hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 453
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abazaj, Eldina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Ayar, Ceren
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Öppna datorskärmen!: En kvalitativ studie om hur elever i F-1 använder digitala verktyg i processen vid läs- och skrivinlärning i ämnet svenska2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolor i Sverige erbjuder elever digitala verktygs som stöd vid läs-och skrivinlärning. I läroplanen framgår det emellertid inga bestämda strategier för hur digitala verktyg ska implementeras i undervisningen för lågstadieelever, vid inlärningen under läsning och skrivning. Dessutom finns även kunskapsluckor i tidigare forskning där forskningen inte tar upp hur processen i elevernas användning av digitala verktyg vid läs- och skrivinlärningen ser ut. Detta i den bemärkelse i vad som händer från det att eleverna öppnar locket på datorn till att de sätter igång med det avsedda arbetet för deras läs- och skrivinlärning. Därmed har vårt övergripande syfte varit att med stöd i observationer och elevdokumentation, undersöka vad som händer i processen när elever använder digitala verktyg för att främja läs- och skrivinlärning i ämnet svenska samt om de utmaningar och möjligheter som kan finnas i processen och själva användningen av digitala verktyg och således vad lärare kan vara uppmärksamma på för att försöka skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt för elevernas lärande. 

    Följande frågeställning som ligger till fokus i denna studie är Hur använder elever i F-1 indelade i parkonstellationer digitala verktyg, i detta fall dator och talsyntes, i processen vid läs- och skrivinlärning? Resultatet av ljud-och videoinspelningar samt elevdokumentationer visar att elever i F-1 indelade i parkonstellationer använder digitala verktyg, i detta fall dator och talsyntes på ett strukturerat eller ostrukturerat sätt i processen vid  läs-och skrivinlärning i den fysiska inlärningsmiljön.

    Resultatet i denna studie visar bland annat att en del elever tolkas ha ett ineffektivt tillvägagångssätt när de i parkonstellationer arbetar med digitala verktyg vid läs- och skrivinlärning. Därför kan det vara intressant att fördjupa detta resultat och dessutom undersöka om penna och papper som verktyg kanske är ett alternativ för att förebygga ett ineffektivt tillvägagångssätt vid läs- och skrivinlärning i ämnet svenska i den fysiska inlärningsmiljön och vilka möjligheter och hinder penna och papper kan medföra.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Abel, Chitra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Parmlöv, Amalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    “Det handlar om demokratiuppdraget och allas lika värde”: En intervjustudie om hur religionskunskapslärare uppfattar sitt ämne i relation till skolans demokratiuppdrag2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I en kvalitetsgranskning som utfördes av Skolinspektionen 2012 framkom att skolans demokratiuppdrag inte genomsyrar undervisningen. I föreliggande studie har undervisningen i religionskunskapsämnet undersökts, där studiens syfte har varit att undersöka hur religionskunskapslärare uppfattar sitt ämne i relation till skolans demokratiuppdrag. Den frågeställning som studien ämnat få svar på är hur uppfattar religionskunskapslärare sitt ämne i relation till skolans demokratiuppdrag? Sammanlagt medverkade sex religionskunskapslärare i årskurs 4–6 i en kvalitativ intervjustudie, där deras svar utgjorde empiri för studien. Empirin kodades och tematiserades utifrån en tematisk analys och resultatet analyserades ur det pragmatiska perspektivet med John Deweys syn på lärande. Resultatet från studien visade att religionskunskapslärarna har en tydlig uppfattning om ämnets relation till demokratiuppdraget, där de för utförliga resonemang kring hur det tar sig till uttryck både i undervisningens utformning och genomförande. Kopplar man det till Skolinspektionens granskning, där det framkom att uppdraget inte blev framträdande i undervisningen, kan man dra slutsatsen att religionskunskapsämnet med sitt ämnesinnehåll och utformning har förutsättningar för att fostra demokratiska medborgare av eleverna. De didaktiska implikationerna av studien understryker vikten av att lärare är medvetna om hur deras ämne kan ställas i relation till demokratiuppdraget. Vidare hade det varit möjligt att professionen hade gynnats av mer utarbetade och ämnesdidaktiska metoder för hur man arbetar utifrån en medveten värdegrund. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Abou-Shakra, Hanan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lind, Tess
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    En litteraturstudie om läsförståelse och vilka faktorer som påverkar den hos elever i grundskolan2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på vad som påverkar elevers läsförståelse i grundskolan. Utifrån syftet kunde en frågeställning formuleras: “Vad säger forskningen om vilka faktorer som kan påverka elevernas läsförståelse i grundskolan?” Litteraturstudien bygger på systematiska sökningar som har gjorts i databaserna SwePub och ERIC. Resultatet visar att de faktorer som påverkar läsförståelsen hos elever i grundskolan är Faktorer från elevernas hemförhållande och bakgrund, Faktorer i undervisningen och Hur olika texttyper kan påverka läsförståelsen. Resultaten i litteraturstudien visar även att elever behöver stöd i sin undervisning med hjälp av olika metoder samt att föräldrarna har en betydelse för elevers lärande i skolan. Fortsatt forskning inom området läsförståelse är att mer ingående se på hur föräldrars utländska härkomst påverkar lärandet hos eleverna. Att konkretisera vilka strategier som lärare kan använda sig av för att utveckla elevernas läsförståelse i undervisningen i ämnet svenska kan också vara ett nytt forskningsområde.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Abrahamsson Olsson, Sara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Estetisk växtvärk: Bildkonstens potential till ett growth mindset2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker fenomenet undervisning med bildkonst och dess potential för ett growth mindset hos barnen. Growth mindset är en del i en psykologisk inlärningsmodell för att öka barns och elevers mindset att välkomna utmaningar och därigenom uppleva att de lyckas. Forskning kring estetiska lärprocesser för ämnesöverskridande lärande berör främst matematik och litteracitet, men har inte studerats som ett verktyg för uppnå ämnesövergripande effekter på lärandet, som delvis kan exemplifieras med growth mindset. Syftet är att undersöka fenomenet förskollärares undervisning med bildkonst, genom att fördjupa kunskapen om verksamma pedagogers upplevelser kring bildskapande konstarter med barn i förskolan. Frågeställningarna är; Vilka är förskollärarnas resonemang och upplevelser om bildkonstens betydelse för barns lärande?, Vilka psykologiska meningsbärande enheter uppstår i förskollärares resonemang om undervisning med bildkonst? samt Vilka effekter av ett growth mindset framträder i förskollärarnas berättelser om arbetet med bildkonst?. Studien har utgått från fenomenologisk vetenskapsteori tillsammans med psykologisk teori om fixed och growth mindset. Narrativ intervju användes tillsammans med video stimulated reflection i studiens datainsamling. The Descriptive Phenomenological Psychological Method används som analysmetod. Studiens resultat mynnade ut i fyra psykologiska meningsbärande enheter; Förskollärares ledarskap, Bildundervisning i förskolan, Bildkonst som mål eller medel? och Skapandets roll i förskolan. I studien visas en växelverkan mellan effekter av ett fixed- och ett growth mindset i förskollärarnas resonemang kring fenomenet undervisning med bildkonst. Växelverkan tydliggjordes i förskollärarnas resonemang kring deras pedagogiska ledarskap och syfte när de i undervisning med bildkonst tog hänsyn till barnens intressen och skapande. Och samtidigt efterleva läroplanen och rikta barnens lärande mot bildundervisningens innehåll. Slutsatsen är att undervisning med bildkonst har potential att uppnå effekten av ett growth mindset i barns lärande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Aderklou, Christina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Fritzdorf, Liselott
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Tebelius, Ulla
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Bengtsson, Jeanette
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Baerveldt, Albert-Jan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS).
    Pedatronics: Robotic toys as a source to evoke young girls’ technological interest2002Ingår i: 32nd Annual Frontiers in Education. Leading a Revolution in Engineering and Computer Science Education: Conference Proceedings Volume III - Saturday Sessions. Boston Park Plaza Hotel, Boston, Massachusetts, November 6-9, 2002, San Diego: Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE), 2002, Vol. 2, s. F1C-19-F1C-24Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents some results within Pedatronics; a fusion between pedagogics and mechatronics. Our research interest is to study what emerges in the play with robotic toys. Field-experimental studies of 67 year old children’s purposeless play with robotic toys created a self-developmental sphere, as well as evoked young girl’s technological interest. Both girls and boys prolonged and intensified their interest according to the amount of gadgets involved. The results disclose a learning potential, indicating the importance to develop strategies at an early stage in order to encourage girls to choose technological and engineering educations. The study recommend engineers and toy designers, in cooperation with children, to move towards ’Integrated Play Systems’. Due to an ethological method, the results differ from other studies of children’s play with technological advanced artefacts. © 2002 IEEE

  • 6.
    Adler, Sebastian
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Missner, Mario
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Dömd till livstids lärande: Lärande och kompetensutveckling inom företagshälsovården2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle är ständig utveckling och förnyelse viktiga överlevnadsvillkor för företag inte minst inom branschen företagshälsovård. Konkurrensen ökar och företagen måste ständigt se till att ligga i framkant och det har allt oftare konstaterats att den viktigaste tillgången är att utveckla de anställdas kompetens. Syftet med studien är att studera personals uppfattningar kring kompetensutvecklingen inom företagshälsans olika yrkesgrupper samt att genom den identifiera hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. För att få svar på syftet har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer där fem olika yrkesgrupper representerades och företagets Vd. Studien har en fenemenografisk ansats som medför dataanalysmetod som består av sju steg. Eftersom vi var ute efter variationer av yrkesgruppernas olika uppfattningar var den fenemenografiska ansatsen mest optimal.

    I resultatet framkommer det ett flertal uppfattningar kring kompetensutveckling, lärandestrategier och hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. Vidare finns det gemensamma uppfattningar om att yrkesgrupperna har ett stort handlingsutrymme och att det är nödvändigt för att arbetet ska fungera. En av studiens slutsatser är att tid för reflektion är viktigt för gynnsamma förhållanden. Genom att få mer tid att kunna reflektera över det som har skett tror vi medför ett mer kreativt tänkande och en utveckling av kompetens. En annan intressant slutsats som framkom är att varje yrkesgrupp är i behov av den konsultativa kompetensen och att den aldrig är färdigutvecklad.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Ahl, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lundgren, Anton
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Diskussionens kraft: En kvalitativ studie angående hur elever stöttar varandra i gruppsamtal kring naturvetenskapliga fenomen2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt forskning utgör det naturvetenskapliga språket och dess begrepp en betydande del av naturvetenskaplig utbildning, och samtidigt konstateras att det naturvetenskapliga språket och dess begrepp är det största hindret för elevers naturvetenskapliga lärande. Flera forskare hävdar att för att elever skall kunna utveckla begreppsförståelse måste eleverna socialisera med människor som har mer utvecklad språklig kunskap, och då framför allt genom samtal och diskussion av frågor och problem som berör den naturvetenskapliga diskursen. Samtidigt visar forskning att lärande inte per automatik är ett resultat av arbete och samtal i grupp, utan att de sociala och kunskapsmässiga förutsättningarna i grupper är av vikt för hur givande ett gruppsamtal blir.

    Enligt Skolverket skall elever ges möjligheter att samtala och kommunicera samt utveckla sin förmåga att arbeta tillsammans med andra. Därför väcks nyfikenhet kring hur detta gemensamma arbete fortlöper, och om eleverna samarbetar i gruppsamtal. Hur stöttar elever i årskurs 4 och 6 varandra i sina lärandeprocesser i samtal kring frågor om fysikaliska fenomen inom arbetsområdet krafter? Resultatet av denna studie visar att elevers stöttning av varandra sker på ett flertal olika sätt, samt att stöttningen är av betydelse för samtalets utfall och hur givande samtalet blir. Tillsammans kan elever konstruera kunskap kring fenomen och begrepp, om eleverna klarar av att samarbeta och stötta varandra i sina lärandeprocesser. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Ahl, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lundgren, Anton
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hur kan en regndroppe vara sur? Den har väl inga känslor?: En litteraturstudie om hur elevers språk och begreppsförståelse i de naturvetenskapliga ämnena kan utvecklas2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En viktig del av att lära naturvetenskap är att lära sig kommunicera naturvetenskap. Användandet av begrepp i de naturvetenskapliga ämnena förekommer i stor utsträckning, vilket har visat sig hämma elevers utveckling inom dessa ämnen. Ändå slår Skolverket fast att elever skall kunna använda sig av begrepp i den naturvetenskapliga klassrumskommunikationen, och således undersöks i denna litteraturstudie hur arbete med naturvetenskaplig begreppsförståelse kan te sig; vad sägs i den nationella och internationella naturvetenskapsdidaktiska forskningen? Synliggörs arbetsmoment i vilka eleverna får möjlighet att utveckla sin begreppsförståelse? Forskning pekar på vikten av att samtala, och att samtalet skall löpa som en röd tråd genom naturvetenskapliga arbetsmoment, såsom laborationer, där naturvetenskapliga fenomen konkretiseras och synliggörs. Lärarens roll i samtalet är tydlig: den ska syfta till att guida elever genom naturvetenskapens komplexitet och tvetydiga ordförråd genom vardagsnära samtalsämnen, och i förlängningen främja elevers förståelse av och utveckling inom de naturvetenskapliga ämnena.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Ahnlid, Gustav
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Nouparvar, Damoon
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Matematiken och de språkliga utmaningarna: En studie på elever i årskurs 52020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 240 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med följande studie är att bidra med ökad kunskap om hur elever uppfattar språket i matematik. Närmare bestämt studerar vi språket i matematisk problemlösning. Vi har utgått från tre uppgifter med varierande svårighetsgrad både inom matematik och språk.

    I studien ingår det 42 elever i årskurs 5 från tre olika skolor. Eleverna fick två och två lösa tre olika textuppgifter från tre olika matematikböcker. Genom att studera hur eleverna löser uppgifterna samlade vi in den data som vi använde för vår analys. Vi delade in resultatet i fyra olika kategorier, avläsning av ord, missar viktiga ord, förstår ej ord och omläsning av uppgiften.

    Metoden vi använde oss av i vår studie var interaktionsanalys. Det vill säga att vi analyserade material eleverna arbetade med samt analyserade inspelade filmklipp av eleverna när de samarbetade för att lösa uppgifter vi delegerade. Vi har också använt begreppen proceduriell kunskap och konceptuell kunskap. Med hjälp av dessa kategorier och den valda metoden kunde vi ge svar på vår frågeställning: Hur påverkas eleverna av språket i matematikböcker när de utför en matematisk problemlösning?

    Vår studie visar att ord som elever inte har stöter på i vardagen blir en svårighet för eleverna. Ord som elever inte känner till kräver extra energi från elevernas sida för att klara av. Detta kan medföra krav på omläsning av ordet flera gånger av den enskilda eleven. Det i sin tur leder till att eleven måste ha fokus på att ljuda ordet och ta reda på ordets betydelse istället för att beräkna den matematisk problemlösningen.

    Vi kunde i studien se att elever bör använda sig av konceptuell kunskap kombinerat med proceduriell kunskap för att nå bästa resultatet. Många elever använde endast proceduriell kunskap vid mekaniska uppgifter. Det ledde till att eleven i vissa fall fick fel svar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Ahrling, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Zlatunic, Marina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hur ska vi kunna förstå varandra?: Förskollärares samtal kring barns andraspråkslärande2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig om barns andraspråkslärande i förskolan samt vilka tolkningsrepertoarer som framkommer i dessa samtal. I denna studie undersöks vad och hur förskollärarna uttrycker sig gällande barns andraspråkslärande samt hur förskollärarna uttrycker sig om barns modersmål och föräldrars delaktighet i relation till barns andraspråkslärande. Studien tar utgångspunkt i problematiken gällande att det än idag finns brister kring barns andraspråkslärande och att barns språkutveckling skiljer sig beroende på vilken stöttning de får i sitt andraspråkslärande. Tidigare forskning inom området lyfter bland annat olika arbetssätt som pedagoger arbetar med i förskolan, men även modersmålets och hemmets betydelse för andraspråkslärande. Det vetenskapsteoretiska utgångspunkt som denna studie utgår ifrån är socialkonstruktionism, detta paradigm inriktar sig på att det finns flera versioner av verkligheten. Som forskningsmetod har vi använt oss av diskursanalys då vi har fokuserat på förskollärarnas användning av språket. Inom diskursanalys har vi utgått från analysmetoden diskurspsykologi. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare för att producera empiri till studien. I resultatet framgår det att samtliga förskollärare uttrycker sig positivt kring barns modersmål i relation till andraspråkslärande, dock uttrycker de sig negativt om resurser och förutsättningar för andraspråkslärande. Argument som framförs är bland annat att det finns ont om tid, få resurser och för många språk. Det framkommer även att en del förskollärare samtalar om föräldrarnas delaktighet som en utmaning på grund av språkliga skillnader. Medan övriga förskollärare samtalar om föräldrarnas delaktighet som en positiv inverkan på barns andraspråkslärande, då deras deltagande bidrar med stöd och trygghet för barnen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Al Jbawi, Ahlam
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Nasreen, Fatima
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Utan kommunikation, ingen konflikthantering!: En kvalitativ studie om kommunikationens betydelse för konflikthantering2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förskoleverksamheten präglas av konflikter orsakade av bristandekommunikation. Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen avkommunikation vid konflikthantering i förskolan. Studien kommer attfokusera på förskollärares konfliktförebyggande strategier och verktyg därdestruktiva konflikter hämmas och en harmonisk lärandemiljö skapas förbarn. Konflikter förvärras av bristande kommunikation.Tidigare forskning slår fast att socio-kognitiv utveckling och lärande attkonflikter främjas av konflikter och att ökad medvetenhet omkonflikthantering stimuleras av förskollärares medling och vägledning.Avvaktande inför ett ingripande innefattas i förskollärarens ansvar att låtabarn hitta egna konfliktlösningar, vilket utgör en effektiv metod vid barnskonflikthantering.Studien som vilar på enkätundersökningar och intervjuer utgår från kvalitativmetod för att optimera förståelsen av kommunikationens betydelse vidkonflikthantering: “Vilken betydelse har kommunikation vidkonflikthantering?” och “Vilka strategier kan förskollärare använda för attunderlätta kommunikationen mellan barnen?”Viktiga implikationer tydliggörs: barn uppmuntras att ta ansvar för samtrespektera egna och andras perspektiv och känslor vid arbete med socialtansvar, normer och värden för att förebygga konflikter.Genom närvarande intas barnets perspektiv och barnets deltagande och egetansvarstagande främjas. Barnens röster hörs och deras åsikter tas effektivt ibeaktning vid demokratiskt samarbete.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Al Kabra, Mohammad
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Farhadi, Arash
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Språkstörning inom Matematiken: Matematiklärarens strategier för att inkluderaelever med språkstörning i högstadiet2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Elever med språkstörning kan ha svårt att tillgodogöra sig matematikundervisningen, vilket kan påverka deras kunskapsutveckling och möjlighet att nå de fastställda kunskapskriterierna. Därför är det nödvändigt att undersöka hur språkstörning kan påverka elevernas matematikinlärning och vilka metoder som finns för att inkludera dessa elever i undervisningen.

    I detta examensarbete genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med utvalda matematiklärare på högstadiet för att undersöka dessa frågor. Insamlad empiri analyserades utifrån en tematisk analys i enlighet med Braun och Clarks (2006) beskrivning.

    Resultatet visar att Vygotskijs sociokulturella lärandeterori än idag har ett stort inflytande på dagens undervisning. Samtliga lärares svar genomsyrades av detta perspektiv och visar på vikten av att anpassa materialet och arbeta i mindre grupper för att ge eleverna med särskilda behov det stöd de behöver. Lärare använder flertalet olika strategier i sin strävan att inkludera elever med språkstörning i matematikundervisningen och eftersträvar en variation. Dessa strategier inkluderar användning av visuella hjälpmedel, repetition och övning, bildstöd, scaffolding och utomhusmatematik.

    Slutsatsen av detta examensarbete förklarar vikten av att beakta elevernas språkliga behov när det gäller matematikundervisning och att olika metoder kan användas för att inkludera elever med språkstörning. Specialpedagogen har en viktig roll i att samarbeta med lärarna och hjälpa till att anpassa materialet och ge extra stöd till de elever som behöver det. Det är av stor vikt att de eleverna med särskilda behov inte exkluderas från den normala undervisningen utan ska få uppleva en social inkludering.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Ala-Jukuri, Elina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Envall, Hanna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    The Audiobook as a Teaching Tool: English teachers’ attitudes towards using the audiobook as a teaching tool in the SLA classroom2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The increased popularity of listening to audiobooks has influenced the discussion of literacy, pressuring the educational system to adjust accordingly. This study investigates if the audiobook is being used as a teaching tool in the upper secondary, SLA classroom and what attitude teachers have toward using audiobooks in their teaching as well as the reasons behind their attitudes. This research also investigates whether there is a correlation between age or student program and the usage of audiobooks. To gather data, a questionnaire was sent out to 46 English language teachers in upper secondary school in Halland. The questionnaire included open-ended questions which resulted in qualitative answers from 28 participants. The retrieved result proved that most upper secondary school English teachers are using the audiobook as a teaching tool, however, the reason for their usage differed. Some participants, who did not make use of the audiobook in their classroom still had a positive attitude towards using it and could present many beneficial aspects of it. The result contradicts the initial hypothesis about teachers showing reluctance using audiobooks in their teaching.    

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Alberti, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Bjällö, Anna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    "Möjligheter är ju vårt ansvar att ge dem": En socialkonstruktivistisk studie om förskollärares beskrivningar av arbetet med barns delaktighet i barninitierad lek2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare beskriver barns möjligheter till delaktighet i barninitierad lek. De frågeställningar studien utgår från är: Vilka faktorer beskriver förskollärare har betydelse för barns möjligheter till delaktighet i barninitierad lek? samt Hur beskriver förskollärare arbetet med att skapa förutsättningar för barns möjlighet till delaktighet i barninitierad lek? 

    Språket och sociala sammanhang är centrala utgångspunkter i arbetet. Studiens metodologi utgår från en socialkonstruktivistisk vetenskaplig ansats och empirin analyseras med hjälp av en tematisk analys. Insamlingen av empiri har skett utifrån kvalitativa metoder bestående av semistrukturerade intervjuer med fem legitimerade förskollärare. Utifrån förskollärarnas beskrivningar konstrueras en förståelse för att den barninitierade leken präglas av en social komplexitet. Det framkommer även att förskollärarnas syn på delaktighet har stor betydelse för vilka möjligheter barn ges till delaktighet i den barninitierade leken. Förskollärarna beskriver hur de arbetar för att ge barn förutsättningar genom att vara närvarande, stötta med redskap samt anpassa miljön utifrån barnens olika behov. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Alfredsson, Alexander
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lindqwist Hajgato, Alexandra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Bilders syfte i tryckta engelskläromedel: En läromedelsanalys om hur bild och text samspelar2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige existerar en läromedelsstyrd engelskundervisning, där eleverna i de flesta klassrum sitter och arbetar med läroboken. Varken skolor eller lärare gör någon granskning av de läromedel som används och det sker inte längre någon statlig granskning heller. Forskning visar att bilder kan ge stöttning till läsförståelse i engelska, när den har en koppling till texten. Utan den kopplingen så kan bilden bli störande och hämmaförståelsen. Syftet med denna studie är därför att undersöka bilder i läromedel i engelskaoch sättade i relation tillvilka intentioner och tankar förlagen har med sina bilder i läroböckernasamthur dessa bilder kan kopplas till läroplanen i engelskämnet. Specifikt ska vi besvara frågorna:Hur framstår sambandenmellan text och bild i engelskläromedel?Hur resonerar förlagen kring sambanden mellan text och bild i engelskläromedel?Hur kopplar bilderna i engelskläromedlen till läroplanen i engelska? Vihar därför intervjuat olika förlag och tagit fram och analyserat tre olika engelskläroböcker, analysen har fokuserat på de semiotiska överlappningsom finns mellan bild och text, samt bildens läsbarhet. Vårt resultat visar attde flesta bilder har någon semiotisk överlappningtill texten men att det finns vissa dekorativa bilder och detaljer som kan hämma förståelsen, men som förlagen menar på ska väcka intresse och öppna upp för diskussioner i klassrummet. Om alla lärare använder bilderna på det sättet som det var tänkt, kan vi inte svara på. Men för att få ut det mesta av bilderna i läroböckerna,så att eleverna uppnår det som står i läroplanen,krävs det att lärarna samtalar och låter eleverna bearbeta, resonera kring och hitta strategier att använda bilderna för att få en djupare förståelse.Lärarna måste våga backa ifrån boken och hitta andra utmaningar och strategier till elevers lärande. Där bilder kan vara en bra ingång och startpunkt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Algelid, Karin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Larsson, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    En fenomenografisk studie om elevers uppfattningar av att använda digitala verktyg i matematikundervisningen2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det har skett en stor utveckling av användandet av digitala verktyg, både i samhället och i skolan. I matematikundervisningen ska digitala verktyg ta plats och elever ska ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda dessa. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om elevers uppfattningar om hur användningen av digitala verktyg i matematikundervisningen påverkar deras arbete i matematik. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställning Hur upplever elever att deras arbete i matematik påverkas när digitala verktyg används i matematikundervisningen? har undersökningen utgått från den fenomenografiska ansatsen där semistrukturerade intervjuer med 20 elever legat till grund för den insamlade empirin. Studiens resultat visade många olika uppfattningar om att användningen av digitala verktyg i matematikundervisningen är en effektiv undervisningsmetod. Resultatet visade även att eleverna behöver tydliga mål för varje lektion vilket de upplevde saknades vid användningen av digitala verktyg. Elevernas upplevelser är även att upplägget av matematiklektionerna har stor betydelse för deras arbete i matematik. Eleverna upplever att de blir som mest motiverade och engagerade när de har roligt, får arbeta med svåra uppgifter samt får en direkt återkoppling på deras prestation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Alhabib, Mohammed
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Balic, Amel
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Att bryta mönster: Att inkludera nya generationens invandrare i idrottsundervisning2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sverige genomgår en utveckling där en generationsväxling som har formats av tidigareflyktingströmmar från exempelvis forna Jugoslavien och Mellanöstern. Även idag tar Sverigeemot och hjälper individer med utländsk bakgrund in i det svenska samhället. Detta innebäratt skolor också står inför en förändring som skall anpassa sig till behovet som finns isamhället. Det övergripande syftet i detta arbete är att undersöka hur elever med utländskbakgrund i årskurs nio i en mindre svensk kommun upplever sin idrottsundervisning utifråninkluderande aspekter. Ett delsyfte är att undersöka hur läraren upplever att hon/han formarsin idrottsundervisning utifrån inkluderande aspekter. Denna studie har bedrivits medkvalitativa forskningsmetoder, metoderna vi har använt oss av är intervjuer och observationer.Insamlingen av empirisk data är gjord på två grundskolor i mellersta Sverige med sammanlagttvå lärare och sex elever. I resultatet går det att utläsa att lärarna anser att delaktigheten inomundervisningen är viktigt. Från elevernas upplevelser kan vi konstatera att de upplever attläraren inte lyssnar på dem, samt att genomgångarna av olika aktiviteter kan brista. Resultatetvisar också att elevernas motivation gentemot och delaktighet i idrottsundervisningen kanavta. Att relationen mellan de olika aktörerna inom idrottsundervisningen kan bidra till ökadmotivation, men även hämma den.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att bryta mönster
  • 18.
    Alimadi, Azhar
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Chamma, Alexander
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    App eller papp?: En studie om hur Matteappen påverkar elevernas motivation2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I det här examensarbetet kommer vi att synliggöra hur användning av Matteappen påverkar elevernas motivation i matteundervisning på högstadiet. Syftet med arbetet är att undersöka hur mycket traditionell undervisning skiljer sig från undervisning som använder Matteappen samt vilken inställning elever har till Matteappen. Vi har besökt skolor och genomfört en rad enkäter, fokusgruppsamtal och undersökningar för att få data som möter syftet. Vi har tagit del av tidigare forskningar kring hur digitaliseringen kan påverka elevernas resultat och inställningar till ett visst ämne.

    Enkäterna visar en stor variation över vilken typ av läromedel som eleverna tycker är bäst för dem. Majoriteten av elever anser fortfarande att det är bäst att jobba med matteboken eller blandat med Matteappen. Vår undersökning pekar inte på några större skillnader mellan de olika arbetssätten. Gruppsamtalen har gett oss svar på elevernas inställningar till Matteappen och i vilka sammanhang de tycker det lämpar sig bäst att jobba med de olika läromedlen.

    De resultat vi har kommit fram till pekar på att Matteappen i sig är ett bra verktyg med mycket potential och möjligheter. Den är under utveckling och i nuläget fungerar den mer som en mattebok fast på en iPad. Vår slutsats är att innehållet i appen inte erbjuder mycket nytt för att eleverna ska jobba bättre eller bli mer motiverade, det är snarare de alternativa tjänster som ett digitalt läromedel erbjuder som gör appen attraktiv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Alkabra, Talal
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Abbas, Skena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Att använda film i teknikundervisningen på högstadiet2023Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats är ett examensarbete som inriktar sig på att undersöka hurlärare ser på film som metod under teknikundervisningen för högstadienivå,och hur lärarna använder film som en del av deras undervisning ocharbetsmetod.Teknikämnet är ett både brett och numera obligatoriskt skolämne som harförändrats över tid, tekniklärare behöver lång tid för att planera sinalektioner inom alla områden som undervisas i inom ämnet. Det är dessutomibland svårt för lärarna att beskriva och förklara olika fenomen och attorganisera alla material som behövs för att utföra olika experiment inom allaområden. Alltså kan det behövas didaktisk forskning som ger vägledning ihur skolan ska hantera undervisningsmetoder och tekniska hjälpmedel.I våra studie prioriterade vi högstadiet och framför allt teknikämnet. För attsamla in empiri till denna studie har vi valt att använda oss av en kvalitativmetod genom att intervjua verksamma tekniklärare på högstadieskolor, ochför att strukturera och systematisera resultat har vi analyserat intervjuarnassvar genom en tematisk analys. Åtta lärare intervjuades utifrån treolika teman: didaktiska utmaningar i teknikämnet, filmvisning påverkarlärarnas planering samt relationen mellan teknikämnet och filmvisning.Vi har valt att formulera vårt syfte i två frågor: Hur upplever tekniklärare attfilm påverkar undervisningen och vilka fördelar respektive nackdelar serlärare med att använda film under deras undervisning? Hur planerartekniklärare användningen av filmer i sin undervisning?Samtliga lärare är överens om att filmer kan användas på tekniklektioner föratt underlätta både lärarens undervisning och elevernas lärande ochförståelse. Lärarna har olika syn på vilka fördelar, eventuella nackdelar filmmetoden har, och hur de går till väga vid planering för att använda bästalämpliga filmer i sin teknikundervisning. Några av de intervjuade lärarehåller med Gardners teori om de nio intelligenserna, de tycker att hureleverna presterar är kopplat till de olika stimulerade sinnen (Gardner,2001).De resultat som framgick ställdes sedan mot tidigare forskning för att seskillnader, likheter och gemensamma nämnare. Det visar sig att svaren fråntidigare forskning till stor del stämmer överens med svaren som vi fickfrån de lärarna hade intervjuat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Allelin, Majsa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Bildningspraxis och didaktisk reflexivitet som anti-skolkultur2023Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Ungdomar – och särskilt killar – i kommunala förortsskolor är den främsta elevgruppen som missgynnas av det nuvarande skolsystemet. Dessa elevers misslyckanden beskrivs ofta som resultatet av en ”anti-skolkultur”, vilket förklaras av stjälpande maskulinitetsnormer eller avsaknad av uppförandekoder. Trots – eller kanske på grund av – strukturell utestängning har flera självorganiserade utbildningsaktiviteter nyligen vuxit fram bland ungdomar. I den här artikeln visar jag hur tjejer och killar som bor i ett socioekonomiskt missgynnat område och som möter strukturella svårigheter i dagens skolsystem, hittar sätt att utmana eller övervinna denna underordning genom att arbeta med lokaltidningen Life i Orten. Genom att vända mig bort från det problemorienterade perspektivet och i stället diskutera hur ungdomar i förorten organiserar sig via informella lärandepraktiker, utvidgar jag diskussionen och begreppet ”anti-skolkultur” och inkluderar därmed produktiva perspektiv som hittills har förbisetts. Resultaten visar att arbetet med Life i Orten skapar empowerment och nya inlärningsprocesser för ungdomarna genom att möjliggöra för alternativa pedagogiska metoder. Denna frivilliga verksamhet utgör också ett sammanhang där ungdomarnas önskan om bildning kan uttryckas och det hjälper dem att formulera en kritik av det formella skolsystemet, vilket kan förstås som en didaktisk reflexivitet. Hos Life i Orten får ungdomarnas bildningslust komma till uttryck, utifrån arbetsformer som innebär större delaktighet och empowerment.

  • 21.
    Allelin, Majsa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle. Södertörns högskola, Huddinge, Sverige.
    Lack of Understanding and the Desire for Re-Cognition2022Ingår i: Confero: Essays on education, philosophy and politics, E-ISSN 2001-4562, Vol. 9, nr 1, s. 1-40Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Amarius, Sebastian
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Fredriksson, Oliver
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Digital games and collocations: A study of the relationship between L2 learners' gaming habits and knowledge of collocations2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Digital games are often considered a pastime activity with little to no real or tangible benefits. This, however, is contrary to studies on the usefulness of digital games in second language (L2) learning. There are several aspects of L2 learning that are affected positively by gaming, as well as other extramural English (EE) activities. One of these aspects is vocabulary, which has been proven to be substantially improved by gaming through incidental learning. 

    Collocations are often referred to as word pairs that co-occur more frequently than any other two words. The definition of a collocation is a contested subject, making research and theories around collocations widespread and varied depending on what definition a given author subscribes to. In the present study Howarth’s (1996) definition of collocations has been used. The hard-to-define nature of collocations extends into the act of teaching - collocations are rarely taught because they follow no set rule or pattern. This means that L2 learners must acquire their collocation knowledge incidentally, either in the classroom or through EE activities.  

    The present study aims to investigate the relationship between EE activities, primarily gaming, and the collocation knowledge of 87 Swedish teenagers in upper compulsory school and upper secondary school. This was done through a Productive Collocation Test (PCK) as well as a questionnaire. The results of the study show that students who engage in EE activities are more knowledgeable in terms of collocations than those who do not. Additionally, out of the EE activities included in the questionnaire gaming seems to be the best way to acquire collocation knowledge.  

    The present study concludes that there is a connection between EE activities, especially gaming, and collocation knowledge. Informants that claimed to spend more time per week playing digital games generally scored higher on the collocation test. This was also true for the students who claimed to spend a considerable amount of time on visual media per week. These informants also had knowledge of collocations that very few of the respondents knew, particularly the students who partake in gaming. The findings of the present study suggest that digital games could be used as a tool for teaching collocations. However, more research is required to carry this idea further.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Amnebrink, Felicia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Samuelsson, Carolina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    "Vuxna ska lyssna på barn": En kvalitativ studie om barns berättelser om sina rättigheter i förskolans verksamheter2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den 1 januari 2020 trädde Barnkonventionen i kraft som svensk lag. Artikel 12 innefattar att barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. I Barnombudsmannens senaste årsrapport 2020 framkom det att få barn i skolåldern upplever att de känner sig hörda och lyssnade på. Förskolan är barns första möte med skolväsendet, därav är det ytterst viktigt att förskollärare arbetar aktivt med ett demokratiskt förhållningssätt som främjar barns delaktighet, medbestämmanderätt och att barn får kunskap sina rättigheter. Föreliggande studie utgår från barns perspektiv och synliggör barns berättelser och perspektiv på hur de får uttrycka sina rättigheter i förskolan. Studiens frågeställningar är följande: På vilka platser och i vilka sammanhang berättar barnen att de får bestämma i förskolan? samt Vad berättar barnen att de skulle vilja bestämma? Studien utgår från ett mikro-etnografiskt förhållningssätt och den teoretiska utgångspunkten grundar sig i Civic engagement och delaktighet. Metoden för studien utgjordes av gruppsamtal, teckningar och fotografier som genomfördes tillsammans med barn från två olika förskolor. Resultatet av studien visar att barnen kände en bestämmanderätt kring sin lek och vart den utövas, de hade även starka önskningar om att få göra saker som vanligtvis inte sker i förskolans verksamhet. Resultatet visade även på att förskolorna använde demokratiska omröstningar och lottningar som ett tillvägagångssätt för att ta beslut, exempelvis vad de ska göra. Studien påvisar att pedagogerna i verksamheterna har ett lyhört demokratiskt förhållningssätt gentemot barnen. Slutsatsen av studien är att barnen är medvetna om demokratiska regler och strukturer samt har kunskap om de demokratiska värden samhället grundar sig i.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Andersson, Amelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Aldeborn, Hanna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    ”Materialet är inte låst, det kan användas på många olika sätt”: Barns handlingsutrymme i inomhusmiljön på förskolan – ur förskolepersonals perspektiv2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inomhusmiljön på förskolan är avgörande för barns lek, lärande och utveckling. Miljön påverkar hur individer interagerar med andra och bjuder in till olika typer av beteenden. Samtidigt blir barn sällan delaktiga och inkluderade i utformningen av miljön, utan miljön speglar i stället de vuxnas förväntningar och mål. Ofta beskrivs förskolepersonal vara de som begränsar barns handlingsutrymme och möjliga handlingserbjudanden. Syftet med föreliggande studie var därför att förstå förskolepersonals perspektiv på deras handlingar i förhållande till barns handlingsutrymme i inomhusmiljön på förskolan. Föreliggande studie är en kvalitativ studie med inspiration från hermeneutiken där semistrukturerade intervjuer har genomförts. Studien har utgångspunkt i Gibsons affordance teori och empirin har analyserat utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet visar att förskolepersonalen är positiva till barns utforskande av miljöns handlingserbjudanden och att barn ges ett relativt stort handlingsutrymme i inomhusmiljön på förskolan. Förskolepersonalen beskriver sina handlingar som stöttande för barn, dock måste förskolepersonalen begränsa barns handlingsutrymme när det finns säkerhetsrisker eller när barn riskerar att störa varandra. Sammanfattningsvis strävar förskolepersonalen alltid efter att ge barn handlingsutrymme.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Andersson, Angelica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Persson, Sara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Läsförståelse av digitala texter: En litteraturstudie om vad som påverkar elevers utveckling av digital läsförståelse2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Läsförståelse är en förmåga som är nödvändig för att kunna ta del av information och verka i samhället. På grund av den snabba tekniska utvecklingen förmedlas allt mer information via digitala medier vilket medför att kraven på läsförmågan numera även omfattar digitalt läsande. En konsekvens av denna utveckling är att undervisningen i skolan behöver anpassas för att ge elever deförutsättningar som krävs för att kunna ta del av och förstå den information som finns tillgänglig såväl analogt som digitalt. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskning visar om hur elever utvecklar digital läsförståelse i modersmålsundervisning. Studiens resultat visar att de likheter som finns medför att eleven behöver behärska samma förmågor för digital läsförståelse som för traditionell läsförståelse. De skillnader som finns medför att lärare behöver inkludera träning av unika förmågor som krävs för digital läsförståelse för att möjliggöra elevers utveckling av digital läsförståelse. Studiens resultat visar att om lärare inkluderar lässtrategier och elevsamarbete i undervisningen kan det påverka elevers utveckling av digital läsförståelse positivt. På grund av att det finns lite svensk forskning på området finns behov av studier kring hur modersmålsundervisning i en svensk skola påverkar elevers utveckling av digital läsförståelse.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Andersson, Anna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Ledstjärna i arbetet: Föräldrars och pedagogers uppfattningar om läroplanens inflytande på förskoleverksamheten.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag har valt att fördjupa mig i den nya läroplanen för förskolan, (Lpfö98 reviderad 2010). Här kommer jag att belysa inflytande och delaktighet ur ett föräldraperspektiv samt ur ett pedagogperspektiv. Detta genom att göra kvalitativa intervjuer för att få en uppfattning om hur mycket och vad föräldrarna vet om läroplanen för förskolan. Jag anser att detta är en viktig aspekt då vårdnadshavare enligt läroplanen ska vara delaktiga i verksamheten och kunna påverka denna. För mig som blivande pedagog är det då viktigt att först ta reda vilken information föräldrar fått kring den nya läroplanen som började gälla 1 juli 2011 samt hur pedagogerna i verksamheten arbetar för att etablera en föräldrasamverkan. Jag vill genom denna rapport belysa föräldrarnas och pedagogernas tankar om denna delaktighet i en förskola i Halmstads kommun. Frågeställningarna som jag valt att fördjupa mig i är: Vad betyder läroplanen för föräldrar och pedagoger kopplade till förskolan? Hur vill pedagogerna att kontakten med hemmet etableras och gestaltas? Anser sig föräldrarna vara delaktiga i verksamheten, om inte vad beror det på?

    Resultatet i föreliggande studie visar hur förskoleverksamheten bör vara utformas och för vad som bör utvecklas för att få en bra dialog mellan pedagoger och vårdnadshavare och vice versa.  

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Nilsson, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Att stöta på hinder i religionsundervisning: En litteraturstudie om problematik och förbättringsförslag för lärare och lärarstudenter2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mångkulturella samhället växer större och större i Sverige och detta medför att lärare i skolor behöver anpassa sig efter elevers olika religiösa bakgrunder. En utmaning kan vara att undervisa religionskunskap i en mångkulturell klass. Denna litteraturstudie har undersökt lärares och lärarstudenters problematik i religionsundervisning. Syftet med studien var att kartlägga tidigare forskning om problematik inom religionsundervisning och även förslag på hur denna problematik kan mötas. Åtta studier från USA, England, Norge och Sverige har analyserats. Problematiken som lyfts fram är lärares bristande kunskaper och förhållningssätt, osäkerhet, tidsfördelning och hur lärare ska förhålla sig neutrala. Studien lyfter även fram olika förslag för hur religionsundervisningen kan förbättras. Förslagen är att lärare kan variera arbetssätt och undervisningsformer, gå på studiebesök, bjuda in gäster samt att lärares material kan behövas kompletteras. Det som också lyfts fram är att lärarutbildningarna behöver förbättras genom att ge lärarstudenter vetenskaplig grund att stå på och möjlighet till att få beprövade erfarenheter. Vidare forskning inom detta område krävs, eftersom det saknas studier kopplade till dagens läroplan, Lgr 11. Forskning inom religionsundervisningen i årskurs 4-6 saknas och därför är detta något att forska vidare inom.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Unnestam, Evelina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Blanda experiment med elevers vardag, det löser sig!: En aktionsforskning om yngre elevers sätt att uttrycka sin förståelse för kemi vid ett experimentellt arbetssätt2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Både internationellt och nationellt sett har elevers kunskaper i naturvetenskap försämrats enligt PISA-undersökningarna. Vi har även ute i verksamheten uppmärksammat en brist på kemiundervisning i de lägre åldrarna. Syftet med studien är att bidra med kunskap om ett vardagsnära och experimentellt arbetssätt och synlig- göra det naturvetenskapliga språkets betydelse för yngre elevers kunskapsutveckling i kemi. Studien utfördes som en aktionsforskning vilket innebär att en kunskapsbas skapas om sin egen praktik för att sedan genomföra en forskning som leder till en förändring. Aktionerna vi utförde bestod av två experiment med tillhörande för- och efterarbete. Aktionerna utfördes i en årskur ett och en årskurs två. Sammanlagt av 49 elever deltog 40 elever i studien. Dokumentationen bestod av elevernas stenciler från aktionerna, test, post-it lappar samt video- dokumentation från aktionerna och ljudupptagningar från fokusgruppssamtal. Studiens resulat visar att elevers förståelse för kemi kommer till uttryck genom ett experimentellt arbetssätt på flera olika sätt. Elever uttrycker sin förståelse då de kommunicera kring hypoteser, använder och förklarar begrepp, ger exempel på blandningar och lösningar, hittar kopplingar samt förklarar experimenten och dess resultat. Studiens övergripande slutsats är att ett experimentellt arbetssätt skapar möjligheter för eleverna att känna en glädje för kemin och en tilltro till sin egen förmåga. På vilket sätt lärare och elever använder språket i kemiundervisningen har stor betydelse för elevernas möjligheter att tillägna sig kunskaper i kemi. De didaktiska implikationer vi ser med studien är att det är fördelaktigt att arbeta med experiment i de yngre åldrarna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Andersson, Frida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Klaesson, Marina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Svensson, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Inte som alla andra: Faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder till patienter ur normavvikande grupper2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienter ur normavvikande grupper blir drabbade av sjuksköterskors negativa attityder som ett resultat av bristande kunskap och fördomar från samhället. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka faktorer som påverkar attityder sjuksköterskor har i mötet med patienter ur normavvikande grupper. Föreliggande litteraturstudies resultat speglar övergripande betydelsen av kunskap och vikten av utbildning, arbetsmiljön samt könstillhörighet hos sjuksköterskor och baseras på 15 vetenskapliga artiklar utförda i olika länder. Artiklarna består av 12 med kvantitativ ansats, två från kvalitativ ansats och en av mixad metod. Resultatet är analyserat i olika steg där teman skapades och en djupare förståelse nåddes genom att sammanfatta och sammanställa resultatartiklarna i artikelöversikter. Sjuksköterskors negativa attityder kan medföra en sämre omvårdnad och ett dåligt bemötande vilket kan reduceras genom mer utbildning och genom att studera de bidragande faktorer för sjuksköterskors attityder kan det skapa en större förståelse och acceptans. Ytterligare forskning krävs för att kunna påverka de faktorer som leder till negativa attityder. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Andersson, Josefine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Åman, Matilda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Högläsningens inverkan på elevernas läsinlärning: En litteraturstudie om hur högläsning kan utveckla elevers läsförståelse2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Högläsningssituationer skapar tillfällen för elever att utveckla förståelse för hur en bok är uppbyggd. Vid högläsning sker en interaktion mellan lärare och elev där nya ord, uttryck och sammanhang kan förklaras. Högläsning kan också ge elever förutsättningar att utveckla sitt språk. Syftet med studien är att samla in litteratur med grund att undersöka högläsningens inverkan på elevernas läsförståelse och mer specifikt, besvara frågeställningarna: På vilka sätt kan elevers läsförståelse utvecklas genom högläsning? samt Hur använder sig lärare av högläsning i undervisningen? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om högläsning, språkutveckling och läsförståelse. Resultatet av insamlat material ger inte en helhetssyn över högläsningens inverkan på grund av att det finns få resultat med negativ syn på högläsning. Resultatet pekar dock på att högläsning bidrar till en positiv utveckling av läsförståelse oavsett ålder hos eleven. Den andra problematiseringen framkommer då undervisning är föränderligt och det är svårt att genom tidigare forskning skapa en bild av dagens undervisning. Förslag på vidare forskning kan vara att undersöka hur skolor tillämpar högläsning i skolans alla ämnen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Andersson, Julia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lagerström, Elin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Stryk! Förtydliga! Varför ändrar du tempus här?: En studie om hur lärare formulerar skriftlig återkoppling och vilken effekt den har på elevers skrivprocess2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har undersökt hur svensklärare formulerar skriftlig respons på gymnasisters texter. Studien har betraktat lärares responspraktik som en sociointeraktiv handling där texter utvecklas i dialog mellan lärare och elever. Studiens resultat grundar sig i en såväl kvantitativ som kvalitativ metodansats. I den kvantitativ metoden har lärares marginalkommentarer sammanställts och analyserats med avseende på dess form. Studiens kvalitativa analys åskådliggör materialet utifrån textkedjor för att studera marginal- och slutkommentarers funktion samt vilken effekt de har på elevers skrivutveckling. Resultatet visar att lärares respons tenderar att vara normativ men bidrar till elevers skrivutveckling. Kommentarer formuleras främst som lokuta talhandlingar där vissa kommentarer tenderar att avskrivas av eleverna. Således kan kommentarernas funktion ifrågasättas då elever tenderar att inte till sig av dess syfte. Slutligen har studien också identifierat att lärarrespons främjas av ett sociointeraktivt perspektiv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Andersson, Lina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Bengtsson, Lovisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    "Vi lägger ju grunden för svenska språket": Förskollärare samtalar om strategier för barns andraspråksutveckling2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka antaganden om barns andraspråksutveckling som framkommer i samtal med sex stycken förskollärare. I denna studie undersöks vad dessa förskollärare ger uttryck för gällande undervisningsstrategier för barns andraspråksutveckling. Studien grundar sig i problematiken kring att det länge pågått och fortfarande pågår en diskussion gällande vilka undervisningsstrategier som är mest effektiva för barns tillägnande av ett andraspråk. Tidigare forskning inom området belyser bland annat hur pedagoger arbetar med barns andraspråksutveckling i förskolan, dock inte vad valet av undervisningsstrategier grundar sig på för antaganden om barns andraspråksutveckling. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkt som ligger till grund för denna studie är socialkonstruktionismen, där fokus riktas mot att det finns flera versioner av verkligheten som är berättigade. Diskursanalys används följaktligen som forskningsmetod, där vi fokuserar på människans aktiva användning av språket. Vidare används diskurspsykologi som är ett socialkonstruktionistiskt förhållningssätt till diskursanalys. Produktionen av empiri har i denna studie grundat sig i semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollärare. Resultatet av studien belyser att samtliga förskollärare uttrycker att de använder sig av det svenska språket som strategi för barns andraspråksutveckling. Argument som framförs är bland annat att förskollärarna inte har kunskaper i barnens förstaspråk, att de arbetar efter föräldrars önskan om att svenska ska vara det språk som talas på förskolan samt att strategin grundar sig i kunskap kring hur barns andraspråksutveckling bör arbetas med. Det framkommer även att förskollärarna kan se fördelar med att involvera barns förstaspråk i verksamheten. Funktionen med detta tycks främst vara att ge barnen trygghet, en känsla av gemenskap samt att underlätta för barns förståelse av enstaka svenska begrepp. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Andersson, Louise
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Larsson, Elin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Digitaliseringens framgång: En kunskapsöversikt kring digitala verktyg i biologi.2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samhället blir allt mer digitaliserat och så blir även klassrummen i skolan. I den svenska läroplanen står det att en del av undervisningen ska drivas med hjälp av digitala verktyg. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger kring digitala verktygs betydelse för att skapa ett multimodalt lärande och individanpassning i ämnet biologi. Utifrån detta skapades frågeställningen: Hur kan ett individanpassat och multimodalt lärande skapas med hjälp av digitala verktyg i biologi för årskurs F-3? För att besvara frågeställningen och nå upp till studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om digitala verktyg. Hur individanpassning och multimodalt lärande kan skapas med digitala verktyg. Resultatet visar att pedagoger behöver besitta kunskapen kring användandet av digitala verktyg för att kunna delge kunskapen vidare till eleverna. Genom att välja ut och använda olika arbetssätt kan eleverna skapa ett multimodalt lärande och lektionerna kan bli individanpassade utefter elevernas behov. Vi valde att använda digitala verktygens funktion med inriktning på surfplatta, berättande texter, internet och virtual reality. Detta då mycket av den forskningen som fanns betonade att dessa funktioner är gynnande för elevernas kunskapsinlärning. Underlaget behandlar inga svenska studier, vilket hade behövts för att säkerhetsställa den nationella relevansen. För vidare forskning kring digitala verktygens användning i biologi kan eleverna arbeta med digitala verktyg i klassrummet. Efter användandet kan en utvärdering ske tillsammans med eleverna genom diskussion. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Johnsson, Johanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    En skolgård för alla?: en kvalitativ studie om elever och lärares tankarkring den fysiska aktiviteten på skolgården2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med studien var att undersöka hurvida skolgården användes av elever med hänsyn till fysisk aktivitet och lek. Vi ville även försöka synliggöra vilka fenomen som låg till grund för hur eleverna använde skolgården samt att få förståelse för hur lärare och elever tänkte kring sin skolgård. Vår valda metod grundade sig i fenomenografin och datainsamlingen genomfördes genom observationer och intervjuer av elever i årskurs 4-6 samt deras lärare. Vårt resultat visade att många elever tyvärr inte är så aktiva på rasten som de skulle kunna vara. Många elever var stillastående eller utförde aktiviteter som definieras som lågintensiva. Ett intressant resultat var också att eleverna själva ansåg att de var aktiva under rasten men observationen visade det motsatta.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Andersson, Petra Lilja
    et al.
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Lund, Sweden..
    Ahlner-Elmqvist, Marianne
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Lund, Sweden..
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Univ Coll, Stockholm, Sweden.;Karolinska Inst, Dept Clin Sci, Danderyd Hosp, Div Med, Stockholm, Sweden..
    Larsson, Maria
    Karlstad Univ, Dept Nursing, Karlstad, Sweden..
    Ziegert, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Nursing students' experiences of assessment by the Swedish National Clinical Final Examination2013Ingår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 33, nr 5, s. 536-540Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Swedish National Clinical Final Examination (NCFE) was established in 2007 in order to examine nursing students' clinical competence upon completing their Bachelor's degree in nursing. The NCFE constitutes an innovative method of examination, divided into two parts: a written and bedside test. The aim of this study was to evaluate nursing students' experiences of being assessed by means of the NCFE, in order to obtain information that could be used to improve the examination. A survey was conducted using a questionnaire with open-ended questions concerning the written and the bedside part of the NCFE. The answers from 577 third-year nursing students were analysed using content analysis. The nursing students regarded the NCFE as promoting further learning and as an important means of quality assurance. Its comprehensive nature was perceived to tie the education together and contributed to the students' awareness of their own clinical competence. The strengths of the NCFE especially highlighted were its high degree of objectivity and the fact that it took place in a natural setting. However, the students felt that the NCFE did not cover the entire nursing programme and that it caused stress. It thus appears to be important to reconsider the written theoretical part of the examination and to standardise the bedside part. (C) 2011 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 36.
    Andersson, Rebecca
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Elevers interaktion i matematiksamtal: En observationsstudie om hur mellanstadieelever stöttar varandra i matematiska resonemang2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Andersson, Rebecca
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Huttunen, Julia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    "Barn språkutvecklas hela tiden": - En kvalitativ studie om vilka tolkningsrepertoarer som synliggörs i samtal kring barns språkutveckling.2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Språk har en central roll för människan för att kunna bli en kompetent medborgare som kan utnyttja sina rättigheter och göra sin röst hörd. Tiden i förskolan är den viktigaste tiden i ett barns liv, då det är där grunden till lärandet sker. Det är därför av största vikt att de som arbetar där stödjer barns utveckling och har en medvetenhet kring vilka arbetssätt som bör användas för att främja språkutvecklingen. Syftet med studien är att synliggöra vilka tolkningsrepertoarer förskollärare tar i bruk i samtal kring arbetet med barns språkutveckling. Det vill vi belysa genom att ta reda på hur förskollärare beskriver sin egen verksamhet i arbetet med barns språkutveckling samt vad de framställer som viktigt i sin undervisning. Studiens frågeställningar är Hur samtalar förskollärare om hur de stöttar barns språkutveckling? samt Vilka tolkningsrepertoarer synliggörs i samtal kring barns språkutveckling? Socialkonstruktionism och diskurspsykologi är studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkter, då det är det talande språket som analyseras. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer tillsammans med verksamma förskollärare för att samla in empirin, och med hjälp av analysverktygen tolkningsrepertoar, retorik och kategorisering analyserades det inhämtade materialet. Tolkningsrepertoarer som samtalet utgör visar att förskollärarna är medvetna om de komplement som finns att tillgå för att arbeta med språkutveckling. Dock påvisar uttrycken som förskollärarna gör i samtalen att det finns brister i deras strategier av användandet av komplementen trots att de besitter en medvetenhet. Resultatet av studien visar även att det läggs för mycket tid på logistik och organisationsfrågor utanför barngruppen vilket formar tolkningsrepertoarer det stjäl tid från barnen. Förskollärarna uttrycker i samtalen att de anser att logistik påverkar arbetet med barns språkutveckling. Slutsatsen av studien är att förskollärarna är medvetna om hur de bör bedriva sin verksamhet, men trots att de är medvetna om det så uttrycker förskollärarna i samtalen att de inte alltid arbetar med barns språkutveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Andersson, Stina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Sörman, Sara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Ser du vad jag ser?: En kunskapsöversikt om bildens betydelse för läsförståelse med hjälp av stöttning.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kunskapsöversikten berör bildens betydelse för läsförståelse med hjälp av stöttning och samspel. Artiklar och avhandlingar har sökts genom olika databaser med hjälp av olika sökord. De artiklar som har varit relevanta för att ge svar på kunskapsöversiktens syfte har analyserats och skrivits fram i bakgrunden och framförallt i resultatdelen. Merparten av resultaten visar på bildens betydelse för läsförståelse och att lärarens insats är betydande då det krävs olika strategier för att lära sig att läsa en bild men för en del elever är bilden ett hinder för läsning. Flertalet elever genomför läsningen av bilder på ett självklart vis men för andra krävs det ett regelbundet arbetssätt och stöttning för att öka läsförståelsen. I dagens högteknologiska samhälle är begreppet literacy ständigt aktuellt då symboler med eller utan text finns i omgivningen. Vidare forskning kan utföras genom en etnografisk studie där bildens betydelse för läsförståelse undersöks. Med en önskan och ett hopp om en vidare aktionsforskning där bilden införlivas och den auditiva delen lyfts fram. Sammanfattningsvis är bildens betydelse i samspel med stöttning och digitala verktyg av stor vikt för att möjliggöra inkludering då vi alla är, lär och utvecklas olika.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Andersson, Viktoria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Arvidsson, Emmie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Bengtsson, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Nyckeln till läsutveckling: En undersökning om läsläxans bidragande faktor till elevernas läsutveckling2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vad tidigare forskning visar kring hur läsläxan bidrar till elevernas läsutveckling och hur man främjar läsutvecklingen hos eleverna. I skolan finns det en lång tradition av att ge ut läxor till eleverna, och läsningen är en av de grunder som är viktigast att få med sig från grundskolan in i framtiden. Då hemförhållandena varierar riskerar likvärdigheten i utbildningen att brista på grund av läxan. Vetenskapliga artiklar och avhandlingar är det som ligger till grund för litteraturstudiens resultat. Dessa har hämtats från olika databaser och därefter granskats och analyserats, för att besvara våra forskningsfrågor. Trots att läsläxan har en lång tradition finns det en tendens att den inte utförs på “rätt” sätt. Litteraturstudiens resultat visar att lärarskickligheten är en viktig faktor för elevernas läsutveckling, samt att läsläxan kan bidra till läsutvecklingen om den utförs på “rätt” sätt. Det finns även alternativa metoder så som läxfri skola eller läxaktiviteter på skolan med pedagogisk stöttning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Andreasson, Lovisa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Skogström, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Läs- och skrivutveckling med hjälp av digitalaverktyg: En kunskapsöversikt2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I läraryrket är det av stor vikt att en väl fungerande läs- och skrivutveckling upprätthålls. Inlärningen sker på olika vis och därför är det positivt att lärare hittar olika verktyg och metoder för att utmana eleverna att utveckla sin läs- och skrivning. Lärares engagemang och kompetens inom området skiljer sig dock. Kunskapsöversikten problematiserar om det finns forskningsresultat som talar för att använda digitala metoder vid läs- och skrivutveckling. Därmed är syftet att ta reda på hur läs- och skrivutveckling ser ut idag. Metoden som används i arbetet för att framställa kunskapsöversikten är systematisk litteraturstudie. Viktiga resultat i kunskapsöversikten visar att ett sporadiskt användande av digitala verktyg i undervisningen inte gynnar elevers läs- och skrivutveckling. Däremot finner elever inspiration och motivation till skrivning när digitala verktyg har ett tydligt syfte i undervisningen. Forskningsresultaten har inte belyst hur digitala verktyg kan underlätta elevers läs- och skrivinlärning, utan fokuserat på utvecklingen. För framtida forskning vore det intressant att i en studie se hur läs- och skrivinlärning kan ske från grunden med hjälp av digitala verktyg.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Annetun, Mikael
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för företagande, innovation och hållbarhet.
    Wallin, Mattias
    Högskolan i Halmstad, Akademin för företagande, innovation och hållbarhet.
    Samordnad informationssäkerhet: Hur länsstyrelserna samordnat kan möta totalförsvarets krav på informationssäkerhet2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka vilka förutsättningar länsstyrelserna har att samordnat möta totalförsvarets krav på informationssäkerhet. Studien har genomförts genom litteraturstudier av regelverk om totalförsvar, myndigheter och uppdrag samt genom intervjuer av myndighetspersoner. 

    Våra litteraturstudier har i första hand syftat till att göra en empirisk redogörelse för vad informationssäkerhet är och kan tolkas, i vilken kontext den ska förstås, samt de myndigheter som har olika roller i samordningen av informationssäkerhetsarbetet vid länsstyrelserna. 

    Vi har genomfört totalt nio semistrukturerade intervjuer av befattningshavare inom myndigheterna Länsstyrelsen och Försvarsmakten. Intervjuerna har sedan analyserats genom en datanära analys för att identifiera de kategorier som vi arbetat utifrån. De huvudkategorier vi kom fram till för att belysa kärnkategorin samordning är metoder, resurser och strukturer. Resultatet och reflektionerna utifrån de tre huvudkategorierna har sedan analyserats utifrån vald referensram enligt nedan; 

    - vertikal och lateral samordning samt 

    - integrering av komplexa differentierade organisationer. 

    De slutsatser vi kommit fram till är: 

    - Totalförsvarets samordnande funktioner saknar befogenhet för integrering. 

    - Stödfunktionen Safirs roll är otydlig i informationssäkerhetsarbetet. 

    - Informationssäkerhetsbegrepp saknar gemensam betydelse. 

    - Regional samordning fungerar väl, men relevanta tekniska system saknas. 

    - Det är svårt att samordna när det saknas personal att samordna. 

    - Återrapportering saknas från uppdrag tillbaka till rapporterande instans. 

    Slutsatserna har sedan utgjort grund för de rekommendationer vi kommit fram till. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Arklöf Grande, Marcus
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap.
    Werner, Anders
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap.
    Vem skall fylla uniformen?: Generation Officer2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Försvarsmakten skall under de närmsta 15 åren nästan fördubbla sin personal ram. Men hur

    skall man kunna öka i personalvolymerna när man redan nu har svårt att behålla personalen.

    Utflödet av personal är större än inflödet just nu. Denna forskning inledde med att intervjua

    officerare som redan tjänstgör i myndigheten. Detta för att undersöka vilka faktorer som för

    dem är viktiga till varför de valde att söka till Försvarsmakten efter den gamla värnplikten och

    varför individen fortfarande är kvar i Försvarsmakten. Den andra respondentgruppen bestod av

    kadetter som är i början av sin karriär. Data från dessa intervjuer kodades och sju kategorier

    utkristalliserades. Ansvar, ledarskap, stimulans, meningsfullhet, utvecklande, trygghet och

    tillhörighet. Dessa kategorier användes vid framtagningen av breddstudieenkäten som ställdes

    till två gymnasieklasser som studerar på ett högskoleförberedande program.

    Gymnasieeleverna fick svara vad de framkomna kategorierna betydde för dem och deras svar

    utgör grunden i denna forsknings empiri. För att kunna förstå officerarna, kadetterna och

    gymnasieeleverna så analyserades empirin ur ett generationsperspektiv. Denna jämförelse

    visade att oberoende vilken generation som individen tillhör så är stimulans, meningsfullhet

    och tillhörighet de kategorier som är starka faktorer som har fått individerna att söka till

    Försvarsmakten.

    Meningsfullhet skapar förutsättning för den normativa styrformen som också är den mest

    lämpliga styrformen för att skapa motivation samt efterlevnad för organisationens mål.

    Försvarsmakten kan inte i sin eftersträvan att öka personalmässigt endast förliga sig på

    kunskapen kring generationsforskningen. Försvarsmakten måste skapa sig en djupare kunskap

    om vad som driver individen och vilka förutsättningar myndigheten har att bidra till individens

    utveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Arsenic, Marina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Larsson, Josephine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    En litteraturöversikt om vilka effekter digital- och analogbaserade skrivverktyg har på elevers skrivinlärning i årskurs 1–3.2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Analog- och digitalbaserade skrivverktyg kan ge både främjande och icke främjande effekter på elevers skrivinlärning. I denna litteraturöversikt diskuterar vi vad forskning belyser vara främjande och icke främjande gällande digital och analog skrivinlärning i skolan. Syftet med litteraturöversikten är att ta reda på vad forskning säger om effekter av digitala och analoga skrivverktyg för elevers skrivinlärning i ämnet svenska. Mer precist har vi besvarat frågeställningen: Vilka främjande och icke främjande effekter har digital- och analogbaserade skrivverktyg för elevers skrivinlärning i årskurs 1–3? För att kunna besvara frågeställningen och uppnå litteraturöversiktens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier inom digital- och analogbaserad skrivning inom ämnet svenska. Vårt resultat visar en stor spridning gällande digitalt och analogt skrivandes inverkan på skrivinlärning. Digitalbaserade skrivverktyg visar främjande och icke främjande effekter på elevers skrivinlärning och likaså analogbaserade skrivverktyg. I utvecklingsarbete är vi intresserade att studera hur digital- och analogbaserade skrivverktyg används kombinerat. För forskningsfältet kan vidare forskning innebära om mönster kan upptäckas på lång sikt mellan tidig skrivinlärning och senare skrivutveckling beroende på om eleverna skriver analogt eller digitalt. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Arvidsson, Amanda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Eliasson, Alexander
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Borggårdskrisen – en liberal intern strid: En kvalitativ diskursanalys om Hallandsposten och Dagens Nyheters ställning under Borggårdskrisen2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study circuits around the swedish monarch, Gustav V, courtyard speech february the 6th 1914, since this action is seen as the critical moment in the discourse of the defence question in Sweden during that time. This study examines how the local newspaper Hallandsposten and the nationwide newspaper Dagens Nyheter describes the discourse during the courtyard crisis in 1914, and the internal conflict in the liberal party between the left och right wing in the defence question. The purpose of this study is to examine how the two newspapers describe the discourse about the defence question and if the descriptions contain any differences. The purpose is also to study why the differences exist and what they contain. To track any differences this study aims to review the two newspapers use of words that are of significance to the reader's perception of the discourse. The material of this study is thus the article sabout the courtyard crisis found in the two newspapers. This material is analysed by a critical discourse analysis method and the result of this method is then reviewed from the discourse theory.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Arvidsson, Evelina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lindberg, Ronja
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Att göra barns röster hörda: En barndomssociologisk studie om barns egna berättande om stillasittande och rörelse i förskolan2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studies problemområde grundar sig i att det finns lite forskning kring stillasittande och rörelse utifrån barns perspektiv i förskolan. Därmed ämnar vi bidra med kunskap via barns berättande som utgångspunkt på vad de själva berättar om stillasittande och rörelse. Syftet är att ge en röst åt barn för att närma sig barns perspektiv på stillasittande och rörelse i förskolan, utifrån barns egna berättande med stöd i egen producerade fotografier. De forskningsfrågor som låg till grund för att besvara studiens syfte var; Vad i miljön uppfattar barnen här och nu som olika platser för stillasittande eller rörelse? Och På vilket sätt anpassar barnen sitt berättande om stillasittande och rörelse i förhållande till regler? Studien har barndomssociologiskt perspektiv som teoretisk utgångspunkt vilket innebär att barn i studien ses som being och becoming samtidigt. Det empiriska materialet samlades in på två förskoleavdelningar med hjälp av gruppintervjuer, där 10 barn har deltagit i åldrarna 4–5. Dokumentationsverktygen som användes var ljudinspelning och fältanteckningar, datan har därefter transkriberats och transformerats med stöd i tematisk analys. Resultatet presenteras i tre teman: Man sitter stilla – men får ju röra på sig lite också, Rörelsens innebörd enligt barnen och Barnens agens i utomhusmiljön. I resultatet framkom det via barns berättande att vid stillasittande sker någon form av rörelse samtidigt, till exempel när de pärlade satt de stilla men de var tvungna att förflytta armen för att ta pärlor. Barnen beskrev även hur de rörde på sig med flera olika förslag exempelvis springa och gå, två barn visade även fysiskt på golvet hur armhävningar går till, vilket de associerade till att använda sina muskler. Slutsatsen är att utifrån barnens berättande framkom det förslag på rörelse och stillasittande aktiviteter via verbalt språk och kroppsspråk. Barnen menade att det oftast skedde någon form av rörelse vid stillasittande aktiviteter. Önskvärda platser i miljön framhölls även av barnen där fysisk rörelse kunde ta uttryck.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Aspberg, Ida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Olsson, Hanna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    En queerteoretisk diskursanalys utförd på fem biologiläromedels sex- och samlevnadsavsnitt2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Då forskningsläget visar sex- och samlevnadsundervisning heteronormativ och därav inte inbjuder HBTQ-personer att delta i denna på ett meningsfullt sätt, har vi valt att utföra en diskursanalys på fem läromedel i biologi och dess tillhörande sex- och samlevnadsavsnitt. Eftersom läromedel har en stark position i klassrum vill vi undersöka ifall dessa framskrivs ur ett heteronormativt alternativt icke-heteronormativt perspektiv. Detta görs genom att använda ett queerteroretiskt perspektiv som teoretiskt ramverk, vilket innebär att särskilja biologiskt kön, socialt kön och sexuellt begär.

    Resultatet visar på hur urvalet verkar inom fyra identifierade resultataspekter, varav den första är hur de fysiologiska aspekterna av pubertet beskrivs utifrån två kön – ”kvinna” och ”man”. Den andra resultataspekten representeras av hur befruktningsprocessen antas bestå av ett samlag mellan en ”kvinna” och en ”man” och hur detta framskrivs som det ensamma tillvägagångssättet för reproduktion. Tredje resultataspekten lyfter hur identitet och sexualitet ses som någon icke-definitivt och hur detta kan vara föränderligt över tid och den sista aspekten berör hur det biologiska könet antas vara i samklang med det sociala könet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Axelsson, Erika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Elshebeny, Alaa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Högläsning - för barns språkutveckling i förskolan2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar och erfarenheter kring högläsning i samband med barns språkutveckling. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade gruppintervjuer på två förskolor i Sverige, där deltagarna arbetade på olika avdelningar. När intervjuerna var genomförda transkriberade vi dem och använde en tematisk analysmetod för att analysera det empiriska materialet. Det sociokulturella perspektivet användes vid analysen av intervjuerna. Resultaten från denna studie indikerar att de intervjuade pedagogerna har en uppfattning om att högläsning ger barn möjligheter att utveckla sitt språk. Detta beror på att barnen får komma i kontakt med nya ord i olika sammanhang och lära sig meningsbyggnad. När det gäller högläsningens eventuella begränsningar för barns språkutveckling framkommer varierande åsikter bland pedagogerna. Några av dem anser att samtliga språkaktiviteter stimulerar barns språkutveckling, medan andra anser att barns språkutveckling antingen kan hämmas eller stimuleras beroende på hur aktiva barnen får vara under högläsningen.

    Studiens resultat visar även på flera arbetssätt och metoder som pedagogerna arbetar efter eller anser vara av vikt för att främja barns språkutveckling under högläsning. Ett genomtänkt bokval som utgår från barns ålder, språknivå och intresse anser pedagogerna vara viktigt för att barn ska kunna klara av att lyssna och förstå innehållet. Pedagogerna uppmuntrar barnen till att samtala under högläsning för att ge dem möjlighet att komma till tals samt för att tillsammans med kamraterna bearbeta och uttrycka sina tankar. Resultatet belyser även att det finns en strävan hos pedagogerna att skapa språkstimulerande läsmiljöer som bjuder in till läsning, samtal och samspel med andra. Användning av kommunikativa metoder under högläsning anses vara viktigt för att stödja barnen i deras förståelse, meningsskapande och kommunikation med andra. Det används bland annat TAKK, Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, rekvisita, bilder samt kroppsspråk och olika röstlägen. Till sist visar resultatet att samtliga pedagoger har en positiv inställning till daglig högläsning när det gäller barns språkutveckling. Studiens slutsats är att trots att pedagogerna har olika tankar och arbetssätt med högläsningen har de samma mål med att skapa en social läsaktivitet, där barns språkutveckling stimuleras genom samspel med andra barn och vuxna. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Badelt, Mikaela
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Cinthio, Charlotte
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Genrepedagogik och litteracitet: en litteraturöversikt för flerspråkiga elevers väg in i svenskundervisningen2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Flerspråkiga elever har en längre startsträcka än enspråkiga elever, då de tar in kunskapsrelaterad information via sitt andraspråk. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskning säger om hur lärare kan få flerspråkiga elever i grundskolan att känna sig delaktiga och få utveckla sin begreppsförmåga i svenska genom undervisningsmetoder. Genom att besvara frågeställningarna: Hur kan lärare öka flerspråkiga elevers begreppsförmåga inom svenska genom användandet av undervisningsmetoderna genrepedagogik och litteracitet? På vilket sätt skapar litteracitet och genrepedagogik delaktighet i undervisningen för flerspråkiga elever?

    För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga artiklar om delaktighet, genrepedagogik, litteracitet, flerspråkiga elever och begreppsförmåga. Resultat visar att flerspråkiga elevers begreppsförmåga inom svenska gynnas genom att läraren använder sig av genrepedagogik och litteracitet. Detta framkommer genom att forskning pekar på att genrepedagogik tillsammans med litteracitet ökar den sociala interaktionen, vilket medför att eleverna utbyter erfarenheter och tidigare kunskaper som ökar delaktigheten samt den språkliga utvecklingen. Forskningen visar även på att det sker ett meningsskapande när läraren använder sig av socialt stöd, bilder och symboler i sitt klassrum. Efter diskussioner kring vidare forskning kom vi fram till att det hade varit intressant att undersöka närmare vad forskning säger om att lyfta in modersmålsundervisningen i svenskämnet och hur det påverkar elevernas språkliga utveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Bakerjan, Hayfaa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Digitala verktyg till flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan: En kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar med språkutveckling hos flerspråkiga barn med hjälp av digitala verktyg i förskolan2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling genom användning av digitala verktyg. Genom observationer på en flerspråkig förskola i Sverige, med deltagande från flera avdelningar med förskollärare och barnskötare, transkriberades data för tematisk analys med tillämpning av ett sociokulturellt perspektiv för observationsanalys. Resultaten indikerar på att förskollärares arbetssätt är avgörande för att utveckla både verbala och icke-verbala språkfärdigheter hos barn genom olika pedagogiska förhållningsätt. Förskollärare har integrerat digitala verktyg och systematiska metoder för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Metoder som högläsning med digitala läsverktyg och bilder på storbildsskärmen framträder som särskilt betydelsefulla. Utöver att utmana barn att delta i samtal genom frågor, repetition, talutrymme, tonläge och gester, används även teckenspråk för att kommunicera med icke-verbala barn, anpassat efter individuella behov. 

    Studien pekar på att modersmålet stöds i språkutvecklingen genom användning av digitala verktyg och därigenom utmanas barnens förståelse och språkliga medvetenhet. Digitala spel introducerar ett nytt ordförråd och främjar barns skrivspråksutveckling. Slutsatsen är att förskollärare använder olika pedagogiska metoder genom digitalisering för att stimulera flerspråkiga barns språkkunskaper och skapa gynnsamma förutsättningar för interaktion i små utbildningsgrupper. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Beekhuis, Lovisa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Melldén, Kajsa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Betydelsen av elevers lässtrategier i engelska som andra- och främmandespråk2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle är kunskaper inom det engelska språket en förutsättning för att kunna ta till oss information och kommunicera. Läsförståelse och lässtrategier är därmed viktigt för att eleverna ska kunna utvecklas till väl fungerande medborgare. I vår litteraturöversikt undersöker vi vilka lässtrategier eleverna använder för att skapa förståelse av läsning vid engelska som andra- och främmandespråk. Även eventuell utveckling av elevernas lässtrategier undersöks, samt vilken inverkan lärarnas interventioner av lässtrategier har på elevernas förståelse. Resultaten visar att där finns ett samband mellan elevernas ålder och deras användning av lässtrategier och att lärarnas interventioner har stor betydelse för elevernas användande av lässtrategier.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 av 453
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf