducted in two English (L2) classes at a Swedish upper-secondary school. A quantitative questionnaire was compiled using features from previous studies in this field and questions designed for this particular study. Each student filled out a questionnaire individually. The results of these were then analysed to establish a picture of the students’ general level of motivation, their possible selves, their classroom environment, and how they felt the former was affected by the latter. Qualitative contributions to the investigations were made through interviews with individual students and observation of lessons.

    The results indicated that, for the majority, four components of the classroom environment impacted significantly on the ideal and ought-to selves of the students, namely, the teacher, the group cohesiveness and orientedness and finally, the facilities. However, one factor did not demonstrate such a noteworthy influence: course material. The implications of these findings are that course material may not be as critical as originally thought in influencing student motivation. Moreover, teacher-training could, in future, include training on ideal and ought-to selves in order to maximize the positive effect of the classroom environment, as a whole, on individuals. This could be achieved by, for example, adapting the classroom facilities to suit different student needs, forming groups based on common interests and allowing for extra-curricular activities to enhance group-cohesiveness.

  • 46.
    Broman, Julia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    "Uppkomsten av avfall ska förebyggas": En läsbarhetsstudie av passiva verb och nominaliseringar i texter från kommuners hemsidor2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker läsbarheten i texter från tolv olika kommunhemsidor. Genom att räkna förekomsten av passiva verb och nominaliseringar vill jag jämföra och visa på skillnader mellan kommunerna utifrån geografisk placering, invånarantal och texttyp. Även nominalkvoten studeras för att få en bredare översikt över texternas läsbarhet. Resultatet visar att den texttyp som har flest antal passiva verb är texten om politik medan texten om återvinning är den texttyp som har flest nominaliseringar. Nominalkvoten är hög och ligger i genomsnitt på runt 2,5 i det allra flesta kommuner vilket visar att texterna är mycket informationstäta. Mellersta Sverige är den region med högst andel passiva verb och nominaliseringar och dessa texter kan därför tolkas som svårare och mer abstrakta. Den region med minst andel passiva verb och nominaliseringar är västra Sverige. Studien visar också att de mindre kommunerna har ett högre antal passiva verb och nominaliseringar än vad de större kommunerna har. Att det finns stora skillnader mellan olika regioner och kommuner med olika invånarantal beror troligtvis på att klarspråksarbetet inte prioriteras lika högt på alla platser runtom i Sverige. Ett klarspråksprojekt kostar pengar och det kan vara en av anledningarna till att vissa kommuner väljer att inte arbeta med klarspråk så mycket som de kanske skulle behöva. En annan anledning kan vara att attityderna till klarspråk ibland är negativa och gör att språkfrågorna får låg status.

  • 47.
    Börjesson, Mattias
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    Swedes’ Understanding of Printed Ads in English: A Study of How Well Swedish Adults Understand the Message of Printed Ads in English2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Advertising in English is becoming more and more common in Sweden, as well as in other non-Anglophone countries, and not all previous studies agree on how well these ads are understood by the local population. Therefore, the aim of the present study is to achieve a broader understanding as to how well the message of printed ads in English are understood by the Swedish adult population. Moreover, this study aims to establish whether there are any common tendencies or patterns in the levels of understanding between the five ads chosen for this study, and how these relate to the personal and demographic characteristics present within my sample.

    The findings of this study indicate that 60% of the printed ads in English are properly understood by most people. Moreover, this study found that the reason for not understanding an ad in English most often is that the ad is drawing on a myth that could not be recognized as something natural by the reader.

    However, as only 12 subjects were included in this study, no generalizations could be made for the whole Swedish population, and a more extensive research study is thus encouraged.

  • 48.
    Cantmo, Kristoffer
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    Comparison of two Learner’s Dictionaries regarding Delexical verbs2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this essay is to find out which dictionary is the best for learners and how it can be improved even further, regarding delexical verbs.

  • 49.
    Carlsson, Nils
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    English and Culture: Learning About Us and Them: A Study About Teachers' Conceptions and Teaching of Culture in the English Classroom2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this essay, four teachers of English as a foreign language were interviewed about their conceptions of culture and language. The purpose was to investigate what they consider important to teach their students about culture and how they attempt to achieve this in practice. Furthermore, it was discussed whether the teaching of culture can be improved. The study was conducted through semi-structured interviews, using theory about culture taught from either a product perspective, as observable behaviors, facts and information, or from a process perspective, as values, attitudes and empathy with otherness. The results showed that the teachers generally aimed to teach culture from a process perspective, promoting empathy, deconstructing stereotypes and teaching about the students’ own culture as well as cultural features in other parts of the world. They also listed some methods of achieving this aim. However, many of the teaching methods were more centered around facts and information, particularly about national cultures. This suggested an approach more focused on culture as a product, which may be detrimental to the voiced goals of teaching culture as a process. 

  • 50.
    Chau, Mia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    A Murderer's "Fancy Prose Style" - The Unreliable Narration in Vladimir Nabokov‟s Lolita 2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The narrator in Lolita can easily be perceived as trustworthy and sympathetic after a first reading of the novel. However, after a second reading of Lolita, numerous signs of unreliability are arguably detected, and are therefore well-worth examining further in order to enlighten the narrator‟s true function. The aim of this essay is to explore the unreliability of the narrator and protagonist Humbert Humbert in Lolita.

1234 1 - 50 av 182
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf