hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 1 - 50 av 195
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahmetovic, Amina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Faur, Mariia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Det är ansvar och frihet: En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelser av sitt handlingsutrymme2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Socialsekreterares arbete inom Socialtjänstens missbruksenhet präglas av en utmaning att tillgodose klientens behov samtidigt som att bemöta organisationens resurser. Detta på grund av bristande resurser som läggs på missbruksområdet eftersom målgruppen inte är prioriterad. Därför är det viktigt att socialsekreterare har ett handlingsutrymme för att utföra genomtänkta handlingar i relation till båda parter. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera vilka faktorer som socialsekreterare upplever kan påverka utredningsarbetet enligt Socialtjänstlagen (SoL) samt hur socialsekreterare upplever makt i utredningsarbetet med vuxna klienter som har pågående missbruksproblem. Syftet mynnar ut i frågor som beaktar vilka möjligheter och begränsningar socialsekreterare upplever i utredningsarbetet enligt SoL och hur de upplever maktutövning i relation till klienten i sin utredning enligt SoL.

    Studien bygger på 7 kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar inom missbruksenheten i Halland och Skåne län. Materialet analyserades med hjälp av Lipskys begrepp gräsrotsbyråkrat och Foucaults maktteori. Resultatet visar att uppdrag, lagar och riktlinjer, resurser, klienters inställning samt socialsekreterares subjektivitet betraktas av socialsekreterarna som både möjligheter och begränsningar i utredningsarbetet enligt SoL. Dessutom upplever socialsekreterarna att de har makt i relation till klienten med hjälp av kunskap kring ämnet men de har även ambitionen att lyfta upp klienten trots att de besitter en makt. Socialsekreterarna agerar vidare inom en osäkerhet där socialsekreterares handlingsutrymme innefattande faktorer som möjliggör och begränsar utredningsarbetet är viktigt för arbetet inom det sociala fältet.

  • 2.
    Albertsson, Sara
    Högskolan i Halmstad.
    "Det handlar om okunskap om hur det är att vara funktionshindrad": En kvalitativ studie om samhällets bemötande gentemot personer med synliga fysiska funktionsnedsättningar.2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur personer med synliga fysiska funktionsnedsättningar upplever den psykosociala tillgängligheten i samhället och hur en eventuell brist av denna tillgänglighet påverkar dem känslomässigt. Studien använder sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien är också inspirerad av en hermeneutisk ansatsmetod då syftet är att tolka informanternas upplevelse av till exempel bemötande från människor i samhället. Fem informanter i åldrarna 47-74 år deltog i studien och alla personerna hade själv olika former av synliga rörelsehinder, tre informanter är kvinnor och två är män. Studiens resultat visade på att dess informanter upplevde den psykosociala tillgängligheten, gällande exempelvis bemötandet och attityder, olika. Det syntes vissa tendenser till att skillnaden kunde bero på kön, där männen upplevde det generella bemötandet bättre än kvinnorna, men det kunde också bero på egna attityden, och/eller självacceptans. Att bemötandet inte alltid var tillfredsställande verkar bero på en kunskapsbrist vilket är något som informanterna upplever att samhället behöver arbeta mer med, framförallt inom skolan och hos politikerna. Resultatet analyserades, med hjälp av en tematisk analys, i förhållande till de vetenskapliga teorierna, stigmateorin och cripteorin, samt i förhållande till tidigare forskning inom ämnet.

  • 3.
    Andersson, Jenny
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lex Sarah: En kvalitativ studie om hur enhetschefer inom äldreomsorgen beskriver sina kunskaper och användning av Lex Sarah2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur enhetschefer inom äldreomsorgen beskriver hur de ser på och använder Lex Sarah, vilka kunskaper som finns i ämnet och hur de resonerar runt ordet missförhållande. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer.

    Studien utgår ifrån en hermeneutisk ansats eftersom jag ville veta vad mina respondenter hade för uppfattningar, erfarenheter och tolkningar. Sammanlagt var det sex enhetschefer inom äldreomsorgen som intervjuades. De beskriver vad de har för kunskaper, hur de använder Lex Sarah i verksamheterna och hur de ser på missförhållanden. Resultatet från studien visar på kunskapen inom ämnet Lex Sarah behöver bli bättre både bland enhetschefer och bland personal. Det behöver även förbättras inom området rapportering, det behöver bli en mer enhetlig syn på vad som är en påtaglig risk för ett missförhållande och när det ska rapporteras. Som det är i dag så klassificeras de olika händelserna fast det står i bestämmelserna att det inte ska göras. Respondenterna tycker att Lex Sarah är en bra och nödvändig del i det systematiska kvalitetsarbetet samtidigt så ser de det som ett skuldbeläggande. Studien har analyserats med hjälp av vetenskapliga teorier som organisationsteorier och ledarskapsteorier.

  • 4.
    Andersson, Jonas
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Eskilsson, Johan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    "Att lyckas": En resa från periferin till praktikens mitt: En studie om ungdomsproffs i fotboll och deras erfarenheter och upplevelser2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har i denna studie studerat före detta ungdomsproffs i fotboll och deras upplevelser och erfarenheter från denna tid. Vi var intresserade av att undersöka varför så många svenska ungdomsproffs återvänder till Sverige och vad det krävs för att lyckas som ungdomsproffs. Syftet med denna studie var att belysa elitsatsande ungdomsspelares erfarenheter från internationella fotbollsakademier, och deras uppfattningar om vad man behöver lära sig för att lyckas som ungdomsproffs. För att besvara syfte och frågeställningar genomförde vi intervjuer med tre före detta ungdomsproffs. Vi har utgått från situerat lärande som belyser hur nya individer kan ta sig in i en ny grupp eller praktik och blir en del av denna tillsammans med andra. Denna teori lägger fokus vid gruppen men i vår studie fann vi även individuella aspekter som var avgörande för att bli en del av praktiken. Allmänhetens uppfattning om vad det innebär att lyckas som ungdomsproffs stämmer inte överens med ungdomsproffsens egen uppfattning. Att återvända hem till Sverige ser allmänheten som ett misslyckande medans ungdomsproffsen ser tiden som en utbildning och en viktig erfarenhet för deras framtida fotbollskarriär.

  • 5.
    Andersson, My
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lindkvist, Katarina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    “Man är rätt så utelämnad till sig själv som enhetschef, det gäller att vara lite påhittig": -En kvalitativ studie om enhetschefers handlingsutrymme i arbetet med sjukskrivningar inom offentlig äldreomsorg2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur enhetschefer arbetar med sjukskrivningar på grund av arbetsrelaterad psykisk ohälsa inom offentlig äldreomsorg. Utifrån syftet har fyra frågeställningar bearbetats fram för att utveckla och öka förståelsen till studiens problemområde. Studiens metodval är kvalitativa intervjuer med en hermeneutisk ansats och tematisk analys som bearbetningsmetod. De kvalitativa intervjuerna gjordes med nio stycken enhetschefer från två olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visade att enhetschefer har handlingsutrymme att arbeta förebyggande för att reducera sjukskrivningar och att det skiljde sig åt från hur rehabilitering hanteras. Enhetschefer inom äldreomsorgen har tydliga riktlinjer när det handlar om rehabilitering medan det förebyggande arbetet inte har det. Det finns därmed handlingsutrymme för att arbeta mer förebyggande för att reducera sjukskrivningar. Alla respondenter hade förståelse om att det förebyggande arbetet är en viktig faktor för att sjukskrivningar ska reduceras men att tid och antal medarbetare kan försvåra att det förebyggande arbetet prioriteras.

    Nyckelord:

  • 6.
    Andersson, Svante
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Centre for Technology, Innovation and Marketing Management (CTIM2).
    Internationalization in different industrial contexts2004Ingår i: Journal of Business Venturing, ISSN 0883-9026, E-ISSN 1873-2003, Vol. 19, nr 6, s. 851-875Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The important questions in a firm's internationalization strategy deal with which national markets they should enter and the order in which the chosen markets should be entered. Different theoretical scenarios provide a range of answers to these questions. In this article, it is argued that the appropriateness of the theories depends on the industrial context to which it is applied. The international development of some Swedish firms in mature and high-growth industries is discussed. Whether a theory is appropriate depends on the firms' degree of internationalization and whether the industry is mature or growing. International entrepreneurship literature has been shown to enhance understanding of the early stages of a firms' internationalization in growing industries.

  • 7.
    Andreasson, Emilie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Persson, Anna-Lena
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ledarskapets betydelse för den friska arbetsplatsen: En kvalitativ intervjustudie om hur ledare inom offentliga human service verksamheter arbetar för en frisk arbetsplats ur ett hälsofrämjande perspektiv.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The issue of sick leave and an increase of ill health in the workplace is a social problem inSwedenthat is currently an important topic. Public human service organisations are one of the sectors where this is a major problem. The aim of this study is to examine what significance the leadership in public human service organisations has on the health and sense of well being among the staff within the organisation. We have chosen to look at this issue from a health promoting perspective where we focused on health factors and to what extent the management can influence and promote the possibilities for a healthy workplace with healthy staff. The results of the study are based on interviews with three leaders within the public human service sector. Results shows that having staff that are content and healthy is a key ingredient in the organisations goal to provide the best possible care and service to their clients. The results also identify leadership qualities and tools that are important such as being present in the workplace and available for the staff and also setting a good example. Other leadership qualities such as being clear in their role as to what they expect from their staff, being goal orientated, and being strong and secure in their leadership proved to be important in relation to health in the workplace. Making sure that the staff feel that they have the possibility to influence their working conditions and given the opportunity to participate in changes were also identified as important health promoting factors. The study also shows that showing trust in the staff and allowing them to take responsibility as well as seeing them as individuals is also important health promoting factors. It became evident that achieving a healthy workplace is a process where all the factors are equally important.

  • 8.
    Antunes, Sara
    Högskolan i Halmstad.
    Ett liv efter ett annat2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    My intention with this study is to examine how integration is understood andimplemented in the daily work with the purpose to integrate asylum-seeking childrenliving within residential care, which is a temporal care for asylum-seeking youths between15-20 years of age.More intentionally my aim is to study the essence of integration work with its benefits anddifficulties which is in this study described from youth pedagogues working with the focusto integrate asylum-seeking children. My aim is also to understand integration workmethods and its effects in the mission to integrate asylum-seeking youths. The study isbased on qualitative semi structure interviews of six youth pedagogues working inresidential care with the roll to integrate asylum-seeking children. The result in this studydescribes the understanding of integration in different ways which can explain thecomplicity in the roll youth pedagogues has got when integrating asylum-seeking children.Despite the lack of obvious methods, visions and goals with integration work, youthpedagogues give answers which leads us to believe that safety factors and risk factors isimportant factors to consider in attempting integration of asylum-seeking youths. Thesefactors are important to consider and understand due to the reason that this knowledgegives an understanding in needs, effects and results of integration work of asylum-seekingchildren

  • 9.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Staland Nyman, Carin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Widén, Stephen
    Örebro universitet, Örebro, Sverige.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Efter(sär)gymnasial sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning - betydelsen av föräldrars utbildningsnivå och födelseland.2016Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    I stort sett nöjda, men...: Brukarnas erfarenheter och framtida bedömningar av LSS-insatserna i Laholms kommun2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under hösten 2006 har Högskolan i Halmstad, på uppdrag av Laholms kommun, genomfört en brukarundersökning bland de kommuninvånare som tar del av insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). De totalt 183 brukarna som oktober 2006 hade LSS-insatser har getts möjligheten att besvara en enkät som berör fler områden av den dagliga tillvaron i Laholms kommun. Undersökningen har både syftat till att ge en nulägesbeskrivning samt en bild av önskningar och farhågor inför framtiden med avseende på de verksamheter som bedrivs på LSS-området i kommunen.

    Den grundläggande och viktigaste poängen med undersökningen är att belysa brukarnas egna upplevelser, erfarenheter och önskningar. En version av enkäten skickades ut till barn och ungdomar under 21 år och en annan sändes till vuxna över 22 år. Huvudresultaten i undersökningen presenteras nedan.

    • Av de totalt 183 utskickade enkäterna inkom 117 svar, vilket ger en total svarsfrekvens på 64 %.

    • Av dem som besvarat enkäterna är 53,4 % kvinnor/flickor och 46,6 % män/pojkar. Vid en uppdelning mellan barn/ungdomar och vuxna ser könsfördelningen ut enligt följande: Barn/ungdom: Flickor: 43,3 %, Pojkar: 56,7 % Vuxna: Kvinnor: 57 %, Män 43 %

    • Respondenternas erfarenheter och upplevelser av innehållet och utformningen av de insatser som man tar del av är över lag positiva. Detsamma gäller den hjälp och det bemötande man fått från flera olika personalkategorier samt det allmänna stödet och servicen i kommunen.

    • Kritiken som framkommer i enkätsvaren gäller främst brister i olika former av information. Kritiken berör både den faktiska förekomsten av information i allmänhet samt innehållet och omfånget av densamma i synnerhet. Kritik framkom även kring de otillräckliga insatser som några ansåg sig ha samt om den avstannade utveckling och snålhet som vissa av respondenterna anser råda i kommunen.

    • Särskilt i enkätsvaren från barn och ungdomar tecknas en bild av en relativt utbredd ensamhetsproblematik i kommunen. Hela 44,4 % i ålderskategorin 0-21 år säger att man inte har några vänner som man träffar och att man för det mesta är ensam.

    • De närmaste 5-10 åren behöver barnen och ungdomarna insatser som man inte tar del av idag. Detta gäller särskilt insatserna daglig verksamhet och boende för vuxna. Bland önskemålen inför framtiden återfinns små gruppbostäder, egna lägenheter och kooperativa boenden.

    • De närmaste 5-10 åren behöver de vuxna brukarna insatser inom de insatser som man tar del av idag. Man vill helt enkelt ha mer av de insatser som man har idag. Önskemålen gäller såväl boende som sysselsättning och övriga insatser.

  • 11.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Widén, Stephen
    Örebro University, Örebro, Sweden.
    Staland Nyman, Carin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Post-School Destination—A Study of Women and Men With Intellectual Disability and the Gender-Segregated Swedish Labor Market2016Ingår i: Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities, ISSN 1741-1122, E-ISSN 1741-1130, Vol. 13, nr 3, s. 217-226Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Knowledge about people with intellectual disability (ID) and their connections to the labor market is scarce. The aim of this study was to describe and analyze the entry into and representation in the Swedish labor market for people with ID, discussed with a special focus on the gender perspective. This study included 2,745 individuals (30% women and 70% men) who graduated from Swedish upper secondary schools for pupils with intellectual disability (USSID) in the 2000s, and who were defined as employees in 2011. Graduation data from 2001 to 2011 were analyzed in relation to employment data from 2011 and adjusted for gender, graduation year, and educational program. Results show that men who attended a national USSID program and graduated between 2001 and 2006 were the most likely group to have a job. The authors conclude that the gender differences in the Swedish labor market are more clearly pronounced among women and men with ID in relation to employment rate, wage levels, and professions than in the general population. Education, welfare-services, and interventions specifically targeted to meet the needs of people with ID have to develop in more gender-sensitive ways. © 2016 International Association for the Scientific Study of Intellectual and Developmental Disabilities and Wiley Periodicals, Inc.

  • 12.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Widén, Stephen
    Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro Universitet, Örebro, Sverige.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Upper secondary school – and then?: About young adults with an educational background in the upper secondary special school and the transition to work2013Ingår i: NNDR2013 – 12th Research Conference Nordic Network of Disability Research: May 30–31, 2013 in Turku, Finland: Abstract Book, Turku: Finnish Society for Disability Research , 2013, s. 17-17Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this ongoing study is to identify and analyze former pupils ́ relationship to the labor market after the graduation from the Swedish upper secondary school for pupils with intellectual disabilities. The study includes 10,517 former pupils who graduated between 2001-2010 and describes the former pupils ́ relation to the labor market as it was in 2010. The study is based on the cross classification of a newly created register combined with two Swedish national registers from Statistics Sweden and the Swedish National Board of Health and Welfare. One of the preliminary results from this study is that the assumption, presented in media as well as in previous research that the majority of the current pupils are going directly from school to the municipal or private organized daily activities do not seem to match reality. Our results indicate that 48% of the total population were in daily activities in 2010 and 20% of the total population were defined as “in paid work” during the same year and the actual picture of what the former pupils do after they have graduated from upper secondary school for pupils with intellectual disabilities is much more complex than the assumed. Analyses on the current data that are carried out at the moment will be presented at the NNDR-conference.

  • 13.
    Askheim, Ole Petter
    et al.
    Lillehammer University College, Lillehammer, Norway.
    Bengtsson, Hans
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Richter Bjelke, Bjarne
    The National Board of Social Services, Aarhus, Denmark.
    Personal assistance in a Scandinavian context: similarities, differences and developmental traits2014Ingår i: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, Vol. 16, nr Suppl. 1, s. 3-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Personal assistance (PA) has been characterized as a melting pot consisting of, on the one hand, a social rights discourse with its basis among disabled people, and, on the other hand, a consumer directed market discourse increasingly putting its stamp on welfare policy in the Western world. In the realm of welfare politics, these discourses are, in many ways, opposites, but have found common ground in the demand for a more individual and consumer friendly provision of services. Within a shared welfare state model, the application of PA has developed divergently in the Scandinavian countries and relates to the two discourses in different ways. In this article, PA in Denmark, Norway and Sweden is presented and similarities and differences are discussed and analysed. Questions raised include: How can the differences between the countries be understood? What dilemmas within welfare policy do they illustrate? How do the different discourses put their marks on the different PA-models in the Scandinavian countries? How do the PA programmes seem to develop further and what kind of PA will the Scandinavian countries end up with in the future?. © 2014 Nordic Network on Disability Research.

  • 14.
    Auat, Hevi
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Salihu, Rajmonda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att arbeta med ensamkommande flyktingbarn: En kvalitativ studie ur ett personalperspektiv på HVB-hem2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilket stöd ensamkommande barn behöver vid ankomsten till Sverige utifrån personalens erfarenhet. Metoden är en kvalitativ studie som baseras utifrån intervjuer och litteraturkunskap för att få mer ingående och friare svar från intervjupersonerna. Huvudteman som framkom under intervjuerna är grundläggande behov, stödet som erbjuds, trygghet, föräldragestalter, utbildning, fritid och hinder i arbetet. Samtliga intervjupersoner beskriver ungdomarnas behov mycket olika då det skiljer sig från person till person. Det stöd barnen får är den viktigaste faktor som de ensamkommande barnen behöver för att kunna utvecklas och få ett bättre och tryggare liv. Resultatet visar att personalen har vetskap om all den kunskap som behövs för att kunna vara en bra förebild och en stödjande vuxen i barnens vardag. Det framkom tydligt hur relationen och tryggheten för de ensamkommande barnen är avgörande och betydelsefull för att arbetet med dem ska fungera. Personalen menar att inom de flesta HVB-hemmen så försöker man skapa och bli en bra familj, man skapar någon slags familjestruktur där man går in i olika roller såsom mammaroll. En del av personalen som inte har en ”familjeroll” har en bra kompisrelation till de här barnen. Personalgruppen är väldigt olika och det är olika personligheter bland dem vilket är väldigt bra anser personalen. Det framkom under intervjuerna att barnen känner sig hemma i skolan tillsammans med klasskamrater. Även maten som barnen får i skolan dagligen ger en känsla av trygghet, att någon är mån om ens välmående. Personalen påpekar på hur viktigt det är för de här barnen att skapa ett kontaktnät utanför HVB-hemmet och vara fysisk aktiva. Genom att anordna olika aktiviteter försöker man få barnen att vara delaktiga och umgås med andra personer. Personalen menar att de stöter på konflikter i vardagen och att de försöker lösa det på ett smidigt sätt. Det som kan vara ett relativt stort hinder i arbetet är språket.

  • 15.
    Augustsson, Anton
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Svensson, Filiph
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    En Byråkrati i kris: En kvalitativ undersökning av en socialförvaltnings arbete med ökningen av ensamkommande barn och unga hösten 20152016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antalet människor som flyr undan krig och konflikter i världen har under den senaste tiden ökat. Av dessa människor är en stor grupp ensamkommande barn, det vill säga barn som lämnat sitt hemland utan sina föräldrar eller signifikant annan. Under 2015 anlände ca 35 000 ensamkommande barn till Sverige för att söka asyl. Majoriteten av dessa anlände under de sista månaderna på året. Det medförde ett extremt högt tryck på landets kommuner för att lyckas motta samtliga ensamkommande barn och fullfölja sitt organisatoriska uppdrag enligt den svenska lagstiftningen. Förevarande studies syfte är därmed att få en fördjupad kunskap kring hur en socialförvaltning organisatoriskt har hanterat en ökning av antalet ensamkommande barn.

    En kvalitativ metod har använts, bestående av semistrukturerade intervjuer med nio respondenter från eller med anknytning till socialförvaltningen. Studiens data analyserades med hjälp av en tematisk analys, där mönster eftersöktes och teman och subteman skapades.

    Resultatet av studien visar att den stora ökningen av ensamkommande barn upplevdes och fick hanteras som en krissituation. Förvaltningens byråkratiska struktur blev problematisk och utgjorde ett hinder i arbetet med att motta de ensamkommande barnen. Bland annat kunde inte befintliga lagar och regler följas. För att lösa situationen fick förvaltningen vara flexibel och kreativ i sitt arbetssätt.

    En slutsats är att en byråkratisk organisation inte lämpar sig för en dynamisk omvärld, som ställer krav på snabba beslut och flexibilitet. Därtill framgår att personalens insats inom socialförvaltningen var avgörande för att lösa krissituationen. 

  • 16.
    Bahtanovic, Nezir
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Novalic, Adela
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Öppen eller stängd dörr?: - Enhetschefers upplevelser av ett ledarskap i närhet och på distans inom äldreomsorgen2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att visa en ökad förståelse för enhetschefers upplevelser av ett ledarskap utifrån den geografiska placeringen. Denna förståelse har vi huvudsakligen erhållit genom intervjuer med nio enhetschefer inom äldreomsorgen, varav fyra som arbetar i direkt anslutning till sina medarbetare, fyra på distans och en som både arbetar i närhet och på distans till sina medarbetare. Intervjuerna utfördes i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats där intervjuerna grundas på ett semistrukturerat tillvägagångssätt, vilket innebär att enhetschefernas svar medför en djupare förståelse för deras åsikter kring den geografiska placeringen. Studiens resultat visar både för- och nackdelar med att styra ett ledarskap i närhet samt på distans. Studiens resultat visar att kommunikationen är mer begränsad i ett ledarskap på distans än vad den är i ett ledarskap i närhet, men att grupper som leds på distans är mer självgående. Majoriteten av enhetschefernas svar tyder på att ett ledarskap i närhet ger medarbetarna möjligheten till att lättare nå chefen, vilket ger en ökad interaktion mellan ledare och medarbetare. Studiens resultat utifrån enhetschefernas svar visar dock att chefen blir mer besvärad av medarbetarna på ett ledarskap i närhet.

  • 17.
    Balci Dirik, Max Taylan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Tesfazghi, Tegsti
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    "Ett land där alla har möjlighet att utvecklas.": En kvalitativ studie om ensamkommande flyktingbarns integration.2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka, förstå och reflektera kring de faktorer som kan ha bidragit till sex individers, som vid ankomsten räknades som ensamkommande flyktingbarn, integrering in i det svenska samhället. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi valt att använda oss av kvalitativ metod då den dels möjliggör en djupare förståelse för oss men även då vi vill få fram deras subjektiva upplevelser av deras integration. Vi grundade vår analys på fem vetenskapliga artiklar samt teorier och begrepp så som; Angel & Hjerns (2004) Flyktingkrismodell, Beckmans (2011) Integrationsteori, Kamalis (2006) ”Vi” och ”Dom” teori, Goffmans (2006) Stigmateori och Berger & Luckmanns (2008) Socialisationsteori. Resultatet visade att respondenterna upplevde att språk var en viktig faktor i integreringen och att värdfamiljen haft en stor betydelse för dem. Respondenterna tycker att alla ensamkommande flyktingbarn bör ta del av att bo hos en värdfamilj.

  • 18.
    Barnes, Colin
    et al.
    Centre for Disability Studies, Leeds University, Leeds, UK.
    Mercer, Geoffrey
    Exploring Disability: a sociological introduction2010 (uppl. 2)Bok (Refereegranskat)
  • 19.
    Bengtsson, Gudrun
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ramos, Johnny
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hur uttrycks det existentiella och andliga behovet på vårdcentralen?: En kvalitativ studie utifrån vårdpersonalens perspektiv2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att undersöka hur de existentiella och andliga behoven uttrycks på vårdcentralen utifrån personalens perspektiv. Vi ser att vården ställer sig positiv till att det finns tydliga existentiella och andliga behov hos människor. Dessa behov är grundläggande i människors liv och när det uppstår kris uttrycks behoven på olika sätt. Om de existentiella och andliga behoven inte tillgodoses kan det ge ett förlängt lidande. Litteraturen och teorin bekräftar vad personalen på vårdcentralerna säger om att det finns existentiella och andliga behov som bör tillgodoses. Bemötande av behoven måste integreras i vården av hela människan. Däremot saknas resurser, tid och kunskap hos personalen för att fylla behoven som människor har. Vårdcentralen kan behöva hjälp från andra resurser i samhället som kan vara ett komplement för att skapa en holistisk vård. En utav de resurserna kan vara kyrkan som med sin profession kan bidra till vårdcentralens arbete med att bemöta människors existentiella och andliga behov. Studien är genomförd med en kvalitativ metod med personliga intervjuer på två vårdcentraler där vi intervjuade sex personer med olika professioner. Valet av respondenterna grundar sig på en önska att få en större kunskap om studiens ämne. Resultatet visar att det behövs mer kunskap och flera aktörer inom vården och socialt arbete.

  • 20.
    Bengtsson, Hans
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Centrum för studier av politik, kommunikation och medier (CPKM).
    Politik, lag och praktik: implementeringen av LSS-reformen2005Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 21.
    Bengtsson, Hans
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Centrum för studier av politik, kommunikation och medier (CPKM).
    Arvidsson, Jessica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Dagens och morgondagens LSS-boende: Rapport från en FoU-cirkel i Skåne2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport behandlar frågor som rör dagens och morgondagens boende för målgrupper inom LSS. Handläggare och chefer från åtta kommuner i Skåne som arbetar med dagens boende eller ansvarar för planering och utveckling av boendeformer har i en FoU-cirkel diskuterat problem och möjligheter inför framtiden. Deltagarna har identifierat och lyft viktiga frågeställningar att arbeta vidare med ute i kommunerna för att möta brukarnas behov och önskemål

  • 22.
    Bengtsson, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Gabrielsson, Malin
    Högskolan i Halmstad.
    Det systematiska kvalitetsledningssystemet i praktiken: - En studie om implementering av det systematiska kvalitetsledningssystemet inom hemvårdsförvaltningen i Halmstad kommun2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Aim

    The aim of this study is to through managers in eldercares deskriptions of the systematic qualityleadingsystem examine the implementation process of this system in the eldercare in the municipality of Halmstad. 

     

    Background

    In this paper the background explains elderly care and social work context, leadership in change and implementation processes. The theoretical frame illustrates Vedungs implementation theory and Webers model of bureaucracy

     

    Method

    To collect empirical data for this study, a qualitative research design was used in which eleven managers within Halmstads municipality home care management stood as respondents.

     

    Result

    The respondents highlighted a variety in the use of the systematic quality management system tool. The result describes that several obstacles were experienced in the use of the systematic quality system.

     

    Conclusion

    Based on the descriptions the respondents gives of the implementation process of the systematic quality management of Halmstad municipality home care management, the conclusion can be drawn that the implementation process has not resulted in the employees making use of systematic quality management in practice. The systematic quality management system that will ensure the quality of the care work is thus used to a limited extent.

  • 23.
    Bengtsson, Oscar
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Biomekanik och biomedicin.
    Petersson, Johan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Biomekanik och biomedicin.
    MAXIMAL STYRKA I ENBENSKNÄBÖJ KORRELERAR MED ACCELERATIONS KAPACITET OCH AGILITY2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Starka samband har tidigare framkommit mellan den maximala styrkan i knäböj på två ben och sprintkapacitet rakt fram på varierande distanser men inte på sprintkapacitet i agility. Gemensamt för de flesta studier är dock att styrketesterna endast utförts på två ben.

    Syftet med studien var att undersöka korrelationen mellan maximal styrka i enbensknäböj i smith-maskin och sprintförmågan i löpningar, både rakt fram och med riktningsförändringar.

    Testgruppen bestod av 19 män (23,9 ± 2,5 år) med regelbunden träningserfarenhet av intermittenta lagsporter. Sprinttester gjordes på 5, 10 och 20 meter rakt fram samt ett zigzag agilitytest för att testa sprintkapacitet med riktningsförändringar. Enbensknäböj i smith-maskin genomfördes med stången på axlarna och ett djup på 110 grader vinkel mellan femur och tibia.

    Resultaten av studien visade på signifikanta korrelationer mellan den maximala styrkan i enbensknäböj och sprintkapaciteten på 5 och 10 meter samt i agility. När den maximala styrkan var relaterad till kroppsvikten hittades signifikanta korrelationer mellan 5 och 20 meter samt i agility. Zigzag agilitytest visade sig vara starkt korrelerat med alla de uppmätta sprintdistanserna.

    Våra slutsatser av resultatet i studien är att knäböj på ett ben ställer stora krav på balans, stabilitet och koordination och är därför rörelsespecifikt mot löpning som innehåller riktningsförändringar. Den maximala styrkan i enbensknäböj är en god förutsägare till sprintkapacitet både i löpningar rakt fram och med riktningsförändringar. Enbensträning kan med fördel implementeras i fysträningen inom idrotter med ett intermittent rörelsemönster för att förbättra den idrottspecifika sprintkapaciteten.

  • 24.
    Bengtsson, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjelin, Angelica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Psykosocial arbetsmiljö på gruppboenden inom funktionshinderverksamhet: Hur krav, kontroll och stöd på arbetsplatsen upplevs av de anställda2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 25.
    Benon, Emma
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Anmälningsplikten - ett skyddsansvar: Förskolepersonals anmälningsplikt till socialtjänsten, om barn som far illa2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to increase an understanding of what prevents the mandatory reporting law, based on the preschool staff's approach to mandatory reporting law about child abuse and neglect to social services, and how these barriers affect their decision to report. The study will also understand what preschool staff experience facilitates the mandatory reporting process and what can be done to improve the process even more. The questions of the study were based on the purpose of the study and have been formulated in two questions:

    What prevents the mandatory reporting law requirements for preschool staff and how can these barriers be removed? What facilitates for preschool staff to be confident in the decision to report child abuse and neglect, to social services?

    The study used qualitative semi-structured interviews with five people working at the preschool, including two preschool teachers and three childcare workers. An interview guide was designed as a help to answer the questions about what the barriers are and what it is that makes it easier for the preschool staff, regarding the decision to report cases of child abuse and neglect to social services.

    The results, based on the five interviews , shows preschool staff's thoughts of the knowledge on the mandatory reporting law, the mandatory reporting process, their perspective of the mandatory reporting law and the uncertainty surrounding the mandatory reporting law.

    The study's analysis consists of the results that have been analyzed using the theory of social representations, in which the analysis shows an understanding of how the preschool staff act and think about the mandatory reporting law requirements based on their everyday knowledge. The analysis shows what prevents and facilitates the preschool staff's mandatory reporting process and the analysis shows the main parts that are based on the preschool staff's views on the mandatory reporting law. The analysis shows the preschool staff's approach to mandatory reporting requirements and how it is divided in two parts, it also describes how the concept of suspicion is perceived as a feeling that is shared within the workgroup, and the analysis shows the preschool staff's representation of the social services. The study concludes with a discussion of the study results and analysis, and the discussion also draws a link to the practice of social work. The discussion ends with a conclusion about the preschool staff’s work team and its significance for the mandatory reporting law.

  • 26.
    Beqiri, Behije
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Dib, Mirna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Identitet: Ur ett etniskt perspektiv2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att studera hur vissa svenskar med invandrarbakgrund upplever sin situation i det svenska samhället, samt att bidra med ny kunskap om andragenerationens invandrares livssituation i det svenska samhället. Uppsatsens fokus kommer att ligga på identitet och problematiken med att ha olika kulturer att anpassa sig efter. Metoden vi har använt är kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex personer av vardera kön som har invandrarbakgrund. Det vill säga att vi har intervjuat tre tjejer och tre killar för att få en mer klar bild om könskillnader. Samtliga informanter har växt upp i Sverige men har föräldrar som har växt upp i hemlandet och dess kultur. Centrala teorier är Goffmans teori om stigmatisering samt Hirdmans teori om genus. Övriga teorier/begrepp som används är internalisering, ambivalens, roller, etnicitet och kulturkrock.

    Vår problemformulering/frågeställning lyder följande: På vilket sätt påverkas individens identitet av att vara kluven mellan två olika kulturer? Våra informanters berättelser kring deras situation, gav oss en djupare förståelse kring hur det är att tillhöra två olika kulturer som de samtidigt ska anpassa sig efter. Under uppsatsens gång kom vi fram till att våra kvinnliga informanter har känt stora svårigheter i att skapa sig en fast identitet, eftersom de har varit väldigt begränsade till hemmets regler, vilket har lett till att de har haft mindre möjligheter till att anpassa sig efter den svenska kulturen samt det svenska tänkandet. Dock hade våra manliga informanter större möjligheter eftersom de inte hade samma krav på sig eller inga större begränsningar ifrån hemmets sida.

  • 27.
    Bergh, Angelina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Anhörigproblematik i äldreomsorgen2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet för föreliggande uppsats är att utifrån individens perspektiv erhålla djupare förståelse och insikt i vilka faktorer som bidrar till konflikter, och hur problemlösning uppstår och utvecklas i relationen mellan anhörig och chef inom äldreomsorgen. Studien är gjord med kvalitativ metod och fokuserad intervjuguide. Urvalet består av fem enhetschefer verksamma i äldreomsorgen i Halmstad kommun. Resultatet visar på att en fruktsam problemlösning startar med en sund relation till anhöriga baserat på tillit, kunskaper om yrket samt en förståelse av vad människor behöver och hur de tänker. Chefens egen erfarenhet och bakgrund i kombination med utbildning och engagemang påverkar problemlösningens natur. För stöd i relationen nämns i första hand den egna chefen och andra kollegor. Resultatet är analyserat med utgångspunkter i Goffman, Foucault och Asplund. Analysen går genom problemlösningens socialpsykologi, social responsivitet, makt och institution.

  • 28.
    Bernhardt, Emeli
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Karlsson, Lina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Professionellas syn på barns och ungdomars brukarmedverkan och brukarinflytande i regionala stödgrupper2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detgår att läsa i en rapport från socialstyrelsen att det finns ett stort behov avatt utveckla och utvärdera metoder samt pröva om dessa kan anpassas för grupperdär brukarinflytande idag saknas. Detta är enkvalitativ studie om barn och ungdomars brukarmedverkan samt inflytande. Syftetmed studien är att undersöka de professionellas syn på barn och ungdomarsbrukarmedverkan samt brukarinflytande i stödgrupper för unga som bevittnatvåld, missbruk och/eller psykisk ohälsa. Studien görs på uppdrag från RegionHalland. Metoden som använts är kvalitativ metod vilket innebär att man harstuderat olika individers upplevelser av det fenomen som undersökts. Det empiriskamaterialet har hämtats ifrån sex kommuner i Hallands län, Sverige. Totalt harsju professionella intervjuats som jobbar med stödgruppsverksamhet. Efterintervjuerna transkriberades samtliga för att underlätta sammanställning ochanalys. Den insamlade empirin analyserades utefter teorier om empowerment ochdeliberativ demokrati. Det huvudsakliga resultatet är att begreppenbrukarmedverkan och inflytande är relativt nya begrepp inomstödgruppsverksamheter. Barnen och ungdomarna har ingen gedigen inverkan istödgrupperna utan de professionellas ord väger tyngst. Det verkar även som attdet råder skendemokrati i verksamheterna då de unga har rätt att yttra sig mende professionella verkar alltid ha det sista ordet.

  • 29.
    Bilalli, Fatime
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Från kriminell livsstil till accepterad samhällsmedborgare: En kvalitativ intervjustudie2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vår frågeställning ska ge svar på vilka hinder och möjligheter möter de före detta kriminella när de ska återintegreras i ett konsumtionssamhälle? Vi har intervjuat före detta kriminella som är medlemmar i organisationen KRIS och Unga KRIS utifrån syftet, att skapa kunskap och förståelse kring vad som krävs av före detta kriminella att skapa sig en livsstil som accepteras av samhället. Vi har även intervjuat Frivården som går ut på att fånga personalens syn på arbetet, hur dem arbetar för att underlätta frigivningen för de intagna samt skapa en förståelse kring deras tankar angående huruvida det faktiskt går att skapa en ny identitet. Studiens resultat presenteras i fyra teman som myndigheter, sociala relationer, identitet och livsstil samt respekt. Det gav bland annat följande resultat: respondenterna måste genomgå en förändring, ifrån en kriminell livsstil, till en livsstil som anses accepterad av samhället. Först ska myndigheterna ge den rätta hjälpen och skapa en bra relation med den före detta kriminella, den före detta kriminella ska bryta med sina gamla kompisar och skapa sig nya sociala relationer, det vill säga umgås med rätt personer. Att skapa en livsstil som inte innehåller någon kriminalitet utan skaffa struktur i form av bostad, jobb, körkort och även respekt genom att göra gott tillbaka till samhället. Då kommer den före detta kriminella få känslan av att räknas igen och bli accepterad. Analysen av materialet gjordes utifrån hinder och möjligheter med hjälp av tankar ifrån teoretikerna Zygmunt Bauman, Norbert Elias samt Ervin Goffman. Bauman talar om de konsumtionskrav som finns i samhället, följs inte dessa krav blir man som Goffman beskriver stigmatiserad till en viss status. Denna status presenteras som Elias talar om Etablerade och Outsiders. Att inte känna en tillhörighet till samhället i helhet, utan vara medlem i en viss grupp. Som före detta kriminell blir då det en svårighet att bryta sig ur och förändra denna stigmatisering.

  • 30.
    Billsten, Johan
    et al.
    Department of Psychology, Linnaeus University, Sweden.
    Fridell, Mats
    Department of Psychology, Lund University, Sweden.
    Holmberg, Robert
    Department of Psychology, Lund University, Sweden.
    Ivarsson, Andreas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Organizational Readiness for Change (ORC) test used in the implementation of assessment instruments and treatment methods in a Swedish National study2018Ingår i: Journal of Substance Abuse Treatment, ISSN 0740-5472, E-ISSN 1873-6483, Vol. 84, s. 9-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Organizational climate and related factors are associated with outcome and are as such of vital interest for healthcare organizations. Organizational Readiness for Change (ORC) is the questionnaire used in the present study to assess the influence of organizational factors on implementation success. The respondents were employed in one of 203 Swedish municipalities within social work and psychiatric substance/abuse treatment services. They took part in a nationwide implementation project organized by the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR), commissioned by the Swedish National Board of Health and Welfare. Aim The aims were: (a) to identify classes (clusters) of employees with different ORC profiles on the basis of data collected in 2011 and (b) to investigate ORC profiles which predicted the use of assessment instruments, therapy methods and collaborative activities in 2011 and 2013. Design and recruitment The evaluation study applied a naturalistic design with registration of outcome at consecutive assessments. The participants were contacted via official e-mail addresses in their respective healthcare units and were encouraged by their officials to participate on a voluntary basis. Statistics Descriptive statistics were obtained using SPSS version 23. A latent profile analysis (LPA) using Mplus 7.3 was performed with a robust maximum likelihood estimator (MLR) to identify subgroups (clusters) based on the 18 ORC indexes. Results A total of 2402 employees responded to the survey, of whom 1794 (74.7%) completed the ORC scores. Descriptive analysis indicated that the respondents were a homogenous group of employees, where women (72.0%) formed the majority. Cronbach's alpha for the 18 ORC indexes ranged from α = 0.67 to α = 0.78. A principal component analysis yielded a four-factor solution explaining 62% of the variance in total ORC scores. The factors were: motivational readiness (α = 0.64), institutional resources (α = 0.52), staff attributes (α = 0.76), and organizational climate (α = 0.74). An LPA analysis of the four factors with their three distinct profiles provided the best data fit: Profile 3 (n = 614), Profile 2 (n = 934), and Profile 1 (n = 246). Respondents with the most favorable ORC scores (Profile 3) used significantly more instruments and more treatment methods and had a better collaborating network in 2011 as well as in 2013 compared to members in Profile 1, the least successful profile. Conclusion In a large sample of social work and healthcare professionals, ORC scores reflecting higher institutional resources, staff attributes and organizational climate and lower motivational readiness for change were associated with a successful implementation of good practice guidelines for the care and treatment of substance users in Sweden. Low motivational readiness as a construct may indicate satisfaction with the present situation. As ORC proved to be an indicator of successful dissemination of evidence-based guidelines into routine and specialist healthcare, it can be used to tailor interventions to individual employees or services and to improve the dissemination of and compliance with guidelines for the treatment of substance users. © 2017

  • 31.
    Blakaj, Drilon
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Rrmoku, Liridon
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Empowerment i multisystemisk terapi- en kvalitativ studie av MST teamet i Halmstad2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod där en hermeneutisk ansats har använts för att tolka de semistrukturerade intervjuerna. Studiens syfte var att undersöka Multisystemisk terapi (MST) teamet i Halmstads kommuns uppfattningar på behandlingsmetoden multisystemisk terapi för ungdomarna i åldern 12-18 år. Frågeställningarna var: Upplever MST terapeuterna att MST är en metod som leder till en förbättrad situation för ungdomarna som får metoden? Vad beskriver MST terapeuterna att det finns för möjligheter och hinder i arbetet med metoden?

    Studien bygger på tidigare forskning om MST och förstärkning utifrån MST. I studien framkommer det tre terapeuters och en MST ledares upplevelser av behandlingen och hur den är riktad till att påverka föräldrarna och dens ungdom till en förändring. Från terapeuternas utsagor belyses det hur MST metoden är utformad till att ungdomarna motiveras till förändring med hjälp av det interna och externa nätverken. Resultatet visar att tidigare forskning framför mycket kritik på behandlingen i Sverige. Det visar sig att andra insatser som finns hos socialtjänsten ger samma resultat eller ännu bättre. Alla terapeuterna uttryckte att de har sett förändringar hos familjerna och att de flesta familjerna har vägletts till ett nytt sätt att tänka men att samarbetet med fler berörda parter bör bli bättre. Det har framkommit positiva och negativa sidor på behandlingen från terapeuternas perspektiv och att det ständigt pågår forskning på metoden för att beteendeproblemen ska förebyggas effektivare. När ungdomen var delaktig blev behandlingen effektivare.

    Fördelarna med MST är att behandlingen sker multisystemiskt med hela ungdomens nätverk men risken med behandlingen är att ungdomens nätverk kanske inte finns kvar när behandlingen avslutas som kan hjälpa den att stärkas. Det finns fördelar och nackdelar på behandlingen och det gäller att som MST terpeut att kunna tolka MST:s principer så bra som möjligt för att föräldrarna och ungdomen stärks och inte blir beroende av andra behandlingsinsatser. Det har skett en förbättring på MST behandlingen när MST Sverige bildades och fick svenska konsulter. Studiens slutsatser är att det är viktigt att skapa förutsättningar till att ungdomen blir delaktig i behandlingen och få fram dens åsikter på varför det inte fungerar och hur nätverken ska jobba med ungdomen för att få den att utvecklas. För att förstärkning ska uppnås måste MST teamet bortse från ungdomarnas ålder behandla individerna efter deras mognad, integrera familjemedlemmarna så mycket som möjligt och få ett gott samspel mellan terapeuterna och familjerna.

  • 32.
    Blom, Ida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Amin, Raime
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Vi säger samma sak, men vi menar olika saker: Sex förskolepedagogers upplevelser av kommunikation med föräldrar med ett annat modersmål än svenska2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbete tar upp relationen mellan förskolepedagoger och föräldrar med ett annat modersmål än svenska och undersöker pedagogernas upplevelser av denna typ av kommunikation.

    Frågeställningarna i denna undersökning är ” I vilka situationer upplever pedagogerna kommunikationen brister? ” och ”Vilka åtgärder finns i situationer där kommunikationen brister? ” samt ” Hur upplever pedagogerna den egna kompetensen i kommunikationen med föräldrar med ett annat modersmål än svenska?

    Resultaten visar att den egna kompetensen brister när pedagogerna möter dessa föräldrar och flertalet pedagoger saknar detta i sin utbildning. Empirin är baserat på semi-strukturerade intervjuer med sex förskolepedagoger på kommunala förskolor i Storstockholm. Materialet är analyserat genom en kvalitativ tematisk analys där olika teman togs fram och som presenteras i resultatkapitlet. Arbetets teoretiska utgångspunkter som resultatet analyseras utifrån är det sociokulturella perspektivet och symbolisk interaktionism. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

    Eftersom resultaten visar att förskolepedagogerna anser att deras egen kompetens inte är tillräcklig och skulle önska mer fokus på kommunikation med föräldrar under utbildningen, är ett förslag till praktiska insatser att utveckla utbildningen till att möta detta.

  • 33.
    Blomqvist, Marjut
    et al.
    Department of Psychiatry, Central County Hospital Halmstad, Sweden.
    Ziegert, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    "Family in the waiting room": A Swedish study of nurses' conceptions of family participation in acute psychiatric in-patient setting2011Ingår i: International Journal of Mental Health Nursing, ISSN 1445-8330, E-ISSN 1447-0349, Vol. 20, s. 185-194Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Family plays an important role in the care provided for patients in all areas of nursing. However, relatively few studies deal with the focus of the present study: the ways that nurses experience family participation in acute psychiatric inpatient settings. Data were collected by interviewing 18 nurses who had experience working in such settings. A phenomenographical approach was used to analyse the interviews. Three descriptive categories were found: family participation as a part of the caring process, barriers to family participation, and nurses' resources in family participation. The findings show that the nurses' conceptions of family participation varied, and that the family was not always a priority in this caring context. The implementation of family participation was often only based on the nurses' own interests and insights. This could mean that family participation differed substantially, depending on which nurse a family encountered, and which unit the patient was admitted at. Finally, nurses had little professional autonomy, and organizational support and education were also lacking.

  • 34.
    Boholm, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Dadmehr, Mona
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Jagets plats i barnavårdsutredningar: En kvalitativ vinjettstudie kring socialarbetarens tillämpning av subjektiv kunskap2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det sociala arbetet med barn och unga är komplext. Rådande kunskap beskriver framförallt om de mest omfattande insatserna; omhändertaganden och placeringar av barn. Medan vi funnit mindre forskning kring vilka faktorer som har verkan i bedömningar och beslut om insatser. Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av socialarbetarens användning av jaget i barnavårdsutredningar samt bidra till en ökad förståelse för hur subjektiv kunskap verkar i bedömnings- och beslutsprocesser. Författarna har för detta ändamål använt sig utav en kvalitativ vinjett med kompletterande semistrukturerad intervju. Utifrån empirin har författarna tolkat de sju intervjupersoners utsagor i relation till Webers teori om idealbyråkrati, Hasenfelds teori om människobehandlande organisationer, Lipskys teori kring gräsrotsbyråkrater samt Lundquist teori om autonomi. I resultatet framkom att socialarbetaren har stor handlingsfrihet i sitt arbete med barn och unga samt att de i hög utsträckning använder sig av intuition och tidigare erfarenheter. Hur socialarbetaren är som person har stor betydelse för hur denne väljer att nyttja det handlingsutrymme som ges. Resultatet visar även att socialarbetare med längre erfarenhet i högre grad än socialarbetare med kort erfarenhet förlitar sig på subjektiv kunskap i sitt arbete. Vår uppfattning är att jaget är ett viktigt verktyg i arbetet med barn och unga, och att det svarar mot den komplexitet som finns inbyggd i arbetet. Dock bör vikten av reflektion kring denna kunskapsanvändning understrykas.

  • 35.
    Bohäll, Amanda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Malmström, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Personliga assistenters psykosociala arbetsmiljö: En kvalitativ studie inom offentlig och privat sektor2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Yrket personlig assistent är unikt då arbetsplatsen generellt utgår från brukarens hemmiljö. Vidare är arbetet unikt i den mån man som assistent kommer en person nära inpå livet genom delaktighet i syfte att förbättra individens liv och levnadsvillkor. Yrket är däremot komplext då brukaren står i centrum för insatsen men samtidigt bedömer resultatet av assistenternas insats. Syftet med följande uppsats är att undersöka personliga assistenters upplevelser av psykosocial arbetsmiljö för att öka kunskapen om arbetsmiljörelaterade risk- och friskfaktorer i arbetet med personer med funktionsnedsättning. Studien har tillämpat ett kvalitativt tillvägagångssätt och det empiriska materialet har insamlats via semistrukturerade intervjuer för att lyckas fånga respondenternas upplevelser kring den psykosociala arbetsmiljön. Semistrukturerade intervjuer har vidare tillämpats i syfte att ge respondenterna utrymme att uttrycka sig fritt kring sin psykosociala arbetsmiljö. Sammantaget har sju stycken intervjuer genomförts med yrkesverksamma personliga assistenter där urvalet av personer skett via ett så kallat snöbollsurval. Intervjuerna har i ett senare skede transkriberats för att möjliggöra en analys av den insamlade empirin. Empirin belyser utmärkande faktorer i relation till assistenternas motivation där utveckling hos assistansanvändarna betraktas som en av de primära motivationsfaktorerna. Vidare visar resultatet i studien att krav och kontroll från anhöriga till assistansanvändarna påverkar den psykosociala arbetsmiljön betydligt. Resultatet påvisar också att socialt stöd från såväl kollegor och ledning är av stor vikt för att de anställda skall uppleva att dem har en god psykosocial arbetsmiljö.

    Slutsatsen av den psykosociala arbetsmiljön för personliga assistenter utifrån den insamlade empirin tyder på en arbetssituation präglat av höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd. Däremot uppskattar assistenterna sitt arbete tillsammans med sina respektive brukare då dem motiveras av att i sin yrkesroll få bidra till ett värdigt liv för assistansanvändaren i fråga. Respektive arbetsgivare har dock ett viktigt arbete att driva framåt ur arbetsmiljösynpunkt gentemot sina arbetstagare i syfte att verka för en bättre psykosocial arbetsmiljö. 

  • 36.
    Brolin, Rosita
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Alla barn är våra barn: om vägen till skolan för alla2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tanken om den inkluderande skolan har under en längre tid debatterats livligt av forskare från olika vetenskapliga discipliner. Det som i huvudsak har diskuterats är om, och i så fall varför, alla elever skall undervisas tillsammans eller inte. Märkligt nog har frågan om hur en inkluderande skola kan uppnås inte alls fått samma uppmärksamhet. Syftet med den här studien är att öka kunskapen om och förståelsen för hur ”den inkluderande skolan” kan skapas och hur personal, elever och föräldrar upplever en skola som strävar efter att bli fullständigt inkluderande. Studien bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer i en skola vars uttryckliga ambition är att bli en skola för alla elever. Tretton personer intervjuades: fem av skolans personal, fyra elever och fyra föräldrar. I resultatet framkommer det att begreppet ”en skola för alla” har olika betydelse för de intervjuade personerna. Eleverna beskriver ”en skola för alla” som en skola där alla trivs och mår bra. De använder ord som glädje och kamratskap, medan skolpersonalen i huvudsak relaterar till lärande, flexibilitet i undervisningsmetoder, olika former av stöd, storleken på klasserna, antal lärare i klassrummen samt tillgången till tekniska hjälpmedel.

  • 37.
    Brännehed, Marie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Unga vuxnas upplevelse av personlig assistans2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den som har ett funktionshinder och blir beviljad personlig assistans via LSS, Lag (1993:38) om stöd och service till vissa funktionshindrade och LASS, Lag (1993:389) om assistansersättning kan välja mellan att anlita personliga assistenter via kommunen, något privat assistansbolag eller själv anställa sina personliga assistenter.

    Studiens syfte är att öka förståelsen av unga vuxnas upplevelse av att ha personlig assistans. För att tydliggöra syftet kommer jag belysa ämnet utifrån 4 olika frågeställningar:·         Vilken möjlighet till självbestämmande i vardagen upplevs av brukarna?·         Hur upplevs relationen till assistenterna, arbetsrelationer kontra vänskapsrelationer?·         Hur upplevs det är att ha andra relationer med assistent närvarande?·         Vilka strategier används för att den personliga assistansen ska fungera så bra som möjligt i vardagen? 

    I studien används halvstrukturerade intervjuer med fenomenologisk inriktning för att fånga intervjupersonernas upplevelse av att ha personlig assistans. Fem personer har intervjuats, tre tjejer och två killar i åldern 18-26 år som alla har personlig assistans.  

    Utifrån tidigare forskning fokuserar studien på självbestämmande, självbestämmande när man har personlig assistans och på funktionshindrades strategier i vardagen. Tre olika teoretiska perspektiv; samverkansperspektiv, interaktionism och rummets betydelse används för att förstå empirin. 

    Alla intervjupersoner uttrycker att de har självbestämmande i sitt liv i så stor utsträckning att de själva är nöjda med det. Men alla hade också haft erfarenheter där det inte fungerade med de personliga assistenterna och alla uttryckte att det är svårt att hantera konflikter som uppstår med de personliga assistenterna. I studien framkom det att det viktigaste är relationen med assistenten, alla intervjupersonerna hade både en arbetsrelation och en vänskapsrelation med sina assistenter även om de har olika åsikter om vilken av relationerna som är viktigast. Men gemensamt var att desto bättre arbetsrelation de har till assistenten, desto bättre var också vänskapsrelationen. Två av intervjupersonerna har personlig assistans hela dygnet medan de andra har 20-30 h/v och det är en tydlig skillnad i hur de upplever sitt hem som en fristad. Personerna med assistans dygnet runt upplever en större begränsning i sitt privatliv och att deras hem inte är en fristad så som de önskar. Några av de strategier som intervjupersonerna använder sig av för att öka sitt självbestämmande i vardagen är att; stå på sig, bestämma även över småsaker i sitt egna hem, att själv bestämma vilka assistenter som ska arbeta hos dem samt välja assistansbolag.

  • 38.
    Bäckman, Lina
    Högskolan i Halmstad.
    Konflikthantering inom äldreomsorgen och handikappomsorgen: En kvalitativ undersökning ur enhetschefers perspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom sociala verksamheter som äldreomsorg och handikappomsorg lägger enhetscheferna mycket tid på konflikthantering i sina arbetsgrupper. En konflikt i en arbetsgrupp är viktig att lösa direkt annars är risken stor att konflikten blir svår att lösa. En konflikt som inte blir löst leder till att personalen tappar arbetsglädje och energi i sitt arbete och brukarna/kunderna kan bli lidande i förlängningen. Syftet med denna studie var därför att öka kunskapen och erfarenheten om konflikthantering ur enhetschefers perspektiv inom äldreomsorgen och handikappomsorgen. I uppsatsen har följande frågor hanterats:

    Vilka typer av konflikter uppstår vanligen i en arbetsgrupp?

    Hur reflekterar enhetscheferna över hur konflikter uppstår?

    Hur beskriver enhetscheferna att de hanterar konflikter?

    För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod använts. Jag sökte efter informanternas egna upplevelser och känslor angående konflikter och konflikthantering. Uppsatsen bygger på fem intervjuer med enhetschefer inom äldreomsorgen, handikappomsorgen och hemtjänst. Uppsatsen utgår från semistrukturerade intervjuer för att samla in empiri. I min studie har jag rört mig mellan teori och empiri, arbetat abduktivt. För att tolka och analysera materialet har jag utgått från situationsanpassat ledarskap, personlighets teori och roll teorin. Resultatet visade att enhetscheferna hanterade konflikter på liknande vis även om ingen handlingsplan i konflikthantering fanns. De vanligaste konflikterna i arbetsgrupperna handlade om personligheter, att personalen inte tycker om varandra, olikheter eller feltolkningar både inom tal och skrift. Personalen hanterade en konflikt på ett liknande vis och all enhetscheferna var noga med medarbetarna själva först och främst fick lösa konflikten. Skulle det inte fungera gick cheferna in och stöttade.

  • 39.
    Cadjo, Julia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Persson, Emelie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Tillgång till det offentliga rummet: En kvalitativ studie om den kognitiva tillgängligheten till det offentliga rummet för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utforska den kognitiva tillgängligheten till det offentliga rummet för unga vuxna som bor på gruppbostad. Offentliga rum har i studien begränsats till att omfatta lekplatser och badplatser i en kommun i södra Sverige. Studien är av kvalitativ karaktär och metoden som vi har använt oss av är semistrukturerade intervjuer. Resultatet har analyserats utifrån Goffmans teori om stigma och Bourdieus teori om habitus, fält och kapital. Resultatet har sedan kodats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att kommunala lekplatser som ligger avskilt i samhället ses som en möjlighet för personer med intellektuell funktionsnedsättning att tillgå det offentliga rummet. Resultatet visar också att de främsta faktorerna som begränsar den kognitiva tillgängligheten på kommunala lekplatser är att de är utformade för barn och att det inte finns en tydlighet kring de olika lekredskapen. De möjligheter som ökar tillgängligheten på badplatser är de handikappanpassade badplatserna eftersom att de boende känner en trygghet där. Det som begränsar tillgängligheten på badplatserna är främst folkmängden. Det framkom även att den fysiska miljön kan anpassas bättre genom tydligare kontraster och markeringar. Gemensamt på de båda platserna är att omgivningen spelar en stor roll och att avskilda platser för att avskärma intryck kan vara ett bra stöd för att öka tillgängligheten till det offentliga rummet för unga vuxna på gruppbostad.

  • 40.
    Carlsson, Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Biomekanik och biomedicin.
    Johansson, Alexandra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Biomekanik och biomedicin.
    Sex veckors bålstabilitetsträning med FuncGym Training bands: Dess inverkan på manliga handbollsspelares kasthastighet på elitnivå2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare studier hänvisar till bristen av forskning som berör funktionell träning såsom corestärkande bålstabilitetsträning för att öka idrottslig prestation. Det är dessutom omdiskuterat om träning, som skapar instabilitet i anslutning till träningsövningar, förbättrar stabiliteten som i sin tur ska verka prestationshöjande. Den mest likvärda studie som har gjorts angående träningsprogram med slyngor för att stärka bålstabiliteten hos handbollsspelare med syfte att påvisa en prestationsökning i kasthastighet visar på signifikant effekt.

     Syftet med studien var att undersöka om ett sex veckors träningsprogram för bålstabilitet med träningsredskapet Func.Gym training bands gav en förbättrad kasthastighet hos manliga elithandbollsspelare.

    Två grupper användes i studien, en testgrupp bestående av sex testpersoner (n=6) med en medelålder på 22,3 år och en kontrollgrupp bestående av tre testpersoner (n=3) med en medelålder på 21 år. Alla subjekten var aktiva elithandbollslaget HK Drott. Träningsprogrammet innefattade sex olika övningar och genomfördes med hjälp av det funktionella träningsredskapet Func.Gym training bands.

    För att mäta kasthastigheten användes Casio EX-F1 EXILIM, inställning på höghastighet (hs) med 300 frames per second (fps). Analyserna från höghastighetskameran genomfördes i programmet Dartfish classroom edition.

    En testperson från testgruppen förbättrade kasthastigheten efter sex veckors träningsprogram. De resterande i testgruppen och samtliga i kontrollgrupp försämrade kasthastigheten.  Bålstabilitetsträning mätt genom antal repetitioner och i enkät förbättrades hos samtliga i testgruppen.

    Konklusion: Func. Gym Training bands förbättrar bålstabiliteten men har i denna studie inte påverkat kasthastigheten positivt.

  • 41.
    Chaaban Eriksson, Jenny
    Högskolan i Halmstad.
    Stökiga pojkar och tysta flickor: En kvalitativ studie om skolpersonalens erfarenheter av att upptäcka och arbeta med grundskoleelever med adhd.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet  med  studien  har  varit  att  explorativt  undersöka  skolpersonals –specialpe-dagoger och en psykolog –erfarenheter av att upptäcka och arbeta med grundsko-lebarn som har diagnosen adhd. Vidare har syftet varit att studera denna skolperso-nals  uppfattningar  om  skolans  sätt  att  anpassa  undervisningen  till  dessa  elevers behov samt eventuella konsekvenser av en eventuell adhd-diagnos.Studien  baserades  på  kvalitativa  intervjuer  med sjuspecialpedagoger en  skol-psykolog vid fem olika grundskolor inom samma kommun samt en skolpsykolog som  arbetar  med  grundskolor  inom  hela  kommunen.Intervjupersonerna arbetadevid såväl låg-, mellan som högstadiet. Analysen baserades på olika aspekter av Goffmans begreppsapparat, dessutom använder  jag  mig  av  en  feministisk  teoribildning  om  hur  flickor  och  kvinnor förväntas bete sig inom ramen för den normativa femininiteten. Samtliga intervju-personer ansågatt det fanns en klar risk för att flickor i högre grad än pojkar förblir oupptäckta eller åtminstone upptäckta senare under sin skolgång.Eftersom flickor tycks löpa en högre riskatt bli upptäckta senare än pojkar innebär detta att de även får den hjälp de behöver senare under sin skolgång. Att få hjälp senare kan innebära en nackdel med avseende på studiegång och arbete. Min slutsats äratt flickor med adhdär svårare att upptäcka än pojkar med samma diagnos, eftersom pojkar och flickors symtom är så olika. Dessutom är pojkars sätt att uttrycka sina svårigheter av en sådan art att det skapar en känsla av ”akut” medan flickors uttryckssätt inte stör omgivningen på samma sätt vilket innebär att de inte prioriteras på samma sätt som pojkar med adhd.Ytterligare en slutsats är att det förmodligen skulle vara lönsamt för samhället, åtminstone i ett längre perspektiv, att tidigt satsa på de barn som är i behov avsär-skilt stöd. Att hjälpa någon med adhd i tonåren eller i ung vuxenålder kostar för-modligen betydligt mer än om insatserna gjorts tidigt i skolan.

  • 42.
    Christian, Nilsson
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Merim, Tatarevic
    Högskolan i Halmstad.
    Ledarskap på distans inom personlig assistans: Att leda en verksamhet på distans2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    This work aims to show how unitmanagers , within personal assistance , experience leadership at a distance. We found this interesting as leaders in personal assistance do not have a natural and close collaboration with their staff in place.

    This study is based on theories of empowerment, motivation and communication, together with our empirical material that we have gathered through interviews with the head of units of personal assistance.

    The work we have done shows that leaders remotely put a lot of emphasis on being able to communicate effectively with their employees. By effectively communicate with employees managers can delegate responsibility and get quick feedback from their staff.

    Our studies have shown that managers think it is important that employees are aware of how the business works and how to give employees the tools to develop themselves and the business.

    Due to lack of meetings between leaders and staff our conclusion is that managers are working to motivate their staff, in order to make them feel seen. That leads to reducing the stress out of staff.

     

  • 43.
    Christiansson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Boman, Rickard
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Vägar till utveckling: En kvalitativ studie om ungdomsledares ledarideologier och pedagogiska handlingsstrategier inom ungdomsfotbollen2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När ungdomar inom idrotten blir 13 år kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det är legitimt att toppa ett lag och tävling och resultat kan nu ta större plats än tidigare. Det kan därmed uppstå ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare då de behöver ta ställning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller är gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den här studien var att belysa vilka pedagogiska handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i fotboll. Det var också att belysa hur dessa pedagogiska handlingsstrategier skiljer sig ur ett genusperspektiv. För att kunna besvara syfte och frågeställningar har vi samlat in data genom en kvalitativ insamlingsmetod i form av intervjuer.Studien genomfördes genom djupgående intervjuer med fyra fotbollsledare för ungdomar i åldern 14 år, som var aktiva i Västra Sverige. Två av dessa var ungdomsledare för lag som bestod av killar och två för lag som bestod av tjejer.Studiens resultat visade att ledarideologi och pedagogiska handlingsstrategier var sammankopplade, men att det fanns en skillnad ungdomsledarna emellan i hur de uttryckte att de använde sig av dessa pedagogiska handlingsstrategier för att bedriva verksamheten. Resultatet visade också att ungdomsledarnas uttryck tenderade att skilja sig åt för kill- respektive tjejlagen, då ungdomsledarna för killagen var mer fokuserade på prestation och resultat medan ungdomsledarna för tjejlagen fokuserade mer på att gruppen skulle trivas.

  • 44.
    Coloka, Kristina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Jönsson, Ulrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Medarbetarsamtalets påverkan på arbetsmotivation och tillfredsställelse: - En kvalitativ studie om medarbetare inom äldreomsorgen och deras syn på medarbetarsamtal2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 45.
    Costa Flores, Casandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Costa Flores, Valeria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Det ingår i jobbet: En kvalitativ studie om hot och våld i klientrelationer på Migrationsverket2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att arbeta med utsatta människor i en statlig verksamhet som tjänsteman kan för de flesta människor verka ofarligt – men hur är det egentligen? Tidigare forskning har visat att det finns ett stort mörkertal när det kommer till klientrelaterat hot och våld och att incidenterna inte tas tillräckligt seriöst. Syftet med denna uppsats är att få en större förståelse för vad de ökade hoten får för konsekvenser för personalen på Migrationsverket. Vi vill belysa och synliggöra spänningsfältet i klientrelationen som leder till att hot och våld mot handläggare ökar. Det teoretiska ramverk som används i uppsatsen är gräsrotsbyråkrati, makt och klientrelationer. Genom sex semistrukturerade intervjuer med handläggare på Migrationsverket har vi fått fram underlag som visar att hot och våldssituationer förekommer i större omfattning än vad det anmäls och rapporteras om. Resultatet visade att mörkertalet är stort vid incidentrapporteringen och att det råder en ”det kommer med jobbet”-mentalitet bland personalen. Maktfördelningen har en stor roll i klientrelationen och är en bidragande orsak till att incidenter uppstår. Vidare visar det sig att negativa beslut är de som tenderar att utlösa hot eller våld från klienten och att det väldigt sällan rapporteras kring eller anmäls om inte klienten tar till fysiskt våld. Slutligen visar uppsatsen att förebyggande arbete måste ske i en större omfattning.

  • 46. Dafina, Ahmeti
    Psykosocial arbetsmiljö samt stressfaktorer bland undersköterskor/vårdbiträden inom kommunala hemtjänstverksamheter: En kvantitativ tvärsnittstudie och en kvalitativ intervjustudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Huvudsyftet med denna undersökning var att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön samt identifiera stressfaktorer bland undersköteskor och vårdbiträden i olika kommunala hemtjänstverksamheter.

    Metoder: Till denna undersökning användes en metodkombination utav kvantitativa samt kvalitativa undersökningar. En enkätsundersökning skickades till 149 medarbetare i berörd kommun och 91 medarbetare besvarade frågorna. Därefter analyserades svaren med hjälp av programmet SPSS. Slutligen genomfördes nio intervjuer med ändamålet att förstå samt försöka identifiera orsaken till stressfaktorer som visade sig i enkätsundersökningen.

    Resultat: En hög svarsfrekvens av stressrelaterad ohälsa bland hemtjänstpersonal påvisas utifrån mina undersökningar. Analysen har visat att den psykosociala arbetsmiljön på de olika hemtjänstverksamheterna består av höga krav och låga kontrollmöjligheter. Dock var det sociala stödet högt eftersom flertalet upplevde en god sammanhållning inom arbetsgrupperna.

    Resultatet i den kvantitativa undersökningen visade att det fanns stressfaktorer i dessa verksamheter. Det som var intressant och stack ut var att det allmänna hälsotillståndet upplevdes som mycket bra/ ganska bra av 70.8% av deltagarna, dessutom bedömde 80.3% arbetsförmågan kring psykiska krav som mycket god/ ganska god. 82.4% bedömde arbetsförmågan när det gäller fysiska krav som mycket god/ ganska god. Trots dessa positiva procentenheter svarade flertalet att arbetet krävde att man arbetar fort samt hårt. Dessutom svarade 83.5% att man ibland, ganska ofta, nästan jämt kände sig uppvarvad, 67,1% svarade att man ibland, ganska ofta, nästan jämnt känner sig pressade på gränsen av vad man klarar av. Ytterligare var det 71.8% som upplevde stress ibland, ganska ofta, nästan jämnt. Det vill säga att resultatet påvisade stressfaktorer dock inga bakomliggande orsaker. För att definiera bakomliggande orsaker genomfördes nio intervjuer i studie 2 med ändamålet att förstå medarbetarnas arbetssituation.

    Resultatet av studie 2 påvisade att orsakerna till att stress uppstod var förändrade arbetsuppgifter där administrativa uppgifter hade ökat radikalt, därtill poängterades det av alla intervjupersoner att man fått flera kundbesök med kort restid emellan vilket ledde till frustration, oro, stress samt dåligt samvete. På så sätt påverkades medarbetarnas meningsfullhet med arbetet. Därtill påvisade undersökningen att medarbetarnas arbetsplatser var så kallade ”spända arbeten” eftersom kraven var höga och beslutsutrymmen väldigt små.

  • 47.
    Danielsson, Tommy
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET). Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Biomekanik och biomedicin.
    Asymmetry in Elite Snowboarders: A Study comparing Range of Motion in the Hip and Spine, Power in Lower Extremities and Circumference of Thigh2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Snowboarding is a relatively young sport and has grown since the birth in the 1960-70.

    Today, snowboarding still is a lifestyle to many, but also an accepted mainstream sport and has been an Olympic sport since the Olympic Winter Games in Nagano, Japan 1998 (18,35,36). The movement pattern and body position is asymmetric, since you stand sideways with the front foot ahead of the rear foot in the line of direction (14,18,28). Several studies that have investigated the biomechanics of snowboarding have showed that the loading of the lower extremities are different in the front leg compared to the rear leg during riding (14,18, 22,23,28).

    The purpose of this study was to investigate if the asymmetric body position in snowboarding causes differences between front and rear leg considering; circumference of thigh, range of motion (ROM) in the hip joints, power in lower extremities, or causes asymmetrical ROM in the spine in the test group compared to the control group.

    Two groups were used, one test group consisting of ten elite snowboarders (n=10) with an average age of 18 years, and one control group consisting of eight high level skiers (n=8), average age 17,25 years. All subjects were students at Malung/Sälen Alpine Elite Gymnasium. Measurements of ROM in hip and spine were made with a myrin incline goniometer and universal plastic goniometer. A one leg countermovement jump (CMJ) was made as a test of power in the lower extremities using Ivar ump & speed analyzer. Measurements of circumference of thighs were made using a soft tape measure.

    The results show significant differences in four of the ten measurements in test group and in two of the ten measurements in the control group. There are significant differences in hip passive flexion (P<0,05) and adduction(P<0,05) in both groups (Tables 2,3) suggesting that in these movements there are individual differences. The one leg CMJ and circumference of thigh shows significant differences, (P>0,05) and (P<0,001), between front and rear leg in the test group (Table 2), but no such differences can be seen in the control group (Table 3) suggesting that these differences may be caused by the asymmetrical body position during snowboarding.

  • 48.
    Edvinsson, Johan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Pappa för livet!: En kvalitativ undersökning baserat på fem pappors livsberättelser2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstract

    Undersökningen bygger på en öppen kvalitativ undersökning som fokuserar på hur fem pappor ser på att vara en engagerad och delaktig pappa i dag. Då papporna är engagerade i en förskola som är ett familjekooperativ där deras barn går betyder det att deras intresse för tid och engagemang inte ligger i underkant. Men hur ser papporna på hur det är att vara en delaktig pappa? Och vad anser papporna vad som ingår i konceptet delaktighet? Undersökningen visar på en stor vilja och medvetenhet att inte trampa i sina fäders fotspår även om de har varit av positiv art. Vilket kan benämnas som en varierad eller flexibel maskulinitet/manlighet baserat utifrån att plocka delar av det goda och dåliga som papporna har genom sin livserfarenhet. Men också att arbeta med en jämställdhet tillsammans med sin partner i vardagen som är lättare i teorin än i praktiken. Framförallt genomsyras undersökningen av en uttrycksfull glädje, kärlek, empati och inspiratör som både avdramatiserar och glorifierar rollen att vara pappa.

  • 49.
    Eirestål, Andrea
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Utsatta barn: Hur personal vid ett utredningshem arbetar utifrån barnperspektivet och BBIC modellen2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Abstract

    To take the role of another is an important and a central part of human interaction. When we take the role of another we not only learn about them but also we learn about ourselves and how we interact with other people.  Social work in this form, working with directly with families in crises, is much about understanding other people’s perspective and feelings. It is important to know the strategy of one’s work and which perspective to work from. Every child in the world should have the right to grow up in a healthy environment. According to Harriet Ward there are seven basic needs that are considered universal for all children. These basic needs are health, education, identity, social presentation, emotional- and behavioral development, family and social relations and self care skills. The staff that I interviewed takes on child perspective and uses BBIC (Barns Behov I Centrum) as a guideline in their work. All children in Sweden are protected by the United Nations Convention on the Rights of the Child and thereby have legal rights to claim. If a child’s mother or father or any other near relative can take care of them or need help to straight out their family situation, society needs to step in and take the child under protection. To work so that children who lives in a unhealthy and exposed world can get a better life, is a challenge and requires help from the children’s family, relatives, friends, school, neighbors, social services and so on. Our society has a responsibility towards these children.

  • 50.
    Ekström, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Unga vuxna som fortfarande bor hemma.: - En kvalitativ studie som omfattar familjens erfarenhet om unga vuxnas levnadssituation2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    I min c-uppsats vill jag ta reda påhur individen och de sociala relationerna påverkas av att unga vuxna bor hemmalängre. Med hjälp av en kvalitativ metod och den hermeneutiska cirkeln har jagundersökt olika socialpsykologiska aspekter såsom familjen som organisation,parantestillvaron och frigörelseprocessen. Genom teorierna om frihet till ochfrån, parantestillvaron och familjen som organisation har jag försökt belysa olikaaspekter som kan påverka unga vuxnas boendesituation, men också hur individernaoch de sociala relationerna påverkas av att de unga vuxna bor kvar hemma.Slutsatsen blir att unga vuxnas boendesituation påverkar många olika aspekter ibåde den unga vuxnas liv och dennes föräldrar. Arbetsmarknadens brist på jobb bidrar till att unga vuxna hamnar i enparantestillvaro där de utesluts från vissa arenor som tillhör vuxenlivet,vilket bidrar till att ungdomstiden förlängs och att man inte blir vuxen förränvid 25 års ålder. Genom att tillhöra en organisation skapas rutiner som germänniskan trygghet i en osäker värld. Trygghet skapas även i nära relationermellan till exempel ett barn och dennes förälder. Intervjupersonerna var tiostycken, varav fem unga vuxna och fem föräldrar, där fyra par har släktband.

1234 1 - 50 av 195
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf