hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 1 - 50 av 152
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlstrand, Roland
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR).
    Strategier i tiden: En studie av telekomföretaget Ericssons nedläggningar i Norrköping och Linköping2006Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Hur gör ett företag som gör mer än det tidigare gjort för sin personal vid en nedläggning? Varför gör det överhuvudtaget mer än det tidigare gjort, eller ens behöver? I denna bok analyseras telekomföretaget Ericssons nedläggningar i Norrköping och Linköping under åren mellan 1999 och 2002. Författaren visar hur nedläggningarna utvecklades i samspel med sociala institutioner och i interaktion med fackliga organisationer såväl som bemanningsföretag, Trygghetsrådet och kommunala och statliga myndigheter. Här förfäktas idén att företagets agerande hängde samman med att etablerade organisationer genom sin tröghet till förändring hade skapat utrymme för nya organisatoriska lösningar i samband med rationaliseringar: bemanningsföretagen kunde nu ta över personalansvaret.

    Författaren gör också en genomgång av tidigare forskning om nedläggningar och personalinskränkningar, varvid modeller redovisas som förknippats med företag som ansetts ha tagit socialt ansvar när de lagt ner eller minskat på sin personal.

  • 2.
    Almqvist, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Söderqvist, Josefin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Den flexibla arbetstillvaron: - en kvalitativ studie om arbetsförhållanden hos kvinnliga tjänstemän och deras oreglerade arbetstillvaro.2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     Denna studie tar sin utgångspunkt i en tidigare medarbetareundersökning som utfördes i ett kunskapsföretag hösten 2013. Den undersökningen visade att en av arbetsgrupperna (verksamhetsutvecklarna) upplevde att arbetet påverkade deras fritid.  

    Därför genomfördes en kvalitativstudie med fokus på intervjuer i syfte att få kunskap om fenomenet och dess orsaker till varför individen har svårt att koppla bort arbetet på sin fritid. De frågeställningar som ligger till grund för denna studie är; vad är det som gör att verksamhetsutvecklarnas fritid påverkas negativt av arbetet? Vad är orsakerna i organisationen som gör att individen tar med sig arbetet hem? Vad kan organisationen göra för att verksamhetsutvecklarnas fritid inte ska påverkas negativt av arbetet?

    Resultatet visade att alla respondenter har oreglerat arbete, gällande fyra dimensioner; tid, genomförande, plats och samarbete. De känner sig ensamma i sitt arbete och upplever låg grad av socialt stöd men även otydliga krav. De upplever också att organisationen har en otydlig struktur samt upplever oklara förväntningar från arbetsgivaren. En annan slutsats är också att respondenterna är relativt nöjda med sin flexibla arbetstillvaro. Studien visade också att organisationen borde satsa mer på utbildning, teambuildning samt att arbeta för tydligare krav och förväntningar för att motverka att verksamhetsutvecklarnas fritid ska påverkas negativt av arbetet. 

  • 3.
    Alyhr, Viktoria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Huss, Josephine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Implementeringsfaktorer i skolans värld: En kvalitativ studie om de bakomliggande faktorerna till en lyckad implementering av en pedagogisk modell för lärare2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagens samhälle präglas av en ständig förändring och utveckling, vilket ställer krav på att skolan ska utvecklas i samma takt som det övriga samhället. Skolan ska vara likvärdig för alla. Hur kan detta försäkras om man inte vet vilka faktorer som påverkar en implementering av pedagogiska modeller? Genom att säkerställa de faktorer som påverkar implementeringen kan också ett bättre resultat uppnås. Därmed blir det troligare att den nya pedagogiska modellen används och blir en del av den dagliga verksamheten. För att möjliggöra en implementering genomförs ett förändringsarbete i organisationen.

    Vi har genomfört en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka vilka faktorer lärare upplever kan påverka implementeringsresultatet av en ny pedagogisk modell i skolan. Undersökningen har genomförts på tre skolor i en kommun i Sverige. Intervjuformen har varit semistrukturerad varav två har hållits i grupp och en enskild. Genom intervjuerna har vi samlat empiri till vår studie.

    Resultatet visar att det finns många olika faktorer som påverkar, ofta i kombination med varandra, till hur väl en implementering blir. De faktorer som är betydande och har uppkommit i vår undersökning är följande: Relevans, inställning, fördelaktig, lättanvänd, anpassningsbar, coaching, stöttning, tid, delaktighet, system för uppföljning, tydliga resultat, kultur och kommunikation. 

  • 4.
    Andersson, Janicke
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Åldrandets historia2019Ingår i: Nio-fem : tidskrift om arbetsliv & profession, ISSN 2001-9688, nr 2, s. 20-25Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Andersson, Mikael
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Karlsson, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Från vision till medarbetare: En kvalitativ studie om hur medarbetare inom Halmstads kommun använder visionen Halmstad 2020 i sitt arbete2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie är en kvalitativ undersökning som syftar till att undersöka hur de anställda inom Halmstads kommun använder sig av visionen – Halmstad 2020 och värdegrunderna den vilar på i sitt arbete. För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av teorier om kommunikation, värdebaserat och expressivt ledarskap, ledarskap i politiskt styrda organisationen samt Human Resources. Totalt har vi genomfört två informantintervjuer, samt tio intervjuer inom två olika förvaltningar i kommunen. Vi har även tagit del av olika dokument som har legat till grund för vår studie. Resultaten visade att flera av respondenterna upplevde visionen som abstrakt och otydlig. Det framkom även att kommunikationen kring visionen upplevdes som bristfällig inom båda förvaltningarna. Vidare framkom det att ledarskapet har betydelse i arbetet mot en vision. Vår slutsats är att arbetet mot en vision omfattas av god kommunikation, ett värdebaserat/expressivt ledarskap samt ett HR– arbete som är integrerat i organisationens övergripande vision.

  • 6.
    Andersson, Sandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Carlson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kravprofilens roll vid rekrytering: En kvalitativ studie av en rekryteringsprocess med fokus på kravprofilen2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en rekryteringsprocess kan se ut i en bransch med höga kompetenskrav och hur HR-personal som arbetar med processen kan beskriva den. Särskilt fokus ligger på hur kravprofilen används genom rekryteringsprocessen. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar: Hur kan en rekryteringsprocess gå till? Hur kan en kravprofil användas genom en rekryteringsprocess och vilka hinder och möjligheter kan arbetet med en kravprofil innefatta?

    Studien är genomförd med kvalitativ metod. Resultatet grundar sig på sju semistrukturerade intervjuer som har genomförts på en HR-avdelning i en kunskapsintensiv organisation. Vi har använt teori som framförallt handlar om rekryteringsprocessen och kravprofilen samt tidigare forskning om beslutsprocessen och olika synsätt inom rekrytering.

    Resultatet visar att rekryteringsprocessen till stor del är en formaliserad process i meningen att den innehåller standardiserade steg och olika bedömningsmetoder. Slutligen grundas beslutet på en helhetsbedömning av den arbetssökande. Studien visar även på att kravprofilen anses betydelsefull men att den trots det ibland blir bortprioriterad. När en kravprofil utformas visar resultatet att den används för att möjliggöra att identifiera behov, underlätta matchning och agera som stöd vid olika steg i processen. Hinder som framkom var tidspress, att fastna för mycket i vem som hade befattningen tidigare och att det redan finns en förutbestämd kandidat tidigt i processen.

  • 7.
    Andreasson, Camilla
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Söderholm, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Alltid tillgänglig?: En kvalitativ studie om hur tjänstemän i fastighetsbolag upplever tillgänglighet i arbetslivet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Titel: Alltid tillgänglig?” En kvalitativ studie om hur tjänstemän i fastighetsbolag upplever tillgänglighet i arbetslivet.”

    Författare: Camilla Andreasson och Emma SöderholmHandledare: P-O Börnfelt

    Högskolan i Halmstad VT 17

    Syfte

    Studiens syfte är att undersöka tillgänglighet och förväntningar på tillgänglighet för arbete på och utanför arbetsplatsen bland tjänstemän i fastighetsbolag.

    Frågeställningar

    • Hur tillgängliga är tjänstemän för arbete och varför är de tillgängliga?

    • På vilket sätt har arbetsplatskultur betydelse för hur tjänstemän upplever förväntningar

      på tillgänglighet?

      Material och metoder

      Studien har genomförts genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Studiens respondenter är tjänstemän i fastighetsbolag. Teorikapitlet består av teorier om gränslöst arbete, tillgänglighet, arbetsplatskultur, samt en arbetsmiljöföreskrift från arbetsmiljöverket. Materialet har analyserats med en hermeneutisk ansats.

      ”Meningen hos en del kan endast förstås om den sätts i samband med helheten.” Alvesson och Sköldberg (2008:193)

      Hermeneutiken innebär därmed att empiri behöver tolkas utifrån ett större sammanhang för att vi ska kunna förstå den.

      Huvudresultat

      Det framgår i studien att respondenterna verkar ha höga förväntningar på sig själva att vara tillgängliga för arbete både på och utanför arbetsplatsen. Det verkar också finnas en kultur på arbetsplatsen där hög tillgänglighet är norm.

      Nyckelord

      Gränslöst arbete, gränsdragning, tillgänglighet, förväntningar, arbetsplatskultur, riktlinjer.

  • 8.
    Andrén, Kristoffer
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Urberg, Joakim
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Tillit till chefen: En kvalitativ studie om faktorer som påverkar tillit till chef2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Svensk äldreomsorg tycks stå inför problem då den svenska befolkningen blir äldre och fler behöver äldrevård, samt ser man en minskning av antalet chefer och att det har blivit en oattraktiv arbetsplats. Tidigare forskning visar att tillit till chefen har positiva effekter i organisationen och personalens välbefinnande. Författarna vill undersöka huruvida det förekommer likheter och skillnader i hur personal och chefer tänker kring begreppet "

    tillit till chefen". Författarna har inte funnit några studier gällande angående tillit till chef utförda i svensk äldrevård. Studien är av kvalitativ metod i kombination med en hermeneutisk tolkning. Resultaten visar att både personal och chefer anser att lyhördhet samt chefens tillgänglighet är viktiga faktorer för tillit till chefer. Samtliga chefer anser att tillit byggs upp tillsammans av alla parter på arbetsplatsen. Vissa ur personalen anser att det är av stor vikt att chefen arbetat som vårdare inom äldrevården för att kunna förstå den problematik som finns i arbetet. Personalen tycker tillit till chefen är en tidskrävande process. Författarna har dragit slutsatsen att detta forskningsområde innebär viss tvetydighet då tillit som begrepp är en social konstruktion och har olika innebörd för olika personer.

  • 9.
    Arvidsson, Jessica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Särskolan - och sen?2012Ingår i: Den 13:e forsknings- och utvecklingskonferensen HAB 2012, Örebro 17-19 april 2012: Fånga framtiden - möjligheter och hinder för ökad aktivitet och delaktighet, Örebro: Habiliteringens forskningscentrum, Habilitering och Hjälpmedel, Örebro läns landsting , 2012, s. 19-20Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: De senaste 20 årens utveckling med mer än en fördubbling av antalet elever i särskolan, höjda krav på arbetsmarknaden och en ökning av antalet personer som kategoriseras som funktionshindrade är troligen några av faktorerna bakom den kraftigt ökade efterfrågan på bl.a. daglig verksamhet (LSS). Tendensen verkar vara att många går direkt från gymnasiesärskolan till daglig verksamhet och därmed riskerar att isoleras i en roll som ”omsorgstagare”. Inlåsningseffekten i daglig verksamhet är betydande. Endast ett fåtal individer som beviljats daglig verksamhet bedöms gå vidare i någon form av anställning på arbetsmarknaden.

    Bristen på kunskap om livet efter gymnasiesärskolan, är betydande och den tidigare forskningen på området är mycket begränsad. Detta gäller särskilt systematisk kunskap om arbetsmarknaden och intellektuella funktionshinder. Som exempel kan nämnas att det idag inte finns några statistiska uppgifter kring hur stor andel av de som tar studenten från gymnasiesärskolan som sedan går vidare till daglig verksamhet respektive lönearbete. Vi känner inte heller närmare till vad som händer med de unga med gymnasiesärskolebakgrund som väljer bort den dagliga verksamheten till förmån för att försöka etablera sig den reguljära arbetsmarknaden. Dessutom saknas kunskap kring de framgångsfaktorer som leder till att personer med gymnasiesärskolebakgrund kan ta sig in, och bli kvar, på densamma.

    SYFTE: Att öka kunskaperna om övergången mellan skola och arbetsliv för personer med gymnasiesärskolebakgrund med särskilt fokus på faktorer som stärker deras position på arbetsmarknaden och möjliggör en anställning. 

    METOD: Delstudie ett är kvantitativ och baseras på registerstudier i två olika register (LSS och LISA). Genom en statistisk kartläggning belyses situationen för samtliga elever som gick ut gymnasiesärskolan mellan åren 2001 och 2011. Avhandlingen byggs upp av totalt två till tre delstudier där den inledande studiens resultat blir avgörande för följande delstudiers antal, omfattning och inriktning. Dessutom planeras longitudinella uppföljningar av populationen vart femte år. Uppskattningsvis kommer den första delstudien att omfatta drygt 17 000 personer.

    RESULTAT: Datainsamlingen i den första delstudien i forskningsprojektet ”Särskolan – och sen?” påbörjades i september 2011. Vi tidpunkten för konferensen HAB 2012 kommer de första resultaten i delstudie ett att kunna presenteras: hur stor andel av de elever som har gått ut gymnasiesärskolan i Sverige mellan 2001-2011 som finns i daglig verksamhet, hur många som har arbete, ev. skillnader mellan olika regioner och kommuner, ev. skillnader mellan könen etc.

    SLUTSATS: I samband med HAB 2012 kommer slutsatser från den första delstudien att presenteras.

  • 10.
    Bengtsson, Johan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Bixberg, Tobias
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Individen möter kollektivet: en kvalitativ studie om hur Handels upplever individualisering och flexibilitet2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den svenska arbetsmarknaden är under förändring och blir mer individualiserad och flexibel. Lagen om anställningsskydd blir mer ifrågasatt och det finns diskussioner om att förändra denna lag. Uppsatsen behandlar vilka strategier Handelsanställdas förbund Avd 3 har för att möta individualisering och flexibilitet.Syftet med föreliggande uppsats är att med utgångspunkt i aktuella teorier om individualisering och flexibilitet, det vill säga förändringsprocesser, i arbetslivet undersöka dels hur en fackförening (Handels) upplever nämnda förändringsprocesser samt dels om och hur fackföreningens agerande påverkas av förändringsprocesserna.De teorier som ligger till grund för denna uppsats behandlar individualisering, flexibilitet samt arbetsrätt.Vi har gjort 4 stycken semistrukturerade intervjuer med fackligt aktiva medlemmar inom Handelsanställdas förbund Avd 3 i Halmstad.Resultatet är uppdelat i fyra olika teman: Facklig verksamhet, individualisering, flexibilitet samt arbetsrätt. Strategier som Handels använder sig av för att möta individualisering, går ut på att träffa ungdomar tidigt.Om ungdomar är mer individualiserade i dagens samhälle än gårdagens samhälle innebär det att Handels på sikt kan få problem. Med problemet menas att de ungdomar som väljer bort ett medlemskap utifrån ett individuellt val, kan leda till att Handels förlorar medlemsantal och därmed deras förhandlingsstyrka på arbetsmarknaden.

  • 11.
    Benjaminsson, Johan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Franzén, Johanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nollklassad: En kvalitativ studie om samordning mellan organisationer2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I vår studie har vi följt projektet Nollklassade, som har i syfte att utveckla och implementerasamordningsmetoder mellan Kommunen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen ochVården. Målet med projektet är att öka samordningen mellan myndigheterna för att dessa påbästa sätt ska kunna stödja de individer som saknar sjukpenninggrundande inkomst,Nollklassade. Syftet med vår studie var att se utvecklingen av samordningsmetoder, vilkahinder och möjligheter som uppstår samt vilka förutsättningar som finns för att projektet skaleda till en hållbar utveckling. Studien genomfördes med induktiv ansats och kvalitativ metod.Data samlades in via semi-strukturerade intervjuer med anställda från varje organisation föreframtagandet av teorier och tidigare forskning. Det insamlade materialet kategoriseradessedan upp i ämnen där vi utgick från våra frågeställningar; Uppdrag och mål,Samordningsmetoder, Hinder och möjligheter samt Förutsättningar för hållbarhet. Resultatetvisar att implementeringen av samordningsmetoder har kännetecknats av kontinuerligautvärderingar och samverkan mellan myndigheternas chefer, samt handläggarna påKommunen och Försäkringskassan. I vår studie fann vi att organisationsmedlemmarnasattityd mot varandra kan bli ett hinder. Men det största hindret kan den Nollklassade vara,som kan själv förhindra att myndigheterna samverkar med varandra.

  • 12.
    Berg, Martin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR).
    It’s quiet! What are they talking about?: Auto-ethnographic Reflections on Silence and Mediated Interactions in a Digital Workplace Environment2011Ingår i: The Work Environment: Impact of Technological, Social and Climate Change / [ed] Maria Albin, Johanna Alkan-Olsson, Mats Bohgard, Kristina Jakobsson, Björn Karlson, Peter Lundqvist, Mikael Ottosson, Fredrik Rassner, Måns Svensson, and Håkan Tinnerberg, Göteborg: Arbete och Hälsa, University of Gothenburg , 2011, s. 11-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The last few years have witnessed an increased development of applications and services aimed at organisational communication and interaction. Instant messaging, enterprise social networks and web-based systems for time tracking are often assumed to facilitate organisational communicative practices. While providing a vast array of possibilities, applications and services of this kind also provoke changes at the level of social interaction and communication in the physical workplace environment. Taking its point of departure in an auto-ethnographic account of processes involved in the author’s becoming part of a digital workplace environment, this paper critically considers core characteristics of organisational communicative technologies as well as their social and material implications. In overall terms, this paper suggests that technologies of this kind allows for a layering of the workplace environment that facilitates the establishment of serendipitous relationships and interactions as well as providing a blurring of the boundaries of corporate positions and hierarchies while simultaneously giving rise to a complex set of surveillance techniques and power relations.

  • 13.
    Bergqvist, Martina
    et al.
    Högskolan i Halmstad. Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Brandgård, Helena
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Den byråkratiska flexibiliteten: Att möta deltagare på ett likartat och individualiserat sätt med standardiserade förutsättningar2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur en byråkratisk organisation arbetar för att på en och samma gång vara såväl regelstyrd som deltagaranpassad samt hur detta påverkar individerna som deltar i verksamheten.

    För att uppnå syftet har det utgåtts från följande frågeställningar:  

    • Hur upplever deltagarna samarbetet med konsulten?
    • Hur ser Arbetslivsresurs metod för arbetet med deltagare i omställningsuppdrag ut?
    • På vilket sätt individanpassar konsulten mötet med deltagarna? 

    För att uppnå syftet har kvalitativ metod tillämpats. En intervju har genomförts med en konsult på Arbetslivsresurs som bland annat arbetar med omställningsuppdrag samt har intervjuer utförts med åtta deltagare som medverkat i omställningsuppdrag i anslutning till Arbetslivsresurs. Resultatet visade att konsulten i samtalet med deltagarna använder en arbetsmetod som utgår från individen. Vidare visade resultatet att samarbetet medfört positiva upplevelser för deltagarna samt upplevde deltagarna ett individanpassat bemötande i stor utsträckning.

     

  • 14.
    Bergsröm, Patrik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Idoffsson, Agnes
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Intern employer branding: Ett verktyg för att vara en attraktiv arbetsgivare2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår undersökning är att undersöka hur intern employer branding används och kan bidra till att attrahera och tillfredsställa befintlig personal. För att besvara vårt syfte har vi använt oss av tre frågeställningar: Vilka faktorer bidrar till att arbetsgivaren uppfattas som attraktiv av befintlig personal? På vilket sätt arbetar organisationen internt med employer branding för att vara en attraktiv arbetsgivare? och Hur kommuniceras arbetet med employer branding internt inom organisationen?

    För att besvara våra frågeställningar och uppnå syftet använder vi oss av en metodkombination. Dels kvantitativa enkäter, för att undersöka vilka faktorer som av personalen uppfattas som mest betydelsefulla för att arbetsgivaren ska vara attraktiv och dels en kvalitativ intervju med en arbetsgivarrepresentant, för att ta reda på hur arbetsgivaren arbetar med sin interna employer branding och hur kommunikationen ser ut.

    Resultatet visar att den sociala delen i arbetet, med gemenskap och stöd av kollegor är mest betydelsefullt för att arbetsgivaren ska anses attraktiv. Även intressant och meningsfullt arbete anses också vara av stor vikt för respondenterna. Att som arbetsgivare kartlägga medarbetarnas behov och förväntningar kan vara väldigt bra och att jobba internt för att vara en attraktiv arbetsgivare kan innebära en fördel på en alltmer konkurrensutsatt arbetsmarknad. Kommunikationen i en organisation är också oerhört betydelsefull och en central del i hur medarbetarna uppfattar sin arbetsgivare. 

  • 15.
    Bergström, Josefine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Jennie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lärare eller medarbetare?: En kvalitativ studie om professionstillhörighetens kraft i en stor organisation2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie berör lärares yrkesidentitet ur tre perspektiv. Lärarstudenten, den yrkesverksamma läraren och HR på två st skolförvaltningar i Västsverige. Studien behandlar hur yrkesidentitet för student och lärare ser ut idag, vad den byggs upp av och hur HR förhåller sig till lärarnas yrkesidentitet. Vad finns det för nytta för organisation och individ att arbeta med yrkesidentitet.

    Studien är av kvalitativ karaktär och data har samlats in genom 6 st semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarstudenterna har en tydlig yrkesidentitet kopplad till lärarrollen, vilken skapas mycket i relation till VFU under utbildningen samt i förväntningarna på den framtida yrkesrollen. Lärarnas yrkesidentitet tenderar att växa sig starkare med tiden och resultatet för både studenter och lärare visar att identiteten är kopplad till vissa delar av lärarrollen, delar som individen själv har starkast intresse för. Resultatet kring HR visar att båda förvaltningarna arbetar med lärarnas yrkesidentitet. Förvaltning 1 önskar arbeta bort en stark yrkesidentitet hos lärarna för att skapa större förändringsbenägenhet och fokus på kollektivets insatser och arbetsfördelning. Förvaltning 2 arbetar för att öka lärarspecialiseringen och kärnuppdraget som lärarna har. Gemensamt för förvaltningarna är deras önskan om att lärarna ska känna en större identitet även till organisationen. Från HR framkommer att förvaltningarna står inför en stor utmaning i behovet av att omorganisera lärarnas arbete till följd av den lärarbrist som finns idag och för att lyckas behålla personal behöver organisationen att lärarna finner en lojalitet till arbetsgivaren. Arbetsgivarens sätt att behålla och attrahera personal grundar sig i att förstå personalens behov. Att förstå yrkesidentiteten hos sina medarbetare kan därför hjälpa organisationen att bilda en HR strategi där lärarna presterar mest effektivt i sin roll.

  • 16.
    Billsten, Johan
    et al.
    Department of Psychology, Linnaeus University, Sweden.
    Fridell, Mats
    Department of Psychology, Lund University, Sweden.
    Holmberg, Robert
    Department of Psychology, Lund University, Sweden.
    Ivarsson, Andreas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Organizational Readiness for Change (ORC) test used in the implementation of assessment instruments and treatment methods in a Swedish National study2018Ingår i: Journal of Substance Abuse Treatment, ISSN 0740-5472, E-ISSN 1873-6483, Vol. 84, s. 9-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Organizational climate and related factors are associated with outcome and are as such of vital interest for healthcare organizations. Organizational Readiness for Change (ORC) is the questionnaire used in the present study to assess the influence of organizational factors on implementation success. The respondents were employed in one of 203 Swedish municipalities within social work and psychiatric substance/abuse treatment services. They took part in a nationwide implementation project organized by the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR), commissioned by the Swedish National Board of Health and Welfare. Aim The aims were: (a) to identify classes (clusters) of employees with different ORC profiles on the basis of data collected in 2011 and (b) to investigate ORC profiles which predicted the use of assessment instruments, therapy methods and collaborative activities in 2011 and 2013. Design and recruitment The evaluation study applied a naturalistic design with registration of outcome at consecutive assessments. The participants were contacted via official e-mail addresses in their respective healthcare units and were encouraged by their officials to participate on a voluntary basis. Statistics Descriptive statistics were obtained using SPSS version 23. A latent profile analysis (LPA) using Mplus 7.3 was performed with a robust maximum likelihood estimator (MLR) to identify subgroups (clusters) based on the 18 ORC indexes. Results A total of 2402 employees responded to the survey, of whom 1794 (74.7%) completed the ORC scores. Descriptive analysis indicated that the respondents were a homogenous group of employees, where women (72.0%) formed the majority. Cronbach's alpha for the 18 ORC indexes ranged from α = 0.67 to α = 0.78. A principal component analysis yielded a four-factor solution explaining 62% of the variance in total ORC scores. The factors were: motivational readiness (α = 0.64), institutional resources (α = 0.52), staff attributes (α = 0.76), and organizational climate (α = 0.74). An LPA analysis of the four factors with their three distinct profiles provided the best data fit: Profile 3 (n = 614), Profile 2 (n = 934), and Profile 1 (n = 246). Respondents with the most favorable ORC scores (Profile 3) used significantly more instruments and more treatment methods and had a better collaborating network in 2011 as well as in 2013 compared to members in Profile 1, the least successful profile. Conclusion In a large sample of social work and healthcare professionals, ORC scores reflecting higher institutional resources, staff attributes and organizational climate and lower motivational readiness for change were associated with a successful implementation of good practice guidelines for the care and treatment of substance users in Sweden. Low motivational readiness as a construct may indicate satisfaction with the present situation. As ORC proved to be an indicator of successful dissemination of evidence-based guidelines into routine and specialist healthcare, it can be used to tailor interventions to individual employees or services and to improve the dissemination of and compliance with guidelines for the treatment of substance users. © 2017

  • 17.
    Bolmdahl, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Blomquist, Annica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ett nytt kompetensutvecklingssystem: En kvalitativ studie av anställdas och mellanchefers uppfattningar om ett förändringsarbete2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning syftar till att förstå anställdas och mellanchefers uppfattningar om införandet av ett nytt system för kompetensutveckling i Habiliteringen i Handikapp-förvaltningen Västra Götalandsregionen. Vi har ställt oss följande två frågor: Vilka uppfattningar finns och vad för slags reaktioner har uppkommit bland anställda och mellanchefer vid förändringsarbetet? Vilka följder kan dessa reaktioner ha fått för förändringsarbetet? För att kunna besvara dessa frågor har vi gjort fyra individuella intervjuer med mellanchefer och fyra gruppintervjuer med anställda, där sammanlagt 14 anställda deltog. Resultatet av undersökningen visar att anställda och mellanchefer har svagt intresse för det nya kompetensutvecklingssystemet när det gäller både dess användning och dess vidareutveckling. Det svaga intresset tror vi bland annat beror på att anställda och mellanchefer, på grund av bristande information om systemet, har endast ringa kunskap om dess innebörd och heller inte förstår dess syfte. Det svaga intresset kan även bero på att anställda och mellanchefer över lag ser få positiva aspekter med systemet för egen del.

  • 18.
    Brorhed, Josefin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Borell, Linda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Arbetslivets digitalisering: Motverkar eller framkallar IKT stress?2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Digitaliseringen av arbetslivet har bidragit med mycket positivt för både organisation, individ och tredje part men samtidigt ökar ohälsan i arbetslivet och det har hittills gjorts lite för att förstå digitaliseringens påverkan på arbetstagares välmående. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för om och i så fall hur den ökade tillgängligheten för information och kommunikation genom informations- och kommunikationsteknik (IKT) kan framkalla eller motverka känslan av stress hos arbetstagare. Syftet konkretiseras genom två frågeställningar som syftar till att undersöka om undersköterskor inom hemtjänst upplever att den ökade tillgängligheten via smartphone, både på och utanför arbetstid, framkallar eller motverkar känslan av stress. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats där åtta undersköterskor inom kommunal hemtjänst intervjuats för att besvara syftet.

    Övergripande visar resultatet att smartphone kan underlätta arbetet för undersköterskor inom hemtjänst genom enklare kommunikation och ökad tillgång till information vilket kan motverka känslan av stress. Den ökade tillgängligheten genom smartphone behöver inte framkalla känslan av stress varken på eller utanför arbetstid om individen upplever kontroll och därför kan hantera situationen på ett för hen tillfredsställande sätt. Vidare kan tillgången till information utanför arbetstid som möjliggjorts genom smartphone motverka känslan av stress.

  • 19.
    Bru, Linn Sunniva
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    En arbeidsplass, to arbeidsgivere: Opplevelser av trygghet, ansettelsesbarhet, engasjement og solidaritet på en arbeidsplass som bruker innleid arbeidskraft2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [no]

    Formålet med studiet er med et brett perspektiv studere hvordan arbeidslivsituasjon og interaksjon oppleves av ulike typer av ansatte som arbeider på en arbeidsplass som bruker innleid arbeidskraft. Det ville også skapes en forståelse om hvordan ordinære og innleid personal i en bedrift opplever sin arbeidslivssituasjon gjennom fire perspektiver: trygghet, ansettelsesbarhet, engasjement og solidaritet. Det ble gjennomført ti kvalitative intervjuer. 

     

    Med hjelp av den innsamlede empirien, tidligere forskning samt teoretiske utgangspunkter gjøres det en analyse som beskriver og forklarer grunnen til likheter og ulikheter i opplevelsene av de fire perspektivene til de to gruppene av personal.  Hvordan de fire perspektivene påvirker hverandre analyseres med hjelp av en matrise. Det brede perspektivet var interessant for å få en forståelse av opplevelsene til personal som berøres av innleid arbeidskraft. Det viktigste bidraget til forskningen er at studiet bidrar til en dypere forståelse av ordinære og innleides opplevelser av arbeidslivssituasjon og interaksjon på en arbeidsplass.

     

  • 20.
    Brönmark Riex, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Karlsson, Elizabeth
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Lost In Translation: Betydelsen av Kultur utifrån Nationalitet, Lingvistik samt Organisation i Multinationella Team2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    As a result of globalization, multinational teams are being more frequently used in today´s businesses. This specific type of team can be described as heterogeneous when it comes to nationality and linguistics. The aim of this study was to explore the concept of multinational teams. This was made using culture as a main concept, and nationality, linguistics, and organizational culture in order to describe it. We intended to say something about how this type of team´s efficiency; when it comes to satisfaction and performance; was affected by national and linguistic heterogeneity within the team. While analyzing differences between the teams’ efficiency when it comes to satisfaction and performance, we also intended to say something about how organizational culture can affect this.

    This study was made by using a qualitative approach, with focus on a deductive way of doing it. Four different case studies were conducted in order to support this study. A total of seven different respondents where used in this study and their narratives are together with the theoretical framework the basis for this study´s analysis and conclusions.

    This study reveals that perceived efficiency when it comes to satisfaction and performance can be affected by national and linguistic heterogeneity among team members in multinational teams. It also suggests that organizational culture can be used in order to overshadow these differences among team members, and that this in turn affects the perceived efficiency. A straightforward answer regarding nationality, linguistic, and organizational culture´s influence on multinational team´s efficiency, was never given from the case studies. Instead, this seemed to vary from case to case. Two extremes were yet to be found. When nationality and linguistic heterogeneity were easy to observe, low efficiency was perceived in the multinational team. In contrast, when organizational culture was easy to observe, high efficiency was perceived within the multinational team. This suggests that organizational culture can override national and linguistic heterogeneity when it comes to creating high performance and satisfaction among members of multinational teams.

  • 21.
    Cregård, Anna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS).
    Investigating the Risks of Spiritual Leadership2017Ingår i: Nonprofit Management & Leadership, ISSN 1048-6682, E-ISSN 1542-7854, Vol. 27, nr 4, s. 533-547Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The spiritual leadership literature suggests that such leadership has a positive influence on organizations' productivity and profitability as well as on employees' enjoyment and well-being. In a qualitative study conducted at a Swedish abbey for nuns, using interviews, observations, correspondence, and documents, this research indicates that spiritual leadership may pose negative risks to organizations and their leaders. Risks in spiritual leadership that are indicated include a culture of narrow-mindedness and leadership rotation failure that can lead to rigidity and to the leader's work overload because of the demand for limitless empathy and for personal sacrifice. The findings should be viewed as an inspiration for further research.

  • 22.
    Dahlqvist, Ellinor
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johannesen, Veronica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Retain: Vad motiverar chefer i en kunskapsintensiv bransch att stanna inom sin aktuella organisation2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår uppsats var att undersöka vad som motiverar chefer att stanna inom sin nuvarande organisation samt vilken påverkan faktorer som introduktion, utveckling, utvärdering och belöning har för dessa chefers vilja att stanna och se långsiktigt på deras arbetsgivare. För att försöka reda ut detta har vi i denna studie utgått från två frågor: Utifrån faktorerna introduktion, utveckling, utvärdering och belöning - vad är viktigt för chefer för att de ska vilja stanna hos sin nuvarande arbetsgivare? Hur har faktorerna introduktion, utveckling, utvärdering och belöning påverkat chefer i deras val i att lämna deras senaste arbetsplats?

    I denna uppsats har vi använt oss av triangulering, vilket syftar till att vi använt dels kvantitativ metod genom en enkät för att kunna besvara den första av våra två frågor. Vi har dels också använt oss av kvalitativ metod semistrukturerade intervjuer och observation för  att kunna besvara den andra av våra två frågor. Så vilka var våra respondenter? Vi utfört denna undersökning på ett IT-konsultbolag i västra Sverige. IT-branschen står inför hård konkurrens och vi har siktat in oss på vad vi tror är nyckelpersoner i organisationen, nämligen ledarna. Denna uppsats bottnar i teorier kring Talent Management och olika personalbevarande faktorer, exempelvis utgör Herzbergs modell om hygien- och motivationsfaktorer en stor del av denna uppsats i behandlandet av vår empiriska data. Resultatet av denna studie visar att de faktorer som i högst grad motiverar cheferna är möjligheten till individuell utveckling, karriärmöjligheter samt sociala faktorer och möjlighet till feedbackkultur.

  • 23.
    David, Andersson
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Goran, Nikolic
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Tillgänglighet: En värld för alla2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att kartlägga hur en organisation arbetar med tillgänglighet för anställda med ett funktionshinder, samt vilka eventuella hinder organisationen stöter på i förbättringen av tillgängligheten inom organisationen. Studien är en kvalitativ undersökning där vi gjorde sju enskilda intervjuer med olika personer inom organisationen. Vi intervjuade personer inom organisationen som var chefer och arbetar med arbetsmiljö och tillgänglighet samt även medarbetare. Vi fick även möjlighet till att intervjua ett par personer med funktionshinder. Resultatet visade att tillgängligheten är mycket god inom organisationen. Däremot finns det områden i byggnaden som behövs förbättras och som inte är tillgänglig för alla funktionshindrade. Cheferna inom organisationen jobbar med att uppdatera sig själva angående tillgänglighet genom informationsmöten, tidsskrifter, mail och så vidare men framförallt genom eget ansvar. Däremot noterade vi att kommunikationen mellan chefer och medarbetare ibland inte är tillräcklig för att arbetet med att förbättra tillgängligheten på arbetsplatsen ska kunna utvecklas. Resultatet visar också att delaktigheten ibland har sina brister då medarbetarna inte lämnar information om förbättringar som organisationen skulle kunna göra. 

  • 24.
    Davidoff, Yvette
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Jansson, Mikaela
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Veterinärers arbete: En studie om etik, ansvar och känslor2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I det moderna samhället har sällskapsdjur kommit att alltmer betraktas som en familjemedlem med känslor. Detta har resulterat i förändrade krav på veterinäryrket, veterinären förväntas betrakta djuret utifrån ägarens världsbild. Undersökningens syfte är att försöka få en ökad förståelse för svenska veterinärers arbetssituation och de problem som kan uppstå i triadrelationen, veterinär – djur – djurägare. Författarna har använt en kvalitativ metod och ett hermeneutiskt angreppssätt för att uppnå denna förståelse. Orsaken till att valet föll på att göra en undersökning om emotionellt arbete inom veterinäryrket, var att det inte fanns särskilt många nordiska artiklar att tillgå i ämnet. Resultatet visar att svenska veterinärer saknar handledning och utbildning i det emotionella arbete, som krävs i den sociala interaktionen med djurägarna. Sju semistrukturerade djupintervjuer har genomförts med veterinärer från djursjukhus och privatkliniker. Författarna har dragit slutsatsen att svenska veterinärers arbetsvillkor är komplicerade då varje konsultation innebär ett emotionellt arbete, likväl som ett medicinskt. Dessutom måste de kompromissa både med svensk djurskyddslag och med sin egen etiska uppfattning.

  • 25.
    Dysenius, Caroline
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Persson, Linnéa Persson
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    En kvantitativ studie av säkerhetsklimatet i byggbranschen2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En kvantitativ studie av säkerhetsklimatet i byggbranschen

    Författare: Caroline Dysenius & Linnéa Persson Högskolan i Halmstad, VT 2016

    Syftet med detta examensarbete var att få en djupare kunskap om de anställdas upplevelse av säkerhetsklimatet och attityder till ett säkert beteende. Vidare undersöks hur olycksfall- och tillbudsrapportering över tid kan vara relaterat till en förändrad prioritering för att stärka säkerhetsbeteendet.

    De frågeställningar som besvarades var: Hur ser det allmänna säkerhetsklimatet ut? Finns det någon samstämmighet mellan ledares upplevelse av säkerhetsklimatet och medarbetares? Finns det några skillnader mellan arbetsgruppersupplevelse av säkerhetsklimatet? Kan faktorerna yrkestitel, ålder eller anställningstid påverka attityderna till säkerhetsklimatet? Har olycksfall- och tillbudsrapportering förändrats över tid sedan ökad prioritering på säkerhetsarbete?

    Undersökningen baserades på en enkätundersökning med 49 anställda där vi utgick från en förkortad version av ett etablerat enkätverktyg, Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50).

    Resultatet visade att säkerhetsklimatet var gott och att det fanns möjlighet till vidare utveckling. Vidare kom vi fram till att det råder en god samstämmighet inom de dimensioner som mäter ledningen- respektive medarbetarnas upplevelse av säkerhetsklimat. Däremot är samstämmigheten något sämre mellan de dimensioner som mäter ledningen och medarbetarnas upplevelse av säkerhetsklimatet. Det tyder på att det skulle kunna behövas en förbättring av kommunikationen mellan ledning och medarbetare för att öka interaktionen för ett bättre säkerhetsklimat.

    Säkerheten uppfattas även som god av både tjänstemän och hantverkare, dock fann vi skillnader där tjänstemännen upplever säkerhetsklimatet bättre i samtliga dimensioner jämfört med hantverkarna. Olycksfall- och tillbudsrapporteringen har ökat sedan ledningens satsning på säkerheten.  

  • 26.
    Ebbesson, Olof
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Marcus, Holmgren
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Utvärdera cheferna!: Om utvärderingar av chefskap i en västsvensk kommun2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this thesis is to examine how the Swedish public sector, exemplified by a Swedish municipality, evaluates its managers. With the support of scientific research it proposes possible solutions to improve the evaluation of managers across the public sector. The municipality is located in western Sweden. Senior management has contributed to this thesis by providing access to senior managers across different divisions within the municipality. The study has been performed by conducting personal interviews with eight senior managers. The interviews were structured and all of the managers were asked a series of nine standardised questions. Using their initial responses they were then asked a series of individual questions based upon their answers to the nine standardised questions. The results of the study shows that whilst the municipality has created routines for the evaluation of its managers it does not always evaluate the formal part of management. Almost all of the interviewed managers have experienced flaws with the current methodology. They made several suggestions to improve the process. Using existing research, the study was also able to highlight potential flaws with the evaluation process and suggested several ways to improve upon current practices.  

      

  • 27.
    Ekdahl, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Karlsson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Flexibilitetens effekter: Bemanningsanställdas upplevelse av sina arbetsförhållanden2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöker vi de anställdas arbetsförhållande på ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn och hur de upplever sitt arbete när det gäller gemenskapen på arbetsplatsen och balansen mellan arbetslivet och privatlivet. Flexibiliteten som krävs av en bemanningsanställd kan påverka individen på fler sätt än själva arbetet. Syftet med öreliggande undersökning är att få en ökad kunskap om bemanningsanställdas arbetsförhållanden och hur de upplever dessa. För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer med anställda på ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn. Empiri i denna undersökning har delats upp i fyra kategorier som är : anställningsförhållanden, flexibilitet, socialt stöd och psykosociala faktorer. Resultatet visade att informanterna trivs med det flexibla arbetssättet med olika arbetsplatser, men att de psykosociala faktorerna påverkar deras privatliv. I studien har teorier kring krav/kontroll/stöd, flexibilitet och motivationsteorier använts. Viktiga faktorer som framkommit i studien var betydelsen av gemenskap, besluts förmåga och ekonomisk trygghet.

  • 28.
    Ekholm, Stephanie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Alumninätverk: – vilka är fördelarna och finns det några nackdelar för privata företag att driva ett alumninätverk?2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alumninätverk är ett nätverk för tidigare anställda på ett företag eller för examinerade studenter från högskola eller universitet. Alumninätverk är ovanligt i Sverige, men i USA jobbar företagen aktivt med detta. I avslutningsskedet av en anställning kommer alumni in som en del i Employer Branding processen då ett företag vill behålla kontakten med sina före detta medarbetare.

    Syfte: Syftet med föreliggande studie är att få fördjupad kunskap om de för- och nackdelar som företag upplever med att inrätta alumninätverk och vilken effekt det får när ett företag inrättar ett alumninätverk.

    Metod: För att uppnå syftet med denna uppsats har jag genomfört en kvalitativ undersökning där jag intervjuat ett konsultföretag inom området alumninätverk för att erhålla ett expertutlåtande och fyra företag som idag driver alumninätverk för sina tidigare anställda.

    Slutsats: Alla företag jag har intervjuat är överens om att fördelarna med ett alumninätverk är många. Bumerangrekryteringsmöjligheten, ambassadörskapet, affärsnätverket och möjligheten att utveckla en kundkontakt i framtiden är fördelarna som främst tas upp. Min slutsats är att fler företag bör börja arbeta med alumninätverk för jag tror att generation Y kräver en strategisk Employer Brandprocess där alumni är en viktig del. Alumninätverk är en strategi som kan bidra till företagets kompetensförsörjning. Alumninätverk är även en process som kan bidra till att företaget kan spara pengar.

     

     

  • 29.
    Elb, Sophie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Socialsekreterare på en kommunal enhet för ensamkommande barn: Socialsekreterares upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön samt deras upplevda kompetens i arbetet2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under år 2015 sökte 162 877 personer asyl i Sverige. Större delen av de asylsökande kom från det krigshärjade Syrien, det var 51 338 asylsökande (Migrationsverket, 2016). Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön, samt upplevd kompetens i arbetet, på en kommunal enhet för ensamkommande barn till följd av ökad arbetsbelastning som en konsekvens av flyktingkrisen. Syftet besvarades genom följande frågeställningar: Hur upplever socialsekreterare sin psykosociala arbetsmiljö? Hur upplevs kompetensen i det dagliga arbetet hos berörda socialsekreterare? Metoden för studien var kvalitativ. Fem semistrukturerade intervjuer utfördes med socialsekreterare på en kommunal enhet för ensamkommande barn. Resultatet visade att socialsekreterarna upplever att deras psykosociala arbetsmiljö är stressfylld till följd av hög arbetsbelastning som uppkommit till följd av flyktingkrisen. Resultatet visade också att socialsekreterarnas upplevda kompetens i arbete var varierande, det som var gemensamt var att samtliga upplevde att de utökar sin kompetens i arbetet och mötet med de ensamkommande barnen.

  • 30.
    Eriksson, Gabriela
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Jobbcoachers definition av sitt arbete: - ett yrke i vardande2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om jobbcoachers arbete. Syftet är att beskriva och analysera hur jobbcoacher upplever sin yrkesroll utifrån sina erfarenheter av möten med sina klienter, samt på vilket sätt lågkonjunkturen och ökad arbetslöshet påverkar deras arbete med arbetslösa människor. Tidigare forskning visar bland annat att ändamålet med coaching är att öka klienternas tänkande i samband med att fatta beslut, tydliggöra deras kompetens och ge nya möjligheter för att anta en livsstilsförändring eller yrkesförändring. Sju intervjuer gjordes med jobbcoacher som arbetar inom olika företag där några är underkonsulter med egna företag och några är anställda inom både statliga och privata företag. Resultatet av föreliggande studie visar att samarbetet mellan jobbcoachen och klienten är det viktigaste inom jobbcoaching, vilket enligt respondenterna bygger på tillit och förtroende. Jobbcoacher har också ett stort handlingsutrymme som innebär att de kan utforma sitt arbetssätt och påverka det slag av service efter sina klienters behov, vilket respondenterna uttrycker som individanpassad hjälp. Respondenterna menar också att de arbetar med att finna praktiska lösningar på klienternas problem och att bearbeta känslor som exempelvis rädsla, för att ge klienterna mer makt att hantera sin nuvarande situation. Vidare visar resultatet att jobbcoacherna upplever viss begränsning inom sitt yrke som exempelvis den ökande arbetslösheten, i och med att jobbcoachernas arbete ofta är relaterade till att stötta klienten till nytt jobb. Slutsatsen är att jobbcoachernas arbetssätt har förändrats sedan finanskrisens början, då de i större utsträckning än tidigare föreslår utbildningar för att klienterna ska kunna bygga på sin kompetens under lågkonjunkturen.

  • 31.
    Erlingsdottir, Gudbjörg
    et al.
    Institutionen för designvetenskaper, Lunds universitet, Lund, Sverige.
    Petersson, Lena
    Institutionen för designvetenskaper, Lunds universitet, Lund, Sverige.
    E-hälsotjänsters Påverkan på Sjukvårdspersonalens Arbetsmiljö (EPSA): Slutrapport till AFA Försäkring Juni 20172017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Allt fler så kallade e-tjänster, exempelvis journaler på nätet, införs i vården. De kan dock leda till nya problem för personalen, inte minst när det gäller arbetsbelastning och yrkesroller. Projektet har tagit fram kunskap som förebygger arbetsmiljöproblem vid införandet av e-hälsotjänster.

  • 32.
    Erlingsdottir, Gudbjörg
    et al.
    Department of Design Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Petersson, Lena
    Department of Design Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Employees’ work environment and patients’ rights, conflicting responsibilities when implementing patient online access to their EHR2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper is based on an interview study examining the implementation of the eHealth service patient online access to electronic health records in two county councils in Sweden. Our aim is to present and discuss the two councils’ implementation processes and the differences between them, with particular focus on the implementers’ consideration of caregivers’ work environment. A theoretical aim is to shed light on the complicated situation that arises when a county council is responsible for both the implementation of an eHealth service and the effects it has on the work environment of the employees (professionals). The results from the total of 16 semi-structured indepth interviews show that the two county councils differ in the following areas: 1) whether the implementation is interpreted as a threat for the work environment; 2) who the interviewees consider as responsible for the work environment; and 3) if it was considered important to build trust between the implementers (the county councils) and the professionals – and how this trustbuilding was accomplished. It is concluded that the differences between the two implementation processes was due in part to the difference in how the service was framed and labelled in the two respective county councils, and that one of the county councils has encountered difficulties in taking dual responsibility towards both patients and the work environment of the employees. This implies, according to Bovens’ (1998) classification, that one of the county councils takes active responsibility for the work environment while the other takes passive responsibility for the work environment. 

  • 33.
    Erlingsdottir, Gudbjörg
    et al.
    Department of Design Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Petersson, Lena
    Department of Design Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Healthcare personel does not consider the eHealth service "patient online access to their electronic health record" to be beneficial for the work environment and patient safety2016Ingår i: 10th NOVO symposium: Sustainable healthcare through professional collaboration across boundaries, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    IntroductionGovernment and public agencies in Sweden have promoted the expansion of eHealth. The strategy behind many of the eHealth services is to increase quality of care, enhance efficiency, patient empowerment and patient safety. Patient online access to their electronic health record (EHR) is one of the most important civic eHealth services. By 2017, all patients in Sweden will be able to access their EHR online. In Mars 2014, Region Skåne (RS) introduced the service in somatic care and in September 2015 RS introduced the service in adult psychiatry. The aim of this presentation is to discuss 1) how the employees in somatic care experience the service in terms of effects on work environment and patient safety. 2) How the employees in psychiatric care anticipated that the service would affect their work environment and patient safety. Material and methodsThe material presented derives from two surveys: 1) A full population web survey distributed to employees in somatic care in RS approximately two years after the introduction of the service (post implementation). Response rate: 20% (n = 2376). 2) A full population web survey that was distributed to employees in adult psychiatry in RS just before the introduction of the service (ante implementation). Response rate: 29% (n = 871). ResultsThe results show that the experience in somatic care and the expectation in adult psychiatric care correspond to a large degree. Respondents in both groups are sceptical to the anticipated positive effects of the service. The comparison between the two surveys further show that the employees with experience of the service (somatic care) are even more negative then the employees without experience (psychiatric care).ConclusionsThe results from the two surveys indicate that there is a large difference between the aimes of the national eHealth strategy and the expectations and experiences of the healthcare personell and that little attention is given to the negative effects that civic eHealth services may have on the work environment of healthcare personell. There is thus a need for more research about how eHealth services affect work environment, patient safety and quality of care.

  • 34.
    Erlingsdóttir, Gudbjörg
    et al.
    Department of Design Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Petersson, Lena
    Department of Design Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Jonnergård, Karin
    Department of Business Administration, Lund University, Lund, Sweden.
    A Theoretical Twist on the Transparency of Open Notes: Qualitative Analysis of Health Care Professionals’ Free-Text Answers2019Ingår i: Journal of Medical Internet Research, ISSN 1438-8871, E-ISSN 1438-8871, Vol. 21, nr 9, artikel-id e14347Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The New Public Management movement strove for transparency so that policy makers and citizens could gain insight into the work and performance of health care. As the use of the electronic health record (EHR) started to diffuse, a foundation was laid for enhanced transparency within and between health care organizations. Now we appear to be experiencing a new kind of transparency in the health care sector. Many health care providers offer their patients online access to their EHRs (here referred to as Open Notes). The Open Notes system enables and strives for transparency between the health care organization and the patient. Hence, this study investigates health care professional (HCP) perceptions of Open Notes and deepens the understanding of the transparency that Open Notes implies.

    Objective: Based on two survey studies of HCP perceptions of Open Notes, this paper aims to deepen the academic writing on the type of transparency that is connected to Open Notes.

    Methods: HCPs in adult psychiatry in Region Skåne, Sweden, were surveyed before and after implementation of Open Notes. The empirical material presented consists of 1554 free-text answers from two Web surveys. A qualitative content analysis was performed.

    Results: The theoretically informed analysis pivots around the following factors connected to transparency: effectiveness; trust; accountability; autonomy and control; confidentiality, privacy, and anonymity; fairness; and legitimacy. The results show that free-text answers can be sorted under these factors as trade-offs with transparency. According to HCPs, trade-offs affect their work, their relationship with patients, and not least, their work tool, the EHR. However, since many HCPs also state that they have not met many patients, and in some cases none, who have read their EHRs, these effects seem to be more connected to the possibility (or threat) of transparency than to the actual effectuated transparency.

    Conclusions: The implementation (or reform) of Open Notes is policy driven while demanding real-time transparency on behalf of citizens/patients and not the authorities, which makes this particular form of transparency quite unique and interesting. We have chosen to call it governed individual real-time transparency. The effects of Open Notes may vary between different medical specialties relative to their sensitivity to both total and real-time transparency. When HCPs react by changing their ways of writing notes, Open Notes can affect the efficiency of the work of HCPs and the service itself in a negative manner. HCP reactions are aimed primarily at protecting patients and their relatives as well as their own relationship with the patients and secondly at protecting themselves. Thus, governed individual real-time transparency that provides full transparency of an actual practice in health care may have the intended positive effects but can also result in negative trade-offs between transparency and efficiency of the actual practice. This may imply that full transparency is not always most desirable but that other options can be considered on a scale between none and full transparency.

    © Gudbjörg Erlingsdóttir, Lena Petersson, Karin Jonnergård. Originally published in the Journal of Medical Internet Research (http://www.jmir.org), 25.09.2019.

  • 35.
    Falkeby, Martin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Carlstrand, Mattias
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Vad motiveras chefer av inom kommunal sektor?: En kvalitativ studie av chefer på en kommunal förvaltning samt vad kommunen erbjuder för motivationsfaktorer.2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 36.
    Florén, Henrik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL). Halmstad Univ, Sch Business Engn & Sci, Halmstad, Sweden..
    Rundquist, Jonas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL). Halmstad Univ, Sch Business Engn & Sci, Halmstad, Sweden..
    Fischer, Sebastian
    Sanofi Aventis Deutschland GmbH, Frankfurt, Germany.
    Entrepreneurial orientation and human resource management: effects from HRM practices2016Ingår i: Journal of Organizational Effectiveness, ISSN 2051-6614, E-ISSN 2051-6622, Vol. 3, nr 2, s. 164-180Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    The purpose of this paper is to explore the relationship between HRM practices and entrepreneurial orientation (EO) in large established firms. More specifically, the purpose is to add to the understanding of the influence of HRM practices on EO.

    Design/methodology/approach

    An e-mail survey was distributed to a sample of Swedish and German manufacturing firms in high-tech and medium high-tech manufacturing industries, and firms in knowledge-intensive services sectors, with more than 250 employees. In total, 810 surveys were distributed, with a response rate of 12.7 per cent. Findings - The results show that an emphasis on entrepreneurial aspects leads to an increased EO only in the case of training and development. A conclusion therefore is that it seems difficult to recruit personnel or to use appraisal and rewards as to create EO on a firm level.

    Practical implications

    The study indicates that firms aiming to increase their EO should make sure to emphasize entrepreneurial aspects during staff training and development activities. Originality/value - This empirical study paves the way towards a better understanding of the link between HRM practices and EO. The results should be of interest for both HR professionals and researchers interested in understanding this important relationship.

  • 37.
    Fogaca, J. L.
    et al.
    Dept. of Sport Sciences, West Virginia University, Morgantown, WV, United States.
    Zizzi, S. J.
    Dept. of Sport Sciences, West Virginia University, Morgantown, WV, United States.
    Andersen, Mark
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Walking multiple paths of supervision in American sport psychology: A qualitative tale of novice supervisees’ development2018Ingår i: The Sport psychologist, ISSN 0888-4781, E-ISSN 1543-2793, Vol. 32, nr 2, s. 156-165Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There is limited evidence for what characteristics of supervision delivery facilitate novice supervisees' development. The aim of this study was to investigate the relationship between supervision-delivery approaches and the perceptions of service-delivery competence development in novice practitioners. The authors interviewed 9 supervisor-supervisee dyads before and after the academic term in which the supervisees had their first applied experiences. Supervisees also completed reflective journal entries regarding their supervisory experiences and development. Data analysis included constant comparative analysis and triangulation of qualitative results with a practitioner-skills inventory. Different approaches to supervision delivery seemed to contribute similarly to novice supervisees' development. Supervisees developed in more areas when the dyads had consistent meetings, close supervisory relationships, feedback, and frequent opportunities for self-reflection and when supervisors adapted the delivery to the supervisees' developmental levels. In addition, factors in supervisees' background, practice, and supervision that contributed to perceptions of service-delivery competence are discussed. © 2018 Human Kinetics, Inc.

  • 38.
    Folkesson, Matilda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Litzell, Lovisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Vikten av ett proaktivt arbetsmiljöarbete: En studie om hur AFS 2015:4 tillämpas i en organisation, samt vilka effekter faktorerna har på medarbetarnas arbetstillfredsställelse2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbete är en stor del av människors vardag, således är en god arbetsmiljö viktig för att känna arbetstillfredsställelse. Då Arbetsmiljöverket uppmärksammat brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön utfärdades den 31 mars 2016 en föreskrift, AFS 2015:4, för att komma till rätta med problemen. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur AFS 2015:4 tillämpas i en organisation, samt vilka faktorer i AFS 2015:4 som har effekt på de anställdas arbetstillfredsställelse. För att besvara syftet har tre frågeställningar ställts upp som handlar om hur chefer och Human Resources (HR) tillämpar föreskriften, samt hur insatta medarbetarna är i organisationens tillämpning av föreskriften. Den sista frågeställningen behandlar vilka effekter faktorerna i AFS 2015:4 har på de anställdas arbetstillfredsställelse.

    För att besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer använts som  datainsamlingsmetod, och det empiriska materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys. I resultatet framkommer det att chefer arbetar olika med tillämpningen av föreskriften och att den ännu inte är en integrerad del av verksamheten. Medarbetarna är inte delaktiga i arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, vilket försvårar möjligheten att arbeta förebyggande med föreskriften. Den faktor som har störst positiv effekt på de anställdas arbetstillfredsställelse är den sociala arbetsmiljön, vilket kan härledas till att organisationen fortsatt bör bedriva ett proaktivt arbete med att främja sociala relationer.

  • 39.
    Forsman, Monika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Arbetsgivarvarumärket: Hur offentliga organisationer arbetar internt och externt med att attrahera och behålla medarbetare2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att undersöka hur offentliga organisationer arbetar med att attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Jag har ställt mig följande två frågor; Hur resonerar offentliga organisationer kring behovet av att arbeta med arbetsgivarvarumärket internt och externt? Vilka strategier använder offentliga organisationer i det interna och externa arbetet att attrahera och behålla medarbetare? Utifrån syftet för undersökningen har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med fem HR/personalstrateger och en kommunikatör i olika organisationer i offentlig sektor.

    Resultaten visar att de offentliga organisationer som deltog i undersökningen saknar en tydlig strategi att arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke men har redan påbörjat ett aktivt arbete med att stärka det. Anledningen är att konkurrensen om medarbetare kan komma att intensifieras i framtiden och för att kunna attrahera och behålla kompetenta medarbetare behöver offentliga organisationer arbeta aktivt med sitt arbetsgivarvarumärke. Offentliga organisationer måste dock först kartlägga och analysera nuläget och sina framtida behov. Organisationerna behöver kartlägga vad medarbetarna anser vara en attraktiv arbetsgivare och hur organisationerna kan möta medarbetarnas behov. Organisationerna behöver differentiera sig och förmedla en tydlig, attraktiv och sann bild av organisationen för att kunna konkurrera om kompetenta medarbetare.

  • 40.
    Fortuna, Pedro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Olsson, Linnéa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Tidsrum och processtankar; strategier för att hantera och förhålla sig till tid: - En uppsats om tidens påverkan på individer samt organisationer utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tiden har blivit en av de viktigaste resurserna i världen. Tidspressen har ökat och drabbar alltfler arbetare och ledare med ohälsa i arbetslivet. Risken är stor att organisationer missar en del av sitt lärande och sinprestanda då det blivit allt svårare att hantera tidsproblematiken.

    Syfte: Attundersöka vad som begränsar tid, men också vad som frigör den hos chefer ochinom organisationer samt hur dessa aktivt arbetar med tidsproblematiken och dess upplevelser.

    Design/metod/tillvägagångssätt: Uppsatsen inspireras av socialkonstruktivism och grundad teori. Det ingår i chefernasarbete att hantera flera tidsdimensioner samt gränser. På så sätt har de benägenhet att utveckla nya strategier för att både kunna hantera och optimera tid.

    Resultat: Påfrestningen av att alltid vara tillgänglig, hantera en stor mängd information samt svårigheten att prioritera informationen beskrivs som tidskrävande. Cheferna ansåg att tiden kan optimeras genom att vara tydliga gentemot sina anställda och våga delegera uppgifter. Dessutom kan tidsproblematiken hanteras genom att utveckla tidsrum och ställa om till ett mer processorienterat förhållningssätt.

    Praktiska konsekvenser: Uppsatsen medför en djupare förståelse i hur ledare förhåller sig samt hanterar tid. Ledarens egna tidsstrategier kan vara organisations framtida strategier. Det finns indikationer på att nya informationspolicy är nödvändiga och håller på att utvecklas med syfte att minska tidspressen som orsakas av informationsmängd.

  • 41.
    Fries, Elin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Zweifel, Moa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    ”Vi vill ha er till den här tunga arbetsplatsen”: En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser av jämställdhet på en mansdominerad arbetsplats2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av och arbetet med jämställdhet på ett mansdominerat företag, hur kvinnor i produktionen upplever jämställdhet och hur företaget arbetar med jämställdheten. För att kunna förverkliga syftet har vi gjort en undersökning på ett svenskt industriföretag med verksamhet i ett flertal länder. Inför vår studie har vi besökt en av deras arbetsplatser som kan ses som en klassiskt mansdominerad arbetsplats då de endast har 9,9 % anställda kvinnor. För att analysera studien har vi valt att utgå ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och har därefter valt passande teorier om bland annat skapande av kön och könsmärkning av organisationer. Studien är av kvalitativ karaktär då det empiriska materialet samlades in genom elva intervjutillfällen med tio olika informanter. Sju av dem är kvinnor som arbetar inom produktionen och tre av dem representerar företagets jämställdhetsarbete. I resultatet beskriver vi hur företaget arbetar med jämställdhetsfrågor och hur kvinnorna upplever jämställdheten på arbetsplatsen. Vi kom fram till att kvinnorna tyckte om sin arbetsplats, men att de såg vissa förbättringsområden inom jämställdheten på arbetsplatsen. Därtill hade de flesta en önskan av ett mer transparent jämställdhetsarbete som omfattar alla i organisationen.

  • 42. Gunnarsson, Johanna
    et al.
    Holgersson, Lina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    “Det är mycket att ta in”: En studie kring introduktion, socialisation och organisationskultur2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar introduktion av nyanställda vid Gekås Ullared AB. Syftet med studien har varit att få en ökad förståelse för introduktionens betydelse för nyanställd personal. Undersökningen ger en bild av hur företaget arbetar med introduktion av nyanställda, samt ger en förståelse av hur de nyanställda uppfattat den introduktion de fått. Studien använde nyckelbegreppen introduktion, socialisation, organisationskultur och Gekås Ullared AB. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med en introduktionsansvarig, två arbetsledare och fyra anställda.

    Frågeställningarna för studien har varit:

    • Hur arbetar företaget med introduktion av nyanställda?
    • Hur upplever de nyanställda att introduktionen har hjälpt dem in i sitt nya arbete?
    • Hur arbetar företaget med att socialisera in de nyanställda på arbetsplatsen?
    • Vilken betydelse har introduktionen för den nyanställdes socialisation in i organisationskulturen?

    Introduktionen av nyanställda är uppdelad i två större delar, en allmän gruppintroduktion och en avdelningsintroduktion. Den sistnämnda kan vara individuell eller i mindre grupp beroende på vilken avdelning det rör. I samband med den allmänna introduktionen får den nyanställde en helhetsbild över företaget och dess arbete. På avdelningen får denne istället en introduktion som berör det egna arbetet och den närmaste arbetsgruppen. Genom dessa introduktioner startar den nyanställdes socialisationsprocess, och blir därmed en del av företagets organisationskultur.

  • 43.
    Gustavsson, Frida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ljungsten, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ledaren är den våg som driver skeppet framåt: En kvalitativ studie om ledarskap, där kompetensutveckling av produktionsledare, en ledarskapsmodell och en medarbetarundersökning ligger i fokus2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet i denna undersökning har varit att göra en kompetensinventering på

    ett ledarskap hos produktionsledare med utgångspunkt i en ledarskapsmodell och

    medarbetarundersökning. Vi har ställt oss frågor kring hur man kan arbeta vidare med ett

    resultat från en medarbetarundersökning för att utveckla ledare? Hur kan man använda sig av

    Rederiets ledarskapsmodell för att utveckla ledare? Samt vilket fokus Båten skall välja i

    kommande kompetensutvecklingar för produktionsledare?

    Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsansats där vi med hjälp av fyra intervjuer och

    analys av en medarbetarundersökning kommit fram till vårt resultat. I förarbete och bakgrund

    till denna uppsats ligger Rederiets Ledarskapsmodell som vi använder oss flitigt av.

    Vårt resultat visar på att Båtens produktionsledare är bra på att utföra arbete gällande att

    leverera resultat och att följa Rederiets kärnvärderingar. Men att fokus bör ligga på att främja

    förbättringar, utveckla människor och visa självinsikt.

  • 44.
    Hansson, Agneta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Research on Innovation in a Societal Perspective (RISP).
    Hofmaier, Bernd
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Research on Innovation in a Societal Perspective (RISP).
    Holmquist, Mats
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Regionalt lärande och ledarskap (RELL). Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Research on Innovation in a Societal Perspective (RISP).
    Lundberg, Max
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Research on Innovation in a Societal Perspective (RISP).
    Rydstedt, Johan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Research on Innovation in a Societal Perspective (RISP).
    Lärdomar av utvecklingsnätverk – spridning av erfarenheter: Slutrapport: Oktober 20082008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under 2003 fick CIEL – Centrum för Innovation, Entreprenörskap och Lärande – vid Högskolan i Halmstad finansiering från Vinnova för ett forskningsprojekt om utvecklings- och innovationsnätverk i Halland. Projektet fick namnet Lärande, ledarskap och jämställdhet i regionala innovationssystem och resulterade år 2007 i en rapport. Efter projektets slut väcktes tanken om att ytterligare sprida erfarenheterna från arbetet till olika utvecklingsaktörer i länet. Nya medel från Vinnova gjorde en sådan fortsättning möjlig.

    Projektet Lärdomar av utvecklingsnätverk – spridning av erfarenheter genomfördes under 2008 och syftade till att på ett reflekterande sätt sprida och diskutera erfarenheter från modeller och ansatser för innovationsledd tillväxtpolitik. De aspekter som stod i fokus var ledning, lärande och jämställdhet. Projektets mål var att öka medvetenheten hos utvecklingsaktörer i Halland om betydelsen av dessa aspekter samt att skapa en dialog om konkreta åtgärder vid planering av framtida projekt och program. 

  • 45.
    Hansson, Agneta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Knowledge Entrepreneurship and Enterprise Research (KEEN).
    Stridh, Kicki
    Internationell Kompetens AB, Malmö, Sweden.
    Swärdh, Mia
    Internationell Kompetens AB, Malmö, Sweden.
    Scholten, Christina
    Malmö Högskola, Sweden.
    Interaktiva arenor: kulturmöten som gnisslar och berikar2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Samverkan mellan forskare och praktiker är en form för kunskapsutveckling som idag föreskrivs av flera finansiärer av arbetslivets forsknings- och utvecklingsprogram. Denna interaktiva forskning utgår från teoriramar som skiljer den från traditionell forskning. Den innebär också att forskaren möter praktiska problem att hantera i sitt arbete. Vårt paper handlar om gnisslet i den interaktiva forskningens kulturmöten: det som i synonymordboken beskrivs som slitning, konflikt, motsättning, skavning och motstånd.

    Forskningstraditioner. I vår genomgång belyser vi problem (missförstånd och motstånd) som kan uppstå i mötet mellan olika forskningstraditioner och ämnesdiscipliner, t ex i mötet mellan positivistisk och interaktiv forskningssyn, mellan genusforskare och naturvetare/tekniker. Interaktiv praktik. Här reflekterar vi över erfarenheter från tillämpad genusforskning, över problem kring rollidentitet och rollkonflikter som finns inbyggda i konstruktionen i möten mellan forskare och praktiker där rollerna är svåra att urskilja, och över det motstånd vi möter i processer som syftar till att integrera genus och att åstadkomma jämställdhet.

    I vår diskussion reflekterar vi över det motstånd vi möter i förändringsarbetet, vilket bland annat genereras av de metoder vi använder i vårt interaktiva förhållningssätt. Olika kulturer möts – aktörer med olika bakgrund, erfarenheter och logik. Vi ser ett ökat behov av teoretiskt reflekterad metod- och metodologiutveckling – och inte minst en förståelse för detta hos dem som finansierar forskning och utveckling

  • 46.
    Heijel, Aylin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lindholm, Camilla
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Organisationskulturens och känsloarbetets inverkan på avdelningschefers upplevda ledarstilar: En kvalitativ studie inom en offentlig organisation i Västsverige.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ledarstilar, organisationskultur och känsloarbete ömsesidigt påverkar varandra. För att uppnå vårt syfte togs följande frågeställningar fram: 

    Vilka är respondenternas upplevda och förväntade ledarstilar?Vilken roll spelar organisationskultur och känsloarbete i förhållande till ledarstilar?

    Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom en offentlig organisation. Nio intervjuer genomfördes, varav åtta stycken med avdelningschefer samt en med en respondent från ledningen. Detta för att kunna se hur avdelningschefer uppfattar sin ledarstil och jämföra med vad ledningen anser. Resultatet av undersökningen visade att organisationskulturen och känsloarbetet påverkar avdelningschefers val av ledarstil. Detta genom att ledningen eftersträvar en viss ledarstil som avdelningscheferna förväntas följa. Undersökningen visade vidare att känsloarbete påverkar avdelningschefernas val av ledarstil, då organisationens känsloregler styr hur de bör agera tillsammans med sina medarbetare och därmed hur de bör hantera sina känslor.

  • 47.
    Hesslegård, Gustaf
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Per
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Personlighetsbedömning med anställningsintervjun som bedömningsredskap: En kvalitativ undersökning om hur rekryteringsansvariga ser på sambandet mellan personlighet och arbetsprestation2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få kunskap om vilken vikt rekryteringsansvariga ger sambandet mellan personlighet och arbetsprestation samt att studera hur de rekryteringsansvariga med hjälp av intervjun som bedömningsredskap går tillväga för att bedöma sökandes personlighet. För att kunna besvara syftet har fem intervjuer genomförts med anställda på olika företag vars arbetsuppgifter innefattar rekrytering. Resultatet visar att de rekryteringsansvariga tycker att personligheten hos arbetssökande har stor betydelse. Störst betydelse har personlighet vid enklare arbetsutföranden, menar de rekryteringsansvariga. Att vara lojal och plikttrogen samt att kunna anpassa sig efter olika situationer var egenskaper som värderas högt. Hur de rekryteringsansvariga genomförde sina intervjuer skiljde sig lite åt, men gemensamt var att alla försökte få fram relevant information grundad i kravprofiler med hjälp av strukturerade intervjuer och exemplifierande földfrågor. Bedömningen av arbetssökande bör ske utifrån kravprofilen för aktuell tjänst och inte den rekryteringsansvariges personliga värderingar. 

  • 48.
    Hofmaier, Bernd
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    Institutional and Organizational Perspectives on Dialogue: Lessons Learned from Scandinavian Experiences2014Ingår i: Mindful Change in Times of Permanent Reorganization: Organizational, Institutional and Sustainability Perspectives / [ed] Becke, Guido, Berlin: Springer Berlin/Heidelberg, 2014, 1, s. 91-111Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The contribution deals with the origins of the Scandinavian dialogue approach which is based partly on attempts to develop working life issues and partly rooted in institutional features of the Swedish labour market relations. Thereafter the practical organization of dialogue conferences is described and some experiences and results for improving the dialogue approach for organizational change and development are given.

  • 49.
    Holmquist, Mats
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Regionalt lärande och ledarskap (RELL). Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Research on Innovation in a Societal Perspective (RISP).
    Collective Learning in Innovative Networks2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    There are different forms for boundary-crossing learning in and between organizations. One growing form is network. This paper will present a study of collective learning in two innovative networks at the west coast of Sweden. One network is about regional health and growth, the other about leadership development among general directors. Representatives from different organizations meet to learn from each other’s practice. How does this learning take place? What supports and what prevents it? Does it have any effects in their own organizations? Data has been collected through questionnaires, observations, systematic reflections and focus interviews. Results show that the participants express great satisfaction with their outcomes on a personal base. It gives them inspiration, ideas, knowledge and contacts. It also gives them support, strength and self-confidence. One important factor in this context is differences. The participants are coming from different organizations, have different perspectives and experiences. The findings show interesting variances between the two networks that has effects on the type of learning. A problem is the transformation of learning from the network, by the participants into their organizations. There seems to be some important learning barriers. This will be further discussed in the paper.

  • 50.
    Holmquist, Mats
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Regionalt lärande och ledarskap (RELL). Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Institute for Education and Special Education, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Karlsson, Jan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Junge Menschen mit geistiger Behinderung in Schweden und deren Übergang in die Arbeitswelt: Forschungsstand und Perspektiven2016Ingår i: Teilhabe und Vielfalt: Herausforderungen einer Weltgesellschaft / [ed] Hedderich, I. & Zahnd, R., Bad Heilbrunn: Verlag Julius Klinkhardt, 2016, s. 337-343Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [de]

    Der Übergang von der Schule in die Arbeitswelt bedeutet eine Weichenstellung im Lebenslauf, nicht zuletzt mit Blick auf die Situation von Menschen mit geistiger Behinderung. Gerade für diese Personengruppe und im Kontext hoher Jugendarbeitslosigkeit bestätigen jüngste Forschungen in Schweden die Schwierigkeiten, im Erwerbsleben Fuß zu fassen. Der Beitrag präsentiert den schwedischen Forschungsstand und die sich daraus ergebenden Perspektiven.

1234 1 - 50 av 152
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf