hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 329
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson Olsson, Sara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Estetisk växtvärk: Bildkonstens potential till ett growth mindset2020Independent thesis Basic level (professional degree), 210 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien undersöker fenomenet undervisning med bildkonst och dess potential för ett growth mindset hos barnen. Growth mindset är en del i en psykologisk inlärningsmodell för att öka barns och elevers mindset att välkomna utmaningar och därigenom uppleva att de lyckas. Forskning kring estetiska lärprocesser för ämnesöverskridande lärande berör främst matematik och litteracitet, men har inte studerats som ett verktyg för uppnå ämnesövergripande effekter på lärandet, som delvis kan exemplifieras med growth mindset. Syftet är att undersöka fenomenet förskollärares undervisning med bildkonst, genom att fördjupa kunskapen om verksamma pedagogers upplevelser kring bildskapande konstarter med barn i förskolan. Frågeställningarna är; Vilka är förskollärarnas resonemang och upplevelser om bildkonstens betydelse för barns lärande?, Vilka psykologiska meningsbärande enheter uppstår i förskollärares resonemang om undervisning med bildkonst? samt Vilka effekter av ett growth mindset framträder i förskollärarnas berättelser om arbetet med bildkonst?. Studien har utgått från fenomenologisk vetenskapsteori tillsammans med psykologisk teori om fixed och growth mindset. Narrativ intervju användes tillsammans med video stimulated reflection i studiens datainsamling. The Descriptive Phenomenological Psychological Method används som analysmetod. Studiens resultat mynnade ut i fyra psykologiska meningsbärande enheter; Förskollärares ledarskap, Bildundervisning i förskolan, Bildkonst som mål eller medel? och Skapandets roll i förskolan. I studien visas en växelverkan mellan effekter av ett fixed- och ett growth mindset i förskollärarnas resonemang kring fenomenet undervisning med bildkonst. Växelverkan tydliggjordes i förskollärarnas resonemang kring deras pedagogiska ledarskap och syfte när de i undervisning med bildkonst tog hänsyn till barnens intressen och skapande. Och samtidigt efterleva läroplanen och rikta barnens lärande mot bildundervisningens innehåll. Slutsatsen är att undervisning med bildkonst har potential att uppnå effekten av ett growth mindset i barns lärande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Achiniotis, Gabrielle
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Lind, Johan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Mobbning från ett infrånperspektiv2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats är en kvalitativ studie med syfte att finna förståelse för hur en blivande lärare med erfarenhet av att bli mobbade ser på sitt framtida arbete med att motverka mobbning. Den förklarar också hur mobbningen har påverkat den blivande läraren i relation till sitt framtida yrke. Uppsatsen baseras på tre djupintervjuer. Uppsatsen har ett studentperspektiv där författarna vill veta hur lärarstudenter kommer hantera anti-mobbningsfrågor i relation till sina egna upplevelser som mobbade under sin egen skolgång. Intervjuerna har varit semistrukturerade där författarna ställt öppna frågor och fokuserat på vad undersökningspersonen själv valt vad hen vill berätta. Författarna fokuserar på relationen mellan undersökningspersonernas erfarenheter och vad de vill göra för att förebygga mobbning och kränkande behandling i sitt kommande yrke. Resultatet visar att undersökningspersonerna har en erfarenhet som gynnar arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Undersökningspersonerna har utifrån sina tidigare erfarenheter av mobbning visat på metoder som de tror kan fungera. Det kan exempelvis vara att fokusera på elevers styrkor och ta fasta på de men även fokusera på vilka konsekvenser mobbningen får den enskilda individen. Resultatet visar även att det finns samband mellan undersökningspersonernas berättelser och hur en känd anti-mobbningsorganisation arbetar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Ahrling, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Zlatunic, Marina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hur ska vi kunna förstå varandra?: Förskollärares samtal kring barns andraspråkslärande2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig om barns andraspråkslärande i förskolan samt vilka tolkningsrepertoarer som framkommer i dessa samtal. I denna studie undersöks vad och hur förskollärarna uttrycker sig gällande barns andraspråkslärande samt hur förskollärarna uttrycker sig om barns modersmål och föräldrars delaktighet i relation till barns andraspråkslärande. Studien tar utgångspunkt i problematiken gällande att det än idag finns brister kring barns andraspråkslärande och att barns språkutveckling skiljer sig beroende på vilken stöttning de får i sitt andraspråkslärande. Tidigare forskning inom området lyfter bland annat olika arbetssätt som pedagoger arbetar med i förskolan, men även modersmålets och hemmets betydelse för andraspråkslärande. Det vetenskapsteoretiska utgångspunkt som denna studie utgår ifrån är socialkonstruktionism, detta paradigm inriktar sig på att det finns flera versioner av verkligheten. Som forskningsmetod har vi använt oss av diskursanalys då vi har fokuserat på förskollärarnas användning av språket. Inom diskursanalys har vi utgått från analysmetoden diskurspsykologi. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare för att producera empiri till studien. I resultatet framgår det att samtliga förskollärare uttrycker sig positivt kring barns modersmål i relation till andraspråkslärande, dock uttrycker de sig negativt om resurser och förutsättningar för andraspråkslärande. Argument som framförs är bland annat att det finns ont om tid, få resurser och för många språk. Det framkommer även att en del förskollärare samtalar om föräldrarnas delaktighet som en utmaning på grund av språkliga skillnader. Medan övriga förskollärare samtalar om föräldrarnas delaktighet som en positiv inverkan på barns andraspråkslärande, då deras deltagande bidrar med stöd och trygghet för barnen. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Al Kabra, Mohammad
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Farhadi, Arash
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Språkstörning inom Matematiken: Matematiklärarens strategier för att inkluderaelever med språkstörning i högstadiet2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Elever med språkstörning kan ha svårt att tillgodogöra sig matematikundervisningen, vilket kan påverka deras kunskapsutveckling och möjlighet att nå de fastställda kunskapskriterierna. Därför är det nödvändigt att undersöka hur språkstörning kan påverka elevernas matematikinlärning och vilka metoder som finns för att inkludera dessa elever i undervisningen.

    I detta examensarbete genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med utvalda matematiklärare på högstadiet för att undersöka dessa frågor. Insamlad empiri analyserades utifrån en tematisk analys i enlighet med Braun och Clarks (2006) beskrivning.

    Resultatet visar att Vygotskijs sociokulturella lärandeterori än idag har ett stort inflytande på dagens undervisning. Samtliga lärares svar genomsyrades av detta perspektiv och visar på vikten av att anpassa materialet och arbeta i mindre grupper för att ge eleverna med särskilda behov det stöd de behöver. Lärare använder flertalet olika strategier i sin strävan att inkludera elever med språkstörning i matematikundervisningen och eftersträvar en variation. Dessa strategier inkluderar användning av visuella hjälpmedel, repetition och övning, bildstöd, scaffolding och utomhusmatematik.

    Slutsatsen av detta examensarbete förklarar vikten av att beakta elevernas språkliga behov när det gäller matematikundervisning och att olika metoder kan användas för att inkludera elever med språkstörning. Specialpedagogen har en viktig roll i att samarbeta med lärarna och hjälpa till att anpassa materialet och ge extra stöd till de elever som behöver det. Det är av stor vikt att de eleverna med särskilda behov inte exkluderas från den normala undervisningen utan ska få uppleva en social inkludering.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Alenius, Lisa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Bernholtz, Josefine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lekterapi - för barnens skull: En kvalitativ studie om hur lekterapeuter resonerar kring leken2018Independent thesis Basic level (professional degree), 210 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vår studie kommer ha sitt fokus på verksamheten på lekterapi där förskollärare och fritidspedagoger arbetar. Av den tidigare forskning vi tagit del av kan vi se att det finns forskning om hur leken används i förskolan men inte om hur den används på lekterapin. Syftet med den här studien är genom fokusgrupssamtal med lekterapeuter bidra med kunskap och lyfta hur lekterapeuter samtalar om hur leken konstrueras på lekterapin. Utifrån syftet är följande forskningsfrågor ställda: Hur resonerar lekterapeuter om leken på lekterapin? och Vilka tolkningsrepertoarer synliggörs i samtalen med lekterapeuterna?  Vi har valt att studera det här utifrån ett socialkonstruktionistisk paradigm där kunskap ses som en social konstruktion. Därav är vår metod fokusgrupssamtal som kommer genomföras med verksamma lekterapeuter. Det gjorde två fokusgrupssamtal på två olika sjukhus i södra Sverige där två lekterapeuter deltog på vardera samtal. Genom den metoden kommer deras verklighet språkliggöras och vi kan ta del av den och sedan analysera deras samtal. Analysverktygen som används för att analysera resultatet är, tolkningsrepertoar, funktion och retorik. I resultatet ses hur lekterapeuterna resonerar kring hur värdefullt det är att möjliggöra samspel med barnen, om lekens betydelse samt hur leken används som kommunikation. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Allelin, Majsa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Bildningspraxis och didaktisk reflexivitet som anti-skolkultur2023Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Ungdomar – och särskilt killar – i kommunala förortsskolor är den främsta elevgruppen som missgynnas av det nuvarande skolsystemet. Dessa elevers misslyckanden beskrivs ofta som resultatet av en ”anti-skolkultur”, vilket förklaras av stjälpande maskulinitetsnormer eller avsaknad av uppförandekoder. Trots – eller kanske på grund av – strukturell utestängning har flera självorganiserade utbildningsaktiviteter nyligen vuxit fram bland ungdomar. I den här artikeln visar jag hur tjejer och killar som bor i ett socioekonomiskt missgynnat område och som möter strukturella svårigheter i dagens skolsystem, hittar sätt att utmana eller övervinna denna underordning genom att arbeta med lokaltidningen Life i Orten. Genom att vända mig bort från det problemorienterade perspektivet och i stället diskutera hur ungdomar i förorten organiserar sig via informella lärandepraktiker, utvidgar jag diskussionen och begreppet ”anti-skolkultur” och inkluderar därmed produktiva perspektiv som hittills har förbisetts. Resultaten visar att arbetet med Life i Orten skapar empowerment och nya inlärningsprocesser för ungdomarna genom att möjliggöra för alternativa pedagogiska metoder. Denna frivilliga verksamhet utgör också ett sammanhang där ungdomarnas önskan om bildning kan uttryckas och det hjälper dem att formulera en kritik av det formella skolsystemet, vilket kan förstås som en didaktisk reflexivitet. Hos Life i Orten får ungdomarnas bildningslust komma till uttryck, utifrån arbetsformer som innebär större delaktighet och empowerment.

  • 7.
    Andersson, Amelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Aldeborn, Hanna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    ”Materialet är inte låst, det kan användas på många olika sätt”: Barns handlingsutrymme i inomhusmiljön på förskolan – ur förskolepersonals perspektiv2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inomhusmiljön på förskolan är avgörande för barns lek, lärande och utveckling. Miljön påverkar hur individer interagerar med andra och bjuder in till olika typer av beteenden. Samtidigt blir barn sällan delaktiga och inkluderade i utformningen av miljön, utan miljön speglar i stället de vuxnas förväntningar och mål. Ofta beskrivs förskolepersonal vara de som begränsar barns handlingsutrymme och möjliga handlingserbjudanden. Syftet med föreliggande studie var därför att förstå förskolepersonals perspektiv på deras handlingar i förhållande till barns handlingsutrymme i inomhusmiljön på förskolan. Föreliggande studie är en kvalitativ studie med inspiration från hermeneutiken där semistrukturerade intervjuer har genomförts. Studien har utgångspunkt i Gibsons affordance teori och empirin har analyserat utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet visar att förskolepersonalen är positiva till barns utforskande av miljöns handlingserbjudanden och att barn ges ett relativt stort handlingsutrymme i inomhusmiljön på förskolan. Förskolepersonalen beskriver sina handlingar som stöttande för barn, dock måste förskolepersonalen begränsa barns handlingsutrymme när det finns säkerhetsrisker eller när barn riskerar att störa varandra. Sammanfattningsvis strävar förskolepersonalen alltid efter att ge barn handlingsutrymme.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Andersson, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Westerlund, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Idrottsundervisningens förutsättningar: En intervjustudie sett ur ett lärarperspektiv2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka förutsättningarna för att utöva ämnet idrott och hälsa i skolan, sett ur ett lärarperspektiv. I vår studie utgår vi från pedagogers egna erfarenheter och deras syn på ämnet idrott och hälsa. För att kunna granska detta har vi valt att studera vilka möjligheter och hinder som utgör förutsättningar för att utöva ämnet idrott och hälsa, i dagens skola.

     

    Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex stycken informanter, där alla arbetade som pedagoger i idrott och hälsa. Vidare utfördes studien på tre skolor i en mindre kommun i Halland. Bakgrunden till studien är inte att upplysa om vikten av ämnet, utan att gå in på djupet kring villkoren för att utöva idrott och hälsa i skolan.

       

    Resultatet i studien visade att villkoren för idrott och hälsa ser olika ut beroende på vilka förutsättningar som varje enskild skola har. De förutsättningar som omger ämnet skiljer sig från skola till skola, och mycket handlar om vad man gör det till och pedagogens eget förhållningssätt.

     

    Slutligen problematiseras frågan om vilka förändringar som kunde gjorts för att studien skulle blivit bättre. Förmodligen beror det på flera orsaker: Författarna till föreliggande studies kunskaper kring utformningen av en C-uppsats, en större bredd av informanter och mer tid. 

     

     

     

     

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Andersson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Johnsson, Jimmi
    Högskolan i Halmstad.
    En studie som visar hur pedagoger talar om värdegrundsarbete i förskolan.2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka hur pedagoger vid förskolor talar om värdegrundsarbete. Vår forskningsfråga är, hur talar pedagoger i förskolan om deras värdegrundsuppdrag?  För att besvara den har vi använt oss av fokusgruppsamtal med dialogism som metodologisk och teoretisk utgångspunkt. Två gruppsamtal utgör vårt datamaterial i form av videodokumentationer. Dessa har analyserats samtalsanalytiskt utifrån topikanalys. Ett framträdande resultat är att pedagogerna talar mycket om normer kring fostran och omsorg samt strategier kring detta. Däremot talar de mindre om barns utveckling utifrån pedagogiska aspekter som anges i läroplanen, trots att den senaste, reviderade läroplanen har blivit mer fokuserad på lärande och mindre på omsorgsbiten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Unnestam, Evelina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Blanda experiment med elevers vardag, det löser sig!: En aktionsforskning om yngre elevers sätt att uttrycka sin förståelse för kemi vid ett experimentellt arbetssätt2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Både internationellt och nationellt sett har elevers kunskaper i naturvetenskap försämrats enligt PISA-undersökningarna. Vi har även ute i verksamheten uppmärksammat en brist på kemiundervisning i de lägre åldrarna. Syftet med studien är att bidra med kunskap om ett vardagsnära och experimentellt arbetssätt och synlig- göra det naturvetenskapliga språkets betydelse för yngre elevers kunskapsutveckling i kemi. Studien utfördes som en aktionsforskning vilket innebär att en kunskapsbas skapas om sin egen praktik för att sedan genomföra en forskning som leder till en förändring. Aktionerna vi utförde bestod av två experiment med tillhörande för- och efterarbete. Aktionerna utfördes i en årskur ett och en årskurs två. Sammanlagt av 49 elever deltog 40 elever i studien. Dokumentationen bestod av elevernas stenciler från aktionerna, test, post-it lappar samt video- dokumentation från aktionerna och ljudupptagningar från fokusgruppssamtal. Studiens resulat visar att elevers förståelse för kemi kommer till uttryck genom ett experimentellt arbetssätt på flera olika sätt. Elever uttrycker sin förståelse då de kommunicera kring hypoteser, använder och förklarar begrepp, ger exempel på blandningar och lösningar, hittar kopplingar samt förklarar experimenten och dess resultat. Studiens övergripande slutsats är att ett experimentellt arbetssätt skapar möjligheter för eleverna att känna en glädje för kemin och en tilltro till sin egen förmåga. På vilket sätt lärare och elever använder språket i kemiundervisningen har stor betydelse för elevernas möjligheter att tillägna sig kunskaper i kemi. De didaktiska implikationer vi ser med studien är att det är fördelaktigt att arbeta med experiment i de yngre åldrarna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Andersson, Josefine
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Bengtsson, Hanna
    Högskolan i Halmstad.
    Läs- och skrivutvecklingsmetoder: - en kvalitativ studie om hur pedagoger uttrycker sina uppfattningar kring sin läs- och skrivundervisning2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Läsning och skrivning är förmågor som återkommer i skolans alla ämnen, inte bara i ämnet svenska. Därför är det mycket viktigt att alla elever får en god start på sin läs- och skrivutveckling. För att kunna anpassa undervisningen till alla elevers individuella behov krävs fler än en utvecklingsmetod. Det innebär att en pedagog som enbart bedriver läs- och skrivutveckling efter en metod riskerar att inte nå fram till alla elever. Följden av det kan bli att dessa elever får en anpassad undervisning hos specialläraren eller specialpedagogen på skolan. Detta trots att de egentligen inte har läs- och skrivsvårigheter, de har bara inte fått rätt verktyg.

    Svenska elever har under en tioårsperiod presterat allt sämre i olika undersökningar inom läs- och skrivutveckling, såväl i nationella som i internationella undersökningar. Detta var en av anledningarna till att vi ville fördjupa oss inom ämnet. Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur sex stycken pedagoger i årskurs 1 resonerar kring sin läs- och skrivundervisning. Vi kommer även att undersöka vilka läs- och skrivutvecklingsmetoder de använder sig av, vilka faktorer de stödjer undervisningen på samt hur dessa pedagoger resonerar om individualisering. I undersökningen kommer vi att använda oss av kvalitativa intervjuer för att därigenom få en djup förståelse av pedagogers val av metoder kring läsutveckling. 

    Resultatet visar att pedagogerna i undersökningen är medvetna om fördelarna med en varierad läs- och skrivundervisning som bygger på fler än en metod. Det var däremot få som beskrev sin undervisning som varierad. Intervjupersonerna beskrev fyra faktorer som påverkar deras val av läs- och skrivutvecklingsmetod: skolans påverkan, elevernas lust att lära samt erfarenhet och utbildning. De hade svårigheter att uttrycka vad de grundade sin läs- och skrivundervisning på. Faktorer som framkom var styrdokumenten och Vygotskijs teorier om lärande. Pedagogerna uttryckte att de individualiserar sin undervisning, men främst för de elever som var i behov av särskilt stöd.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Andersson, Josefine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Åman, Matilda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Högläsningens inverkan på elevernas läsinlärning: En litteraturstudie om hur högläsning kan utveckla elevers läsförståelse2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Högläsningssituationer skapar tillfällen för elever att utveckla förståelse för hur en bok är uppbyggd. Vid högläsning sker en interaktion mellan lärare och elev där nya ord, uttryck och sammanhang kan förklaras. Högläsning kan också ge elever förutsättningar att utveckla sitt språk. Syftet med studien är att samla in litteratur med grund att undersöka högläsningens inverkan på elevernas läsförståelse och mer specifikt, besvara frågeställningarna: På vilka sätt kan elevers läsförståelse utvecklas genom högläsning? samt Hur använder sig lärare av högläsning i undervisningen? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om högläsning, språkutveckling och läsförståelse. Resultatet av insamlat material ger inte en helhetssyn över högläsningens inverkan på grund av att det finns få resultat med negativ syn på högläsning. Resultatet pekar dock på att högläsning bidrar till en positiv utveckling av läsförståelse oavsett ålder hos eleven. Den andra problematiseringen framkommer då undervisning är föränderligt och det är svårt att genom tidigare forskning skapa en bild av dagens undervisning. Förslag på vidare forskning kan vara att undersöka hur skolor tillämpar högläsning i skolans alla ämnen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Andersson, Lina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Bengtsson, Lovisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    "Vi lägger ju grunden för svenska språket": Förskollärare samtalar om strategier för barns andraspråksutveckling2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka antaganden om barns andraspråksutveckling som framkommer i samtal med sex stycken förskollärare. I denna studie undersöks vad dessa förskollärare ger uttryck för gällande undervisningsstrategier för barns andraspråksutveckling. Studien grundar sig i problematiken kring att det länge pågått och fortfarande pågår en diskussion gällande vilka undervisningsstrategier som är mest effektiva för barns tillägnande av ett andraspråk. Tidigare forskning inom området belyser bland annat hur pedagoger arbetar med barns andraspråksutveckling i förskolan, dock inte vad valet av undervisningsstrategier grundar sig på för antaganden om barns andraspråksutveckling. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkt som ligger till grund för denna studie är socialkonstruktionismen, där fokus riktas mot att det finns flera versioner av verkligheten som är berättigade. Diskursanalys används följaktligen som forskningsmetod, där vi fokuserar på människans aktiva användning av språket. Vidare används diskurspsykologi som är ett socialkonstruktionistiskt förhållningssätt till diskursanalys. Produktionen av empiri har i denna studie grundat sig i semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollärare. Resultatet av studien belyser att samtliga förskollärare uttrycker att de använder sig av det svenska språket som strategi för barns andraspråksutveckling. Argument som framförs är bland annat att förskollärarna inte har kunskaper i barnens förstaspråk, att de arbetar efter föräldrars önskan om att svenska ska vara det språk som talas på förskolan samt att strategin grundar sig i kunskap kring hur barns andraspråksutveckling bör arbetas med. Det framkommer även att förskollärarna kan se fördelar med att involvera barns förstaspråk i verksamheten. Funktionen med detta tycks främst vara att ge barnen trygghet, en känsla av gemenskap samt att underlätta för barns förståelse av enstaka svenska begrepp. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Andersson, Mimmi
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Larsson, Cecilia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Larsson, Jennie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Elevinflytande på tid: En aktionsforskningsstudie om att involvera elever i planeringsprocessen i ämnet idrott och hälsa2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Aktionsforskningens syfte är att öka elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa genom att involvera dem i planeringsprocessen. Detta eftersom elever sällan tillåts vara delaktiga i utformandet av undervisningen och därmed saknar förståelse för dess syfte och innehåll. Studien präglas av ett relationellt perspektiv i strävan efter visionen om En skola för alla. Tidigare studier visar fördelar med elevinflytande och skriftliga planeringar i syfte att medvetandegöra elever om sitt lärande. I ämnet idrott och hälsa beskrivs att förutsättningar för detta många gånger saknas. Två aktioner, ett träd som konkretiserar kursplanens innehåll och en planeringsmall som skapar tillfälle för eleverna att involveras, planerades och genomfördes tillsammans med en medforskande idrottslärare. Aktionerna dokumenterades genom observationer, loggböcker, två reflektionssamtal samt en intervju med idrottsläraren och två reflektionsskriv av eleverna. Resultatet presenteras i kategorierna delaktighet, planering, tid och lärarens förhållningssätt. Slutsatserna är att eleverna förvaltar möjligheter till involvering genom att lyssna på instruktioner, svara på frågor och därefter presentera egna förslag och idrottsläraren beskriver denna involvering som positiv då den ökar elevernas medvetenhet. Studiens didaktiska implikationer är att grovplaneringar bör lämna utrymme för elevinflytande samt att införandet av nya rutiner måste få ta tid.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Andersson, Petra Lilja
    et al.
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Lund, Sweden..
    Ahlner-Elmqvist, Marianne
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Lund, Sweden..
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Univ Coll, Stockholm, Sweden.;Karolinska Inst, Dept Clin Sci, Danderyd Hosp, Div Med, Stockholm, Sweden..
    Larsson, Maria
    Karlstad Univ, Dept Nursing, Karlstad, Sweden..
    Ziegert, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Nursing students' experiences of assessment by the Swedish National Clinical Final Examination2013Inngår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 33, nr 5, s. 536-540Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Swedish National Clinical Final Examination (NCFE) was established in 2007 in order to examine nursing students' clinical competence upon completing their Bachelor's degree in nursing. The NCFE constitutes an innovative method of examination, divided into two parts: a written and bedside test. The aim of this study was to evaluate nursing students' experiences of being assessed by means of the NCFE, in order to obtain information that could be used to improve the examination. A survey was conducted using a questionnaire with open-ended questions concerning the written and the bedside part of the NCFE. The answers from 577 third-year nursing students were analysed using content analysis. The nursing students regarded the NCFE as promoting further learning and as an important means of quality assurance. Its comprehensive nature was perceived to tie the education together and contributed to the students' awareness of their own clinical competence. The strengths of the NCFE especially highlighted were its high degree of objectivity and the fact that it took place in a natural setting. However, the students felt that the NCFE did not cover the entire nursing programme and that it caused stress. It thus appears to be important to reconsider the written theoretical part of the examination and to standardise the bedside part. (C) 2011 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 16.
    Andersson, Rebecca
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Huttunen, Julia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    "Barn språkutvecklas hela tiden": - En kvalitativ studie om vilka tolkningsrepertoarer som synliggörs i samtal kring barns språkutveckling.2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Språk har en central roll för människan för att kunna bli en kompetent medborgare som kan utnyttja sina rättigheter och göra sin röst hörd. Tiden i förskolan är den viktigaste tiden i ett barns liv, då det är där grunden till lärandet sker. Det är därför av största vikt att de som arbetar där stödjer barns utveckling och har en medvetenhet kring vilka arbetssätt som bör användas för att främja språkutvecklingen. Syftet med studien är att synliggöra vilka tolkningsrepertoarer förskollärare tar i bruk i samtal kring arbetet med barns språkutveckling. Det vill vi belysa genom att ta reda på hur förskollärare beskriver sin egen verksamhet i arbetet med barns språkutveckling samt vad de framställer som viktigt i sin undervisning. Studiens frågeställningar är Hur samtalar förskollärare om hur de stöttar barns språkutveckling? samt Vilka tolkningsrepertoarer synliggörs i samtal kring barns språkutveckling? Socialkonstruktionism och diskurspsykologi är studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkter, då det är det talande språket som analyseras. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer tillsammans med verksamma förskollärare för att samla in empirin, och med hjälp av analysverktygen tolkningsrepertoar, retorik och kategorisering analyserades det inhämtade materialet. Tolkningsrepertoarer som samtalet utgör visar att förskollärarna är medvetna om de komplement som finns att tillgå för att arbeta med språkutveckling. Dock påvisar uttrycken som förskollärarna gör i samtalen att det finns brister i deras strategier av användandet av komplementen trots att de besitter en medvetenhet. Resultatet av studien visar även att det läggs för mycket tid på logistik och organisationsfrågor utanför barngruppen vilket formar tolkningsrepertoarer det stjäl tid från barnen. Förskollärarna uttrycker i samtalen att de anser att logistik påverkar arbetet med barns språkutveckling. Slutsatsen av studien är att förskollärarna är medvetna om hur de bör bedriva sin verksamhet, men trots att de är medvetna om det så uttrycker förskollärarna i samtalen att de inte alltid arbetar med barns språkutveckling.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Andersson, Viktoria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Arvidsson, Emmie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Bengtsson, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Nyckeln till läsutveckling: En undersökning om läsläxans bidragande faktor till elevernas läsutveckling2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vad tidigare forskning visar kring hur läsläxan bidrar till elevernas läsutveckling och hur man främjar läsutvecklingen hos eleverna. I skolan finns det en lång tradition av att ge ut läxor till eleverna, och läsningen är en av de grunder som är viktigast att få med sig från grundskolan in i framtiden. Då hemförhållandena varierar riskerar likvärdigheten i utbildningen att brista på grund av läxan. Vetenskapliga artiklar och avhandlingar är det som ligger till grund för litteraturstudiens resultat. Dessa har hämtats från olika databaser och därefter granskats och analyserats, för att besvara våra forskningsfrågor. Trots att läsläxan har en lång tradition finns det en tendens att den inte utförs på “rätt” sätt. Litteraturstudiens resultat visar att lärarskickligheten är en viktig faktor för elevernas läsutveckling, samt att läsläxan kan bidra till läsutvecklingen om den utförs på “rätt” sätt. Det finns även alternativa metoder så som läxfri skola eller läxaktiviteter på skolan med pedagogisk stöttning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Ankarbranth, Lina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Åkerlund, Amanda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    "En bok utan bilder? Det låter konstigt": En fenomenologisk studie om barns upplevelser av bild och handling i böcker2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens problemområde grundar sig i att det finns behov av forskning utifrån barns perspektiv gällandes barns uppfattningar av bilder och handling under högläsning. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barn beskriver och uttrycker sina uppfattningar kring handling och bilder i olika barnböcker.Forskningsfrågorna är följande: Hur beskriver barn sin upplevelse av bilder under högläsning? Samt hur beskriver barn sin upplevelse av handlingen under högläsning? Studien har utgått från ett fenomenologisk perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in på två förskolor, där barn i åldrarna 4-5 år deltog. Det dokumentationsverktyg som användes var videoinspelning och empiriska data har därefter transkriberats och transformerats med inspiration från Amedeo Giorgis analysmetod. De resultat som framträdde var: Kroppsliga uttryck, kreativitet i barns berättande och känslouttryck blir tydliga. Resultatet av studien visas utifrån barnens olika uttryck för många skilda och delade beskrivningar kring deras uppfattningar om bilden och handlingen i barnböckerna. Studiens slutsats är att barnens upplevelser av barnböckernas innehåll med bilder respektive utan bilder innehöll en varation av beskrivningar utifrån barnens kreativa-, känslomässiga- och kroppsliga uttryckssätt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Ann-Christine, Wennergren
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Nehez, Jaana
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Vägar framåt för VFU-handledning med kvalitet2024Inngår i: VFU-handledares betydelse för lärarstudenters praktiska yrkeskunnande / [ed] Ann-Christine Wennergren, Lund: Studentlitteratur AB, 2024, 1:1, s. 205-217Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Arvidsson, Andreas
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Fredriksson, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Från G till E: En kvalitativ studie av den nya betygsskalan och dess kriterier i historia2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Från G till E
  • 21.
    Arvidsson, Emelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Sjögren, Mimmi
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Perspektiv på ett undersökande arbetssätt: En intervjustudie med fokus på grundlärares uppfattningar om och syften med NO-undervisning.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Följande studie har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med åtta lärare i de yngre åldrarna (förskoleklass till och med årskurs 3). En kunskapslucka gällande vilka syften lärare i de yngre åldrarna har med sin undervisning då ett undersökande arbetssätt används som metod har identifierats genom genomförande av en systematisk litteraturstudie. Dessutom är det problematiskt att begreppet undersökande arbetssätt har skilda innebörder i tidigare forskning. Detta har resulterat i att studiens syfte är att undersöka vad lärare i de yngre åldrarna menar är de huvudsakliga syften vid arbetet med ett undersökande arbetssätt för NO-ämnena likväl som att undersöka lärares syn på arbetssättet. Sammanfattningsvis visar resultatet att lärarna i studien ser arbetssättet som ett praktiskt, systematiskt samt teoretiskt arbetssätt där syftena med arbetet är att det ska vara elevaktivt, intresseväckande samt utveckla kunskaper och förmågor. Slutsatsen som dras efter genomförd intervjustudie är att lärarna uppfattar det undersökande arbetssättet som ett praktiskt arbetssätt där eleverna använder sig av material och av kroppen i sitt lärande. Lärarna har kännedom om vad ett undersökande arbetssätt innebär men deras uppfattningar skiljer sig stundvis åt. Dessutom använder samtliga lärare i studien arbetssättet utifrån liknande syften, det vill säga för att väcka intresse, utveckla förmågor samt att arbeta praktiskt. Utifrån resultat och slutsatsen identifieras ett behov av vidare forskning kring samma ämne i ett större perspektiv för att få en större, generell bild av lärares uppfattningar och vad som faktiskt sker i undervisningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Arvidsson, Emelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Sjögren, Mimmi
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Undersökande arbetssätt som språkutvecklande metod i NO-ämnena för elever i grundskolan2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Följande systematiska litteraturstudie behandlar hur ett undersökande arbetssätt kan användas som metod för språkutveckling inom det naturorienterande ämnenas ämnesspecifika språk. Ett problem med metoden är att det praktiska genomförandet av laborationer har överskuggat syftet med laborationen. Syftet med denna litteraturstudie är därför att undersöka vad forskning säger om effekterna av det undersökande arbetssättet på den språkliga utvecklingen i NO-ämnena hos elever i de yngre åldrarna. Sammanfattningsvis visar studien att samarbete, läraren som samtalsledare, mål och syfte med undervisningen och intresse är viktiga komponenter gällande språkutveckling inom NO-ämnena. Slutsatser som dras utifrån resultatet är att ett undersökande arbetssätt är en användbar metod för att utveckla språkliga kunskaper inom det naturvetenskapliga ämnesspråket. En annan slutsats som dras är att lärare måste vara medvetna om mål och syfte med undervisningen för att inte tappa fokus från den språkliga utvecklingen och hamna i att fokus enbart ligger på genomförandet. Utifrån resultat och slutsatser finns en vilja att forska kring vilken skillnad det hade varit för elevernas engagemang och kunskapsutveckling om de i förväg fått reda på mål och syfte med laborationen. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Tideman, Magnus
    Widén, Stephen
    Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet, Örebro, Sweden.
    Upper secondary school – and then?2012Inngår i: Journal of Intellectual Disability Research, ISSN 0964-2633, E-ISSN 1365-2788, Vol. 56, nr 7-8, s. 709-709Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: The purpose of the study is to increase the knowledge about the transition from school to working life for pupils with intellectual disabilities. In addition the purpose is to identify factors which may play a role in strengthen their position on the labor market.

    METHOD: The first study is quantitative and based on the cross classification of a newly created register combined with two Swedish national registers. The statistical identification highlights the situation of all students who left upper secondary school for pupils with intellectual disabilities, during the period 2001-2011. The first study includes more than 17 000 people with intellectual disabilities.

    RESULTS AND CONCLUSIONS: At the time for the conference we will be able to present descriptive data for e.g. how many individuals who have passed upper secondary school between 2001-2011, how many who are in the daily activity programs and how many who have ordinary jobs outside daily activity. We will also be able to describe the situation based on factors such as differences between regions and municipalities, between the sexes, and between different upper secondary school programs, etc.

  • 24.
    Asklund, Jonas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Varför ska jag inte berätta? Litteraturarbete som språkintroduktion2018Inngår i: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, nr 2, s. 90-106Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Discussions about books and ways of reading play an important role in the curriculum for the Swedish secondary school system. In an intervention study based on a series of book discussions of an easy reader novel, I investigated the cooperation between a group of Swedish language learners aged 16 to 19, their teacher in the introduction program for newcomers, and the school librarian. Based on my function as a teacher educator, and drawing on the current research in literature didactics, I planned and carried out six discussions where different reading strategies and methods were used. Using the concept of third space (Gutiérrez, 2008; Skerrett, 2010b) and interpersonal space(Cummins, 2000), I discuss the students’cognitive and emotional responses to the story we shared, and reflect upon the way these discussions have developed. Semi-structured interviews with five students, a teacher, and a school librarian constitute the data for this study. The analysis of the data indicates that the leader of the group discussion is instrumental in helping the participants shift between different perspectives, try out new roles, and transgress different boundaries, thereby offering the group different emotional, cognitive and linguistic challenges. 

  • 25.
    Asschier, Maria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Lanzén, Therése
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Jag visste inte det. Att tjejer kan leka med killgrejer.: Barnboken - ett pedagogiskt redskap i arbete med jämlikhet2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att belysa barnboken som ett pedagogiskt redskap i ett jämlikhetsarbete på en förskola. Inför studien läste vi in oss på tidigare forskning kring barnböcker i förskolan samt studier kring förskolors jämställdhetsarbete, som är en del av ett jämlikhetsarbete. För att uppnå syftet lästes tre olika barnböcker för en grupp femåriga barn, barnen intervjuades sedan både enskilt och i grupp kring barnböckerna och de teman de tog upp. Vi fann att barnen fångades av barnböckerna och gärna ville skapa sig förståelse kring både bokens handling och dess karaktärer, vilket ledde till samtal mellan barn och barn, men även mellan barn och pedagog. En slutsats från studien visar att barnen ofta relaterade barnböckerna till sina egna erfarenheter. Studien ger en inblick i hur barnen samtalade under boksamtalen, samt hur variationer i typer av uppfattningar visade sig i intervjuerna. Ett resultat som framkom visar att barnen i de flesta fall följer traditionella könroller och könsmönster, barn förhåller sig till det de upplever förväntas av dem, men det fanns även tillfällen där barnen inte gjorde åtskillnad mellan flickor och pojkar. En slutsats som dragits av studien är att det krävs ett medvetet arbetssätt från pedagogens sida för att ta tillvara på boken som ett pedagogiskt redskap. Det går inte endast att läsa en barnbok och ta för givet att barnen upplever det pedagogen hade i åtanke, utan pedagogen bör ställa frågor och skapa samtal där barnen är medskapare och där deras tankar är av intresse. I boksamtal kan barn ges utrymme att dela sina tankar och få möjlighet att göra sig hörda.

    Fulltekst (pdf)
    Jag visste inte det. Att tjejer kan leka med killgjejer. Barnboken - ett pedagogiskt redskap i arbete med jämlikhet
  • 26.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Övergång från skola till arbete i ett historiskt perspektiv: den svenska ”sinnesslövården” under 1900-talets första hälft2015Inngår i: Vägval i skolans historia, ISSN 2002-0147, nr 1Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Barow, Thomas
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Bernhard, Dörte
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    Lernen im Schatten der Gymnasialreform in Schweden2015Inngår i: Die UN-Behindertenrechtskonvention und ihre Umsetzung: Beiträge zur Interkulturellen und International vergleichenden Heil- und Sonderpädagogik / [ed] Annette Leonhardt, Katharina Müller & Tilly Truckenbrodt, Bad Heilbrunn: Verlag Julius Klinkhardt, 2015, s. 266-272Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [de]

    In den letzten Jahren hat sich das schwedische Bildungswesen grundlegend gewandelt. So wurde 2011 eine Gymnasialreform durchgeführt, die u.a. striktere Aufnahmekriterien vorsieht. Zugleich wurden fünf Einführungsprogramme implementiert, die Schülern den Übergang in ein Nationales Programm oder in den Arbeitsmarkt ermöglichen sollen. Im Beitrag wird deutlich, dass die Schülerzahl in speziellen Programmen zunimmt, ohne dass bislang eine verbesserte Eingliederung in den Arbeitsmarkt zu erkennen ist.

  • 28.
    Bektas, Selma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lindberg, Tyra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Nilsson, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Pappor i samverkan i utkanten av staden: En kvalitativ studie om pappors upplevelser av en samverkansgrupp i ett socioekonomiskt utsatt område.2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning om socioekonomiskt utsatta områden visar att det krävs förenade krafttag från inte bara myndigheter utan även civilsamhällets aktörer. Sådana krafttag medverkar till ett långsiktigt och förebyggande arbete mot minskad utsatthet och ökad hälsa för medborgarna. Därför undersöker denna studie en strategisk samverkansgrupp för pappor som idag verkar i ett av Göteborgs socioekonomiskt utsatta områden. Syftet med studien var att undersöka pappors upplevelser av en strategisk samverkansgrupp i ett utsatt område, ur ett hälsopedagogiskt perspektiv.

    I studien används en kvalitativ metod där tio pappor intervjuas om sina upplevelser. Resultatet visar bland annat att samverkan bidrar till pappors ökade delaktighet i beslutsfattandeprocesser, samt utökade sociala nätverk. Samtidigt indikerar resultatet att samverkansgruppen är en community of practice (CoP) som gör det möjligt att skapa ett större socialt kapital som byggs upp av förtroendebaserade relationer. Det ger förutsättningar till att lärande kan äga rum och utvecklar både kollektivt och individuellt empowerment. Likaså förstås gruppens sociala kapital i samband med utökat empowerment som hälsofrämjande- och lärandeprocesser. Pappornas empowerment ses genom deras upplevelser av utökat självförtroende via kollektiva och individuella handlingar. Det i sin tur genererar ny kunskap som upplevs positivt vad gäller identiteten som pappa och medborgare i området.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Bengtsson, Ann-Charlotte
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Karlsson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Elevinflytande och pedagogisk planering.: Hur 3 lärare och 6 elever uppfattar elevinflytandet i den pedagogiska planeringen.2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studien är att undersöka hur lärare och elever uppfattar elevinflytande i den pedagogiska planeringen. Det visar sig genom tidigare forskning att elevers inflytande har varit svårt att få in i skolans praxis och att mycket beror på lärarens förhållningssätt, samt vilka metoder och arbetsformer som används för att göra detta. Studien som vi genomfört med en hermeneutisk ansats och intervjuer av tre lärare och sex elever som datainsamlingsmetod visar att ett möjligt redskap för elevinflytande är den pedagogiska planeringen. Det är ett redskap som tydliggör målen, ökar elevinflytandet och stimulerar elevers motivation till ökad kunskapsinlärning.

    Fulltekst (pdf)
    Elevinflytande och pedagogisk planering.
  • 30.
    Bengtsson, Christian
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Konformiteten och pedagogiken: Ett experiment med 100 försökspersoner som undersöker hur socialt tryck inverkar på gymnasieelever och vilka konsekvenser detta innebär för pedagogiken2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka i vilken grad socialt tryck inverkar på elever vid gymnasieskolan och vilka eventuella konsekvenser detta kan leda till. Frågeställningarna i studien är således; Kan elever på gymnasieskolan påverkas av socialt tryck i den mån att de konformerar/ändrar åsikt till gruppens felaktiga svar och vilka konsekvenser innebär detta för skolvärlden? Samt vilken typ av elever är det som är mer eller mindre benägna att konformera? Data inhämtades genom en experimentsituation i ett klassiskt konformitetsexperiment där en riktig elevs åsikter mättes i en enkel bedömningssituation under påverkan av tre falska försökspersoner. Resultatet visade att 82,5% av eleverna under socialt tryck konformerar till gruppens åsikter. Resultatet visade inga signifikanta samband mellan personlighetsvariabler och konformitet. Slutsatserna studien drar är att konformitet är en vanligt förekommande faktor vilken är svår att förutse utifrån personlighetsfaktorer. En större medvetenhet kring socialt tryck från både lärare och elevers sida tenderar att motverka konsekvenserna av socialt tryck.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Bengtsson, Emmy
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Snygg, Erica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Pust och stånk! Meen vad roligt vi hade när vi fick igång det.: En diskurspsykologisk studie av personals samtal om barns delaktighet i dokumentationsprocessen på förskolan.2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Bengtsson, Johan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Kan du förklara hur du tänkte?: En kumulativ studie om matematiska resonemang och vilket sätt de bidrar till lärande i grupp2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tal i bråkform anses som ett arbetsområde som både lärare anser är svårt att lära ut och eleveratt lära, särskilt när det är i kombination med en tallinje. Forskning visar att mycket avmatematiken framförs via envägskommunikation, oftast genom lärare till elev. Samtidigt visarforskningen även att flervägskommunikation är en väsentlig del i matematiken för att nå enhögre kunskapsnivå. Syftet för denna studie är att utveckla kunskaper om hur resonemang kanbidra till elevers lärande om tallinjen i en årskurs 3. Följande frågeställningar är: Vilka typerav resonemang kan identifieras i 33 elevers diskussioner om tallinjen? På vilka sätt bidrarresonemang till lärande i grupp? 33 elever deltog i studien och klassens mångkulturellavariation kan anses som låg. Bakgrunden förklarar centrala begrepp och tidigare forskningsom går i linje med studiens ämne. Detta är en kumulativ studie, som innebär att dennastudies resultat har som grund pålitlig tidigare forskning (Cronehed, 2009: 52). Resultatetvisade att arbete i grupp och användandet av resonemang hade tendenser till att utöka eleversförmåga att resonera, samt utveckla matematiska kunskaper om tal i bråkform i samband medtallinjen. Kreativt matematiskt resonemang visade större tendenser för utvecklad kunskap ände övriga resonemangen. Studiens resultat visade även att den med viss sannolikhet går attanvända inom hela matematiken som skolämne, både enskilt och i grupp. I rubriken”didaktiska implikationer” anges vad verksamma pedagoger kan ha för nytta av det resultatet idenna studie givit. Pedagoger kan använda sig av resonemang för att gynna elevers lärande igrupp. I synnerhet kreativt matematiskt resonemang, då det visade störst tendens till lärande.Pedagogerna bör även se värdet av att arbeta i grupp och vilka möjligheter det kan medföra.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Bengtsson, Sanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lindkvist, Mikaela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Petré, Mattias
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lärares strategier för att främja andraspråkselevers språkutveckling i grundskolans matematikundervisning: En kvalitativ och kvantitativ studie2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa och bidra till kunskap om lärares strategier för andraspråkselevers språkutveckling i matematikundervisningen. Intentionen är vidare att belysa de förutsättningar lärare erbjuds och har, för att detta ska vara möjligt. Studien är därmed gjord utifrån ett lärarperspektiv. För att besvara frågeställningen har en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder använts för att samla in empiri, där sammanlagt 127 verksamma matematiklärare i grundskolan har deltagit. Ramverket utgår dels från det sociokulturella perspektivet som innefattar begreppen Zone of Proximal Development (ZPD) och stöttning, dels från translanguaging som ligger utanför valt teoretiskt perspektiv. Forskning visar att tvåspråkighet och translanguaging kan användas som resurs för att främja elevernas resultat och utveckling inom matematik. Utifrån frågeställningen “Vilka strategier använder lärare i grundskolan och vilka förutsättningar har de för att främja andraspråkselevers språkutveckling i matematikundervisningen?” visar de huvudsakliga resultaten att translanguaging tillåts i viss mån i klassrummen men förefaller sig inte uppmuntras av studiens deltagande lärare. Bristande kunskaper i elevernas modersmål samt prioritering av användningen av det svenska språket framlyfts som anledningar till detta. Sammanfattningsvis visade resultaten att användandet av modersmålet som resurs, lärande i interaktion med andra, samt stor lärarkompetens, var frekvent förekommande strategier för språkutvecklande matematikundervisning. Vidare belyste lärarnas utsagor en stor kunskapslucka och önskemål om kompetensutveckling. Övergripande slutsats är att det finns behov av kompetensutveckling i språkutvecklande matematikundervisning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Bengtsson-Rancic, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Berglund, Marie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Likabehandling: En komparativ studie av vad informanterna anser att de gör för att förebygga och motverka kränkande behandling.      2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att alla skolor idag enligt lag ska ha en likabehandlingsplan och arbeta efter den vet vi. Men vårt syfte med denna undersökning är att genom en komparativ studie ta reda på om en likabehandlingsplan är nödvändig för att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling skall fungera optimalt på en skola och hur denna i så fall implementeras.

     

    Vi har gjort intervjuer med två skolors Trygghetsteam/Team mot kränkande behandling och fått ta del av informanternas egen bild av hur detta arbete upprätthålls utifrån både intresse, resurser och tid. En av skolorna har en likabehandlingsplan och en av skolorna har det inte. I de två Teamen är informanterna blandade och konstellationen ser inte likadan ut i båda teamen, de har inte samma förutsättningar eller stöd från respektive ledning.

     

    I vår studie tas både lagar och förordningar upp som skolorna har att förhålla sig till. Liksom de åtgärdsmodeller som de två utvalda skolorna arbetar utifrån, även modellernas definitioner av mobbning och kränkande behandling. Till detta informerar vi övergripande om de organisationer som arbetar mot diskriminering och kränkande behandling och som man kan vända sig till, både som enskild person och som skola.  

     

    Vår studie utgår ifrån en implementeringsteori, med huvudfokus på att informanterna kan, vill och förstår. Vi har även i vår analys använt oss av de olika åtgärdsmodellerna, för att se vad informanterna bygger sitt arbete på. Vi kom genom analys av våra intervjuer och dokument fram till att de båda skolornas arbete mot diskriminering och kränkande behandling följer de normer som en likabehandlingsplan kräver. Vi finner att dokumentet i sig inte är nödvändigt för ett väl fungerande arbete. Det underlättar dock om alla tar sitt ansvar och att det finns något att återkoppla till i fråga om utvärdering och uppföljning. Arbetet blir lättare om alla strävar åt samma håll och alla vet vad det är de ska göra. Att de har samma syn på begreppen kan vill och förstår.

     

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Berg Fisk, Sandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Johansson, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Introduktion i förskolan: - Ur förskollärares och vårdnadshavares perspektiv2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studien handlar om att undersöka hur förskollärare arbetar för att skapa en trygg introduktion av de yngsta barnen som för första gången ska introduceras i förskolan, samt vårdnadshavarnas tankar och upplevelser av introduktionen. Syftet med studien är att bidra med kunskap om både förskollärares arbetssätt och vårdnadshavares upplevelser av introduktionen.Studien grundar sig i intervjuer med fyra förskollärare och fyra vårdnadshavare för att ge insyn i deras tankar, upplevelser och perspektiv. Utifrån tidigare forskning som lyfts i studien framkommer det att introduktionen är betydelsefull för både barn och vårdnadshavare. Det krävs tid och engagemang från de vuxna för att introduktionen ska bli trygg och för att de små barnen ska få förutsättningar att skapa anknytningsrelationer på förskolan. Resultatet av studien visar att introduktionen är till för hela familjen, både barn och vårdnadshavare introduceras till förskolans verksamhet. Det visar även att det är viktigt att skapa trygga relationer mellan förskollärare, vårdnadshavare och barn för att barnet ska få de bästa förutsättningarna till en givande och lärorik förskolevistelse.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Bergdahl, Nina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle. Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    Lärares förståelse av engagemang i hybrid-, fjärr, och distansundervisning2022Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 28, s. 30-52Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Engagemang och motivation är distinkta fenomen, men ändå ofta begrepp som används överlappande eller synonymt. Trots att lärares uppfattning av elevers engagemang influerar både hur lärare interagerar med eleverna och elevers betyg, har vi lite kunskap om hur lärare förstår och ser på elevers engagemang, i synnerhet när lärande sker online. Denna studie undersöker genom mixade metoder lärares initiala och fördjupade förståelse av elevers engagemang och disengagemang i digitala lärmiljöer. Tolv lärare, som regelbundet bedriver hybrid-, fjärr- eller distansundervisning i grund-, gymnasieskola eller vuxenutbildning, intervjuades två gånger och ombads att fylla i en dagbok kring elevers engagemang mellan intervjuerna. Resultaten visar att majoriteten av lärarna gradvis ökade sin användning av ordet engagemang medan användningen av ordet motivation minskade. Resultaten speglar en övergång från en vag och generell förståelse för engagemang till en mer specifikt och situationsbunden. Det visade sig att lärare ofta försöker påverka elevernas engagemang via motivation, men att insikter i motivation inte kan stödja hur lärare designar engagerande lärande aktiviteter. Sammanfattningsvis är ett professionellt språk en förutsättning för kollegial dialog, vilken behövs för att nå en ökad förståelse kring elevers faktiska engagemang i, eller disengagemang från, lärande, så att dessa insikter kan informera utvecklingen av lektionsdesign och den egna praktiken.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Berggren, Konrad
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lindkvist, Ebba
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Digitala verktyg och digital kompetens inom de naturorienterande ämnena: Vilka digitala verktyg används och vilken digital kompetens bör lärare inom naturorienterad ämnesundervisning ha för att använda dessa?2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det finns en ständigt pågående digital utveckling i Sverige och världen vilket medför ett krav på skolor och lärare att anpassa undervisningen och implementera digitala verktyg. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka digitala verktyg grundskollärare använder sig av i sin naturorienterande ämnesundervisning och vilken digital kompetens de bör ha för att kunna använda dessa.

    Litteraturstudien baseras på åtta olika artiklar som kommer från olika delar av världen och behandlar olika sorts urval. Det de har gemensamt är att de på något sätt undersökt det digitala genomförandet och kompetens som lärare inom naturorienterad ämnesundervisning har. Studiernas resultat visade att de digitala verktyg som används är både fysiska, såsom interaktiva whiteboardtavlor, datorer, iPads och digitala mikroskop, men även mjukvaror som anteckningsböcker och e-böcker. Resultatet visade även att lärare inom naturorienterad ämnesundervisning behöver en god digital kompetens och kunskap om hur de använder digitala verktyg där Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) kan vara ett bra ramverk. Slutsatsen är att lärare överlag behöver mer digital kompetens om hur de ska kunna implementera det digitala i sin undervisning på ett givande sätt. Vi kommer ej fram till ett svar på vad för mer specifik digital kompetens lärarna behöver. Dock visar artiklarna att lärare inom naturorienterad ämnesundervisning som kan hantera det digitala på ett bra sätt och har rätt resurser skapar en bättre miljö för lärande och ett större engagemang hos eleverna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Bergh, Anders
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Bengtsson, Joakim
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Den digitala tekniken knackar på förskolans dörr: En kvalitativ studie om förskollärare, förskollärarstudenter och vårdnadshavares attityder till digitalisering och hur dessa påverkar förskolans arbete med digital teknik2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om förskollärare, förskollärarstudenter och vårdnadshavares attityder till digitalisering och vilka konsekvenser dessa får för arbetet med digital teknik i förskolan. Arbetet med digital teknik är komplext och trots att flera satsningar och projekt har genomförts genom åren visar resultat att dessa inte gett önskade effekter. 

    Arbetet använder en kvalitativ innehållsanalys som metodologisk ansats. Sammanlagt har tolv semistrukturerade intervjuer gjorts varav fyra med förskollärare, fyra med förskollärarstudenter och fyra med vårdnadshavare. 

    I resultatet framgår det att många av respondenterna upplever att den digitala tekniken finns överallt i samhället och mer eller mindre tvingar medborgarna att använda denna för att kunna delta i samhället. Många beskriver också en känsla av förlorad kontroll. Det råder en rädsla inför att arbeta med digital teknik och att digitala verktyg är ömtåliga och kräver god kunskap för att kunna arbetas med. Riskerna med digital teknik som förs fram i nyhetsrapporteringen och samhällsdebatten påverkar attityden till digitalisering negativt vilket får konsekvenser för arbetet med digital teknik i förskolan. Även de mest positiva bland respondenterna är noga med att påpeka att det finns faror med digital teknik. Det efterfrågas mer relevant utbildning och stöd för att känna sig bekväm med den digitala tekniken. För att detta ska bli möjligt krävs en utbildning som är relevant i den kontext förskollärarna arbetar i. Det är viktigt att det finns tydliga riktlinjer över hur den digitala tekniken ska implementeras i undervisningen då läroplanen numera kräver att alla ska jobba med det. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Bergseth Bogsti, Wenche
    et al.
    Högskolan i Gjövik.
    Solvik, Elisabeth
    Högskolan i Gjövik.
    Engelien, Ragna Ingeborg
    Högskolan i Gjövik.
    Larsen Moen, Øyfrid
    Högskolan i Gjövik.
    Sønsteby Nordhagen, Siv
    Högskolan i Gjövik.
    Struksnes, Solveig
    Högskolan i Gjövik.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Styrket veiledning i sykepleierutdanningens praksisperioder2013Inngår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 33, nr 1, s. 56-60Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: A more complex and knowledge-based society has resulted in increasing specialization and greater demands on employees in the fields of practice. At Gjøvik University College, a new supervision model was tested for nursing students in practice. The main elements were: daily supervisors were given increased responsibility for assessing the students, while at the same time participating in three group counseling meetings. A portfolio contained the student’s work requirements. A weekly reflection hour was formalized. Purpose: The purpose was to elucidate how the supervision model influenced the student’s learning situation. Method: The SVIP model was evaluated by the use of focus group interviews. The data were analyzed using qualitative content analysis. Findings: Three categories: structure, inclusion and self-confidence describe the students’ need for clear guidelines and objectives, as well as their need to be included and to be seen. Conclusion: Various aspects of clinical practice, including daily supervision are important for student learning. Counseling meetings where the supervisor role is recognized and developed through the tutor, and daily supervisor sharing of experiences and knowledge, should permeate the cooperation.

  • 40.
    Bernhard, Dörte
    et al.
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Die Reform der "Gymnasiesärskola" in Schweden2015Inngår i: Die UN-Behindertenrechtskonvention und ihre Umsetzung: Beiträge zur Interkulturellen und International vergleichenden Heil- und Sonderpädagogik / [ed] Annette Leonhardt, Katharina Müller & Tilly Truckenbrodt, Bad Heilbrunn: Verlag Julius Klinkhardt, 2015, s. 258-265Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [de]

    Im Zuge der schwedischen Gymnasialreform wird derzeit auch die so genannte „Gymnasiesärskola“, die gymnasiale Sonderschule für Jugendliche mit geistiger Behinderung umgestaltet. Diese Schulform soll stärker mit der allgemeinen gymnasialen Stufe zusammenarbeiten. Auch sollen mehr Berührungs­punkte zwischen Schule und Arbeitsleben geschaffen werden, um den Übergang der Jugendlichen in die Berufswelt zu erleichtern. Im Beitrag wird die Schulreform diskutiert, wobei eine stärkere Betonung der Qualifizierungsfunktion von Bildung deutlich wird.

  • 41.
    Bernström, Fredrik
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Bäst i Halmstad: En kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av IS Halmias damlag under 1970 - 19802020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar damfotbollens genombrott under 1970-talet i Halmstad och IS Halmias uppkomst som Halmstads första damlag. Synen på damfotbollen var fortfarande pessimistisk och många ansåg att fotboll var en manlig sport som kvinnor inte skulle syssla med. I denna uppsats så har jag undersökt IS Halmias damlag från det att föreningen startar upp laget år 1970 fram till dess att damlaget väljer att lämna högsta divisionen år 1980. Undersökningen har fokuserat på bildandet av Halmias damlag, utifrån Jonny Hjelms fem kategoriseringar, anledningen till bildandet och resursfördelningen. För att svara på resursfördelningen så har jag använt Eva Olofssons teori om det patriarkala samhället speglar över till idrotten och fotbollen, där kvinnor får sämre förutsättningar än män. Slutsatserna som uppkommit är att Olofssons teori om att kvinnor får sämre förutsättningar än män stämmer in på IS Halmia och att de blir sämre värderade förutom när det går dåligt för herrarna då damerna används som ”tröst”. Utifrån Hjelms teori om att gemenskaper föder gemenskaper så stämmer detta också in på Halmia även om de kategorier som han tagit fram inte är optimala. Halmia är sprungen ur en redan existerande gemenskap dit damer söker sig genom en annons i tidningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Billmayer, Jakob
    et al.
    University of Borås, Borås, Sweden.
    Pastorek Gripson, Märtha
    University of Borås, Borås, Sweden.
    Bergnehr, Disa
    University of Borås, Borås, Sweden; Jönköping University, Jönköping , Sweden.
    A Becoming, Humanist Child: An analysis of Learning and Care in the Swedish Curriculum for the Preschool (Lpfö 18)2019Inngår i: Education in the North, ISSN 0424-5512, Vol. 26, nr 1, s. 42-55Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A new, revised curriculum for the Swedish preschool came into effect in July 2019. According to the National Agency of Education, it differs from its predecessor by putting a greater emphasis on care and teaching. This paper studies how the child is conceptualized in relation to learning and care in the new curriculum. Informed by a posthumanist approach and childhood studies, it scrutinizes how the child is positioned as a being and/or becoming child, an entangled and/or separate child, and, an active and/or passive child. Furthermore, it explores how the child appears in relation to human and non-human agents. The dominant, recurring conceptualization of the child is the child as becoming and passive. Learning and caring processes mainly come across as unidirectional - from adult to child – and future orientated. Although the preschool child is connected to a social context, the child predominantly appears as separate from others rather than entangled.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 43.
    Binnås, Josefine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Nilsson, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Eriksson, Adam
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Samarbete i könshomogena och könsheterogena grupper: En undersökning med anknytning till läsförståelse i svenska språket2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att rikta fokus mot skillnader i samarbete i könshomogena och könsheterogena grupper samt hur dessa skillnader kan tänkas påverka elevers läsförståelse. Genom en kvalitativ undersökning observerades 33 elever i nio grupperingar i årskurs 2 och 3 i svenska grundskolan. Undersökningens empiri insamlades genom observationer och transkriberade ljudfiler från när eleverna samarbetade i könsheterogena och könshomogena grupper. En abduktiv innehållsanalys med en socialkonstruktivistisk ansats genomfördes på insamlad empiri. Resultatet som uppkom i analys och diskussion i relation till tidigare forskning pekar på att det finns skillnader mellan könshomogena och könsheterogena grupper i relation till samarbetsmönster, diskussioner och ledarskapsförmåga. Kommunikation mellan eleverna visade sig vara en avgörande del i hur samarbetet fortlöpte och hur konstruktiva samtalen kring det givna ämnet blev. Flickor påvisade en mer direkt kommunikation med auktoritära drag i kontrast till pojkar som visade en större betoning på kollektiv tillhörighet och att befästa ny kunskap tillsammans. I relation till läsförståelse visar resultatet att elevernas kommunikation och individuella förmågor kopplat till läsförståelse påverkade samarbetet och förståelsen för innehållet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Birgersson, Anne-Maj
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Sanlier, Seda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Mamma, Pappa, Barn…?: Familjekonstellationer i barnböcker2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur familjekonstellationer gestaltas i barnböcker. Tolv barnböcker med varierande familjekonstellationer har analyserats. Studien utgår från socialkonstruktionism. I studien har diskursanalys av böckernas texter genomförts med begreppen diskurs, subjektsposition och utestängningsprocedur. I studien har även en semiotisk bildanalys av 24 av böckernas bilder genomförts. Varje bild har analyserats genom begreppen denotation och konnotation.

    Studiens slutsats är att det framkommit fyra diskurser, nämligen att när problem uppstår i familjesituationen så löser sig problemen till slut, det kan vara svårt för barn när nya familjemedlemmar tillkommer, det är jobbigt att vara ett skilsmässobarn samt att vissa familjer har sämre ekonomiska villkor än andra. Studien lyfter även fram att de vuxna ofta har en högre subjektsposition än barnen, men att det även syns fall där barn och vuxna är mer jämlika. I böckerna syns olika grader av intimitet mellan par. Slutsatsen som dragits är att graderna av intimitet beror på bokens ton och inte huruvida paren är samkönade eller olikkönade.   

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Birgersson, Ester
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Svensson, Katarina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Mångkulturens många former: Pedagogers upplevelser av mångkulturellt arbete i förskolan2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sverige är ett mångkulturellt samhälle vilket ökar vikten av att inkludera en mångkulturellutbildning redan i förskolan. Mångkultur är ett svårdefinierat begrepp vilket kan medföra otydligheter kring det mångkulturella i förskolans styrdokument. I vår studie är syftet därför att undersöka hur förskollärare från två olika områden i Sverige, med olika grad av mångkulturalitet representerat, upplever fenomenet mångkultur. En kvalitativ metod med intervjuer för att samla in data har använts och sedan analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar på olika uppfattningar av fenomenet mångkultur bland de intervjuade förskollärarna där barngruppens sammansättning var en påverkande faktor. De slutsatser vi dragit är att förskollärarna upplever mångkultur som ett stort och brett fenomen,och att inställningen till ämnet varierar från positivt till krävande. Inställningarna hos förskollärarna varierade till stor del utifrån det område förskolläraren jobbar i.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Birgersson,, Frida,
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Nordbrandt, Veronica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Vill du leka med mig?: En studie kring barn som ofta hamnar i ensamlek2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetet syftar till att uppmärksamma och problematisera förskolepedagogens förhållningssätt gentemot barn som ofta hamnar i ensamlek, samt uppmärksamma vilka samband som beskrivs mellan barns ensamlek och deras språkutveckling. I vår undersökning av hur verksamma pedagoger ser på ensamlekande barn har vi genomfört kvalitativa djupintervjuer med inspiration från fenomenologin som utgångspunkt. Undersökningen visar att pedagogerna inte såg något fel i att vissa barn ofta hamnar i ensamlek så länge det är självvalt. Däremot om ensamleken beror på att barnet vill men har svårt för att leka i samspel med andra beskriver pedagogerna hur de genom eget deltagande kan stötta och hjälpa barnet till en samspelande lek med andra barn. Pedagogerna upplevde att förskoleverksamheten är fylld med vardagliga rutiner och regler som kan utgöra en hindrande faktor för barnens lek. Vi fann att leken ansågs språkfrämjande enligt såväl pedagogerna och tidigare forskning. Att däremot med säkerhet hävda att barn som inte deltar i en samspelande lek inte gynnas i sin språkutveckling i lika stor utsträckning som i ensamlek går inte att fastställa.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 47.
    Bjällö, Elin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Jönsson, Cassandra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lärares uppfattningar om genrepedagogik för andraspråkselever i svenskämnet: En kvalitativ intervjustudie2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Flertalet av Sveriges skolor är idag mångkulturella, därför ligger det en stor vikt i att eleverna får en undervisning som fokuserar på språk- och kunskapsinlärningen. Studiens undersökningsområde innefattar därmed dels hur lärare arbetar med genrepedagogik som en undervisningsmetod i svenskämnet för andraspråkselever i årskurs 4 - 6, samt vilka för-och nackdelar lärare uppfattar att det finns med användandet av genrepedagogiken i svenskämnet för andraspråkselever i årskurs 4 - 6. För att genomföra denna studie har åtta mellanstadielärare intervjuats där syftet var att få fram deras åsikter kring denna specifika metod. Svaren indikerar att lärarna anser att det finns betydligt fler fördelar än nackdelar. Lärarna anser att genrepedagogiken bidrar till en ökad tydlighet, samt en ökad språk- och kunskapsinlärning för elever, i synnerhet andraspråkselever i undervisningen. Eftersom genrepedagogikens syfte är att eleverna genom en explicit undervisning ska förmedlas kunskaper om en viss genrers specifika språk och uppbyggnad, bidrar detta till att eleverna får en djupare ämnesinlärning. Endast ett fåtal nackdelar genomsyrade de intervjuade lärarnas svar. De menar att genrepedagogiken lätt kan bli för strukturerad för eleverna, vilket bidrar till att deras kreativitet och intresse hämmas. En annan central del som togs upp av lärarna var att metoden kräver mycket tid, eftersom det behövs läggas ner mycket förarbete och planering, detta leder i sin tur till att annat skolarbete kommer i skymundan. Sammanfattningsvis visar resultaten att fördelarna med att använda genrepedagogiken som en undervisningsmetod för andraspråkselever är betydligt fler än nackdelarna. Därmed vill vi med denna studie förmedla kunskaper och ge en inblick i vikten av att andraspråkselever såväl som elever med svenska som modersmål tillägnas den mest givande undervisning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Björklund, Elisabeth
    et al.
    Ämnesavdelningen för didaktik, Högskolan i Gävle, Gävle, Sverige.
    Elm, Annika
    Ämnesavdelningen för didaktik, Högskolan i Gävle, Gävle, Sverige.
    Samlärande barn konstruerar sig själva2003Inngår i: Lek, musik, könsroller och centrala begrepp: Fyra exempel på sociala konstruktioner / [ed] Gerhard Arfwedson, Stockholm: HLS Förlag , 2003, s. 7-21Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 49.
    Björnsson, Therese
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Jonsson, Linda
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    En analys av Falkenbergs kommuns likabehandlingsplaner.2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mobbning i skolorna har funnits i alla tider och i olika former så som psykisk, fysisk och verbal mobbning. I dagens samhälle har den elektroniska utvecklingen haft stor framgång och intresset för elektronikens möjligheter och hjälpmedel har krupit sig allt längre ner i åldrarna. Det finns en rad olika fördelar med elektronikens utveckling. Människors tillgänglighet till varandra ökar och har underlättat vardagen för många individer tack vare de olika hjälpmedel som mobiltelefon, datorer, Internet etc. Det har även blivit ett nytt sätt för barn och elever att kommunicera med varandra och på de platser människor umgås med varandra förekommer även kränkande behandling samt mobbning. Varje skola ska enligt skollagen ha en likabehandlingsplan/mobbningsvision med nedskrivna mål, åtgärder/ förebyggande arbete för att kunna bemöta mobbning och kränkande behandling.

     

    Denna undersöknings syfte är att titta på hur nitton skolor i Falkenbergs kommun i sina likabehandlingsplaner har följt med i skriftlig form för att kunna bemöta och förebygga den elektroniska mobbningen. Det har varit intressant att se hur skolorna har definierat elektronisk kränkande behandling/mobbning i sina likabehandlingsplaner. För att kunna ta reda på syftet har vi valt att titta på var, när och hur mobbningens existens och förebyggande arbete förekommer enligt skolornas likabehandlingsplaner. Detta för att kunna se om skolorna nämner den elektroniska mobbningen i sina likabehandlingsplaner.

     

    Resultatet visar på att nio av nitton skolor nämner den elektroniska mobbningen som en egen definition, men det finns inga konkreta åtgärder eller förebyggande arbete nedskrivet för att kunna bemöta elektronisk mobbning. Endast en skola hade nulägesbeskrivning där skolan redovisar den elektroniska mobbningens existens och har ett mål, förebyggande och åtgärdande arbete mot den elektroniska mobbningen nedskrivet i sina likabehandlingsplaner. När de nya styrdokumenten, Lgr 11, och den nya skollagen, (2010:800), träder i kraft 1 juli 2011 krävs det tydligare åtgärder och förebyggande arbete nedskrivet i skolornas likabehandlingsplaner. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Blixt, Angelica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Marshall, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Rutgersson, Liselott
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Förändring, lärande och hälsa: En kvalitativ studie om hur medarbetare beskriver och uppfattar arbetet inom en kommunal enhet2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Förändring är en del av livet, likaså lärande och hälsa, vilket rimligtvis borde innebära att dessa processer påverkar varandra. Denna studie handlar om hur medarbetare inom en kommunal enhet, vars huvudsakliga uppdrag är att arbeta hälsofrämjande gentemot seniorer, beskriver och upplever dessa tre processer utifrån deras arbetsplatskontext. Syfte: Syftet med studien var därför att utifrån ett hälsopedagogiskt perspektiv undersöka hur medarbetarna beskrev förändring och lärande på enheten samt hur de upplevde att dessa processer påverkade deras hälsa. Metod: Studien utgick från en kvalitativ ansats där fyra fokusgruppsintervjuer användes som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av 12 medarbetare som intervjuades i grupper om fyra. Resultatet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Medarbetarna beskrev att dagens seniorer är mer aktiva samt att arbetet kräver digital kompetens och omvärldsbevakning. De beskrev också att lärandet på enheten främjas av samarbete och en tillåtande atmosfär. Medarbetarna upplevde att deras hälsa främjas av att alla (organisation, chef och medarbetare) tar ansvar för en god arbetsmiljö. Slutsats: Processerna förändring, lärande och hälsa ställer höga krav på en tydlig organisationsstruktur och ett hälsofrämjande ledarskap. För att hantera förändring, samtidigt som lärande och hälsa främjas, är även goda relationer och strategier för dialog och reflektion viktigt. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 of 329
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf