hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 1 - 50 av 236
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abomadyara, Ossama
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Ammar Alfattal, Mohammad
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    En kvalitativ studie om lärares uppfattning om elevers engelska uttal i grund- och gymnasieskola2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka hur engelsklärare beskriver svårigheter som sina elevermöter i sitt engelska uttal samt hur engelsklärare reflekterar kring att förbättra elevernas uttalpå engelska. I det här arbetet använder vi en kvalitativ studie som handlar om elevernas uttalpå engelska. Studien baseras på den kvalitativa enkäten som vi har delat med fjorton behörigalärare i ämnet engelska i tre olika skolor för att ta reda på deras åsikter om elevernas uttalsamt undervisning i muntliga språkkunskaper och uttalsmöjligheter. Vi identifierade treteman: 1-Engelskt ljudsystem 2-uttal med brister, 3-uttalsträning och hörövningar. Resultatetvisar att lärarna är medvetna om vilka svårigheter som svenska eleverna möter i uttalet påengelska och vilka strategier som de kan använda för att förbättra uttalet hos eleverna iklassen. Utöver det visar de också att eleverna gör misstag när de uttalar vissa ljud.Vår slutsats som den här studien visar, är att det finns andra faktorer som gör att elevernabegår misstag. En faktor är att det finns några fonem på engelska som inte finns på elevernasmodersmål, det vill säga svenska, en annan faktor är att eleverna har brist på kunskapen omuttalsregler. Enligt forskning visar det sig att elevernas uttal blir mycket bättre så längeeleverna känner till dessa skillnader och faktorer som påverkar deras uttal. Lärarna har ocksåbeskrivit att elevernas uttal är viktigt för att eleverna ska kunna göra sig förstådda mensamtidigt i vissa klasser i gymnasiet och högstadiet är fokuset mer på litteratur än på uttal.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Adolfsson, Helen
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    Teaching, Testing and Assessment; an Interrelation of English as a Foreign Language - The Swedish National Test of English2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to investigate the interrelation between teaching, testing and assessment of English as a foreign language in the Swedish school system. The focus is on the Swedish National test of English, and teaching and assessment of English in Swedish schools. A comparison with the Cambridge testing system is part of the study which has given rise to questions regarding the validity and reliability of the Swedish National test of English.

    The study was carried out through qualitative questionnaires and interviews aimed at 5 English teachers working within the Swedish School system. The findings of the primary data suggest that the test is, with the exception of its marking procedures, regarded highly by the interviewees. The results of the interviews and questionnaires also suggest that the common factor between teaching, testing and assessment of EFL (English as a Foreign Language) in the Swedish school system appears to be the syllabus and, thus, indirectly, the Common European Framework of Reference (CEFR).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Afram, Eliane
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Idioms in English as a Second Language: Contextualization of L2 idioms (written context versus still pictures) and its effect on students' retention2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The main aim of the present study is to investigate whether there is a difference in retentionbetween two groups of Swedish second language learners of English when they are faced withidioms in a written context or in the form of still pictures. The subjects of the investigation aretwo different groups at a high school in Sweden. Both Group 1 and 2 consist of 24 subjectseach. For this study, 15 idioms were randomly selected. To Group 1, the idioms werepresented in a written context and to Group 2 the idioms were presented in the form of stillpictures. The subjects were given a pre-test and two post-tests to measure their retention.Moreover, the subjects were given a questionnaire in order to learn more about theirperception of idioms. I believe that, on the immediate post-test, Group 1 (the “written contextgroup”) did better than Group 2 (the “still pictures group”). Nevertheless, on the delayed posttest(testing long-term retention), Group 2 remembered more idioms than Group 1. But, it isimportant to note that contextualization of L2 idioms using written context and/or using stillpictures resulted, in general, to be effective strategies for the retention of idioms.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    TermpaperEA
  • 4.
    Agebjörn, Anders
    et al.
    Malmö universitet, Malmö, Sverige.
    Collberg, Philippe
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Acceptabilitetsbedömningar av ena meningar – syntaktiska och informationsstrukturella begränsningar2023Ingår i: Book of abstract: Svenskans Beskrivning, 2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Svenskan har två plurala obestämda artiklar: ena och några. Bruket av ena är dock mycket begränsat; artikeln tycks fungera endast i beskrivande, värderande och rematiska nominalfraser (Teleman et al. 1999, s. 410). I Collberg och Agebjörns (2023) korpusstudie förekom ena företrädesvis i predikativer, som i Barnen är ena riktiga vildingar. Artikeln förekom också i utbrutna led och egentliga subjekt samt undantagsvis i objekt. Däremot förekom den aldrig i subjekt eller adverbial och aldrig i topikaliserade fraser. Föreliggande studie undersöker i vilken utsträckning detta begränsade bruk av den plurala obestämda artikeln ena styrs av syntaktiska respektive informationsstrukturella faktorer. Med en experimentellt designad enkät testas hur acceptabilitetsbedömningar av meningar med ena beror dels på nominalfrasens grammatiska funktion, dels på dess informationsstrukturella funktion, operationaliserad som position i relation till meningens verb. Som kontrollvillkor används motsvarande meningar med default-artikeln några. Preliminära resultat visar att ena fungerar lika bra som några i predikativer och utbrutna led, sämre än några i subjekt, egentliga subjekt och objekt samt inte alls i adverbial. Nominalfrasens position i relation till verbet verkar inte påverka bedömningarna av ena-meningarna mer än bedömningarna av några-meningarna. Sammantaget tyder detta på att bruket av den plurala obestämda artikeln ena styrs av syntaktiska snarare än informationsstrukturella begränsningar. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Användarnamn: att namnge sig själv2019Ingår i: Sånt vi bara gör / [ed] Jenny Nilsson, Susanne Nylund Skog, Fredrik Skott, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2019, s. 148-150Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Assessing Names?: Effects of Name-Based Stereotypes on Teachers’ Evaluations of Pupils’ Texts2017Ingår i: Names, ISSN 0027-7738, E-ISSN 1756-2279, Vol. 65, nr 1, s. 3-14Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study investigates the effects of name-based ethnic and social stereotypes on teachers’ grading of pupils’ texts in contemporary Sweden. A total of 113 practicing Swedish high school teachers assessed an authentic pupil text with one of three male names inserted, each intended to evoke a certain ethnic or social stereotype. Participants also explained their grading and answered questions regarding key features of the text. Both quantitative and qualitative analyses were conducted. The study concludes that name-based stereotypes generally have little influence on teachers’ assessment in contemporary Sweden. Results indicate a systematic but small and not statistically relevant name effect. A negative effect can be seen with regard to an ethnically marked name. This effect is shown when teachers evaluate language proficiency, but not for other features of the text. Regarding socioeconomically marked names there is little systematic effect. The study also suggests, however, that there may be compensatory mechanisms limiting the name effect. © 2016 American Name Society.

  • 7.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Att skapa kön: Könsmönster och könsroller i nyskapade förnamn2015Ingår i: Innovationer i namn och namnmönster: Handlingar från NORNA:s 43:e symposium i Halmstad den 6–8 november 2013 / [ed] Emilia Aldrin, Linnea Gustafsson, Maria Löfdahl & Lena Wenner, Uppsala: Norna-förlaget , 2015, s. 36-52Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Swedish language conventionally separates female and male first names respectively. Previous research from Sweden, as well as other cultures, shows that first names for girls and boys are chosen in partly separate ways with a desire for separate characteristics and structures, in a way that often contributes to traditional gender stereotyping. When parents choose to create a completely new name for the child, they have an opportunity to use new structural and semantic patterns and thus may negotiate the traditional gender boundaries. This article investigates newly created first names in Sweden in order to explore to what extent and in what ways parents do this. The data consists of 226 newly created first names registered by SCB (Statistics Sweden) for children born in 2012. The overall conclusion is that the newly created names generally still express gender and recreate stereotypical gendered patterns contributing to symbolic dominance. When gender negotiation occurs, it is primarily in boys’ names.

  • 8.
    Aldrin, Emilia
    Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.
    Att välja namn: Namngivningsmönster i Göteborg 20072011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi och bruk.: Handlingar från NORNA:s 40:e symposium i Älvkarleö, Uppland, 29/9–1/10 2010. Redigerade av Staffan Nyström (huvudredaktör), Eva Brylla, Katharina Leibring, Lennart Ryman & Per Vikstrand. 192 s. Uppsala: NORNA-förlaget 2012. (NORNA-rapporter 88.) ISBN 978-91-72-76-087-5.2014Ingår i: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 102, s. 241-243Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Aldrin, Emilia
    Uppsala Universitet, Inst. for nordiska språk.
    Brylla, Eva: Andersson, Pettersson, Lundström och... Beachman. Om nordiska efternamn i sin europeiska omgivning (2009)2010Ingår i: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 98, s. 159-160Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Båtnamn som sociolingvistisk resurs: En studie av svenska fritidsbåtägares syn på namnvalet2019Ingår i: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 107, s. 83-107Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article discusses the naming of objects and presents a socio-onomastic study of contempor-ary Swedish recreational boats. Based on survey data from 187 informants, the discussion focuses on the process of naming, name variation (in terms of gender, linguistic choices, semantic cat-egories and wordplay), and explicit reasons for names. Comparisons are drawn with personal naming. The influence of factors in the social context (type of boat and gender, age and education of the owner) is considered throughout, but generally found to be limited. It is argued that this kind of naming can be seen, rather, as a construction of the personal identity of the owner and of the boat concerned.

  • 12.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Choosing a Name = Choosing Identity? : Towards a Theoretical Framework2014Ingår i: Names in daily life: Proceedings of the XXIV ICOS International Congress of Onomastic Sciences, Barcelona: Generalitat de Catalunya , 2014, s. 392-401Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This article presents a theoretical framework for applying an identity approach to personal naming. It also presents some results from a doctoral thesis project in which this framework has been applied in an analysis of parents’ choices of first names for their children. Questions discussed in this article include: To what extent do choices of first names function as acts of identity? Which aspects of first names are used as resources for identity creation? Which kinds of identities are created? To what extent are traditional sociolinguistic variables (such as age, education, etc.) able to account for the social variation of naming today? To what extent is the identity creation of naming negotiated from moment to moment? The discussion is based on results from two component studies: a written survey (with 621 participants) and group discussions (with 23 participants) conducted in Göteborg, Sweden 2007–2009.

  • 13.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Fjärrundervisning i modersmål: En forskningsöversikt2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fjärrundervisning i modersmål - en forskningsöversikt
  • 14.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Förnamnsvalet som resurs för förhandling av könsidentiteter och könsgränser2014Ingår i: Studia Anthroponymica Scandinavica, ISSN 0280-8633, Vol. 32, s. 169-191Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 15.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Försök att dekonstruera kön. Konnotationer till etablerade förnamn och förhållningssätt till androgyna förnamn bland studenter2020Ingår i: Studia Anthroponymica Scandinavica, ISSN 0280-8633, Vol. 35, s. 141-158Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The primary aim of this article is to test the relevance of phonetic symbolism for people's conceptions of gender connotations in first names. Students were asked to grade their perceptions of seven female and male names. Primarily for female names certain phonetic properties correlated with higher perceived degree of femininity. However, the study also showed resistance towards gendering first names and attempts of "undoing gender".© Aldrin 2020

  • 16.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Naming, Identity, and Social Positioning in Teenagers’ Everyday Mobile Phone Interaction2019Ingår i: Names, ISSN 0027-7738, E-ISSN 1756-2279, Vol. 67, nr 1, s. 30-39Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article analyzes how a small group of Swedish teenagers handle onomastic choices of self- and other-referencing as part of their everyday mobile phone interaction. It further discusses how the teenagers explained their views regarding online names during interviews. The data are analyzed qualitatively using theories of identity and socialpositioning. Results show considerable differences between onomastic strategies used for self- and other-referencing. Self-referencing names were often practical, coherent, and authentic to the offline self, while other-referencing names were more flexible, creative, and socially positioned. However, the teenagers also displayed varying individual onomastic strategies and different folk-onomastic views on the function of usernames. © 2018 American Name Society

  • 17. Aldrin, Emilia
    Namnbrukets betydelse för social och kulturell representation i grundskolans läromedel. Beskrivning av ett projekt2020Ingår i: Meijerbergs arkiv for svensk ordforskning, ISSN 0348-7741, Vol. 44, s. 13-22Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the Swedish school curriculum it states that the school must impersonate as well as convey certain founding values for the Swedish society, such as individual freedom and integrity, equality, solidarity and understanding of cultural pluralism. This paper is about an ongoing research project on how social and cultural representations in educational materials contribute to impersonate these commitments with a focus on the use of names. Naming strategies have been highly neglected or treated in a simplified, unsystematic way in previous studies in the field. This project analyses the kinds of names that are used for people and places in educational materials, which kinds of referents are named as well as not named and how the use of names contributes to creating images of social and cultural identities. The data consists of educational materials within three school subjects (Swedish, social studies and mathematics) with a focus on contemporary as well as diachronic patterns. The analytical approach is influenced by critical as well as positive discourse analysis.

  • 18. Aldrin, Emilia
    Namnval2013Ingår i: Namn och namnforskning: Ett levande läromedel om ortnamn, personnamn och andra namn / [ed] Staffan Nyström (huvudredaktör), Eva Brylla, Märit Frändén, Mats Wahlberg och Per Vikstrand, Uppsala, 2013, 1, s. 110-113Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 19. Aldrin, Emilia
    Namnval2021Ingår i: Namn och namnforskning: Ett levande läromedel om ortnamn, personnamn och andra namn, Version 2 / [ed] Staffan Nyström, Uppsala, 2021, 2, s. 184-187Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 20.
    Aldrin, Emilia
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk, Seminariet för nordisk namnforskning Uppsala, Sverige.
    Namnval som social handling: Val av förnamn och samtal om förnamn bland föräldrar i Göteborg 2007–20092011Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this doctoral thesis is to examine how parents in Sweden at the beginning of the twenty-first century use the process of naming as a resource to contribute to the creation of various identities for both themselves and their child. It is based on a two-component study — a postal survey and qualitative group interviews, both conducted in the city of Göteborg, Sweden — and includes parents with children born during 2007 and 2008. By combining different sources (names, surveys and interviews) and different methods (quantitative and qualitative), this study attempts to elucidate how first names and choices of first names can be given various social meanings. In contrast to previous socio-onomastic studies, this study considers not only whether naming contains any social variation, but also how and why such variation arises. The theoretical framework is a combination of onomastic, sociolinguistic, identity-theoretical and interactional theories. The results demonstrate that parents’ choice of first names for their children is an important social act. Through name choices and discussions of these choices, parents create what is known as social positioning, which in turn contributes to the creation of certain identities both for themselves and their child. A number of resources are identified which are used by parents to create different social positionings. This study also demonstrates how both macro-societal structures and interactional aspects influence this social positioning. Finally, this study argues that the observed social variation is best explained by the parents’ desire to identify with and contribute to the creation of different models for society, in which varying social values and attributes are important.

  • 21.
    Aldrin, Emilia
    Uppsala universitet, Inst. för nordiska språk.
    Om förnamn som identitetsbärare2010Ingår i: Namn: en spegel av samhället förr och nu / [ed] Staffan Nyström, Stockholm: Norstedts Förlag, 2010, s. 136-153Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 22. Aldrin, Emilia
    Representing Sweden: A diachronic study of names and illustrations in Swedish textbooks from the 20th and 21st centuries2021Ingår i: Beiträge zur Namenforschung, ISSN 0005-8114, Vol. 56, nr 1-2, s. 63-78Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article presents the results from an ongoing project on naming patterns in Swedish social science textbooks from the 1920s to the 2010s, focusing on changing representations of gender and cultural diversity. Personal names are closely related to personal, social, and cultural identities, and this article therefore argues that the use of such names in textbooks contributes to indicating to pupils who should (and who should not) be seen as part of society, who is considered important enough to know by name, who is desirable to identify with and which names are considered appropriate for a certain identity. Six social science textbooks were analyzed using both quantitative analyses (of names) and qualitative analyses (of the illustrations of named and unnamed people). The results show how and to what extent the use of gendered and culturally marked personal names in social science textbooks changed over the period of study and emphasize some of the tensions involved in this process.

  • 23.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    [Review of:] Guy Puzey and Laura Kostanski (eds), Names and Naming: People, places, perceptions and power, Multilingual Matters 163 (Bristol: Multilingual Matters, 2016). ISBN 978 1 783094 91 22016Ingår i: Journal of the English Place-Name Society, ISSN 1351-3095, Vol. 48, s. 122-124Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Review of Names and naming: people, places, perceptions and power
  • 24.
    Aldrin, Emilia
    Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.
    Rosa & Volker Kohlheim: Duden. Die wunderbare Welt der Namen.2010Ingår i: Studia Anthroponymica Scandinavica, ISSN 0280-8633, Vol. 28, s. 157-158Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Textbedömning i svenskämnet: attityder, erfarenheter och variation2015Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 14, s. 62-83Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln undersöker praktiserande svensklärares attityder och erfarenheter kring textbedömning, samt betydelsen av sociokulturella faktorer för bedömarvariation. Materialet består av en webbenkät som besvarats av 135 svensklärare i Västsverige verksamma i årskurs 7–9. Frågorna behandlade textbedömning generellt, det nya betygssystemet, samt bedömning och beskrivning av en autentisk elevtext. Resultaten visar flera goda exempel och erfarenheter, men också behov av ökad information från Skolverket på flera punkter. Vidare framkommer en påfallande bedömarvariation, som föreslås hänga samman med en stor variation i synen på textkvalitet bland deltagarna. Bedömarvariationens samspel med den sociala kontexten (läraren, dennes erfarenhet samt skolmiljön) är begränsad men visar ett intressant mönster som efterfrågar fortsatt forskning.

  • 26.
    Aldrin, Emilia
    Uppsala universitet, Inst. för nordiska språk.
    The choice of first names as a social resource and act of identity among multilingual families incontemporary Sweden2009Ingår i: Names in multi-lingual, multi-cultural andmulti-ethnic contact: Proceedings of The 23rd International Congress of Onomastic Sciences, August 17–22, 2008, York University, Toronto, Canada, Toronto: York University , 2009, s. 86-92Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 27.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    The Economy in Names. Values, branding and globalization. Proceedings of Names in the Economy 6. International Conference, Uppsala, 3–5 June 2019. Ed. by Katharina Leibring, Leila Mattfolk, Kristina Neumüller, Staffan Nyström, and Elin Pihl (2021). Rec. av Emilia Aldrin2022Ingår i: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, nr 110, s. 173-175Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    The social process of child naming in Sweden2017Ingår i: Beiträge zur Namenforschung, ISSN 0005-8114, Vol. 52, nr 3, s. 301-321Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents results from a doctoral thesis in socio-onomastics (ALDRIN 2011 Namnval som social handling [Naming as a social act]). It is based on a postal survey from the year 2007 with 621 participants who were newly-become parents and were living in the area of Gothenburg, Sweden. The survey included approx. 40 questions on parents’ choice of name and the process of naming. The focus of this paper will be to what extent naming motives and the naming procedure as such (sources of inspiration, time of choice etc.) varies in relation to traditional sociolinguistic variables such as parents’ age, level of education, and the gender of the child. The presented analyses are primarily quantitative, consisting of univariate tests and tests of statistical signification. Based on these results, the paper discusses to what extent the act of naming a child can be seen as having a function as a social marker in contemporary Sweden and which of the investigated social variables are of greatest importance in this context.

  • 29.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Ungdomars språkliga tilltal: En litteraturstudie2017Ingår i: Studia Anthroponymica Scandinavica, ISSN 0280-8633, Vol. 34, s. 101-122Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article presents a systematic review of published research on adolescents’ use of proper names and other forms of address in their interaction with one another. The aim is to identify both central issues and gaps within the field, as the basis for a future research project. In all, 45 Scandinavian and English-language publications, dated between 1970 and 2015, are identified and analysed. The review reveals a number of recurring themes: playfulness, power and resistance, and identity. Several gaps in existing research are also identified, the most important of which are: combinations of data, theories and methodologies from both onomastics and interactional research; forms of address in digital communication, especially with regard to power issues; and finally young people’s perceptions of different ways of being addressed and how these influence their identity, power relations and well-being. 

  • 30. Aldrin, Emilia
    Ute Utech: Rufname und soziale Herkunft. Studien zur schichtenspezifischen Vornamenvergabe in Deutschland. Mit einer CD-rom. 303 s. Hildesheim: Georg Olms Verlag 2011. (Germanistische Linguistik. Monographien 25.) ISBN 978-3-487-14575-4.2014Ingår i: Studia Anthroponymica Scandinavica, ISSN 0280-8633, Vol. 31, s. 230-231Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Vad säger mitt namn om mig?: En folkonomastisk studie av vuxnas syn på relationen mellan namn och identitet2017Ingår i: Norna-rapporter, ISSN 0346-6728, nr 96, s. 21-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to study how Swedish adults conceptualize the relationship between their name and identity and how their views relate to scientific theories. It also discusses to what extent the relation between name and identity changes throughout life and which social factors may influence this. The data consists of 173 written survey answers, including both highly structured answers and freely written comments. Perspectives from folk onomastics, sociocultural identity theory and psychological theories life span identity are combined in the analysis. Results indicate that most people do not experience that their name reveals anything about their identity, however a third of the participants do see such a relation. This is often conceptualized as a process and includes both personal and social identity traits. A third of the participants further perceive that this relationship has changes throughout life and basing on these results the article suggests a tentative model of the life development of name identity through certain phases.

  • 32.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Vad säger väl ett namn?: Reflektioner kring teorin om markerade namn utifrån exemplet etniska konnotationer till förnamn2023Ingår i: Norna-rapporter, ISSN 0346-6728, Vol. 100, s. 57-79Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    People and culture can move across borders bringing personal names across traditional linguistic boundaries. This process has changed and enriched the use of personal names throughout history – and continues to do so in our time. However, names can also lead to name based ethnic discrimination. This article discusses ethnic connotations to first names in Sweden that were originally imported from other languages, some quite recently, others centuries ago. A survey was conducted to investigate factors that potentially influence people’s ethnic connotations to first names: a) structural properties deviating from the main Swedish norm, b) how frequently the name occurs in Sweden, and c) how long the name has been established in Sweden. Furthermore, the article uses the results to discuss and problematize the concept of “marked” and “unmarked” names. © Respektive författare 2023

  • 33.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Välja namn – välja kön2013Ingår i: Språkbruk, ISSN 0358-9293, Vol. 3, s. 11-14Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 34. Aldrin, Emilia
    Välja namn – välja kön? Hur förnamnsval bidrar till konstruktion av könsroller2016Ingår i: Ortnamnssällskapets i Uppsala Årsskrift, ISSN 0473-4351, s. 5-17Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper analyses choices of first names in Sweden from a gender perspective and is a synthesis of two previous publications (Aldrin 2015a, b). Two sources of data are used: (1) a questionnaire survey of first names given to newborn children in Gothenburg in 2007, to which 621 responses were received, and (2) a list of 226 invented first names given to children all over Sweden in 2012. A combination of quantitative and qualitative methods is used to explore to what extent contemporary Swedish naming is helping to maintain or renegotiate traditional gender roles and gender boundaries. The study shows that the first names chosen, both established and invented ones, often have structures, phonemes and connotations that create a picture of girls’ names as pleasant, soft, and linked more to the domestic context. Boys’ names, on the other hand, convey a picture of roughness and of connection to family and a global context, i.e. offer wider scope for action, creating a situation of symbolic dominance. However, there are also many instances of resistance and of active, conscious attempts to renegotiate gender patterns through choices of first names. This is achieved both by choosing established Swedish first names that have certain attributes, and by choosing invented first names. In most cases, the gender negotiation involves adding new elements to, or expanding existing elements of, traditional gender identities, rather than trying to create completely new gender identities. Girls’ names are mostly modified with regard to the structure of the beginning of the name, i.e. the vocalic ending that is gendered as a strong feminine marker in the Swedish name system is kept intact. Furthermore, invented girls’ names have even more traditionally gendered structures than the established girls’ names in contemporary use. Boys’ names, on the other hand, are modified through new strategies both for name beginnings and endings and regarding the length of names. Invented boys’ names, moreover, create new gender patterns to a greater extent than invented names for girls. 

  • 35.
    Aldrin, Emilia
    Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.
    Wilfried Seibicke: Die Personennamen im Deutschen. Eine Einführung. 2.überarbeitete Auflage.2009Ingår i: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 97, s. 217-218Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Aldrin, Emilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Davidsson, Helén
    Gustafsson, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Langeblad, Michelle
    Pagoldh, Maria
    Trulsson, Julia
    Vikström, Lisa
    Socioonomastiska perspektiv på personnamn, djurnamn och företagsnamn: fem smärre studier2017Ingår i: Ortnamnssällskapet i Uppsala årsskrift, ISSN 0473-4351, s. 5-13Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This article presents five undergraduate dissertations in socio-onomastics written by students from Halmstad University in 2016 and presented during a visit to the Department of Scandinavian Languages, Scandinavian Onomastics, at Uppsala University in 2017. Two of the dissertations deal with personal names (a social constructionist approach to personal names in children’s literature, and perceptions of name and identity among senior citizens). Two others focus on animal names in contemporary times (a gender analysis of names of horses, and a comparative analysis of names within different dog breeds). The last undergraduate dissertation concerns the process of naming companies. 

  • 37. Aldrin, Emilia
    et al.
    Frändén, Märit
    Personnamn och identitet2013Ingår i: Namn och namnforskning: Ett levande läromedel om ortnamn, personnamn och andra namn / [ed] Staffan Nyström (huvudredaktör), Eva Brylla, Märit Frändén, Mats Wahlberg och Per Vikstrand, Uppsala, 2013, 1, s. 148-152Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 38. Aldrin, Emilia
    et al.
    Frändén, Märit
    Personnamn och identitet2021Ingår i: Namn och namnforskning: Ett levande läromedel om ortnamn, personnamn och andra namn, Version 2 / [ed] Staffan Nyström, Uppsala: Uppsala universitet, 2021, 2, s. 236-241Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 39.
    Aldrin, Emilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Gustafsson, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Människans möte med kommersiella namn: en pilotstudie med den nya metoden eye tracking2023Ingår i: Norna-rapporter, ISSN 0346-6728, Vol. 100, s. 191-205Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents a pilot study of how brand names and product namesare recognized in commercials. Previous research has primarily focused oncommercial names from the perspective of the enterprise, whereas we inthis study shift focus to a user perspective. The paper also presents a newmethod for onomastic study which was used in the pilot study: eye tracking.Eye tracking implies digitally registering and analyzing patterns in eyemovements in order to explore how particular features are recognized andcognitively processed in interaction with other features in the context. Thepaper describes the eye tracking method and its theoretical foundation aswell as apply it in a small pilot study. Six advertisements containing a totalof 12 commercial names and different visual structures were presented to10 study participants. Basing on the results of the eye tracking analysis, wediscuss how names in different visual settings have been recognized andremembered and identify potential research questions for future research.We also evaluate the utilization of the method as such and discuss itsimplications for future onomastics. © Respektive författare 2023

  • 40.
    Aldrin, Emilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Gustafsson, LinneaHögskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.Löfdahl, MariaInstitutet för språk- och folkminnen, Göteborg, Sverige.Wenner, LenaInstitutet för språk- och folkminnen, Göteborg, Sverige.
    Innovationer i namn och namnmönster: Handlingar från NORNA:s 43:e symposium i Halmstad den 6–8 november 20132015Proceedings (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Innovations in names and name patterns was the theme of a Nordic Symposium held in Halmstad in November 2013. The symposium was arranged by Halmstad University in collaboration with NORNA. The proceedings present 20 symposium papers. They offers insights into names in multicultural environments, changes in the gender marking of first names, introduction of new names in the Swedish name day calendar, the role of names in literature, as well as emergence of new name patterns in place names, personal names, names of animals, planes, ships etc. The proceedings cover a large time span from iron age to contemporary time and deal with names from different Nordic countries as well as Germany. Several articles also present new theories and methods within the field of onomastics.

  • 41.
    Aldrin, Emilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Löfdahl, Maria
    Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, Göteborg, Sverige.
    Sverige2014Ingår i: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 102, s. 203-206Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
  • 42. Aldrin, Emilia
    et al.
    Löfdahl, Maria
    Mattfolk, Leila
    Pihl, Elin
    Ryman, Lennart
    Strandberg, Mathias
    Svensson, Ola
    Nordisk namnforskning 2017: 2.6 Sverige2018Ingår i: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 106, s. 150-158Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Aldrin, Emilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Löfdahl, Maria
    Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, Göteborg, Sverige.
    Svensson, Ola
    Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, Lund, Sverige.
    Nordisk namnforskning 2012: Litteraturkrönika Sverige2013Ingår i: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 101, s. 189-201Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Aldrin, Emilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Mattfolk, Leila
    Insitutet för språk och folkminnen, Uppsala, Sverige.
    Neumüller, Kristina
    Institutet för språk och folkminnen, Uppsala, Sverige.
    Nyström, Staffan
    Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.
    Vikstrand, Per
    Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.
    Nordisk namnforskning 2016: Sverige2017Ingår i: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 105, s. 148-156Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Amarius, Sebastian
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Fredriksson, Oliver
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Digital games and collocations: A study of the relationship between L2 learners' gaming habits and knowledge of collocations2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Digital games are often considered a pastime activity with little to no real or tangible benefits. This, however, is contrary to studies on the usefulness of digital games in second language (L2) learning. There are several aspects of L2 learning that are affected positively by gaming, as well as other extramural English (EE) activities. One of these aspects is vocabulary, which has been proven to be substantially improved by gaming through incidental learning. 

    Collocations are often referred to as word pairs that co-occur more frequently than any other two words. The definition of a collocation is a contested subject, making research and theories around collocations widespread and varied depending on what definition a given author subscribes to. In the present study Howarth’s (1996) definition of collocations has been used. The hard-to-define nature of collocations extends into the act of teaching - collocations are rarely taught because they follow no set rule or pattern. This means that L2 learners must acquire their collocation knowledge incidentally, either in the classroom or through EE activities.  

    The present study aims to investigate the relationship between EE activities, primarily gaming, and the collocation knowledge of 87 Swedish teenagers in upper compulsory school and upper secondary school. This was done through a Productive Collocation Test (PCK) as well as a questionnaire. The results of the study show that students who engage in EE activities are more knowledgeable in terms of collocations than those who do not. Additionally, out of the EE activities included in the questionnaire gaming seems to be the best way to acquire collocation knowledge.  

    The present study concludes that there is a connection between EE activities, especially gaming, and collocation knowledge. Informants that claimed to spend more time per week playing digital games generally scored higher on the collocation test. This was also true for the students who claimed to spend a considerable amount of time on visual media per week. These informants also had knowledge of collocations that very few of the respondents knew, particularly the students who partake in gaming. The findings of the present study suggest that digital games could be used as a tool for teaching collocations. However, more research is required to carry this idea further.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Andersson, Elin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    "Man ska inte ropa hej förrän man trillat ner i ån": en studie om hur ett ordspråk kan varieras2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här studien har ordspråket Man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken undersökts, med syfte att ta reda på hur ordspråket varieras och när eventuella variationer började komma in i språket. Metoden i studien har bestått av sökningar i språkkorpusar, med material från bland annat sociala medier, tidningstexter och finlandssvenska texter. Resultatet av studien visade att variationer av ordspråket är vanliga. Den vanligaste variationen av ordspråket är av typen Man ska inte ropa hej än/ännu/för tidigt. Det första belägget för en varierad form av ordspråket publicerades på 1890-talet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Andersson, Lina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    Runornas och Rökstenens historia: En litteraturgenomgång2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen ger en överblick över runornas bakgrund och forskning kring runorna och dels att ge en beskrivning av rökstenen och dess historia samt olika forskares tolkningar av stenen. Uppsatsen avslutas med en analys och diskussion av rökstenens olika tolkares förklaring av stenens skrift

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 48.
    Andersson, Matilda
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    To Knock the Eye Out of a Friend: Assessment of an Orthographic Reform Upon the English Language2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This essay is a theoretical qualitative study, which examines the possibility for a spelling reform into English. The history of orthographical changes into British English, as well as Brown’s categorisation of spelling reforms, is reviewed. Four spelling reform proposals are analysed and compared.  Additionally, the social discourses of Eira, which are relevant to a spelling reform, are analysed and discussed with regard to English.

    There is only speculation as to why no modern day spelling reform has been implemented in British English, but it is connected to its historical events, the social discourses and the implementation process. Spelling reform into English is theoretically feasible, but it depends on the implementation strategies and support from those who wish to perform such a change.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    To Knock the Eye Out of a Friend
  • 49.
    Andersson, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    Skyddande pojkar och omtänksamma flickor?: En språklig studie av personbeskrivande ord i barnböcker ur ett genusperspektiv.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med det här arbetet var att undersöka hur huvudkaraktärerna i tio barnböcker rent språkligt gestaltas ur ett genusperspektiv i en jämförelse med de traditionella stereotyperna för vad som anses manligt respektive kvinnligt. I studien undersöktes även likheter och skillnader mellan positivt och negativt laddade ord ur ett genusperspektiv. Metoderna för undersökningen gick ut på att först dela in de personbeskrivande orden i barnböckerna i tre olika semantiska kategorier: känslor, psykiska egenskaper och fysiska egenskaper. Sedan gavs orden en positiv eller negativ laddning.Baserat på de vanligast förekommande orden finns ingen skillnad mellan beskrivningar av manliga och kvinnliga huvudpersoner. Baserat på alla förekommande personbeskrivande ord finns dock en skillnad mellan ord som beskriver manliga och kvinnliga huvudpersoner. Resultatet följer de traditionella genusstereotyperna vi har om manligt och kvinnligt: nämligen att pojkar beskrivs som skyddande och flickorna som omtänksamma och omsorgsfulla. Denna skillnad tyder dock på en mer jämställd situation, jämfört med studier av barnböcker från 1960-talet. Två tredjedelar av de personbeskrivande orden är negativt laddade. Jag kunde inte se någon skillnad mellan positiva och negativa laddningar på orden i en jämförelse mellan manliga och kvinnliga personbeskrivningar. De stereotypa beskrivningarna av manliga och kvinnliga personer överensstämmer även med vissa av huvudkaraktärerna i de enskilda böckerna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Arsenic, Marina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Larsson, Josephine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Bruk och missbruk av punkt: En studie om hur elever använder punkt i narrativa texter vid analog skrivning, samt hur lärare undervisar och talar om svårigheter kring punkt.2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De nationella proven i årskurs tre prövar förmågan att kunna använda skiljetecknet punkt korrekt, vilket år 2019 visade att 9,7 procent av eleverna i Sverige inte blev godkända på. Å ena sidan anses användningen av skiljetecknet punkt i texter vara en viktig del i att kunna göra texten begriplig för läsaren. Å andra sidan kan en text vara begriplig och lättläst med hjälp av konnektiver och inga punkter. Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs tre på två olika skolor i Sverige använder sig av skiljetecknet punkt. Syftet är även att undersöka hur lärare i F-3 runt om i Sverige undervisar om skiljetecknet punkt, samt vilka svårigheter de anser finnas. Mer specifikt har vi besvarat frågeställningarna: Hur använder elever i årskurs tre skiljetecknet punkt i och utan förhållande till konnektiver vid analog skrivning? Hur undervisar lärare i årskurs F-3 om skiljetecknet punkt och vilka svårigheter anser de finnas? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi samlat in elevtexter från två olika klasser och analyserat hur dessa elevtexter använder skiljetecknet punkt, samt genomfört en webbenkät för lärare. Vårt resultat visar att elever sätter ut skiljetecknet punkt rätt men även att punkt uteblivit, hamnat fel eller varit överflödigt i elevtexterna. Lärare i studien upplever att de för det mesta tjatar på eleverna att använda punkt mer än att använda en konkret metod. För forskningsfältet kan vidare forskning innebära att finna en metod huruvida undervisningen kring skiljetecknet punkt ska bedrivas på bästa sätt. Andra lärare kan använda sig av vår studie för att skapa sig en förståelse för elevers användning av skiljetecknet punkt vid analog skrivning av narrativa texter. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
12345 1 - 50 av 236
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf