hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 66
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adetun, Erik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Svensson, Andreas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    En god styrning: -En kvalitativ studie kring en fotbollstränares roll för att skapa resultat och samtidigt ha ett välmående lag2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har valt att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv studera problematiken inom tränarrollen i att balansera ett lags välmående samtidigt som man strävar efter att nå resultat. Syftet med vår studie är att få en ökad förståelse för vad som kan vara bra att tänka på som tränare för att i styrning kunna kombinera fokus på resultat och välbefinnande på ett optimalt sätt. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har genomfört observationer och kvalitativa intervjuer för att samla in vårt material. Vi har arbetat induktivt utifrån vår empiri och har använt oss av teorier kring socialisationsprocesser, interaktionsritualer, intersubjektivitet och idrottens fenomenologiska struktur för att få en förståelse och skapa ett sammanhang för vår data. Vi har även använt oss av tidigare forskning kring idrottsledarens sociala roll, ledarskap & styrning och elitcoachers syn på sig själva för att få en ökad förståelse och för att läsarna ska få en bredare bild kring vår frågeställning. För att kunna nå och sträva efter resultat och samtidigt ha en grupp som mår bra krävs en tydlig kommunikation från ledare och organisation. För att balansera upp välmående och samtidigt sträva efter resultat krävs det en förståelse hos spelarna över de besluts som tas.

  • 2.
    Anvari, Maryam
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Hannoun, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    "Man behöver ju någon": - En kvalitativ studie om ensamkommande flyktingbarns upplevelser av de sociala relationer de har skapat i Sverige2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka ensamkommande flyktingbarns upplevelser av de sociala relationer de har skapat i Sverige. Genom att studera olika aspekter av deras sociala relationer blev det möjligt att kontextualisera dessa i förhållande till studiens teman; sociala relationer/sociala band, integration och tillhörighet. Studien har utifrån tidigare forskning, relevanta teorier samt öppna intervjusamtal med åtta pojkar, använt sig av en kvalitativ forskningsmetod.

    Resultaten visar att de sociala relationer som informanterna har skapat i Sverige har fungerat som ett socialt stöd och har bidragit till deras välmående. Informanternas bristande språkkunskaper var det största hindret för att söka sig utanför den egna etniska gruppen. Detta bidrog till att deras sociala relationer endast präglas av den egna etniska gruppen samt de sociala relationer som skapats på boendet. Den kulturella identiteten präglas då endast av kulturen inom gruppen vilket har bidragit till att ungdomarna inte har kunnat identifiera sig med det svenska samhället och därmed saknar de känslor av tillhörighet. Detta tyder på att informanterna inte har lyckats integreras i det svenska samhället.

  • 3.
    Anwar, Ashna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lachonius, Lovisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    "Lilla gumman, du är ändå inte stark": En studie av hur kvinnliga poliser upplever att de blir bemötta av samhället.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ”Snutfitta”, ”du är ändå inte stark”, ”lilla gumman” är bara några av de förekommande meningar som kvinnliga poliser möts av när de arbetar ute i samhället och möter allmänheten. Att vara kvinna i ett traditionellt sätt mansdominerat yrke kan vara svårt både när det gäller hur de blir behandlade och bemötta samt möjligheten att klättra inom organisationen. Syftet med föreliggande studie var att ta reda på hur kvinnliga poliser upplever att de blir bemötta av samhällets medborgare, men även på arbetsplatsen. Finns det en större press på kvinnor i ett mansdominerat yrke att prestera hårdare för att bevisa att de räcker till? I studien har Erving Goffmans teori om intrycksstyrning, Axel Honneths teori om de tre dimensionerna, Jean Lipman Blumens teori om homosocialitet och heterosocialitet samt Morrisons teori om glastaket tillämpats. Dessa teorier har tillämpats i syfte till att besvara studiens frågeställningar. Resultatet av denna studie presenteras av semistrukturerade intervjuer i en kvalitativ design, där tio kvinnliga poliser deltagit i intervjun och delat med sig av sina upplevelser. Analysen av resultatet visade med hjälp av teorier och vetenskapliga artiklar att det är ett hårdare klimat för kvinnor i ett mansdominerat yrke, dels vad gäller utvecklingsmöjligheter, dels hur kvinnor inom yrket bemöts av samhället. Slutsatsen av resultat och analys visade att även om jämställdheten inom polisyrket ökar, finns det fortfarande skillnader mellan könen vilket grundar sig långt bak i historien och är svårt att komma ifrån

  • 4.
    Berg, Martin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR).
    Där tran(s)orna slutar dansa: Facebook och den andres automatisering2012Ingår i: En gestalt, många berättelser: En vänbok till Lars-Erik Berg / [ed] Jessica Mjöberg och Anette Lundin, Skövde: Högskolan i Skövde, Institutionen för teknik och samhälle , 2012, s. 93-113Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Berg, Martin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM).
    George Herbert Mead2013Ingår i: Relationell socialpsykologi: Klassiska och samtida teorier / [ed] Henrik Stenberg & Bo Isenberg, Stockholm: Liber, 2013, s. 16-34Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Bergström, Josefin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Theandersson, Tina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    "En väg in": En socialpsykologisk studie om de anställdas upplevelser kring organisationsförändringen "En väg in"2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utifrån ett socialpsykologiskt- och relationellt perspektiv, skapa en djupare förståelse och förklaring för hur medarbetarna på kundservice "En väg in" i Varbergs kommun upplevt denna organisationsförändring. Urvalet bestod av sex medarbetare och två personer ur ledningsgruppen. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts, samt en hermeneutisk ansats. För att analyseraoch tolka det empiriska materialet har tidigare forskning och vetenskapliga artiklar valts ut, samt teorierna Jacobsens (2013) förändringsledarskap och motstånd, Maslows behovstrappa (Aronsson m.fl. 2012), Herzbergs tvåfaktorsteori (Aronsson m.fl. 2012, Herzberg [1968]/2003) och McCelland motivationsteori om de mänskliga behoven (Aronsson m.fl. 2012) som kompletteras med, Scheffs (1994) sociala band och differentiering. Det mest centrala som framkommit i studien är betydelsen av bristande kommunikation, delaktighet och kontroll. Samt att medarbetarna haft olika inställningar till förändringen och att avdelningen ej har hunnit skapa en gemensam organisationskultur. Yrkesrollerna hämmar medarbetarna att skapa starka sociala band med varandra.

  • 7.
    Blakaj, Drilon
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Rrmoku, Liridon
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Empowerment i multisystemisk terapi- en kvalitativ studie av MST teamet i Halmstad2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod där en hermeneutisk ansats har använts för att tolka de semistrukturerade intervjuerna. Studiens syfte var att undersöka Multisystemisk terapi (MST) teamet i Halmstads kommuns uppfattningar på behandlingsmetoden multisystemisk terapi för ungdomarna i åldern 12-18 år. Frågeställningarna var: Upplever MST terapeuterna att MST är en metod som leder till en förbättrad situation för ungdomarna som får metoden? Vad beskriver MST terapeuterna att det finns för möjligheter och hinder i arbetet med metoden?

    Studien bygger på tidigare forskning om MST och förstärkning utifrån MST. I studien framkommer det tre terapeuters och en MST ledares upplevelser av behandlingen och hur den är riktad till att påverka föräldrarna och dens ungdom till en förändring. Från terapeuternas utsagor belyses det hur MST metoden är utformad till att ungdomarna motiveras till förändring med hjälp av det interna och externa nätverken. Resultatet visar att tidigare forskning framför mycket kritik på behandlingen i Sverige. Det visar sig att andra insatser som finns hos socialtjänsten ger samma resultat eller ännu bättre. Alla terapeuterna uttryckte att de har sett förändringar hos familjerna och att de flesta familjerna har vägletts till ett nytt sätt att tänka men att samarbetet med fler berörda parter bör bli bättre. Det har framkommit positiva och negativa sidor på behandlingen från terapeuternas perspektiv och att det ständigt pågår forskning på metoden för att beteendeproblemen ska förebyggas effektivare. När ungdomen var delaktig blev behandlingen effektivare.

    Fördelarna med MST är att behandlingen sker multisystemiskt med hela ungdomens nätverk men risken med behandlingen är att ungdomens nätverk kanske inte finns kvar när behandlingen avslutas som kan hjälpa den att stärkas. Det finns fördelar och nackdelar på behandlingen och det gäller att som MST terpeut att kunna tolka MST:s principer så bra som möjligt för att föräldrarna och ungdomen stärks och inte blir beroende av andra behandlingsinsatser. Det har skett en förbättring på MST behandlingen när MST Sverige bildades och fick svenska konsulter. Studiens slutsatser är att det är viktigt att skapa förutsättningar till att ungdomen blir delaktig i behandlingen och få fram dens åsikter på varför det inte fungerar och hur nätverken ska jobba med ungdomen för att få den att utvecklas. För att förstärkning ska uppnås måste MST teamet bortse från ungdomarnas ålder behandla individerna efter deras mognad, integrera familjemedlemmarna så mycket som möjligt och få ett gott samspel mellan terapeuterna och familjerna.

  • 8.
    Bojanic, Helena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    En jämförande studie om identitetsskapandet, sociala band och självkänsla hos brottsoffer och f.d. kriminella2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie avser att jämföra brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av hur individens identitet har formats. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tio informanter som söker besvara frågan om hur individerna upplever att deras sociala band och självkänsla har förändrats av att vara kriminell respektive brottsoffer. Dessa frågor besvaras med de teoretiska utgångspunkter som valts där fokus ligger på Jenkins sociala identitetsteori. Vidare används Scheffs teori om sociala band som är associerad med känslor av skam och stolthet, samt Johnsons teori om självkänsla används som reglerar individens välmående. I resultatet framgår markanta skillnader mellan brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av brott.  Den sociala omgivningen anses ha en betydande roll för deras olika upplevelser men framförallt för individernas identitetsskapande. Det kan även konstateras att sociala band utgör en viktig faktor för individens välbefinnande och har en inverkan på individens självkänsla.

  • 9.
    Campo, Mickael
    et al.
    Université Bourgogne Franche-Comté, Laboratoire Psy-DREPI: Psychologie – Dynamiques Relationnelles Et Processus Identitaires (EA-7458), Dijon, France.
    M. Mackie, Diane
    Psychological and Brain Sciences, University of California, Santa Barbara, Santa Barbara, CA, United States.
    Sanchez, Xavier
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Emotions in Group Sports: A Narrative Review From a Social Identity Perspective2019Ingår i: Frontiers in Psychology, ISSN 1664-1078, E-ISSN 1664-1078, Vol. 10, artikel-id 666Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Recently, novel lines of research have developed to study the influence of identity processes in sport-related behaviors. Yet, whereas emotions in sport are the result of a complex psychosocial process, little attention has been paid to examining the mechanisms that underlie how group membership influences athletes’ emotional experiences. The present narrative review aims at complementing the comprehensive review produced by Rees et al. (2015) on social identity in sport by reporting specific work on identity-based emotions in sport. To that end, we firstly overview the different terminology currently used in the field of emotions in groups to clarify the distinct nature of emotions that result from an individual’s social identity. Secondly, we discuss key concepts of social identity to better understand the mechanisms underlying identity-based emotions. Thirdly, we address existing knowledge on identity-based emotions in sport. We close the present narrative review by suggesting future research perspectives based on existing meta-theories of social identity. Evidence from the social psychology literature is discussed alongside existing works from the sport literature to propose a crucial theoretical approach to better understand emotions in sport. © 2019 Campo, Mackie and Sanchez.

  • 10.
    Claesson, Simon
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Nimani, Bleta
    Högskolan i Halmstad.
    Ett meningsfullt arbete: En socialpsykologisk studie om hur ett till synes monotont och enformigt arbete kan kännasmeningsfullt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka meningsskapande som ett socialpsykologiskt fenomen. Mer specifiktförsöker studien förstå vad som motiverar kundtjänstarbetarna på ett callcenter i västsverige, till attfortsätta arbeta med ett arbete som är lågavlönat, hårt reglerat och monotont.I studien kommer läsaren att få ta del av empiri baserad på tio livsvärldsintervjuer, därkundtjänstarbetare berättar om sina upplevelser av att arbeta i ett callcenter. Empirin visar attmajoriteten av kundtjänstarbetarna upplever sitt arbete ogynnsamt, då kundtjänstarbetarna sällan fårutvecklas eller självförverkligas inom arbetet. Flera kundtjänstarbetare finner heller inget tydligtsyfte med att göra sina arbetsuppgifter. Istället arbetar flera kundtjänstarbetarna för att få enekonomisk tillgång. Förklaringsgrunden är att kundtjänstarbetarna behöver pengar för att kunnaupprätthålla sina sociala relationer. Studiens slutsats är att kundtjänstarbetarna eftersträvavälbefinnande, då det sociala är en komponent av välbefinnandets väsen.

  • 11.
    Cruceat, Olivia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kidane, Sened
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ensamkommande flyktingbarns sociala behov: En kvalitativ studie om professionella aktörers föreställningar om ensamkommande flyktingbarns sociala behov och möjligheten att tillfredsställa dessa behov samt de professionellas kamp med att upprätthålla balans mellan närhet och distans2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barn som flyr till ett nytt land utan föräldrar eller vårdnadshavare kallas för ensamkommande flyktingbarn. Vägen till det nya landet är oftast lång, svår och efterlämnar smärtsamma erfarenheter. Det är en resa som har inneburit att de ensamkommande flyktingbarnen har förlorat den trygghet de en gång har fått från sina familjer. I det nya landet möter de ensamkommande flyktingbarnen många människor, där de flesta har en yrkesrelaterad relation till dem. Vårt syfte har varit att undersöka hur de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov kan tillgodoses av yrkesrelaterade relationer på ett utvalt HVB-hem (hem för vård och boende) i Halmstads kommun. Våra informanter är personal på boendet Eken och ansvariga lärare för de ensamkommande flyktingbarnens utbildning.  Vår studie grundar sig på informanternas tolkningar av de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov. Vi har även intresserat oss för hur våra informanter uppfattar de ensamkommande flyktingbarnens strävan efter en familjelik gemenskap, men också de emotioner informanterna upplever i sitt arbete.  

    Vi utförde kvalitativa intervjuer och av det insamlade materialet framgick det att de ensamkommande flyktingbarnen har ett stort behov av sociala relationer, som förutsätter närhet. Vi kom fram till att barnen sökte sig till varandra för att tillgodose behovet av närhet, då informanterna har en emotionell distans till barnen. Det framkom tydligt att informanterna har svårigheter att avgöra hur mycket de ska engagera sig känslomässigt. Eftersom vi ville ta del av hur informanterna tolkade de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov har vi använt oss utav hermeneutik, som vetenskapsteoretisk ansats. Vi kunde tolka och förstå det empiriska materialet med hjälp av utvalda socialpsykologiska teorier.  Tolkningar har utvecklats med hjälp av Scheffs teori om sociala band, Weiss tankar kring sociala behov, Stenbergs beskrivning av motiv till gemenskap samt Asplunds teori om social responsivitet och Hochschilds teorier om det emotionella arbetet. Dessa teorier har i vår studie kompletterat varandra och förklarat olika socialpsykologiska aspsekter som förekommer i arbetet med de ensamkommande flyktingbarnen.  

  • 12.
    d'Aubigné, Max
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Anderberg, Victoria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ska du gå hem redan nu?: En studie om arbetsrelaterad stress och dess betydelse för relationer i privatlivet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien avser att undersöka arbetsrelaterad stress och dess betydelse för relationer i privatlivet. Vidare undersöker studien betydelsen av arbetsrelaterad stress för den egna identiteten. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta deltagare vid ett mindre företag. Intervjuerna byggdes på fyra större teman: synen på den egna identiteten, förändring av identiteten, relationer och gränsen mellan arbetsliv och privatliv.

    Resultatet visar att arbetsrelaterad stress och arbetsbörda har en betydande innebörd för relationer i privatlivet samt den egna identiteten. Genom att ta tid från privatlivet för att istället spendera denna på arbetsrelaterade uppgifter minskar möjligheten till vårdande av sociala band. Detta innebär försämrade relationer eller att relationen upphör helt. Vidare visar resultatet att arbetsrelaterad stress inte endast uppkommer från arbetet utan även att stress skapas ur relationer i privatlivet och utifrån den egna identiteten. Genom att inte kunna besvara privatlivets förväntningar förstärks upplevelsen av stress och den egna identiteten kan komma att ifrågasättas, både av individen själv men också av omgivningen. 

  • 13.
    Eldonson, Marianne
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Rosén, Annelie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Långtidsarbetslöshet - En förändring i livet: En socialpsykologisk studie av hur långtidsarbetslösas liv förändras efter en arbetslöshet med fokus på socialt välbefinnande, roll & identitet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning visar att långtidsarbetslöshet har betydelse för individens livskvalité och att människor utan ett arbete lätt blir till någon som får stå utanför gemenskapen i samhället. Vi önskar i vår C-uppsats att lyfta fram vad som sker i individens liv vid långtidsarbetslöshet, med fokus på hur arbetslösheten ändrat individens sätt att se på sig själv och hur det sociala och arbetsplatsanknutna nätverket förändrats.

    Vi använde oss av en kvalitativ metod, där vi med en hermeneutisk vetenskaplig ansats genomfört nio stycken semistrukturerade livsvärldsintervjuer. Vi sökte inte efter en absolut sanning, vi intresserade oss av informanternas egna känslor och upplevelser. Deras uttryckta känslor och erfarenheter använde vi sedan för att tolka och analysera vårt material. Resultatet visade att informanternas syn på sig själva drastiskt förändrades efter ett par månader som arbetslösa, de upplevde sig som misslyckade och skämdes över sin situation. I den nya livsituationen var gemenskapen med vänner och familj betydande för hur arbetslösheten hanterades.

     

  • 14.
    Emma, Edén
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Anna, Bennman
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    "Men det är på nåt sätt en av de bästa stunderna i veckan": En studie om gemenskap och identitetsskapande i en buddhistisk meditationsgrupp2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt upplevelser av gemenskap och identitet i en buddhistisk meditationsgrupp. Vi har även intresserat oss för skillnaderna som de tio deltagarna upplever mellan gruppen och samhället i stort när det gäller dessa aspekter samt vad gruppen har för betydelse för deltagarnas liv utanför den. Resultatet av studien visar på en relativt hög grad av gemenskap mellan medlemmarna och att deltagandet i gruppen har haft inverkan på individens självbild samt en betydelse för de sociala interaktionerna utanför gruppen. Vi har valt att analysera vårt material med teorier från Scheff, Collins och Jenkins som behandlar gemenskap och identitet. Genom dessa har vi kommit fram till slutsatserna att meditationsträffarna innebär lyckade interaktionsritualer som i sin tur leder till stärkt självkänsla och gruppsolidaritet samt att sättet att bemöta varandra på bidrar till stärkta sociala band. Genom de skillnader och likheter som finns både mellan gruppen och dess omvärld liksom mellan deltagarna själva så påverkas identiteten och känslan av medlemskap stärks. En viktig aspekt när det gäller identiteten är att deltagarna medvetet strävar efter att inte fastna i några kategorier och inte heller tycker det är viktigt att framhäva sig själva på något speciellt sätt, varken som buddhist eller som gruppmedlem.

  • 15.
    Ericsson, Maria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Farahmand, Shakila
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Konstruktiv arbetsgemenskap: En kvalitativ studie om gruppsammanhållning inom en arbetsgrupp i ett IT-företag2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här undersökningen är att studera vilken relation som finns mellan sammanhållning och motivation, prestation och kommunikation i en arbetsgrupp. För att undersöka detta har vi utgått ifrån två frågeställningar: vilken relation finns mellan gruppsammanhållningen och individens upplevelse av prestation och motivation i ett IT-företag? och vilken relation finns mellan gruppsammanhållning och kommunikation? Vi har svarat på våra frågeställningar utifrån nio semistrukturerade intervjuer gjorda i en arbetsgrupp på företaget Hewlett-Packard (HP) i Göteborg. Resultatet vi har fått fram genom intervjuerna har sedan analyserats utifrån relevanta, socialpsykologiska teorier och vi har i vår uppsats kommit fram till att sammanhållningen i stor utsträckning påverkar de enskilda individernas motivation, prestation och kommunikation. Vi har även kommit fram till att motivation, prestation och kommunikation i sin tur påverkar hur sammanhållningen utvecklas.

  • 16.
    Eriksson, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kask, Carina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kris, en möjlig väg från utanförskap till gemenskap: en kvalitativ intervjustudie om f.d. kriminella kvinnor och män2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att genom kvalitativ metod få förståelse för hur det är möjligt för f.d. kriminella att gå från ett slutet system, präglat av utanförskap och ensamhet, till en gemenskap i organisationen KRIS. Utifrån tio semi-strukturerade intervjuer med f.d. kriminella inom KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället) i Göteborg , varav fem var kvinnor och fem män, hämtade vi vårt material för att kunna besvara vår frågeställning. Resul-tatet av studien visar att man som kriminell individ lätt hamnar i ett utanförskap och är stigmatiserad vilket försvårat för våra informanter att skaffa jobb, ha tillitsfulla relationer etc. Man kan bli bemött av samhället som icke trovärdig vilket ökar avståndet och klyftorna mellan den kriminella och den icke kriminella vilket försvårar återetableringen i samhällsgemenskapen. Att gå från ett utanförskap med stigmatisering till att ingå i en gemenskap är en komplex process. Utifrån vår uppsats ser vi att ett gott och respektfullt bemötande, där man inte bemöter individen utifrån dennes stigma, är en av flera betydande komponenter för individens förändringsprocess. KRIS har varit en plats för den kriminella att i lugn, trygg och respektfull miljö kunna återetablera sig i samhället.

  • 17.
    Falkhäll, Terese
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att leva med ADHD: Med fokus på identitet, tillhörighet och stigma.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att belysa och undersöka hur individer med diagnosen ADHD upplever att det är att leva med ADHD och hur de upplever att deras funktionsnedsättning har påverkat deras identitet och tillhörighet till omgivningen och om tidpunkten för diagnostiseringen har påverkat deras identitet och upplevelser av tillhörighet. Jag vill även undersöka hur vanligt förekommande det är att dessa individer med ADHD någonsin har upplevt sig bli stigmatiserade av samhället på grund av sin diagnos. Jag har genom att utföra halvstrukturerade livsvärldsintervjuer försökt att få svar på dessa frågor och med hjälp av socialpsykologiska teorier så som Vanessa Mays teori om tillhörighet, Erving Goffmans teori om Stigma och Jonas Stiers och Anthony Giddens perspektiv på identitetsteorin och även med hjälp av ett antal vetenskapliga artiklar analyserat mitt insamlade empiriska material. De individer som jag har intervjuat bor i olika delar av Sverige utan någon relation till varandra, varav två av dessa intervjuer utfördes genom video-chattprogrammet Skype på grund av avståndet mellan oss. Alla respondenter är vuxna individer i åldrarna 24-60 och de hade många erfarenheter av att leva med funktionsnedsättningen ADHD. I resultatet av arbetet kan jag urskilja tydliga tecken av att dessa respondenter har upplevt att deras diagnos har påverkat deras identitet och tillhörighet till omgivningen och att på grund av att de fick sina diagnoser i vuxen ålder kan ha påverkats både negativt och positivt av dessa erfarenheter. De har även alla upplevt ett utanförskap på grund av sin funktionsnedsättning och sin diagnos, vilket kan tolkas som att de har varit stigmatiserade.

  • 18.
    Franzén, Tintin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    Sahlberg, Johan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    Ledarskap, svåra samtal: En studie om chefers uppfattning om svåra samtal kopplat mot utbildning och erfarenhet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att undersöka vad Luftstridsskolans chefer upplever som det svåra i samband med ett svårt samtal. Vi kommer även att undersöka hur deras utbildning och erfarenhet påverkar hanterandet av svåra samtal. I denna studie har vi valt att belysa det svåra samtalet mellan chef och medarbetare, detta utifrån chefens perspektiv, med hjälp av enkät och intervjuer.   Svåra samtal är en del av chefers vardag och genomförs av chefer på alla nivåer i olika former. Redan från gruppchefsnivå förväntas chefer tillämpa det utvecklande ledarskapet enligt Försvarsmaktens ledarskapsmodell. I ledarstilen eftersträvas bland annat personlig omtanke i form av att ge stöd och feedback.   Vad som upplevs vara det svåra i samband med ett svårt samtal beror på flera aspekter, såsom vilken erfarenhet man har, vilket mått av empati man besitter och vilken personlig relation man har till medarbetaren.   Det som övergripande upplevs som svårt är oron för hur medarbetaren reagerar på negativ feedback och dennes känslomässiga reaktioner i samband med detta. Även oro för att budskapet inte skall nå fram på grund av bristande självinsikt hos medarbetaren är en gemensam nämnare för de flesta cheferna i studien. Dessa oroskänslor upplevs oftast starkare inför samtalet än under själva genomförandet.  Utbildning kan underlätta själva genomförandet av ett samtal i form av samtalsmetodik och utbildning av delgivning av feedback. Utbildning minskar dock inte det obehag som kan upplevas inför ett svårt samtal. Obehaget grundar sig till stor del på oro för hur motparten kommer att reagera på negativ feedback eller kritik. Denna oro blir inte mindre oavsett utbildning, men kan lindras genom personlig reflektion och tillvaratagande av erfarenhet genom liknande genomförda samtal eller situationer.  

  • 19.
    Hallin, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Samuelsson, Linda
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hagaskolan, en reflekterande och medveten skola: hur organisationskulturen kan påverka ett lärarlags pedagogiska arbete och bemötande av elever2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Med ett socialpsykologiskt perspektiv och hermeneutisk ansats är syftet med denna studie att undersöka hur en skolas organisationskultur påverkar ett lärarlags pedagogiska arbete och bemötande av elever. Vi intervjuade tio pedagoger inom ett lärarlag på Hagaskolan i Varberg. Vi utförde dessutom en informationsintervju med Mats Oljelund, en av de två verksamma rektorerna på skolan. Detta för att få information dels om skolan men också om dess involvering i utvecklings- och arbetsprojektet OUR. Resultatet har vi analyserat med hjälp av Mats Alvessons bok “Organisationskultur och ledning” (2009), John Gastils teori om grupprocesser och ledarskap, Moira von Wrights (2000) begrepp relationellt respektive punktuellt perspektiv samt Hannah Arendts begrepp, Vad eller Vem (von Wright 2000). I vår analys kommer vi fram till att i och med att förändringsarbetet av den lokala organisationskulturen på Hagaskolan lett till ett öppet, medvetet och reflekterande förhållningssätt gentemot både medarbetare och elever, har detta arbete bidragit till grupprocesser vilka ”lyfter” pedagogerna och skapat goda förutsättningar för att man som pedagog skall kunna öppna upp och bjuda in eleverna till att aktivt vilja delta i lärandesituationer, se varje situation och elev som unik samt bemöta varje elev som Vem. Vårt resultat visar att Hagaskolans organisationskultur bidrar till att intervjuade pedagoger i hög utsträckning ser var situation och individ som någonting dynamiskt och unikt, vilken står inför en ständig förändring och därför inte kan behandlas på samma sätt som individer vid tidigare sammanhang eller situationer.

  • 20.
    Hamza, Hakim
    Högskolan i Halmstad.
    Är det värt att lyssna inåt?: En studie om ungdomars resonemang kring grupptryck2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna C-uppsats i socialpsykologi syftar till att undersöka hur en grupp gymnasieelever reflekterar kring sina egna och andras erfarenheter av grupptryck. Arbetet ska bidra till att få en förståelse för socialpsykologiska interaktioner som återfinns i resonemanget kring grupptryck. Arbetet grundar sig på intervjuer av fem gymnasielevers upplevelser av grupptryck och använder hermeneutiken i sin metodologi. Empirin analyseras genom tre teorier som behandlar olika perspektiv på grupptryck; beteende, existentiellt och intersubjektivt. Dessa teorier är Social Proof, Sartres Ond Tro samt Meads intersubjektivitet. Vid arbetets slutfas har jag funnit att det existerar tre influenser som gör att man kan dra till sig grupptryck och som har negativa konsekvenser. Dessa tre krafter är, för det första, en önskan om maktlöshet för att fly ångest, för det andra, en osäkerhet som baseras på att andra vet bättre och, slutligen, en överidentifikation med samhällsrollen som utelämnar den lekfulla delen av självet.

  • 21.
    Henriksson, Sarah
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Rydhög, Klara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    "Mobilen - En extra kompis": En kvalitativ studie av mobilanvändning bland högstadieelever2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syfte har varit att undersöka vilken roll mobilen spelar i en grupp ungdomars liv och då framförallt i skolan. Vi har intervjuat åtta elever på en högstadieskola samt utfört observationer för att få en så klar bild som möjligt av deras förhållande till mobilanvändning. Tidigare forskning har visat att mobilens roll har kommit att bli större och viktigare och den sociala interaktionen som tidigare i större utsträckning skett ansikte mot ansikte är nu mer benägen att ske genom mobilen. Mobilens inverkan på individ och samhället har både positiva och negativa effekter, vilket undersöks i uppsatsen. De frågeställningar som behandlas rör hur eleverna upplever dagens mobilanvändning, hur de använder sina mobiler och hur detta påverkar den sociala interaktionen. Även huruvida eleverna har ett behov av att vara anträffbara samt hur de känner av mobilens påverkan? Uppsatsens sociologiska analys görs med hjälp av teman som behandlar konsumtion, modernitet, tid och rum, social interaktion genom mobilen och nätverkssamhället. Resultatet visar att mobilen spelar en stor roll i ungdomarnas liv och att den sociala interaktionen till viss del begränsas av mobilen. Eleverna upplever att de ständigt måste kunna vara anträffbara och uppdaterade och kan känna sig illa till mods när mobilen inte finns tillgänglig.

  • 22.
    Hillberg, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Svensson, Jessica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Den empatiska kommunikationen: En socialpsykologisk studie om huruvida en utbildning i den empatiska kommunikationsmodellen NVC påverkar en individs sociala interaktioner under och efter avslutad utbildning2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte har varit att undersöka huruvida individer som väljer att utbilda sig i en kommunikationsmodell upplever förändring i interaktion med andra människor efter avslutad utbildning. Studien är kvalitativ och grundar sig på en hermeneutisk forskningsansats vilket innebär att vi har tolkat några individers upplevelser av sin utbildning i Nonviolent Communication (NVC), både före, under och efter utbildningen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med en man och åtta kvinnor. Åldern på respondenterna har varierat och de har arbetat eller arbetar inom olika sociala yrken.

    I tolkningen av det empiriska materialet spelar Randall Collins begrepp interaktionsritualer en viktig roll i tydningen av utbildningstillfällets betydelse för respondenterna. Moira Von Wrights tolkning av George Herbert Meads olika begrepp är vår andra huvudteori, och den blir relevant i förhållande till den perspektivväxling som många av respondenterna beskriver att de upplevt efter utbildningen. Von Wright beskriver två möjliga perspektiv människor betraktar varandra på i interaktion, ett punktuellt och ett relationellt perspektiv. Arlie Hochschilds begrepp emotionellt arbete är relevant eftersom NVC som modell handlar om att förstå känslornas betydelse. Ulla Holms tankar om empatins två riktningar fyller även dessa en viktig funktion i uppsatsen eftersom vi tolkar det som att respondenterna pendlar mellan den känslomässiga empatin och den intellektuella empatin och att båda behövs. I uppsatsen finns en sammanfattning av intervjuerna med respondenterna, där de beskriver hur de har formats och påverkats av sina upplevelser under och efter sin utbildning i NVC.

    Det har även framkommit att respondenternas intentioner är att leva upp till ett relationellt förhållningssätt och att möta andra individer som ett vem, vilket är Von Wrights begrepp, och att denna förmåga ökat efter utbildningen. Men det har även visat sig att det finns omständigheter som styr respondenterna mot ett punktuellt perspektiv och i interaktion möter andra som Von Wrights begrepp ett vad. Dock finns det en medvetenhet hos respondenterna när förflyttningen mellan att möta och se andra som ett vem till ett vad eller tvärtom sker.

  • 23.
    Ida, Bengtsson
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ida, Bondesson
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Legalisering eller inte: en kvalitativ intervjustudie om ungdomars attityder inför en möjlig legalisering av cannabis i Sverige2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse kring ungdomars attityder och deras upplevda livsvärld inför en möjlig legalisering av cannabis i Sverige. För att besvara syftet formulerade vi en frågeställning: Vilka tidigare kunskaper och erfarenheter formar ungdomarnas attityder till droger och hur ser deras attityder ut gentemot cannabis idag? Detta undersökte vi genom kvalitativa intervjuer med ungdomar mellan 15-20 år på ett kulturhus i en mellanstor stad i södra Sverige. Vi ville undersöka vad det är som påverkar ungdomarna i deras formande av attityder gentemot cannabis och en legalisering av cannabis i Sverige samt hur dessa attityder ser ut idag. För att få en så djup förståelse för individernas upplevda livsvärld som möjligt genomförde vi enskilda intervjuer med tio ungdomar som alla har olika erfarenheter och kunskaper. Resultatet visade att det finns en stor bristfällig kunskap när det kommer till droger i allmänhet samt att denna kunskap saknas både i skolan men också i hemmet. Det framkom också att många av ungdomarna någon gång hade provat cannabis eller befunnit sig i kretsar där ett brukande av cannabis pågick. Detta visade sig senare vara en stor bidragande faktor till deras attityder gentemot cannabis och en legalisering av cannabis i Sverige. Med hjälp av Festingers teori om kognitiv dissonans visade analysen att den kognitiva dissonansen var en bidragande faktor till deras attityder. Utifrån Scheffs teori om hänsynsemotionssystemet, med fokus på sociala band, skam och stolthet, bidrog tryggheten och otryggheten hos informanterna till deras attityder. Den otillräckliga kunskapen, tryggheten och otryggheten bildade tillsammans grunden för ungdomarnas attityder inför en möjlig legalisering av cannabis i Sverige. Utifrån Mead fanns det brister i rollövertagandet i formandet av deras attityder.

  • 24.
    Jakob, Melody
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Liljenberg, Sarah
    Högskolan i Halmstad.
    Individen påverkar gemenskap och gemenskap påverkar individen: En kvalitativ studie av bemanningsanställdas uppfattning av gemenskap och dess betydelse för trivsel i arbetet 2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här kvalitativa studien har vi valt att undersöka bemanningsanställdas syn på gemenskap.  Tidigare studier visar att individer med lågstatusyrken, som bemanningsarbeten ofta uppfattas som, söker betydelse och motivation i annat än själva arbetet. Det framgår även att gemenskap är en viktig del när det kommer till framgång samt att ju längre tid det går desto mer tillit bygger vi upp till varandra på arbetsplatsen. Vi frågar oss därför hur bemanningsanställda som inte har någon fast punkt skapar denna tillit och gemenskap.

    Vi har genom åtta intervjuer sökt förståelse för varje enskild individs syn på värdet av gemenskap på arbetsplatsen. Genom en hermeneutisk ansats har vi tagit fram vårt empiriska material som vi sedan valt att analysera till hjälp av fyra utvalda teoretiker. Vi har använt oss av Scheff, Collins, Weiss och Asplund för att få en bred syn på relationer och gemenskap.

    Resultatet visar att alla anser att gemenskap på arbetsplatsen bidrar till ökad trivsel men att det skiljer sig i betydelsen för de olika respondenterna. Det visade sig också att trivsel berodde på personlig inställning till arbetet och varierade utifrån hur de bemanningsanställda blivit bemötta.

  • 25.
    Johansson, Emma
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Betydelsen av bemötanden och sociala relationer för vår psykiska hälsa: en studie om personer med psykisk sjukdom2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever att de blir och har blivit bemötta av människor i sin omgivning. Samt att undersöka vilken betydelse de tillskriver sociala relationer och bemötanden för sin psykiska hälsa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på fem semi -strukturerade intervjuer.Resultatet visar att personer med psykisk sjukdom upplever stor brist på förståelse och acceptans från sin omgivning när det gäller hur de har blivit bemötta i relation till sin psykiska sjukdom. Resultatet visar också att personer med psykisk sjukdom värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans.För att analysera resultatet av studien har följande teorier använts; den psykiska strukturens förutsättningar, sociala relationers karaktär - avseende emotionerna skam och stolthet, människan som social varelse och depressionens socialpsykologi.I analysen framkommer att bristen på förståelse och acceptans påverkar intervjupersonerna självbild på ett negativt sätt. Konsekvensen blir en bristande tillit både till sig själv och andra och resulterar i försvårandet av att upprätthålla optimalt differentierade sociala relationer. Att intervjupersonerna värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans tolkas som att intervjupersonerna genom förståelse och acceptans blir speglade på ett sätt som stärker det sanna självet. Speglingen förmodas vara betydelsefull utifrån att intervjupersonerna med hjälp av den positiva speglingen kan skapa meningar som tillskriver den egna identiteten värdet av ett autentiskt själv. Genom att bli bemött med förståelse och acceptans kan intervjupersonerna uppleva mening med tillvaron som minskar risken för depression.

     

  • 26.
    Johnson, Urban
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Idrott, hälsa och fysisk aktivitet.
    Cultural Challenges Working with a Gymnast and His Coach in Preparation of Olympic Qualification Tournament 2004: A Swedish-Russian Case2008Ingår i: Journal of Tianjin University of Sport, ISSN 1005-0000, Vol. 23, nr 3, s. 186-187Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Johnson, Urban
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Ekengren, Johan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Andersen, Mark B.
    Victoria University, Australia.
    Injury Prevention in Sweden: Helping Soccer Players at Risk2005Ingår i: Journal of Sport & Exercise Psychology (JSEP), ISSN 0895-2779, E-ISSN 1543-2904, Vol. 27, nr 1, s. 32-38Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examined the effectiveness of a prevention intervention program to lower the incidence of injury for soccer players with at-risk psychosocial profiles. The Sport Anxiety Scale, the Life Event Scale for Collegiate Athletes, and the Athletic Coping Skills Inventory-28 were used to screen for psychosocial risk factors outlined in the stress and injury model (Williams & Andersen, 1998). Thirty-two high injury-risk players were identified and randomly assigned to treatment and control groups. Injuries of participants were reported by their coaches. The intervention program consisted of training in 6 mental skills distributed in 6 to 8 sessions during 19 weeks of the competitive season. The results showed that the brief intervention prevention program significantly lowered the number of injuries in the treatment group compared with the control group. © 2005 Human Kinetics Publishers, Inc.

  • 28.
    Kajsson, Fredina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Mattiasdotter, Therese
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att tvivla på sin tro: En studie om sociala faktorer som påverkar en utgångsprocess ur en religiös församling2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att genom kvalitativa intervjuer öka förståelsen för sociala faktorer som föreligger när man lämnar en religiös församling. Vårt främsta fokus har varit att se vad känslan av tillhörighet har för betydelse i en utgångsprocess. Men vi berör även andra sociala faktorer som spelar in när tvivel uppstår hos medlemmen och som sedan resulterat i att hon velat lämna församlingen. Vi har intervjuat personer som har varit medlemmar i Jehovas Vittnen och Livets Ord. I syfte att öka förståelsen för den problematik som en utgångsprocess kan innebära har vi i vår analys använt oss av Vanessa Mays (2013) teori om tillhörighet, Eric Fromms (1994) teori om flykt och Scheffs (1994) begreppspar Skam-stolthet.

     

    Med en deltagande observation och 8 halvstrukturerade intervjuer har vi närmat oss ett känsligt ämne och studerat sociala faktorer som påverkar att man vill lämna en religiös församling.

     

    Resultatet visar bland annat att tillhörighet och organisatoriska faktorer av social karaktär har stor betydelse i en utgångsprocess. Det visar sig att strikta regler och livsvillkor fått medlemmar att börja tvivla på församlingen och dess organisationskultur. Gemenskap och skamkänsla är sociala faktorer som vi sett ingår i församlingarnas organisatoriska utformning och som visat sig påverka vägen ur kyrkorna.

  • 29.
    Karlsson, Karl
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Börjesson, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Föräldraskap: Om papparollens påverkan på mäns sociala liv2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats är inriktad på att undersöka hur föräldraskapet påverkar de sociala relationer som pappor är aktiva inom. Uppsatsen undersöker även hur den nya papparollen inverkar på de könsroller som föräldrarna har i hemmet. För att undersöka detta har fokusgrupper genomförts, dessa genomfördes på ett föräldrakooperativ med ett antal pappor som fritt fått diskutera och reflektera kring större och mindre teman som berör sociala relationer, familj och prioriteringar, känslan av medlemskap samt könsroller. De teorier vi valt att använda oss av är Randall Collins "Interaktionsritualer", Thomas Scheff "Sociala band" och Yvonne Hirdmans "Könsrollsteori".

    Det resultat vi nått i denna uppsats är att social interaktion som sker med likasinnade människor skapar starkare sociala band. Men finns inte ett gemensamt fokus tenderar de sociala banden att försvagas för att till sist försvinna. Föräldraskapet tenderar även att inverka på de könsroller som råder i hemmet, vissa informanter menar att det finns en uppdelning mellan manligt och kvinnligt. Medan andra familjer menar att uppdelningen mellan det manliga och det kvinnliga inte ser likadant ut hemma hos dem, vidare påvisar vårt resultat att det genuskontrakt som råder idag håller på att omförhandlas.

  • 30.
    Karlsson, Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lagergren, Lisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    # Det är ingen big deal: en kvalitativ studie om ungdomars resonemang kring  nätkränkningar på sociala medier2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Nätkränkningar är ett växande problematiskt fenomen i dagens samhälle. Många ungdomar upplever att de blir kränkta på sociala medier, både av bekanta och icke bekanta personer. Studien syftar till att lyfta fram hur motstridiga normer kan tänkas ha en inverkan på ungdomars resonemang kring nätkränkningar och bygger på fem fokusgruppintervjuer med ungdomar. Resultatet visar att ungdomarna anser att alla har valfrihet kring vilka selfies de publicerar på sociala medier, samtidigt som de som utsatts för nätkränkningar ibland får skylla sig själva. Friheten som ungdomarna anser att alla har rätt till är inte alltid på lika villkor eller förbehållslös, det tycks finnas olika normer för olika personer, bland annat killar och tjejer. Med hjälp av Perssons tolkning av Goffmans dramaturgiska ansats, Engdahls resonemang kring frihet och socialt tvång, attributionsteorier och teorin om kognitiv dissonans tolkas detta som att det är lättare för tjejer att korsa gränsen till överdelning genom lättkläddhet på selfies. De som utsatts för nätkränkningar tillskrivs olika personliga attributioner, då ungdomarna upplever att alla vet om riskerna. Vilka attributioner som tillskrivs beror främst på hur nära relation den som tillskriver har med den utsatta. Motstridiga normer skapar kognitiv dissonans hos ungdomarna vilka kommer till uttryck under intervjuerna.

  • 31.
    Karlström Olofsson, Wiveca
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Jarelid, Jessica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ytterlighetens röst: En socialpsykologisk studie med syftet att vidga förståelsen kring det sociala fenomenet ondska med utgångspunkt från familjekulturens betydelse för människans socialisering2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Människan är en social varelse och socialisering är ett el­e­mentärt och komplex mellan­mäns­k­ligt sam­spel, som först och främst formas i den fa­mil­jära sfären. Då syftet med denna studie har varit att vidga förståelsen kring det sociala fenomenet ondska – började vi vår resa med att distan­sera oss från fenomenet för att istället fokusera på vad som händer i socialiseringens vagga. Det pro­blema­tiskt funna är att människor numera är mer asocialt responslösa än socialt respon­si­va vilket innebär att män­nisk­or mer än någonsin finns för att fungera i härskande sam­­hälle­liga sys­tem än att finnas till för varandra. Och följden, den nutida människan socialiserar och socialiseras in i emotio­nellt lidande och skapar en förträngd medvetenhet som förs vidare från generation till generation, något som i bäs­ta fall leder till ytterligheter. För att fånga den svårligen synliggjorda sociali­serings­for­men, har vi observerat dem som observerar familjer som på något sätt upplevt eller upplever krisartade situationer. Det vill säga, vi har med en tema­tiskt öppen intervju­metod sam­tal­at med so­ci­alarbetare inom samhällets hjälp­an­de ver­k­­­sam­­­heter som möter människor i varierande famil­je­sammansättningar. Med episte­mologisk syn på den vet­en­­skapsteoretiska ansatsen är den dubbla hermeneutiken utvald, dels för att vidgad förståelse är vårt syfte men också för att vi har tolkat det våra observa­törer har tolkat. Det empiriska mate­rialet är analyserat enligt analytisk in­duk­tion och har stöd i teorier om familje- och organisa­tions­kultur, det sociala livets elementära former och be­ty­d­elsen av sociala band.

  • 32.
    Killander, Filip
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Davidsson, Joel
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    "Har du damp eller?": En studie av omgivningens betydelse för hur en ADHD-diagnostiserad individ upplever sin livskvalitet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att genom kvalitativa metoder undersöka omgivningens betydelse för hur en ADHD-diagnostiserad individ upplever sin livskvalitet samt undersöka vilka faktorer som är av betydelse för den diagnostiserades välmående. 

    Det material som presenteras har genererats utifrån elva kvalitativa intervjuer med individer som antingen är diagnostiserade med ADHD, lever i nära relation med en ADHD-diagnostiserad individ eller arbetar med ADHD. Det presenterade materialet analyseras sedan utifrån relevanta socialpsykologiska teorier av Becker (2006), Goffman (2006) och May (2013).

    Resultatet visar att omgivningen har en stor betydelse för hur den ADHD-diagnostiserade individen upplever sin livskvalitet. Den problematik som ADHD-diagnosen bidrar med försvårar för individen att leva upp till de krav och normer som förväntas av deras omgivning. Detta leder till att den diagnostiserade individen kan definieras som avvikande från gruppen och riskerar att hamna i ett utanförskap. Individen riskerar att identifiera sig med de egenskaper som omgivningen tilldelar den för att leva upp till de rollförväntningar som ställs på den och spela en roll de inte trivs med i strävan efter bekräftelse och att känna tillhörighet.

  • 33.
    Klasson, Paul
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Luomala, Tommi
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Teatern som socialt forum: En kvalitativ studie i teaterns roll i formandet av identitet på Halmstad kvartersteater Tommi2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie har varit att undersöka teaterns roll för skapandet av identitet hos deltagarna i en teatergrupp på Kvartersteatern i Halmstad. Vår samlade frågeställning är att undersöka hur teatern som forum påverkar deltagarnas identitet. Vi har genom våra metoder fått ett rikligt material till att kunna skriva en kvalitativ uppsats om teaterns roll i skapandet av identitet.

    Vi började vårt arbete på Kvartersteatern genom att ha en första kontakt med en av ledarna på teatern, efter det första mötet så hade vi fått en bild av teatern och dess verksamhet. Vi gjorde sedan deltagande observationer vid tre tillfällen vilka följdes upp med kvalitativa intervjuer. Vi gjorde en intervju med en av ledarna sedan ytterligare sju intervjuer med teaterutövarna.

    Vi har i vårt socialpsykologiska analytiska arbete använt oss av fyra olika teorier, varav en av dem har fungerat som huvud teori. Vår huvudteori är Erving Goffmans regionsteori som ger oss en överblick för hur teaterns olika regioner påverkar identitetsbyggandet. De andra tre teorierna är G.H. Meads teori om jagets utveckling där begreppen "I", "Me" och Generaliserade andre är centrala, Lars-Erik Bergs lekteori samt Johan Asplunds teori om social responsivitet.

    Det empiriska materialet visa att teatern påverkar flera delar av livet både inom och utanför teatern. Deltagarna hävdar att de blir tryggare i sig själva samt utvecklas som människor med teatern. Vårt resultat visar att teatern hjälper deltagarna att utveckla en tryggare identitet samt får ett stabilare jag genom sitt deltagande inom teater.

  • 34.
    Linderson, Hannah
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Mardanian, Ghazaleh
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Gemenskapens betydelse och betydelsen av gemenskap: - En kvalitativ studie om gemenskap och organisationskultur i arbetslivet2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna kvalitativa studie har vi valt att undersöka hur gemenskap bildas och underhålls på en arbetsplats med syfte att söka förståelse för gemenskap i förhållande till framförallt företagskultur samt grupper och roller ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi har genom en hermeneutisk ansats och kvalitativa intervjuer tagit fram ett empiriskt material som gett oss en bild av den upplevda gemenskapen på ett större företag. För att analysera denna empiri har vi använt oss av en teoretisk definition av gemenskap, Goffmans dramaturgiska teori samt teorier om grupper och organisationskultur.

    Vad som framkommit är att gemenskap och trivsel är viktiga för välmåendet bland de anställda. Resultatet visar även på att gemenskapen på företaget kan förbättras genom större engagemang från ledningen.

  • 35.
    Lindgren, Eva-Carin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Department of Food and Nutrition, and Sport Science, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Annerstedt, Claes
    Department of Food and Nutrition, and Sport Science, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Dohlsten, John
    Department of Food and Nutrition, and Sport Science, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    “The individual at the centre” – a grounded theory explaining how sport clubs retain young adults2017Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 12, nr 1, artikel-id 1361782Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: There is still a lack of knowledge regarding which social processes occur in sport clubs and what factors influence young adults to want to remain in a sport club context. Thus, the purpose of this study was to construct a grounded theory (GT) explaining how sport clubs can retain their young adults.

    Method: The study uses an intersectional approach. In line with constructivist GT methodology, data from 14 focus-group interviews (27 coaches and 28 young adults) were collected and analysed using a constant comparative method.

    Results: The core category, “The individual at the centre of a community”, summarizes a process, whereby the generated GT contains three main categories, namely (1) “Participation and influence”, (2) “Social connectedness” and (3) “Good conditions”.

    Conclusions: The coaches put the individual at the centre of a community and pay attention to the needs and interests of all the young adults, regardless of their background, ambitions, and skills. However, while the idea of a moral imperative to provide for diversity was not directly absent in the discussions with both the coaches and young adults, most of the diversity approaches seemed to be based on ambition and skills, gender, age and sexuality.

  • 36.
    Matton, Erica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Flykten: En socialpsykologisk studie om att kombinera sociala behov med individuella behov2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det förekommer en motsägelse beträffande att inte vilja vara ensam, med en längtan efter gemenskap, men samtidigt inte vilja umgås med vem som helst. Syftet med denna studie är att kvalitativt undersöka individers upplevelse av ensamhet och gemenskap samt spänningen mellan individuella- och social behov. Materialet består av fem genomförda semistrukturerade intervjuer med ett blandat urval individer med en gemensam faktor; de var alla återkommande besökare på mötesplatsen Nyfiket i Helsingborg under sommaren 2011. Intervjueresultatet tolkades utifrån E.Goffmans rollbegrepp, E.Fromms tankar om indidivdens flykt till- eller flykt från något. Samt utifrån Robert S. Weiss teori om sex förnödenheter av social tillförsel och T.J.Scheffs resonemang kring balansen mellan närhet och distans vilka fordras för individens fulla3välbefinnande.Studien visar att var och en har upplevt- eller upplever en känsla ensamhet. Dock visar det sig att ensamhetens- såväl som gemenskapens påverkan är tvåsidig. Ensamhet som delas upp i två kategorier av informanterna kan vara ofrivillig och avskyvärd alternativt tillfredställande då den är självvald. Gemenskap har likaså antingen en positiv inverkan eller en negativ, om det senare alternativet innebär påfrestande rollförväntningar. En önskan om utökad gemenskap samt möjligheter till kravlöst umgänge uttrycks hos samtliga.

  • 37.
    Mentzer, Christoffer
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Jarlén, Daniéla
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Från en konflikt till en annan: En socialpsykologisk studie om hur personers handlande formar konflikter och hur det påverkar arbetsgruppen.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den frågeställning som har väglett denna uppsats handlar om betydelsen av den enskilde personens handlande på en arbetsplats och vilka de sociala konsekvenserna blir. Det huvudsakliga syftet är att skapa bredare förståelse för hur personer kan bidra till att skapa destruktiva och konstruktiva konflikter på arbetsplatser. Studiens empiri har genererats genom en kvalitativ inriktning och består av elva tematiska intervjuer från en analysenhet: Arbetsförmedlingen. Intervjuerna konstruerades utifrån vår egen förförståelse om konflikter som destruktiva och därför söktes respondenter med mer arbetslivserfarenhet. Empirin har analyserats inom ramen för organisationskulturen, med hjälp av Johan Asplunds begrepp social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas Scheffs hänsynsemotionssystem och Barbro Lennéer Axelssons förhandlingskommunikation. Resultatet visar att en typ av destruktiv konflikt kan grunda sig i personers förmåga att förhålla sig asocialt responslösa vilket innebär att parterna inte kommunicerar med varandra. Detta kan komma att präglas av defensiv kommunikation samtidigt som utomstående delar av arbetsgruppen riskerar att påverkas negativt. En konstruktiv konflikt har sin grund i personers förmåga att förhålla sig socialt responsiv, för att genuint kunna lyssna på och samtala med motparten inom samarbetskommunikation. Detta kan medföra ett bevarande av sociala band och personligt välbefinnande på arbetsplatsen.

  • 38.
    Mogren, Lisa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Gacanin, Arabela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Stötta varandra för att kunna stötta andra: En socialpsykologisk studie om socialsekreterares upplevelse av sin arbetssituation2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Socialsekreterare är en yrkesgrupp med stora påfrestningar emotionellt och ärendemässigt. Enligt tidigare studier har belastningen på socialsekreterare de senaste tio åren ökat. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv belyses vilka emotioner som uppkommer i arbetet och hur socialsekreterare hanterar dessa samt vilken betydelse socialt stöd har för hur de uppfattar sin arbetssituation. Studien bygger på en sammansatt metod bestående av kvalitativa intervjuer och textanalys. De fem socialsekreterare som intervjuats arbetar inom socialtjänstens barn- och ungdomsavdelning. Analysen är utförd utifrån fyra teman: emotioner och emotionellt arbete, yrkesroll och yrkesidentitet, sociala relationer, socialt stöd och responsivitet samt byråkrati. Förutom analys av materialet från intervjuundersökningen analyseras en debattartikel av Pia Tham från DN debatt och tre repliker på denna. I resultatet framkommer att stöd från chefer och kollegor är avgörande för att uppleva sin arbetssituation som hanterbar och arbetet som positivt. Socialsekreterare som känner ett gott socialt stöd på arbetsplatsen mår bra i sitt arbete och känner yrkesstolthet medan de som inte upplever tillräckligt socialt stöd upplever mer negativ stress, uttrycker hälsoproblem och vill lämna sitt arbete.

  • 39.
    Nilsson, Elin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Klasson, Theresia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Jobbcoaching eller jobb/coaching?: Ett ambivalent uppdrag2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna C-uppsats har vi undersökt jobbcoachers upplevelse av interaktionen med arbetssökande och hur de sociala omständigheterna påverkar jobbcoachens arbetssituation. Denna socialpsykologiska studie problematiserar interaktionen mellan jobbcoacher och arbetssökande och hur dessa möten påverkar jobbcoachen. Utifrån en hermeneutisk ansats har vi utfört nio kvalitativa intervjuer med jobbcoacher som arbetar på ett företag i Sverige för att på så sätt få en djupare förståelse för jobbcoachernas egna upplevelser och erfarenheter av sitt arbete. Vår slutsats är att jobbcoachernas emotionella arbete påverkas av interaktionen med arbetssökande då de pendlar mellan ett distanserat ytagerande och ett djupagerande där jobbcoacherna identifierar sig med sin yrkesroll. Kollegorna är ett socialt stöd i arbetet och tillför emotionell energi genom interaktionsritualer där gruppen delar samma sinnesstämning. Motiverande samtal är en samtalsform som jobbcoacherna använder i arbetet. Arbetssituationen tillåter inte alltid jobbcoacherna att se arbetssökande som ett vem för att se vad som finns bakom individen då de på grund av tidbrist ofta blir tvungna att se arbetssökande som en i mängden, som ett vad. Vi har funnit att det finns en önskan om att förändra jobbcoachernas arbetssätt vilket kan förändra deras egen upplevelse av sin plats i samhället.

  • 40.
    Nilsson, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Bytyqi, Arta
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lärarrollens emotionella arbete: Skapar hanteringen av mobbning utbrändhet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka om det finns något samband mellan lärarnas hantering av mobbning och utbrändhet/stress. Detta kommer att undersökas med hjälp av åtta kvalitativa intervjuer med lärare. Det är på deras beskrivningar som fokus kommer att ligga på. Materialet från intervjuerna kommer sedan att utformas till en sammanställd empiri som tolkas. Detta kommer sedan tillsammans med utvalda teorier besvara studiens frågeställningar. De teorier som främst kommer att användas är Arlie Hochschilds teori om emotionellt arbete, Thomas Sheffs teori om sociala band, Randall Collins teori om interaktionsteori. Vidare i studiens resultat visar det att det finns ett samband mellan hanteringen av mobbning och ökad stress. Detta kan bero på att lärarna idag har mer på sitt bord att hinna med vilket gör att vissa delar blir drabbade.

  • 41.
    Olausson, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Lundqvist, Lina
    Högskolan i Halmstad.
    När jag hänger in min uniform i garderoben slutar jag känna: En kvalitativ studie av hur poliser bearbetar problematiska emotionella upplevelser under interaktionen med andra människor i polisarbetet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur poliser bearbetar problematiska emotionella upplevelser som uppstår i de sociala interaktioner de ingår i under en arbetsdag. Vidare är syftet att undersöka vad poliserna själva har en önskan om att uppnå när det gäller bearbetning av emotionell påfrestning.    Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på åtta semistrukturerade intervjuer. För att analysera resultatet av studien har följande teorier använts; Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, Björn Nilssons rollbeskrivning, Tomas. J. Scheffs teori om skam och stolthet samt Arlie Hochschilds beskrivning av emotionellt arbete.    Resultatet visar att polisernas roll är tydlig och att förväntningarna på rollen är höga. Vidare visar studien vikten av en gemenskap inom arbetslaget som präglas av tillit och öppenhet då de till facto håller varandras liv i sina händer. Bearbetningen sker främst genom mental förberedelse samt samtal och stöttning inom tur-laget.

  • 42.
    Olofsson, Anna
    et al.
    Institutionen för samhällsvetenskap, Mittuniversitetet, Östersund, Sverige.
    Giritli Nygren, Katarina
    Institutionen för samhällsvetenskap, Mittuniversitetet, Sundsvall, Sverige.
    Öhman, Susanna
    Institutionen för samhällsvetenskap, Mittuniversitetet, Östersund, Sverige.
    Samhällets sårbarhet och resiliens: en kritisk begreppsgranskning ur ett intersektionellt perspektiv2016Ingår i: Katastrofriskreducering: Perspektiv, praktik, potential / [ed] Per Becker, Susann Baez Ullberg, Lund, 2016, 1, s. 61-80Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 43.
    Omercehajic, Adna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hasanovic, Menaida
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Etnisk diskriminering på den svenska arbetsmarknaden?: En studie om arbetssökandes upplevelser av etnisk diskriminering vid anställningsintervju.2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna socialpsykologiska studie om etnisk diskriminering vid anställningsintervjuer är att belysa hur upplevelsen av detta kan se ut, vilka motiven är samt förstå de primära emotioner som de olika respondenterna upplever i dessa situationer. Vår frågeställning lyder; Hur upplever arbetssökande personer vad de anser vara etnisk diskriminering vid en anställningsintervju och vad menar de var motiven bakom den?

    Genom kvalitativa intervjuer ville vi få de diskriminerades egen upplevelse och erfarenhet av diskriminering, men även få en bredare förståelse för etnisk diskriminering genom intervju med vår nyckelinformant som var en utredare från Diskrimineringsombudsmannen (DO). Genom intervjuer med två arbetsgivare, en från privat respektive en från offentlig sektor, ville vi få veta deras allmänna syn på anställning och etnisk diskriminering, hur de går tillväga vid anställning samt för hur de arbetar för att motverka etnisk diskriminering, men även för att visa att det finns arbetsgivare som inte diskriminerar någon p.g.a. dess etnicitet och att invandrare faktiskt integreras på arbetsmarknaden.

    Våra intervjuer med de tre respondenter som har upplevt sig bli etniskt diskriminerade tyder på att upplevelserna kan se olika ut, beroende på hur man är som person. Det var olika motiv som de uppfattade låg bakom deras upplevelse av att bli diskriminerade - det var bärandet av slöja, att de hade mörkt hår samt uppfattades ha ett kriminellt utseende. Även den emotionella upplevelsen bland dessa respondenter var vid den upplevda etniska diskrimineringen mycket varierande.

     

  • 44.
    Pettersson, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hansson, Cecilia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Det professionella samtalet på individens nivå.: En socialpsykologisk studie om betydelsen av gemensam förståelse i samtal mellan arbetsförmedlare och unga arbetslösa.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala dynamiken har för ett framgångsrikt samtal mellan unga arbetslösa och arbetsförmedlare. Undersökningen bygger på kvalitativ metod och består av genomförda intervjuer och observationer på Arbetsförmedlingen, där sex arbetslösa ungdomar och två arbetsförmedlare responderade.

     

    I en institutionaliserad miljö som Arbetsförmedlingen finns en rad regler och riktlinjer att förhålla sig till. Vi var därför intresserade av att ta reda på hur institutionella regler kan harmonisera med individuella önskemål och intressen. Studien genomsyras till stor del av Moira von Wrights (2000) teori om relationellt och punktuellt förhållningssätt där resultatet påvisar att det förra är viktigt för unga arbetslösa då de efterfrågar personligt bemötande där de blir sedda som enskilda individer och får hjälp anpassad efter deras behov. Vi undersökte den övergripande upplevelsen av samtalet med fokus på förhållningssätt, sociala interaktioner och det professionella samtalet. Trots att arbetsförmedlarna bär på en ambition om att utgå från individen, påvisas det i studien att regler och riktlinjer har en begränsande verkan på den sociala dynamiken, vilket tenderar att påverkar samtalet i negativ riktning. Detta riskerar ge avkall på upplevelsen av det personliga bemötandet som uppnås med ett relationellt förhållningssätt.

  • 45.
    Ragnarsson, Anton
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ohlsson, Josefin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Det relationsskapande studentlivet: En studie av tio studenters relationella välmående tolkat ur deras upplevelser kring förändringar och möjligheter 2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete har vi ur ett socialpsykologiskt perspektiv intresserat oss för tio studenters liv och deras uppfattningar om sina nya liv efter att de har flyttat från sina hemstäder och börjat studera. Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer har vi försökt att få en insikt i studenternas välmående. I intervjuerna har vi fått ta del av deras personliga uppfattningar kring den social förändring som skett i deras existerande förhållande, socialt bemötande av människorna i nya staden och hur väl de har lyckats bygga upp nya relationer, samt även vilka möjligheter de upplevt har funnits till att nya relationer. Efter att vi har presenterat våra intervjupersoner kommer vi att fokusera på deras svar och sedan försöka analysera det med hjälp av ett flertal teorier. Med hjälp av sociala band förstår vi deras upplevelser av eget ansvar och nollningens roll i relationskapandet, samt tolkar vi på de eventuella kopplingarna mellan goda sociala band sedan tidigare och hur det har påverkat dem i relationsskapandet nu. Vi tolkar deras svar utifrån relationsförnödenheter, följt av att vi fördjupar oss i lärarens roll och till sist även en del av studenternas övergångsfas från ungdomar till vuxna.

  • 46.
    Robeli, Arbnora
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Bertilsson, Josefin
    Högskolan i Halmstad.
    Vilka är de sociala och personliga följderna av att ta del av Grundläggande militär utbildning?2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Målet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för vilket inflytande den militäraverksamheten har på de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som står förgrundläggande militär utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpå regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pågår under 3 månader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anställning inom försvarsmakten. De metoder somanvänds i undersökningen är deltagande observation och enskilda intervjuer, där fem ungakvinnor och fem unga män intervjuas. Resultatet av intervjuerna med rekryterna är att devanligtvis blivit informerade om den militära karriären av familjemedlemmar som tidigare hargenomfört värnplikt. Resultatet från intervjuerna visade att rekryterna uppfattade sig självasom mer ansvarstagande samt att de hade fått en större självkänsla efter genomgången GMU.Resultatet visade även att rekryterna hade fått en större inblick i gruppens betydelse samtvikten av gemenskap. De begrepp som används i undersökningen är Randall Collins begreppinteraktionsritualer för att få en djupare förståelse för de sociala interaktionerna somrekryterna befinner sig i. Erving Goffmans begrepp intrycksstyrning, frontstage och backstageanvänds också i undersökningen. En koppling till ytterligare begrepp av Goffman har gjorts iundersökningen och kopplat de till den militära verksamheten. Begreppen har hjälpt oss attförstå hur den militära miljön påverkar rekryterna socialt och individuellt.

  • 47.
    Robertsson, Monica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Benjaminsson, Evelina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    ”Den svarta pärmen”: En socialpsykologisk studie om styrdokumentens betydelse för sociala relationer på ett företag2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats har vi undersökt hur styrdokumenten inom ett medelstort företag i Västsverige påverkar organisationskulturen och samspelet mellan personalen. Vårt syfte har varit att öka förståelsen kring hur eller om dessa dokument kan styra och påverka individerna och kulturen inom en organisation. Vi har utgått ifrån ett institutionellt etnografiskt och etnometodologiskt angreppssätt i vår ansats in i fältet. Vi har genom detta sett till dokumenten som en makronivå, translokal nivå och samspelet som en mikronivå, lokal nivå inom företaget. Detta angreppsätt har blivit både vår metodologiska utgångspunkt samtidigt som de även blivit en hjälp i vårt analysarbete med det empiriska materialet. För att förstärka vår analys utifrån metoderna har vi även tagit in Randall Collins teori om interaktionsritualer samt Johan Asplunds teori om social responsivitet. Insamlingen av det empiriska materialet gjordes utifrån en triangulering av metoder i form av en mindre observation av arbetsplatsen, intervjuer med personal och ledning samt en textanalys av företagets verksamhetshandbok. Resultatet vi kom fram till i denna studie var att styrdokumenten, organisationskultur och samspelet på arbetsplatsen står i relation till varandra där det finns en svårighet i att uttolka vilket som kom först eller vad som påverkar det andra mest. 

  • 48.
    Rosberg, Alexandra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Rollstil och välbefinnande: -En socialpsykologisk studie av rollstilens betydelse för välbefinnande i receptionistyrket.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna socialpsykologiska studie handlar om receptionistens mående och hur måendet påverkasberoende på olika faktorer i arbetsklimatet grundat i receptionistens rollstil. Studien är gjord på ettträningsföretag i en större stad i Sverige. Studien är en kvalitativ studie där metoden som använts ärsemistrukturerade intervjuer. Fyra receptionister har blivit intervjuade på företaget. Studien ärfrämst grundad i Goffmans rollteori samt Asplunds teorier kring konkret och abstrakt socialitet.Andra teoretiska ansatser är Karaseks krav och kontrollmodell kring stress, Maturanas och DávilaYánez förståelse kring emotioner samt Alvessons teorier kring organisationskultur. Jag har utgåttfrån hermeneutiken som min vetenskapliga teoretiska ansats. Genom dessa socialpsykologiskateorier samt resultaten av intervjuerna önskade jag besvara uppsatsens syfte kring vilken betydelserollstilen har i utövandet i arbetet som receptionist. Jag kom fram till att receptionistens välmåendehelt klart påverkas av dennes personstil. Receptionistens personstil påverkas av personligheten menockså på grund av det som händer omkring dem, såsom organisationskulturen. Jag kom fram till attreceptionisten har ett stort ansvar över sitt välmående genom att denna kan välja att vara stressadeller inte genom sitt utövande i de olika delarna av att vara receptionist.

  • 49.
    Rundén, Mauritz
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hakola, Johannes
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Gemenskapens hus: En kvalitativ studie om den sociala gemenskapens betydelse för volontärer2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har i denna uppsats undersökt hur Röda Korsets vision och den sociala gemenskapen påverkar engagemanget och motivationen hos en specifik grupp volontärer på mötesplatsen Kupan i Halmstad. Vi utgick ifrån en kvalitativansats i utformandet av uppsatsen, där vi genomförde kvalitativa intervjuer för insamlandet av vårt empiriska material. Detta analyserade vi sedan utifrån Philip Selznicks institutionalisering, Mats Alvessons organisationskultur, Randall Collins interaktionsritualer samt Thomas Scheffs sociala band. För att förstärka vår analys kopplade vi den till tidigare forskning utförda av Svedberg, von Essen och Jegermalm men även till Haski-Leventhal och Cnaans studie. Resultatet av vår studie visade att Röda Korset som organisation och dess värderingar påverkar den sociala gemenskapen, denna sociala gemenskap är ett grundläggande motiv för att volontärerna ska engagera sig inom Röda Korset.

  • 50.
    Sarkis, Rima
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Qorri, Eleonora
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Den dubbla meningen: En socialpsykologisk studie om betydelsen av meningsskapande för BVC-sjuksköterskornas välbefinnande2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har gjort en socialpsykologisk undersökning där vi har studerat barnavårdscentralssjuksköterskornas erfarenheter av meningsfullt arbete i barnavårdscentralen. Vårt syfte med studien är att öka förståelse kring hur BVC-sjuksköterskorna går tillväga för att känna arbetet meningsfullt och samtidigt mår bra. Resultatet visar att meningsskapande har en stor betydelse för sjuksköterskorna när det gäller deras välbefinnande. Den visar att sjuksköterskorna känner meningsfullhet i sitt arbete när de som person och deras roll stöder varandra och när det finns harmoni mellan dessa två. Sjuksköterskorna mår bra av det och arbetet flyter på utan ansträngning, de vill hjälpa och det hör till deras roll att hjälpa och på det sättet stöder deras roll och de som personer varandra. Det kan uppstå konflikter ifall deras roll och person inte stöder varandra. Sekretesslagen är ett exempel på något som kan hindra sjuksköterskorna från att hjälpa och detta bidrar till en konflikt mellan sjuksköterskornas personlighet och roll. En sådan konflikt kan leda till att sjuksköterskorna inte mår bra och de kan bli känslomässigt engagerade så att de känner sig förvirrade och frustrerade. Det gör att de inte kan hitta en mening i det de gör och arbetet upplevs som tungt och meningslöst. De upplever att de inte kan hjälpa föräldrarna som utreds när de inte vet varför de utreds. De känner att harmoni uppkommer ibland av sig själv och ibland försöker de själv åstadkomma denna harmoni på olika sätt. En sjuksköterska umgås med vänner, andra utvecklas kunskapsmässigt o.s.v. 

12 1 - 50 av 66
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf