hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 41 av 41
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Argento, Daniela
    et al.
    Department of Business and Social Studies, University of Siena, Siena, Italy.
    Grossi, Giuseppe
    Department of Business and Social Studies, University of Siena, Siena, Italy.
    Tagesson, Torbjörn
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    Collin, Sven-Olof
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    The ‘externalisation’ of local public service delivery: experience in Italy and Sweden2010Ingår i: International Journal of Public Policy, ISSN 1740-0600, E-ISSN 1740-0619, Vol. 5, nr 1, s. 41-56Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In recent years, the local government sector in European countries has undergone important changes involving, among other things, the externalisation of local public service provision through various forms of corporatisation, public-public collaboration, public-private partnerships and contracting out. An important consequence of these institutional changes has been the recasting of local governance systems through the need for increased cooperation between public and private actors. This article addresses these matters with comparative reference to the experience in Italy and Sweden. In doing so, it considers local governments in their constitutional and legal contexts, leading to more detailed discussions of their externalisation initiatives and resultant organisational forms and governance arrangements. Issues of ownership have been important concerning the significance of 'community' and 'place' in the management of public affairs. © 2010 Inderscience Enterprises Ltd.

  • 2.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Staland Nyman, Carin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Widén, Stephen
    Örebro universitet, Örebro, Sverige.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning – boendegeografiska skillnader2016Ingår i: Tidsskrift for velferdsforskning, ISSN 0809-2052, E-ISSN 2464-3076, Vol. 19, nr 3, s. 241-260Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I länder med starkt decentraliserat ansvar för välfärdstjänster kan skillnader mellan kommuner och regioner förväntas. I artikeln studeras om, och iså fall hur, efter(sär)gymnasial sysselsättning bland personer med intellektuell funktionsnedsättning varierar beroende på i vilken kommungrupp eller geografisk region de bor. Analyserna baseras på data från ett unikt register som inkluderar 12 269 avgångselever från gymnasiesärskolan i Sverige från åren 2001–2011.

    Resultaten visar att kommungrupp och region har en viss oberoende effekt på typ av efter(sär)gymnasial sysselsättning samt att andelen flyttningar överkommungränser som företas i studiepopulationen är få.

    Slutsatsen är att boendegeografiska variationer, som identifierats i andra delar av det svenska välfärdssystemet, också i viss utsträckning gäller efter(sär)gymnasial sysselsättning.

  • 3.
    Collin, Sven-Olof Yrjö
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    Tagesson, Torbjörn
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    Governance strategies in local government: a study of the governance of municipal corporations in a Swedish municipality2010Ingår i: International Journal of Public Policy, ISSN 1740-0600, E-ISSN 1740-0619, Vol. 5, nr 4, s. 373-389Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Municipal corporations can be seen as a method of disintegrating municipal operations, but retaining control through those corporations. We assume that the municipal influence of the corporation can be described through the concept of governance strategy. Through a case study of seven corporations in one Swedish municipality, we found that emphasis was put on corporate strategy as a governance mechanism and that the board only retained a latent capacity. Furthermore, financial control and executive compensation were hardly ever used as governance mechanisms, which led us to formulate the ’chamber concert’ hypothesis: the use of governance mechanisms is influenced by traditions, norms, knowledge and governance needs. Copyright © 2010 Inderscience Enterprises Ltd.

  • 4.
    Cregård, Anna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    Inter-occupational cooperation and boundary work in the hospital setting2018Ingår i: Journal of Health Organisation & Management, ISSN 1477-7266, E-ISSN 1758-7247, Vol. 32, nr 5, s. 658-673Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose of this paper is to add a little piece to the research on boundary work and inter-occupational cooperation by addressing two questions: how do actors perform boundary work in an inter-occupational cooperation project that seeks to improve the personnel health work in a hospital setting? What impact does the boundary work have on such cooperation in the personnel health project?

    Design/methodology/approach: The study is based on individual, in-depth interviews and participative observations of focus group discussions conducted at a regional municipal organization in Sweden. Respondents are hospital line managers, experts and strategists in the HR departments, and experts from the internal occupational health service.

    Findings: The concepts on boundary work, which include closing/opening boundary strategies, provide the framework for the empirical illustrations. The cooperation runs smoothly in the rehabilitation work because of an agreed upon process in which the professionals’ jurisdictions are preserved through closing strategies. Illness prevention and health promotion are not areas of inter-occupational cooperation because the stronger actors use closing strategies. While the weaker actors, who try to cooperate, use opening boundary strategies in these areas, they are excluded or marginalized.

    Research limitations/implications: The empirical investigation concerns one cooperation project and was completed at one data collection point.

    Originality/value: No similar study of boundary work and inter-occupational cooperation in a hospital setting is available despite the frequency of this professional group configuration in practice. A more inclusive concept of professionalism may facilitate the study of boundary work and inter-occupational cooperation among actors with different professional authority. © Emerald Publishing Limited 2018

  • 5.
    Cregård, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    Berntson, ErikStockholms universitet, Stockholm, Sverige.Tengblad, StefanHögskolan i Skövde, Skövde, Sverige.
    Att leda i en komplex organisation: Utmaningar och nya perspektiv för chefer i offentlig verksamhet2018Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 6.
    Cregård, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    Berntson, Erik
    Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    Tengblad, Stefan
    Högskolan i Skövde, Skövde, Sverige.
    Andersson, Pia
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Lindgren, Hans
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    En introduktion till ledarskap och organisatorisk komplexitet2018Ingår i: Att leda i en komplex organisation: Utmaningar och nya perspektiv för chefer i offentlig verksamhet / [ed] Anna Cregård, Erik Berntson & Stefan Tengblad, Stockholm: Natur och kultur, 2018, s. 9-21Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 7.
    Cregård, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    Eriksson, Nomie
    Högskolan i Skövde, Skövde, Sverige.
    Chefskap i professionella organisationer: Läkare som chefer2018Ingår i: Att leda i en komplex organisation: Utmaningar och nya perspektiv för chefer i offentlig verksamhet / [ed] Anna Cregård, Erik Berntson & Stefan Tengblad, Stockholm: Natur och kultur, 2018, s. 71-84Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 8.
    Cregård, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    Forsberg, Tina
    Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Berntson, Erik
    Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Models for cooperation between line-managers and techno structure experts: creating value and professionalization in local government2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In recent years the number of people working within the techno structure in public sector organizations has increased, for example within human resource, communication, financial control, and general administration, just as Mintzberg (1993) foresaw already in the beginning of the 1980’s[1]. Many of these occupations have initiated a professionalization process, which among other things has resulted in an increased focus on developing the profession itself, strengthening boundaries towards other occupations and functions, and elevating the jurisdiction. For example within local government human resource and communication functions the jurisdictional claim has been transferred from the operative, hands-on work to more strategic work and in partnership with strategic management[2]. The techno structure experts can be described as more professional, more knowledgeable and highly skilled, but also more detached from the everyday work of civil servants and operative managers trying to execute the public organization’s mission, hence creating public value.

    Professionalization within the local governments’ techno structure is theoretically interesting. For example there is a matter of gender, since women mostly inhabit the techno structure functions. It is also interesting from a cooperation and boundary work point of view, since different models of cooperation contain different logics of negotiations, conflict and agreements. And cooperation is hard to achieve, since that requires actual prioritization and redistribution of resources[3]. In this study our aim is to develop knowledge on cooperation models between the techno structure experts and line-managers in order to create sustainable and healthy organizing that can foster public value creation. Following Zhou, et al.[4] inter-occupational cooperation is defined here as working together across boundaries in order to achieve common goals, emphasizing the multi-actor and multi-occupational relationships.

    In order to investigate the content and effects of different models of cooperation we have conducted case studies in three Swedish local governments, including focus group interviews, survey data and secondary sources. We have also re-analyzed both survey data and interview data from our previous investigations on related issues in local governments.

    We present three analytical models of cooperation between line-managers and techno structure experts, derived from the empirical investigation. The three models are built up by different logics, and hence create different levels of value to the public organization and common good on the one hand, and to the different functions and professions involved on the other hand. The models may be used as analytical tools for empirical and normative work for the development of the public organization, but also as a foundation for adding a little piece of the theoretical puzzle of how to create cooperation and value within local government organizations. 

      

    [1] Mintzberg, H. (1993). Structure in fives: Designing effective organizations. Prentice-Hall, Inc. 

    [2] Condrey, S.E. (2015). Public Human Resource Management: How We Get Where We are Today. Riccucci, N. M. (ed) Public Personnel Management. 1-13. Routledge. 

    [3] Ashkenas, R. (2015). There’s a Difference Between Cooperation and Collaboration. Harvard Business Review, April 20, 1-6. 

    [4] Zhou, J., et al. (2014). Making collaborators happy: The outcome priming effect in integrative negotiation. Public Personnel Management, 43(3), 290-300.

  • 9. Cregård, Anna
    et al.
    Sobis, Iwona
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Dissemination of Environmental Information and its Effects on Stakeholders’ Decision-Making: A Comparative Study between Swedish and Polish Municipalities2017Ingår i: NISPAcee Journal of Public Administration and Policy, ISSN 1337-9038, E-ISSN 1338-4309, Vol. 10, nr 2, s. 9-47Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    According to Action Agenda 21, which was adopted at the Rio Conference in 1992, sustainable development is a major objective for local and global development. Economic growth, good living conditions, and protection of the earth’s natural environment are important to all people in the world. This article focuses on one aspect of sustainable development, i.e. on environmental sustainability. Research shows that local government can take a leading position in protecting the natural environment and disseminating information on it among stakeholders. However, our knowledge about the dissemination of environmental information practices among stakeholders is limited. The purpose of this research is to fill a gap in current knowledge, to describe and compare the practical work with dissemination of such information among stakeholders in Swedish and Polish municipalities. The questions to be answered are: What environmental information is collected and produced by the local government? At what stakeholders is such information targeted? and What effects does it have on decision-making by stakeholders in the investigated municipalities? The study is based on state regulations, the homepages of municipal offices, and policy documents, official reports, and semi-structured interviews with key managers responsible for the protection of the natural environment in the studied municipalities. Data were collected from late 2015 to early 2017. This research indicates that dissemination of environmental information has a positive effect on the decision-making of internal stakeholders. In both countries, the municipal authorities follow the EU recommendations, resulting in innovative work and growing environmental awareness among the municipal authorities, the residents, and other stakeholders. Improvement of the natural environment is perceived as “a must” for the future. Nonetheless, especially larger municipalities face challenges because the production and dissemination of environmental information is time-consuming. In the long run, however, surprisingly positive effects on the local protection of the natural environment appear.

  • 10.
    Cregård, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    Solli, Rolf
    University of Borås, Borås, Sweden.
    Top managerial role in transition – or not? Trajectories during 20 years in Swedish local government2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The top municipal managers – the CEOs – hold an important role in the Swedish municipalities. He or she is the highest non-politically appointed official, in charge of the administration. Often the position has ensured stability in municipalities with high turnover on politicians and changing political majority, and with the position also comes a comprehensive and professional bureaucracy. The municipal services are extensive in Sweden, and are characterized by high competence, independence from state intervention and a wide-ranging scope. Politics and management usually work close to each other. However, this makes the position of the municipal CEO both influential and difficult, as she or he moves in and between major political issues but always has to be perceived as apolitical and objective. The position is formally unregulated and is often described in terms of understanding and making sense about a golden interface. In this paper we analyze the past, present and the future of Swedish municipal administrative governance based on the perspective of the municipal CEO. We also discuss effects of the development of the role and its performance. We conclude by suggesting how the role - and thus also part of the municipal governance - could develop in the future.

    Two theoretical frameworks form the basis of our studies. Institutional theory forms the basis for analyzing path dependencies and change. Theoretical concepts of leadership form the basis for studying the managerial role of the municipal CEO. The framework provides the starting point for our operationalization of questions to a questionnaire sent to all Swedish municipal CEOs every five years for a 20-year period (a total of five times starting in 1995). In addition to the survey data, we use longitudinally collected interview data as well as secondary sources.

    Our investigations reveal that the municipal CEO holds his or her position in a shorter period (increased turnover) grows older and the proportion of women is increasing rapidly and steadily. The CEO puts less emphasis on economic crisis management, but puts more emphasis on ensuring compliance with rules, giving politicians advice and planning for regional development with other municipalities’ CEO. Comparing to other countries' corresponding positions, we notice that the Swedish municipal CEO has much in common with Northern Europe's local administrations, but not with Southern Europe's countries or Great Britain. The leadership style is more participatory than authoritative even if this changes slightly over the years. The CEOs describe their role as difficult, especially in relation to the political level. The changes in the role during the investigated 20 years suggest there are at least three trajectories to choose from in the future: 1) to become increasingly political (and perhaps even politically appointed), 2) to be clearly separated from the political level through increased formal regulation, or 3) to support continued informal interpreting of the mystic and undefined golden interface.

  • 11.
    Dahlkvist, Jessica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Implemenring av politiska beslut i skolan: En fallstudie om implementeringen av riktlinjerna för utbildningsval - arbete och samhällsliv2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Implementeringsproblematik är något man inte sällan stöter på när politiska reformer skall genomföras. Problematiken ligger i att de beslut som fattas inte genomförs på det sätt beslutsfattarna avsett. Flera forskare, både internationella och nationella, har försökt hitta svar på vart i processen problematiken ligger. Således har de också kommit fram till olika svar och lösningar. Syftet med denna uppsats är att ur ett implementeringsteoretiskt perspektiv studera förutsättningarna för implementeringen av riktlinjerna utbildningsval – arbete och samhällsliv i förordningen ”Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011”. Detta görs med hjälp av Lundquist tre förklarande egenskaper hos tjänstemännen – förstår, kan och vill. Uppsatsen tar utgångspunkt i den tidigare forskningen och har analyserat huruvida det finns goda förutsättningarna för tjänstemännen på Falkenbergs gymnasieskola att implementera riktlinjerna. Resultatet visar att de vill men att de varken kan eller förstår. 

  • 12.
    El Hayek, Lars
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Vårt offentliga etos: En studie av två kommunala bostadsbolag utifrån Demokrati- och Ekonomivärden2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstract

    Den kommunala förvaltningen har de senaste decennierna varit föremål för omfattande reformer. Kommunallagen som är en ramlag, reglerar kommunernas organisation och ansvarsområden. Det innebär att kommuner tillåts i stor utsträckning fritt avgöra hur verksamheter och åtaganden ska organiseras. Kommunala aktiebolag, även kallade för hybridorganisationer är idag ett vanligt inslag i den kommunala organisationen. Forskning visar att införandet av New Public Management i offentligt förvaltning b.la. bidragit till en ökning av antalet kommunala aktiebolag. Organisationsformen innebär att betydelsefulla verksamheter positionerats mellan det offentliga och privata, vilket medför implikationer för granskning och ansvarsutkrävande. Vidare har forskningen även påvisat att NPM bidragit till att göra ekonomivärdena centrala i verksamheterna.

    Studien tar sin utgångspunkt från teorin om vårt offentliga etos, en uppsättning demokrati- och ekonomivärden som bör prägla varje offentlig anställd. Utvecklingen visar dock att ekonomivärdena i form av kostnadseffektivitet och produktivitet fått en mer framträdande roll i den offentliga förvaltningen, på bekostnad av demokrativärdena. Genom en enkätundersökning kommer tjänstepersoner i respektive bolag få möjlighet att besvara ett antal påståenden formulerade utifrån vårt offentliga etos. Parallellt med enkätundersökningen kommer ägardirektiv och bolagsordning för respektive bolag att vara föremål för en kvalitativ innehållsanalys. Bolagen som inkluderas i uppsatsen är verksamma i varsin kommun, den ena kommunen har oavbrutet varit borgerligt styrd sedan 1976 medan den andra kommunen varit socialistiskt styrd sedan 1976. Mot bakgrund av tidigare forskning innehåller uppsatsen en övergripande hypotes att; politiskt majoritet inte påverkar utfallet i resultatet. Resultatet av enkätundersökningen uppvisar en bredare enighet kring ekonomivärdena till skillnad mot demokrativärdena. Resultatet av innehållsanalysen är desto tydligare, den visar att demokrativärdena i båda bolagen är framträdande. 

  • 13.
    Grossi, Giuseppe
    et al.
    Department of Business and Social Studies, Siena University, Siena, Italy.
    Newberry, Susan
    Faculty of Economics and Business, University of Sydney, Sydney, Australia.
    Bergmann, Andreas
    Zurich University of Applied Sciences (ZHAW), Winterthur, Switzerland.
    Bietenhader, Daniel
    Institute of Public Management, Zurich University of Applied Sciences (ZHAW), Winterthur, Switzerland.
    Tagesson, Torbjörn
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    Christiaens, Johan
    Ghent University, Ghent, Belgium.
    Van Cauwenberge, Philippe
    Ghent University, Ghent, Belgium.
    Rommel, Jan
    Catholic University Leuven, Leuven, Belgium.
    Theme: Whole of government accounting – international trends2009Ingår i: Public Money & Management, ISSN 0954-0962, E-ISSN 1467-9302, Vol. 29, nr 4, s. 209-218Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 14.
    Hallgren, Felicia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Styra med tillit?: En implementeringsstudie om tillitsbaserad styrning och ledning på Arbetsförmedlingen.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för implementeringen av tillitsbaserad styrning och ledning på Arbetsförmedlingen. Vidare ska intentionerna med tillitsbaserad styrning och ledning undersökas för att ställas gentemot tjänstemännens förutsättningar. Implementeringsproblematik är något som kan förekomma om rätt förutsättningar inte finns bland dem som ska implementera. Förutsättningarna har i uppsatsen undersökts med hjälp av Lundquists tre implementeringsvillkor – förstå, kan och vill. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod och genomförts med tjänstemän på Arbetsförmedlingen och med organisationschefen för att besvara syftet och frågeställningarna. Uppsatsen redogör för den tidigare forskning som är relevant och går vidare in på det teoretiska ramverket som ligger till grund för studiens analys. Resultatet visar att tjänstemännen förstår vad som efterfrågas av dem och har kompetens för att genomföra arbetssättet. Deras motivation ökar vilket innebär att viljan finns där. Men det finns inte tillräckligt med resurser i form av tid, pengar och personal för att kunna genomföra deras uppdrag utifrån tillitsbaserad styrning och ledning. 

  • 15.
    Holmquist, Mats
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Johansson, Jörgen
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Thomsen, Michel
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS), Människa och Informationsteknologi (MI-lab).
    Åkesson, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS), Människa och Informationsteknologi (MI-lab).
    IT-utveckling för hållbara arbetsplatser:  Rapport I - Analysseminarium2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Jaramillo, Rene
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Demokrati under planprocessen: En kvalitativ fallstudie av Sodra infarten i Halmstads kommun2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Demokrati är en självklarhet i vårt samhälle. Men det är inget vi kan ta för givet. Demokrati är en ständigt pågående process och det är vårt gemensamma ansvar som medborgare att utveckla och förstärka vår demokrati. Statsvetenskapen har genom åren utvecklat olika modeller och teorier kring hur demokratin bäst kan förverkligas. I denna uppsats har jag valt att titta närmare på deltagardemokrati och deliberativ demokrati.

    Uppsatsens syfte är att utifrån teorier om deltagardemokrati och deliberativ demokrati analysera hur Halmstads kommun har arbetat med medborgarnas delaktighet i planprocessen gällande Södra infarten.

    Genom en kvalitativ fallstudie har jag studerat hur Halmstads kommun med fokus på projektet Södra infarten, arbetat med medborgarnas delaktighet i processen. Planprocessen styrs av Plan och bygglagen, som ställer krav på medborgarnas möjlighet till delaktighet i beslutsprocessen, och därmed finns det goda möjligheter att studera projektet Södra infarten utifrån ett demokratiperspektiv.

    Uppsatsen bygger främst på kvalitativa intervjuer med politiker och tjänstemän i Halmstads kommun som alla varit inblandade i beslutsprocessen på olika sätt, men även på offentliga styrdokument. Slutsatsen jag kommit fram till är att kommunen i viss mån saknat tydliga mål gällande demokratiarbetet i Södra Infarten. Medborgarna har inbjudits till att delta i planprocessen, men har inte gjort det i den utsträckning kommunen hade önskat.

    Med denna uppsats hoppas jag ge ökad insikt om betydelsen av att arbeta med demokratifrågor, samt inspirera till fortsatta statsvetenskapliga studier i ett relativt outforskat ämne - demokrati och delaktighet i planprocessen. 

  • 17.
    Johansson, Jörgen
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    Institutionalisering av ansvar i kommunal revision2010Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 112, nr 4, s. 454-457Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Johansson, Jörgen
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Research on Innovation in a Societal Perspective (RISP).
    Samordning av regionalt utvecklingsarbete: erfarenheter från kommunala samverkansorgan och regionkommuner2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Johansson, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Holmquist, Mats
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Thomsen, Michel
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS), Människa och Informationsteknologi (MI-lab).
    Åkesson, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS), Människa och Informationsteknologi (MI-lab).
    En god digital arbetsmiljö: Slutrapport2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Johansson, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Holmquist, Mats
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Thomsen, Michel
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS), Människa och Informationsteknologi (MI-lab).
    Åkesson, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS), Människa och Informationsteknologi (MI-lab).
    IT-utveckling för hållbara arbetsplatser: Rapport II - Analysseminarium2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Johansson, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Research on Innovation in a Societal Perspective (RISP).
    Niklasson, Lars
    Linköpings universitet.
    Kommunernas region: Kommunernas inflytande i regionen2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur ska kommunerna ges ett inflytande och involveras i det regionala tillväxtarbetet i en region där fullmäktiges mandat kommer direkt från väljarna? Vilka är framgångsfaktorer för en effektiv samverkan mellan region och kommuner? Vilka erfarenheter kan man ta med sig från dagens regioner och från samverkansorganens arbete? Dessa frågor har hög aktualitet när man diskuterar att föra över det regionala utvecklingsansvaret till landstingen.

  • 22.
    Johansson, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS). Karlstad University, Karlstad, Sweden.
    Niklasson, Lars
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    Persson, Bo
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    The role of municipalities in the bottom-up formation of a meta-region in Sweden: drivers and barriers2015Ingår i: Offentlig Förvaltning. Scandinavian Journal of Public Administration, ISSN 2000-8058, E-ISSN 2001-3310, Vol. 19, nr 4, s. 71-88Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The sub-national level in the Nordic countries is currently undergoing a process of major transformation. A central issue concerns the role of municipalities in regionalization processes. The purpose of the article is to analyse the positions and strategies of municipalities regarding interlocal cooperation and regional governance, in relation to a failed attempt to create a new large region in southern Sweden during 2013-2014. This attempt was based on a reform strategy, initiated by the government, which gave the main role in the creation of larger regions to municipalities and regional actors in a bottom-up process. How can we understand the roles of municipalities, and what are the drivers and barriers in a bottom-up strategy of regional formation? Our study shows that the views expressed by municipal representatives in Sweden regarding regional governance are anchored in the strong institutional position of municipalities in that country. Our conclusion is that a bottom-up strategy has several shortcomings as a method for making institutional reforms in a system of regional governance. There are obvious drivers in such a process, but there are also difficulties in achieving cooperation that result from high transaction costs (which lead to a collective-action dilemma), from an uncertain national policy, and from problems of legitimacy. © Jörgen Johansson, Lars Niklasson, Bo Persson and School of Public Administration 2015

  • 23.
    Johansson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Av- och återsektorisering i svenska kommuner  : Avsektoriserade kommuners förändrade politiska organisation i ett longitudinellt perspektiv2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Johansson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Av- och återsektorisering i svenska kommuner: Avsektoriserade kommuners förändrade politiska organisation i ett longitudinellt perspektiv2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport har författats av fil. kand. Malin Johansson som under tre månader genomförde forskarpraktik vid Högskolan i Halmstad inom ramen för hennes masterstudier vid Lunds Universitet. Rapporten utgör en del av ett följeforskningsprojekt vid Högskolan i Halmstad där Ängelholms kommuns organisation står i fokus. Ängelholms kommun har sedan 2014 fått en ny politisk organisation och en ny förvaltningsorganisation. Organisationsförändringen har haft syftet att skapa en samordnad eller avsektoriserad kommunorganisation för att bättre än tidigare tillgodose medborgarnas behov av kommunal service och omsorg. Ängelholms kommun har därmed anslutit sig till ett antal andra kommuner i Sverige som tillämpat en avsektoriserad modell. Malin Johanssons studie, som redovisats för både politiker och tjänstepersoner i Ängelholms kommun, analyserar vilka organisatoriska förändringar som genomförts av de kommuner i Sverige som tidigare utvecklat en avsektoriserad kommunorganisation. Rapporten är en uppföljning av en tidigare studie, gjord av David Karlsson, Olof Rommel och Johan Svensson (SKLrapport från 2009). Malin Johanssons rapport bidrar därmed både till vår förståelse av kommunala organisationsförändringar och till forskningen inom detta område. Malin Johansson ansvarar för rapporten och dess innehåll i sin helhet.

  • 25.
    Johansson, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Johnson, Olivia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Vilka är det som leds till Östra stranden?: En kvalitativ fallstudie om urbanplanering ur ett rättviseperspektiv kring projekt Södra infarten i Halmstads kommun2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Urbanplanering är idag ett aktuellt ämne. Under 1900-talet har Sverige haft en socialistisk syn på urbanplanering men under de senaste två decennierna har detta ändrats mot ett nyliberalt synsätt. Nyliberalism innebär ett styrsystem präglat av governance med ett vinsttänkande som prioriterar ekonomiska värden, något som genomsyrar all urbanplanering idag enligt den amerikanske urbanforskaren Susan S. Fainstein. Fainstein har tagit fram en teori om Den rättvisa staden där hon utvecklat tre grundläggande sociala rättvisevärden i urban samhällsplanering. För att uppnå Den rättvisa staden behövs tre rättvisevärden: demokrati, mångfald och jämlikhet. Denna studie applicerar hennes teori i en fallstudie om Södra infarten i Halmstad. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med politiker och tjänstemän, kombinerat med en textanalys. Studiens slutsats är att Halmstads kommun enbart uppfyller tre av nio kriterier utifrån den operationalisering vi gjort av Fainsteins rättvisevärden. Detta innebär att kommunens urbanplanering för Södra infarten inte uppfyllde något av de tre värdena för Den rättvisa staden.

  • 26.
    Johansson, Mathias
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    "Så bör vi arbeta", förändring från myndighetsorganisation till serviceorganisation med kunden i centrum: en studie inom samhällsbyggnadsenheten i Åstorps kommun2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Implementerandet av styrnings- och organisationsmodeller hämtade i det privata näringslivet ställer stora krav på den kommunala förvaltningen och dess tjänstemän. Rättssäkerhet, likabehandling och effektivitet ska kombineras med egna initiativ, personligt ansvarstagande och övergripande mål. En allt större grad av delegering från politiker och ledning till den enskilde tjänstemannen kräver nya sätt att arbeta och en ny syn på medborgaren. Rollerna riskerar att bli mer föränderliga och målen vaga samtidigt som det föreligger en ständigt närvarande kontroll och kontinuerlig utvärdering av verksamheten. Syftet med denna studie är att övergripande beskriva och analysera hur tjänstemännen hos samhällsbyggnadsenheten inom Åstorps kommun upplever sin egen och medborgarnas roll i en tid av förändringar i arbetssättet och där målet är att öka servicegraden och sätta kunden i centrum. Genom intervjuer med förvaltningens tjänstemän framkommer bland annat önskemål om större eget ansvar, tydligare politiska mål men utan detaljstyrning samt en mer ingående dialog med kunden. Studiens resultat pekar mot att det är möjligt att införa näringslivsinspirerande styrnings- och organisationsmodeller men dessa kan inte helt ersätta den offentliga förvaltningens traditionella legalbyråkratiska arbetssätt.

  • 27.
    Karlsson, Jan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    Holmquist, Mats
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Johansson, Jörgen
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    Severinsson, Ronny
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Ängelholms nya kommunorganisation: Följeforskningens slutrapport2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Letyta, Pawel
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap.
    Möller, Olle
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap.
    Kompetensförsörjning i kunskapsintensiva militära enheter: En kvalitativ studie om att behålla personal2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet är att undersöka hur kunskapsintensiva enheter kan behålla personalen längre. Ju

    längre Försvarsmakten behåller en individ desto mer erfarenhet kommer denna individ att

    alstra. En erfarenhet som Försvarsmakten kan dra nytta av i utvecklingen av metoder,

    tekniker och materiel. Genom effektiv kompetensförsörjning minskar risken för reducerad

    operativ förmåga.

    Forskningsfrågan tar avstamp i egna observationer och erfarenheter vid de kunskapsintensiva

    förband där författarna tjänstgjort. Studien är genomförd vid ett av dessa –

    Röjdykardivisionen.

    Forskningsansatsen är induktiv och uppsatsen är skriven efter en kvalitativ fallstudie. Empirin

    i studien består av fyra semistrukturerade intervjuer samt sex mejlintervjuer. Empirin har

    analyserats mot referensramen som omfattar tidigare forskning inom främst Employer

    Branding (EB) men även personalförsörjning och generation Y & Z.

    Slutsatsen är att kunskapsintensiva enheter kan arbeta med EB i syfte att behålla rätt personal

    längre. Ur empirin framkommer kategorier specifika för vår fallstudie och som har en direkt

    koppling till varför individer söker, stannar eller slutar vid enheten. Det som fått

    respondenterna att Söka är kategorierna; Kamratskap, kvalitet på medarbetarna, upplevelser

    och Arbetsuppgifter. Det är således dessa egenskaper den här enheten kommunicerat ut som

    erbjudande till sin resurspool i marknadsföringen.

    Majoriteten av kategorierna som varit avgörande för respondenterna i att Söka är lika viktiga i

    att Stanna. Här handlar det om att tillfredsställa de anställdas “krav”. I Stanna fasen

    tillkommer kategorierna; Utveckling och-/eller Karriär, Livsbalans, Ekonomi samt Ledarskap

    som alla påverkar benägenheten att stanna.

    Analyserar enheten kategorierna under både Söka och Stanna skulle erbjudandet kunna

    bygga på fler kategorier i marknadsföringen framöver. Det är också möjligt för enheten att

    fortsätta att arbeta med EVP gentemot befintlig personal för att få dem at stanna längre. En

    arbetsmetod för detta presenteras i appendix 1, Processmodell, ATR. 

  • 29.
    Loimi, Ida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle. LUT.
    Olofsson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle. LUT.
    -"Ska vi testa när skottkärran åker nedför rutschkanan?": Barns samspel och lek i förskolans utomhusmiljö2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Alla förskolegårdar ser olika ut, placering, utformning och yta varierar från gård till gård. De förutsättningar och erbjudande barnen får kan ha betydelse för hur barns samspel och lek möjliggörs på gården. Syftet med denna studie är att undersöka hur barns samspel och lek gestaltar sig på två förskolegårdar. Studien genomförs på två förskolor med barn i åldrarna 3-6 år och videodokumenterade observationer på respektive förskola utgör det empiriska materialet. En teoretisk utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv och ett centralt begrepp inom detta perspektiv har använts som analytiskt redskap. Den andra utgångspunkten är Gibson´s teori om begreppet affordance som också används som ett centralt begrepp och är ett analytiskt redskap i denna studie. I resultatet framgår det att barnen leker varierande lekar utifrån gårdens erbjudanden och förutsättningar trots likheter i materialet på utomhusgården. Tre tydliga lekkaraktärer har framträtt i resultatet: tagningskaraktär, kreativitetskaraktär och bekräftelsekaraktär. Som en slutsats är förskolegårdens utformning och materialets placering avgörande för hur barns samspel och lek gestaltar sig. Däremot har storleken på gården inte en betydelsefull roll.

  • 30.
    Mogren, Thomas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    Planering och zonering av friluftsliv och ekoturism: Kristianstad Vattenrike2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie beskriver jag problemet hur planering och zonering av destinationer för friluftsliv och ekoturism kan göras. Genom att utveckla och analysera teori och resultat abduktivt har analys och slutsats utvecklats med Kristianstad Vattenrike som utvalt studerat område. Kristianstad Vattenrike är ett av Sveriges fem biosfärområden och sträcker sig nästan över hela Kristianstad kommun med en mångfald av olika naturtyper. Som utnämnt biosfärområde ska man bidra till hållbar utveckling och utveckla området utefter ledorden bevara, utveckla och stödja och planera området i kärnområden, buffertzoner och utvecklingsområden.

    För att uppnå studiens syfte att abduktivt visa i teoretisk och analytisk växelverkan hur man kan planera och zonera en destination för friluftsliv och ekoturism så har jag valt att beskriva hur planering av friluftsliv kan göras, om zonering, om planering för ekoturism och rural turismutveckling. Dessa har utvecklats abduktivt med utvald kvalitativ metod för analys av en destination, Kristianstad Vattenrike, och hur det planeras i praktiken för eventuell zonering av friluftsliv och ekoturism enligt tre intervjuer och skriftliga källor om Kristianstad Vattenrike.

    I studiens resultat och analys analyseras tre frågeställningar för syftet: 1) Vilka förutsättningar för friluftsupplevelser och ekoturism erbjuder natur, landskap samt infrastruktur i Kristianstad Vattenrike?, 2) Hur planeras det för friluftsliv och ekoturism i Kristianstad Vattenrike? och 3) Varför ska zonering användas som medel för att planera hållbara destinationer för friluftsliv och ekoturism?

    Här beskrivs vilket brett utbud av naturtyper som erbjuds i ett friluftsliv som hela tiden utvecklas med behov och efterfrågan på området, men också med produktutveckling. Det beskrivs att de använt bl a plan för att utveckla badplatser inom Kristianstad Vattenrike som kan utvecklas generellt för friluftslivet. För ekoturism görs vissa näringslivssatsningar men inget som direkt lyckas inspirera till ett hållbart ansvarstagande för företag, men ett par uthålliga entreprenörer har lyckats med utveckling av säsonger för upplevelse av Vattenriket över året. Zonering som medel för planering av friluftsliv och ekoturism beskrivs och klargörs att det är en eftersatt modell i Sverige för planering av friluftsliv och ekoturism och även så i Kristianstad Vattenrike. Efter granskade resultat och analyser så dras slutsatser med studien att zonering behöver en svensk uttalad definition för att lättare kommuniceras och förstås för implementering som destinationer som Kristianstad Vattenrike skulle dra fördel av vid planering och zonering för friluftsliv och ekoturism.

  • 31. Mohlin, Ulrika
    et al.
    Svantesson, Max
    Taktikreglementen i Marinen: Hur har införandet av TRM 1(A) påverkat Marinens syn på uppdragstaktik och manöverkrigföring?2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Försvarsmaktens doktriner uttrycks manöverkrigföring och uppdragstaktik som teori och lednings­filosofi. I de taktiska reglementena beskrivs hur uppdragstaktik och manöverkrigföring tillämpas som metod i händelse av fred, kris eller krig. Vidare syftar taktikreglementena till att vara en utgångspunkt för hur våra marina krigsförband utbildas, organiseras och utrustas.

     

    Syftet med undersökningen är att utreda inverkan av införandet av Taktikreglemente för Marinen TRM 1(A) avseende uppdragstaktik och manöverkrigföring. hur uppdragstaktik och manöverkrigföring som metod, inom den svenska Marinen, kan ha påverkats vid införandet av Taktikreglemente för Marinen, TRM 1(A). Undersökningen gjordes genomfördes som en kvalitativ jäm­förande fallstudie där Taktikreglemete för Flottan, TRFL, och Taktikreglemente för Kustartilleriet, TRKA jämfördes med TRM 1(A). Vid textanalysen nyttjades en analysmodell som påvisar uppdrags­taktik och resultaten analyserades därefter mot militär­teoretiker så som Clausewitz, Corbett och Mahan utifrån perspektivet uppdragstaktik och manöver­krig­föring.

     

    Resultatet av undersökningen visar att TRFL och TRKA är att se mer som läroböcker vilka, utan att i detalj beskriva taktiska lösningar, beskriver hur officerare ska tänka i fråga om taktik. Nuvarande regle­mente, TRM 1(A), presenterar i första hand vad Marinen är och upplevs därför mer som en handbok över Marinen snarare än ett taktiskt reglemente. Detta med anledning av att kapitel som om­fattar militär­teori, sjökrigets natur, syfte och metoder utelämnats, vilket gör att den svenska taktiska särarten saknas i TRM 1(A). Övriga slutsatser är att TRM 1(A) exkluderat hur amfibiestridskrafterna taktiskt ska nyttjas samt att reglementet inte harmonierar med Försvarsmaktens doktriner avseende uppdragstaktik och man­överkrigföring.

  • 32.
    Päivärinta, Johan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Colliander, Morgan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    ”Med lite lock och pock” en kriminalvårdares beskrivning av hur arbetet med implementering av FN:s mänskliga rättigheter sker: En undersökning av hur kriminalvårdare implementerar FN:s mänskliga rättigheter på svenska häkten2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Efter omfattande kritik mot det svenska häktningssystemet från EU och FN beträffande brott mot FN:s mänskliga rättigheter riktar sig denna studie till att undersöka hur detta ter sig på närbyråkratsnivå. Syftet med denna undersökning är att utifrån implementeringsteori studera förutsättningarna för kriminalvårdare som arbetar på svenska häkten att implementera FN:s mänskliga rättigheter i den dagliga verksamheten och arbetet med de intagna. För att genomföra detta har kriminalvårdare vid svenska häkten intervjuats utifrån huruvida de förstår, vill och kan följa FN:s mänskliga rättigheter. De slutsatser som framkommer är att kriminalvårdarna har en god förståelse kring FN:s mänskliga rättigheter. De har också viljan att efterleva dem även om motiven är av olika slag. Den uppdelning som framkommer är att kriminalvårdare dels motiveras av att följa regler och rutiner och dels av att självtillfredsställelse genom att hjälpa andra. Anmärkningsvärt är att kriminalvårdarna menar att de bättre skulle kunna ta hänsyn till FN:s mänskliga rättigheter om mer resurser i form av ökad bemanning fanns tillgängligt.

  • 33.
    Pålsson, Stefan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Från initiering till privatisering: - En inramningsanalys av policyprocessen bakom omregleringen av apoteksmarknaden2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Efterkontroller av omregleringen av den svenska apoteksmarknaden har fastslagit att vissa mål som sattes upp av den dåvarande regeringen inte uppfyllts. Flera tidigare forskningsbidrag har ådagalagt att det svenska kommittéväsendet nedmonterats och att beslut i policyprocesser föranleds av avsmalnade problemformuleringar. Den här studien ämnar undersöka om utredningen fick i uppgift från kommittédirektivet att arbeta förutsättningslöst med frågan samt om hänsyn togs till den kunskap som genererades av beredningen när propositionen lades fram. Uppsatsen påvisar genom en inramningsanalys av policyprocessen att initieringen av ärendet begränsade utredningsarbetet. I propositionen togs viss hänsyn till de åsikter som beredningen framfört.

  • 34.
    Riberg, Joakim
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Selin, Johan
    Högskolan i Halmstad.
    Det moderna kriget och de hybrida hoten: Ett problem för Sveriges nationella säkerhetsstrategi?2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under 2014 genomförde Ryssland framför ögonen på resten av världen en annektering av Krimhalvön i Ukraina. Västvärlden var i det som närmast kan beskrivas som en chock över detta offensiva beteende. Utan någon förvarning så flyttade Ryssland med stöd av "små gröna män" fram sina positioner på Krimhalvön. En ny taktik användes och strider blandades med andra medel och metoder i det som populärt kan uttryckas som gråzonen.

    Denna undersökning besvarar följande problemformulering med stöd av en kvalitativ textanalys i form av en dokumentundersökning.

    Utifrån ett säkerhetsstrategiskt perspektiv; Hur kan problamtiken med hybrida hot i gråzonen beskrivas och hur omhändertas dessa i den nationella säkerhetsstrategin?

    Genom att läsa i empiri och teori om gråzon, hybrida hot och säkerhetsstrategier skapar sig författarna en modell för analys. Denna analysmodell används sedan för att analysera den (Svenska) nationella säkerhetstrategin som publicerades 2017. Analysmodellen grundar sig på de av Treverton identifierade hybrida hoten: Desinformation, cyberattacker, ekonomiska påtryckningar, irreguljära beväpnade styrkor, reguljära beväpnade styrkor.Undersökningen visar att den nationella säkerhetsstrategin, trots en bristande tydlighet inom vissa områden och en bristande balans mellan mål, metoder och medel, identifierar och ger styrningar för omhändertagandet av de identifierade hybrida hoten. Vidare visar säkerhetsstrategin på en bred förståelse och tolkning av begreppen hybrida hot och gråzonen, utan att försöka definiera dessa komplexa begrepp. Då analysmodellen appliceras, belyses en möjlig hotbild; miljöhot.

    Resultaten av analysen visar också att det kan vara klokt att beskriva just de samtida hoten och utnyttjande av dessa, istället för att argumentera avseende definitioner. Författarna menar att det är av större vikt att skapa en större förståelse för fenomenen, i syfte att åstadkomma en allomfattande ansats för att motverka de verkliga effekterna av hoten.

  • 35.
    Sandberg, Mikael
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM).
    Satsa på elitforskare i stället för på Rothsteins påläggskalvar: Mikael Sandberg om forskningspolitik2012Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Efter vad som framkommit om regeringens stundande forskningsproposition finns det mycket som man som forskare kan glädja sig åt – inte minst de ökande resurserna och satsningen på kvalitet och spetsforskning, skriver Rothstein. Men på en viktig punkt har man emellertid ”hamnat alldeles fel”, menar han. Det gäller idén att lägga en kvarts miljard på att ”landets rektorer ska kunna handplocka några av de allra bästa internationella forskarna till sina lärosäten”. Att Bo Rothstein är emot det är alltså inte så konstigt, det skulle hota honom som herre på den svenska, socialdemokratiskt dominerade statsvetartäppan.

  • 36.
    Svensson, Sara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Central European University, Budapest, Hungary.
    Forget the policy gap: why local governments really decide to take part in cross-border cooperation initiatives in Europe2013Ingår i: Eurasian geography and economics, ISSN 1538-7216, E-ISSN 1938-2863, Vol. 54, nr 4, s. 409-422Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article investigates the motivations of European local governments to join formalized cooperation initiatives between sub-national authorities, referred to as Euroregions. Micro-level comparative empirical data are brought forward to argue against the European Union portrayal of Euroregions as primarily responding to local or regional policy problems that cannot be dealt with within the national contexts, expressed as filling the gaps. Instead, the paper contends that local government engagement mainly derives from normative beliefs, and when instrumental expectations appear, they are grant-driven rather than policy-driven. The empirical data consist of material generated by 136 interviews with mayors of local governments in six Euroregions, located at three national borders (Sweden/Norway, Hungary/Slovakia and Austria/Germany). Qualitative data from these interviews are used to investigate assumptions, beliefs, and practices underpinning Euroregional membership. © 2013 Taylor & Francis.

  • 37.
    Svensson, Sara
    et al.
    Central European University, Budapest, Hungary.
    Telle, Stefan
    Collaborative and cross-border urban governance: What does experience teach us?2018Ingår i: Report on the 5th workshop of the RSA research network on Regional Economic and Policy History, 2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    While border areas are often portrayed as peripheries (Stoddard 1991), in the European Union many urban centers are located in close proximity to national borders. Since the 1950s,there has been increasing policy activity in suchborder regions. Through associations of municipalities, regions and private actors, often through so called Euroregions (Perkmann2003), local actors have formed collaborative governance arrangements to solve joint policy problems, pursue common normative ideals or simply to utilize available funds (Svensson 2013). This paper exploresthe extent to which urban cross-borderand inter-regionalarrangements wereable to connect actors in collaborative frameworks to drive economic development (policy). First, the paper shows that parallel to economic and political integration in Europe, urban regionsincreasinglybegan to beseenas engines of economic growth. Second, the paperreviewsthe collaborative governance literature and adapts the insights to the question of how urban economic development may benefit from collaboration.Third, the paper uses project data on cross-border and interregional cooperation intwo European capital city regions in proximity to a national border: Vienna and Copenhagen. We focus on projectscovering two themes: economic cooperation and governance.The analysis evaluates how cooperation evolved over the last three programming periods. Next, it evaluates differences and similarities in objectives and project structures (number and type of partners, funding, governance) between cross-border and interregional. Finally, concerning outcomes, the paper analyses severalprojects in depth regarding impact, learning and sustainability. Drawing on the analytical framework derived from the review of the collaborative governance literature, it asks to what extent have these initiatives engaged actors from different (vertical) levels and to what extent have they successfully incorporatedhorizontal (non-governmental) actors in horizontal networks? In doing so, what role has the objective ofeconomic development playedin specific arrangements, what are the concrete measuresplanned and implemented, what are the outcomes,andwhat can be learnedfrom this experiencefor the development of collaborative multi-level governance arrangements?The key proposition of the paper is that there is much to learn from past attempts at collaborativeurbangovernance,both in terms of failures and successes. The experienceofcomplexcross-jurisdictional and cross-sectoralgovernance settingsmakes thempotential role modelsfor innovative economicdevelopment policies. At the same time,practical obstacles and failures to live up to expectationsalso show their value as both negative and positive precedents.

  • 38.
    Tagesson, Torbjörn
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    Arguments for proportional consolidation; the case of Swedish local government2009Ingår i: Public Money & Management, ISSN 0954-0962, E-ISSN 1467-9302, Vol. 29, nr 4, s. 215-216Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Tengblad, Stefan
    et al.
    Högskolan i Skövde, Skövde, Sverige.
    Berntson, Erik
    Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    Cregård, Anna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    Organisatorisk komplexitet är också en möjlighet2018Ingår i: Att leda i en komplex organisation: Utmaningar och nya perspektiv för chefer i offentlig verksamhet / [ed] Anna Cregård, Erik Berntson & Stefan Tengblad, Stockholm: Natur och kultur, 2018, s. 183-195Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 40.
    Westman, Hanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ljungquist, Lena
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Jämställdhetsarbete i Barn- och ungdomsförvaltning: Från politiskt beslut till aktiv praktik2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen syftar till att få en bild av hur jämställdhetsarbete implementeras i en offentlig förvaltning, från politiskt beslut i nämnd och ut i verksamheten. Undersökningen är utförd i en medelstor kommun och den valda förvaltningen är Barn- och Ungdomsförvaltningen. Denna förvaltning valdes för att vi anser att det är med barnens hjälp vi kan ändra rådande normer kring jämställdhet. Genom att utföra kvalitativa intervjuer i ett led från nämnd ner till verksamheten på förskolan, har vi fått en bild av vilka aktörer och vilket synsätt som krävs för att jämställdhet ska vara en prioriterad fråga hela vägen från nämnd till verksamheten i förskolan. Våra frågeställningar har varit: Arbetar organisationen aktivt med jämställdhet och i så fall hur? Vilka styrdokument och policys reglerar jämställdhetsarbetet? Vem har vilket ansvar i organisationens jämställdhetsarbete? Vilka resurser finns att tillgå och hur används dem? och sist men inte minst Är jämställdhet en prioriterad fråga?

    Resultatet visar att kommunen har svårt att implementera ett aktivt jämställdhetsarbete då det finns en avsaknad av en bred dialog, kunskap och att jämställdhetsbegreppet blandas ihop med jämlikhet. Viljan att implementera alla barns lika möjligheter är stark men kunskap om jämställdhetsområdet och tid att använda sig av befintliga resurser saknas. 

  • 41.
    Wigert, Mats
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap. Försvarsmakten.
    Kamperhaug, Nicklas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap. Försvarsmakten.
    När Sveriges säkerhet privatiserades2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vår uppsats beskriver hur de tre aktörerna Försvarsmakten, Trafikverket och Green Cargo AB har påverkats av totalförsvarets nedläggning under 90-talet fram till idag, samt det återtagande och nyskapande som dessa tre aktörer står inför. 

    Empirin bygger på data som har framkommit under intervjuer med de tre aktörernas respondenter, med detta som underlag har vi sökt i propositioner, motioner, regeringsbeslut och litteratur.

    Som avslutning i vår uppsats påvisar vi de olika kategorierna och deras likheter och motsatser, samt de frågeställningar som lever kvar utifrån denna uppsats till vidare arbete eller forskning.

1 - 41 av 41
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf