hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
12345 1 - 50 of 227
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abou-Shakra, Hanan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lind, Tess
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    En litteraturstudie om läsförståelse och vilka faktorer som påverkar den hos elever i grundskolan2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på vad som påverkar elevers läsförståelse i grundskolan. Utifrån syftet kunde en frågeställning formuleras: “Vad säger forskningen om vilka faktorer som kan påverka elevernas läsförståelse i grundskolan?” Litteraturstudien bygger på systematiska sökningar som har gjorts i databaserna SwePub och ERIC. Resultatet visar att de faktorer som påverkar läsförståelsen hos elever i grundskolan är Faktorer från elevernas hemförhållande och bakgrund, Faktorer i undervisningen och Hur olika texttyper kan påverka läsförståelsen. Resultaten i litteraturstudien visar även att elever behöver stöd i sin undervisning med hjälp av olika metoder samt att föräldrarna har en betydelse för elevers lärande i skolan. Fortsatt forskning inom området läsförståelse är att mer ingående se på hur föräldrars utländska härkomst påverkar lärandet hos eleverna. Att konkretisera vilka strategier som lärare kan använda sig av för att utveckla elevernas läsförståelse i undervisningen i ämnet svenska kan också vara ett nytt forskningsområde.

  • 2.
    Adler, Sebastian
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Missner, Mario
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Dömd till livstids lärande: Lärande och kompetensutveckling inom företagshälsovården2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle är ständig utveckling och förnyelse viktiga överlevnadsvillkor för företag inte minst inom branschen företagshälsovård. Konkurrensen ökar och företagen måste ständigt se till att ligga i framkant och det har allt oftare konstaterats att den viktigaste tillgången är att utveckla de anställdas kompetens. Syftet med studien är att studera personals uppfattningar kring kompetensutvecklingen inom företagshälsans olika yrkesgrupper samt att genom den identifiera hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. För att få svar på syftet har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer där fem olika yrkesgrupper representerades och företagets Vd. Studien har en fenemenografisk ansats som medför dataanalysmetod som består av sju steg. Eftersom vi var ute efter variationer av yrkesgruppernas olika uppfattningar var den fenemenografiska ansatsen mest optimal.

    I resultatet framkommer det ett flertal uppfattningar kring kompetensutveckling, lärandestrategier och hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. Vidare finns det gemensamma uppfattningar om att yrkesgrupperna har ett stort handlingsutrymme och att det är nödvändigt för att arbetet ska fungera. En av studiens slutsatser är att tid för reflektion är viktigt för gynnsamma förhållanden. Genom att få mer tid att kunna reflektera över det som har skett tror vi medför ett mer kreativt tänkande och en utveckling av kompetens. En annan intressant slutsats som framkom är att varje yrkesgrupp är i behov av den konsultativa kompetensen och att den aldrig är färdigutvecklad.

  • 3.
    Ahl, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lundgren, Anton
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Diskussionens kraft: En kvalitativ studie angående hur elever stöttar varandra i gruppsamtal kring naturvetenskapliga fenomen2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Enligt forskning utgör det naturvetenskapliga språket och dess begrepp en betydande del av naturvetenskaplig utbildning, och samtidigt konstateras att det naturvetenskapliga språket och dess begrepp är det största hindret för elevers naturvetenskapliga lärande. Flera forskare hävdar att för att elever skall kunna utveckla begreppsförståelse måste eleverna socialisera med människor som har mer utvecklad språklig kunskap, och då framför allt genom samtal och diskussion av frågor och problem som berör den naturvetenskapliga diskursen. Samtidigt visar forskning att lärande inte per automatik är ett resultat av arbete och samtal i grupp, utan att de sociala och kunskapsmässiga förutsättningarna i grupper är av vikt för hur givande ett gruppsamtal blir.

    Enligt Skolverket skall elever ges möjligheter att samtala och kommunicera samt utveckla sin förmåga att arbeta tillsammans med andra. Därför väcks nyfikenhet kring hur detta gemensamma arbete fortlöper, och om eleverna samarbetar i gruppsamtal. Hur stöttar elever i årskurs 4 och 6 varandra i sina lärandeprocesser i samtal kring frågor om fysikaliska fenomen inom arbetsområdet krafter? Resultatet av denna studie visar att elevers stöttning av varandra sker på ett flertal olika sätt, samt att stöttningen är av betydelse för samtalets utfall och hur givande samtalet blir. Tillsammans kan elever konstruera kunskap kring fenomen och begrepp, om eleverna klarar av att samarbeta och stötta varandra i sina lärandeprocesser. 

  • 4.
    Ahl, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lundgren, Anton
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hur kan en regndroppe vara sur? Den har väl inga känslor?: En litteraturstudie om hur elevers språk och begreppsförståelse i de naturvetenskapliga ämnena kan utvecklas2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En viktig del av att lära naturvetenskap är att lära sig kommunicera naturvetenskap. Användandet av begrepp i de naturvetenskapliga ämnena förekommer i stor utsträckning, vilket har visat sig hämma elevers utveckling inom dessa ämnen. Ändå slår Skolverket fast att elever skall kunna använda sig av begrepp i den naturvetenskapliga klassrumskommunikationen, och således undersöks i denna litteraturstudie hur arbete med naturvetenskaplig begreppsförståelse kan te sig; vad sägs i den nationella och internationella naturvetenskapsdidaktiska forskningen? Synliggörs arbetsmoment i vilka eleverna får möjlighet att utveckla sin begreppsförståelse? Forskning pekar på vikten av att samtala, och att samtalet skall löpa som en röd tråd genom naturvetenskapliga arbetsmoment, såsom laborationer, där naturvetenskapliga fenomen konkretiseras och synliggörs. Lärarens roll i samtalet är tydlig: den ska syfta till att guida elever genom naturvetenskapens komplexitet och tvetydiga ordförråd genom vardagsnära samtalsämnen, och i förlängningen främja elevers förståelse av och utveckling inom de naturvetenskapliga ämnena.

  • 5.
    Ahrling, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Zlatunic, Marina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hur ska vi kunna förstå varandra?: Förskollärares samtal kring barns andraspråkslärande2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig om barns andraspråkslärande i förskolan samt vilka tolkningsrepertoarer som framkommer i dessa samtal. I denna studie undersöks vad och hur förskollärarna uttrycker sig gällande barns andraspråkslärande samt hur förskollärarna uttrycker sig om barns modersmål och föräldrars delaktighet i relation till barns andraspråkslärande. Studien tar utgångspunkt i problematiken gällande att det än idag finns brister kring barns andraspråkslärande och att barns språkutveckling skiljer sig beroende på vilken stöttning de får i sitt andraspråkslärande. Tidigare forskning inom området lyfter bland annat olika arbetssätt som pedagoger arbetar med i förskolan, men även modersmålets och hemmets betydelse för andraspråkslärande. Det vetenskapsteoretiska utgångspunkt som denna studie utgår ifrån är socialkonstruktionism, detta paradigm inriktar sig på att det finns flera versioner av verkligheten. Som forskningsmetod har vi använt oss av diskursanalys då vi har fokuserat på förskollärarnas användning av språket. Inom diskursanalys har vi utgått från analysmetoden diskurspsykologi. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare för att producera empiri till studien. I resultatet framgår det att samtliga förskollärare uttrycker sig positivt kring barns modersmål i relation till andraspråkslärande, dock uttrycker de sig negativt om resurser och förutsättningar för andraspråkslärande. Argument som framförs är bland annat att det finns ont om tid, få resurser och för många språk. Det framkommer även att en del förskollärare samtalar om föräldrarnas delaktighet som en utmaning på grund av språkliga skillnader. Medan övriga förskollärare samtalar om föräldrarnas delaktighet som en positiv inverkan på barns andraspråkslärande, då deras deltagande bidrar med stöd och trygghet för barnen. 

  • 6.
    Alhabib, Mohammed
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Balic, Amel
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Att bryta mönster: Att inkludera nya generationens invandrare i idrottsundervisning2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sverige genomgår en utveckling där en generationsväxling som har formats av tidigareflyktingströmmar från exempelvis forna Jugoslavien och Mellanöstern. Även idag tar Sverigeemot och hjälper individer med utländsk bakgrund in i det svenska samhället. Detta innebäratt skolor också står inför en förändring som skall anpassa sig till behovet som finns isamhället. Det övergripande syftet i detta arbete är att undersöka hur elever med utländskbakgrund i årskurs nio i en mindre svensk kommun upplever sin idrottsundervisning utifråninkluderande aspekter. Ett delsyfte är att undersöka hur läraren upplever att hon/han formarsin idrottsundervisning utifrån inkluderande aspekter. Denna studie har bedrivits medkvalitativa forskningsmetoder, metoderna vi har använt oss av är intervjuer och observationer.Insamlingen av empirisk data är gjord på två grundskolor i mellersta Sverige med sammanlagttvå lärare och sex elever. I resultatet går det att utläsa att lärarna anser att delaktigheten inomundervisningen är viktigt. Från elevernas upplevelser kan vi konstatera att de upplever attläraren inte lyssnar på dem, samt att genomgångarna av olika aktiviteter kan brista. Resultatetvisar också att elevernas motivation gentemot och delaktighet i idrottsundervisningen kanavta. Att relationen mellan de olika aktörerna inom idrottsundervisningen kan bidra till ökadmotivation, men även hämma den.

  • 7.
    Alimadi, Azhar
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Chamma, Alexander
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    App eller papp?: En studie om hur Matteappen påverkar elevernas motivation2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I det här examensarbetet kommer vi att synliggöra hur användning av Matteappen påverkar elevernas motivation i matteundervisning på högstadiet. Syftet med arbetet är att undersöka hur mycket traditionell undervisning skiljer sig från undervisning som använder Matteappen samt vilken inställning elever har till Matteappen. Vi har besökt skolor och genomfört en rad enkäter, fokusgruppsamtal och undersökningar för att få data som möter syftet. Vi har tagit del av tidigare forskningar kring hur digitaliseringen kan påverka elevernas resultat och inställningar till ett visst ämne.

    Enkäterna visar en stor variation över vilken typ av läromedel som eleverna tycker är bäst för dem. Majoriteten av elever anser fortfarande att det är bäst att jobba med matteboken eller blandat med Matteappen. Vår undersökning pekar inte på några större skillnader mellan de olika arbetssätten. Gruppsamtalen har gett oss svar på elevernas inställningar till Matteappen och i vilka sammanhang de tycker det lämpar sig bäst att jobba med de olika läromedlen.

    De resultat vi har kommit fram till pekar på att Matteappen i sig är ett bra verktyg med mycket potential och möjligheter. Den är under utveckling och i nuläget fungerar den mer som en mattebok fast på en iPad. Vår slutsats är att innehållet i appen inte erbjuder mycket nytt för att eleverna ska jobba bättre eller bli mer motiverade, det är snarare de alternativa tjänster som ett digitalt läromedel erbjuder som gör appen attraktiv.

  • 8.
    Andersson, Angelica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Persson, Sara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Läsförståelse av digitala texter: En litteraturstudie om vad som påverkar elevers utveckling av digital läsförståelse2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Läsförståelse är en förmåga som är nödvändig för att kunna ta del av information och verka i samhället. På grund av den snabba tekniska utvecklingen förmedlas allt mer information via digitala medier vilket medför att kraven på läsförmågan numera även omfattar digitalt läsande. En konsekvens av denna utveckling är att undervisningen i skolan behöver anpassas för att ge elever deförutsättningar som krävs för att kunna ta del av och förstå den information som finns tillgänglig såväl analogt som digitalt. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskning visar om hur elever utvecklar digital läsförståelse i modersmålsundervisning. Studiens resultat visar att de likheter som finns medför att eleven behöver behärska samma förmågor för digital läsförståelse som för traditionell läsförståelse. De skillnader som finns medför att lärare behöver inkludera träning av unika förmågor som krävs för digital läsförståelse för att möjliggöra elevers utveckling av digital läsförståelse. Studiens resultat visar att om lärare inkluderar lässtrategier och elevsamarbete i undervisningen kan det påverka elevers utveckling av digital läsförståelse positivt. På grund av att det finns lite svensk forskning på området finns behov av studier kring hur modersmålsundervisning i en svensk skola påverkar elevers utveckling av digital läsförståelse.

  • 9.
    Andersson, Anna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Ledstjärna i arbetet: Föräldrars och pedagogers uppfattningar om läroplanens inflytande på förskoleverksamheten.2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Jag har valt att fördjupa mig i den nya läroplanen för förskolan, (Lpfö98 reviderad 2010). Här kommer jag att belysa inflytande och delaktighet ur ett föräldraperspektiv samt ur ett pedagogperspektiv. Detta genom att göra kvalitativa intervjuer för att få en uppfattning om hur mycket och vad föräldrarna vet om läroplanen för förskolan. Jag anser att detta är en viktig aspekt då vårdnadshavare enligt läroplanen ska vara delaktiga i verksamheten och kunna påverka denna. För mig som blivande pedagog är det då viktigt att först ta reda vilken information föräldrar fått kring den nya läroplanen som började gälla 1 juli 2011 samt hur pedagogerna i verksamheten arbetar för att etablera en föräldrasamverkan. Jag vill genom denna rapport belysa föräldrarnas och pedagogernas tankar om denna delaktighet i en förskola i Halmstads kommun. Frågeställningarna som jag valt att fördjupa mig i är: Vad betyder läroplanen för föräldrar och pedagoger kopplade till förskolan? Hur vill pedagogerna att kontakten med hemmet etableras och gestaltas? Anser sig föräldrarna vara delaktiga i verksamheten, om inte vad beror det på?

    Resultatet i föreliggande studie visar hur förskoleverksamheten bör vara utformas och för vad som bör utvecklas för att få en bra dialog mellan pedagoger och vårdnadshavare och vice versa.  

     

  • 10.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Nilsson, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Att stöta på hinder i religionsundervisning: En litteraturstudie om problematik och förbättringsförslag för lärare och lärarstudenter2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mångkulturella samhället växer större och större i Sverige och detta medför att lärare i skolor behöver anpassa sig efter elevers olika religiösa bakgrunder. En utmaning kan vara att undervisa religionskunskap i en mångkulturell klass. Denna litteraturstudie har undersökt lärares och lärarstudenters problematik i religionsundervisning. Syftet med studien var att kartlägga tidigare forskning om problematik inom religionsundervisning och även förslag på hur denna problematik kan mötas. Åtta studier från USA, England, Norge och Sverige har analyserats. Problematiken som lyfts fram är lärares bristande kunskaper och förhållningssätt, osäkerhet, tidsfördelning och hur lärare ska förhålla sig neutrala. Studien lyfter även fram olika förslag för hur religionsundervisningen kan förbättras. Förslagen är att lärare kan variera arbetssätt och undervisningsformer, gå på studiebesök, bjuda in gäster samt att lärares material kan behövas kompletteras. Det som också lyfts fram är att lärarutbildningarna behöver förbättras genom att ge lärarstudenter vetenskaplig grund att stå på och möjlighet till att få beprövade erfarenheter. Vidare forskning inom detta område krävs, eftersom det saknas studier kopplade till dagens läroplan, Lgr 11. Forskning inom religionsundervisningen i årskurs 4-6 saknas och därför är detta något att forska vidare inom.

  • 11.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Unnestam, Evelina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Blanda experiment med elevers vardag, det löser sig!: En aktionsforskning om yngre elevers sätt att uttrycka sin förståelse för kemi vid ett experimentellt arbetssätt2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Både internationellt och nationellt sett har elevers kunskaper i naturvetenskap försämrats enligt PISA-undersökningarna. Vi har även ute i verksamheten uppmärksammat en brist på kemiundervisning i de lägre åldrarna. Syftet med studien är att bidra med kunskap om ett vardagsnära och experimentellt arbetssätt och synlig- göra det naturvetenskapliga språkets betydelse för yngre elevers kunskapsutveckling i kemi. Studien utfördes som en aktionsforskning vilket innebär att en kunskapsbas skapas om sin egen praktik för att sedan genomföra en forskning som leder till en förändring. Aktionerna vi utförde bestod av två experiment med tillhörande för- och efterarbete. Aktionerna utfördes i en årskur ett och en årskurs två. Sammanlagt av 49 elever deltog 40 elever i studien. Dokumentationen bestod av elevernas stenciler från aktionerna, test, post-it lappar samt video- dokumentation från aktionerna och ljudupptagningar från fokusgruppssamtal. Studiens resulat visar att elevers förståelse för kemi kommer till uttryck genom ett experimentellt arbetssätt på flera olika sätt. Elever uttrycker sin förståelse då de kommunicera kring hypoteser, använder och förklarar begrepp, ger exempel på blandningar och lösningar, hittar kopplingar samt förklarar experimenten och dess resultat. Studiens övergripande slutsats är att ett experimentellt arbetssätt skapar möjligheter för eleverna att känna en glädje för kemin och en tilltro till sin egen förmåga. På vilket sätt lärare och elever använder språket i kemiundervisningen har stor betydelse för elevernas möjligheter att tillägna sig kunskaper i kemi. De didaktiska implikationer vi ser med studien är att det är fördelaktigt att arbeta med experiment i de yngre åldrarna.

  • 12.
    Andersson, Frida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Klaesson, Marina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Svensson, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Inte som alla andra: Faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder till patienter ur normavvikande grupper2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Patienter ur normavvikande grupper blir drabbade av sjuksköterskors negativa attityder som ett resultat av bristande kunskap och fördomar från samhället. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka faktorer som påverkar attityder sjuksköterskor har i mötet med patienter ur normavvikande grupper. Föreliggande litteraturstudies resultat speglar övergripande betydelsen av kunskap och vikten av utbildning, arbetsmiljön samt könstillhörighet hos sjuksköterskor och baseras på 15 vetenskapliga artiklar utförda i olika länder. Artiklarna består av 12 med kvantitativ ansats, två från kvalitativ ansats och en av mixad metod. Resultatet är analyserat i olika steg där teman skapades och en djupare förståelse nåddes genom att sammanfatta och sammanställa resultatartiklarna i artikelöversikter. Sjuksköterskors negativa attityder kan medföra en sämre omvårdnad och ett dåligt bemötande vilket kan reduceras genom mer utbildning och genom att studera de bidragande faktorer för sjuksköterskors attityder kan det skapa en större förståelse och acceptans. Ytterligare forskning krävs för att kunna påverka de faktorer som leder till negativa attityder. 

  • 13.
    Andersson, Lina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Bengtsson, Lovisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    "Vi lägger ju grunden för svenska språket": Förskollärare samtalar om strategier för barns andraspråksutveckling2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka antaganden om barns andraspråksutveckling som framkommer i samtal med sex stycken förskollärare. I denna studie undersöks vad dessa förskollärare ger uttryck för gällande undervisningsstrategier för barns andraspråksutveckling. Studien grundar sig i problematiken kring att det länge pågått och fortfarande pågår en diskussion gällande vilka undervisningsstrategier som är mest effektiva för barns tillägnande av ett andraspråk. Tidigare forskning inom området belyser bland annat hur pedagoger arbetar med barns andraspråksutveckling i förskolan, dock inte vad valet av undervisningsstrategier grundar sig på för antaganden om barns andraspråksutveckling. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkt som ligger till grund för denna studie är socialkonstruktionismen, där fokus riktas mot att det finns flera versioner av verkligheten som är berättigade. Diskursanalys används följaktligen som forskningsmetod, där vi fokuserar på människans aktiva användning av språket. Vidare används diskurspsykologi som är ett socialkonstruktionistiskt förhållningssätt till diskursanalys. Produktionen av empiri har i denna studie grundat sig i semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollärare. Resultatet av studien belyser att samtliga förskollärare uttrycker att de använder sig av det svenska språket som strategi för barns andraspråksutveckling. Argument som framförs är bland annat att förskollärarna inte har kunskaper i barnens förstaspråk, att de arbetar efter föräldrars önskan om att svenska ska vara det språk som talas på förskolan samt att strategin grundar sig i kunskap kring hur barns andraspråksutveckling bör arbetas med. Det framkommer även att förskollärarna kan se fördelar med att involvera barns förstaspråk i verksamheten. Funktionen med detta tycks främst vara att ge barnen trygghet, en känsla av gemenskap samt att underlätta för barns förståelse av enstaka svenska begrepp. 

  • 14.
    Andersson, Louise
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Larsson, Elin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Digitaliseringens framgång: En kunskapsöversikt kring digitala verktyg i biologi.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Samhället blir allt mer digitaliserat och så blir även klassrummen i skolan. I den svenska läroplanen står det att en del av undervisningen ska drivas med hjälp av digitala verktyg. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger kring digitala verktygs betydelse för att skapa ett multimodalt lärande och individanpassning i ämnet biologi. Utifrån detta skapades frågeställningen: Hur kan ett individanpassat och multimodalt lärande skapas med hjälp av digitala verktyg i biologi för årskurs F-3? För att besvara frågeställningen och nå upp till studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om digitala verktyg. Hur individanpassning och multimodalt lärande kan skapas med digitala verktyg. Resultatet visar att pedagoger behöver besitta kunskapen kring användandet av digitala verktyg för att kunna delge kunskapen vidare till eleverna. Genom att välja ut och använda olika arbetssätt kan eleverna skapa ett multimodalt lärande och lektionerna kan bli individanpassade utefter elevernas behov. Vi valde att använda digitala verktygens funktion med inriktning på surfplatta, berättande texter, internet och virtual reality. Detta då mycket av den forskningen som fanns betonade att dessa funktioner är gynnande för elevernas kunskapsinlärning. Underlaget behandlar inga svenska studier, vilket hade behövts för att säkerhetsställa den nationella relevansen. För vidare forskning kring digitala verktygens användning i biologi kan eleverna arbeta med digitala verktyg i klassrummet. Efter användandet kan en utvärdering ske tillsammans med eleverna genom diskussion. 

  • 15.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Johnsson, Johanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    En skolgård för alla?: en kvalitativ studie om elever och lärares tankarkring den fysiska aktiviteten på skolgården2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med studien var att undersöka hurvida skolgården användes av elever med hänsyn till fysisk aktivitet och lek. Vi ville även försöka synliggöra vilka fenomen som låg till grund för hur eleverna använde skolgården samt att få förståelse för hur lärare och elever tänkte kring sin skolgård. Vår valda metod grundade sig i fenomenografin och datainsamlingen genomfördes genom observationer och intervjuer av elever i årskurs 4-6 samt deras lärare. Vårt resultat visade att många elever tyvärr inte är så aktiva på rasten som de skulle kunna vara. Många elever var stillastående eller utförde aktiviteter som definieras som lågintensiva. Ett intressant resultat var också att eleverna själva ansåg att de var aktiva under rasten men observationen visade det motsatta.

  • 16.
    Andersson, Petra Lilja
    et al.
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Lund, Sweden..
    Ahlner-Elmqvist, Marianne
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Lund, Sweden..
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Univ Coll, Stockholm, Sweden.;Karolinska Inst, Dept Clin Sci, Danderyd Hosp, Div Med, Stockholm, Sweden..
    Larsson, Maria
    Karlstad Univ, Dept Nursing, Karlstad, Sweden..
    Ziegert, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Nursing students' experiences of assessment by the Swedish National Clinical Final Examination2013Inngår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 33, nr 5, s. 536-540Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Swedish National Clinical Final Examination (NCFE) was established in 2007 in order to examine nursing students' clinical competence upon completing their Bachelor's degree in nursing. The NCFE constitutes an innovative method of examination, divided into two parts: a written and bedside test. The aim of this study was to evaluate nursing students' experiences of being assessed by means of the NCFE, in order to obtain information that could be used to improve the examination. A survey was conducted using a questionnaire with open-ended questions concerning the written and the bedside part of the NCFE. The answers from 577 third-year nursing students were analysed using content analysis. The nursing students regarded the NCFE as promoting further learning and as an important means of quality assurance. Its comprehensive nature was perceived to tie the education together and contributed to the students' awareness of their own clinical competence. The strengths of the NCFE especially highlighted were its high degree of objectivity and the fact that it took place in a natural setting. However, the students felt that the NCFE did not cover the entire nursing programme and that it caused stress. It thus appears to be important to reconsider the written theoretical part of the examination and to standardise the bedside part. (C) 2011 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 17.
    Andersson, Rebecca
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Elevers interaktion i matematiksamtal: En observationsstudie om hur mellanstadieelever stöttar varandra i matematiska resonemang2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 18.
    Andersson, Stina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Sörman, Sara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Ser du vad jag ser?: En kunskapsöversikt om bildens betydelse för läsförståelse med hjälp av stöttning.2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kunskapsöversikten berör bildens betydelse för läsförståelse med hjälp av stöttning och samspel. Artiklar och avhandlingar har sökts genom olika databaser med hjälp av olika sökord. De artiklar som har varit relevanta för att ge svar på kunskapsöversiktens syfte har analyserats och skrivits fram i bakgrunden och framförallt i resultatdelen. Merparten av resultaten visar på bildens betydelse för läsförståelse och att lärarens insats är betydande då det krävs olika strategier för att lära sig att läsa en bild men för en del elever är bilden ett hinder för läsning. Flertalet elever genomför läsningen av bilder på ett självklart vis men för andra krävs det ett regelbundet arbetssätt och stöttning för att öka läsförståelsen. I dagens högteknologiska samhälle är begreppet literacy ständigt aktuellt då symboler med eller utan text finns i omgivningen. Vidare forskning kan utföras genom en etnografisk studie där bildens betydelse för läsförståelse undersöks. Med en önskan och ett hopp om en vidare aktionsforskning där bilden införlivas och den auditiva delen lyfts fram. Sammanfattningsvis är bildens betydelse i samspel med stöttning och digitala verktyg av stor vikt för att möjliggöra inkludering då vi alla är, lär och utvecklas olika.

  • 19.
    Andreasson, Lovisa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Skogström, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Läs- och skrivutveckling med hjälp av digitalaverktyg: En kunskapsöversikt2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I läraryrket är det av stor vikt att en väl fungerande läs- och skrivutveckling upprätthålls. Inlärningen sker på olika vis och därför är det positivt att lärare hittar olika verktyg och metoder för att utmana eleverna att utveckla sin läs- och skrivning. Lärares engagemang och kompetens inom området skiljer sig dock. Kunskapsöversikten problematiserar om det finns forskningsresultat som talar för att använda digitala metoder vid läs- och skrivutveckling. Därmed är syftet att ta reda på hur läs- och skrivutveckling ser ut idag. Metoden som används i arbetet för att framställa kunskapsöversikten är systematisk litteraturstudie. Viktiga resultat i kunskapsöversikten visar att ett sporadiskt användande av digitala verktyg i undervisningen inte gynnar elevers läs- och skrivutveckling. Däremot finner elever inspiration och motivation till skrivning när digitala verktyg har ett tydligt syfte i undervisningen. Forskningsresultaten har inte belyst hur digitala verktyg kan underlätta elevers läs- och skrivinlärning, utan fokuserat på utvecklingen. För framtida forskning vore det intressant att i en studie se hur läs- och skrivinlärning kan ske från grunden med hjälp av digitala verktyg.

  • 20.
    Arsenic, Marina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Larsson, Josephine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    En litteraturöversikt om vilka effekter digital- och analogbaserade skrivverktyg har på elevers skrivinlärning i årskurs 1–3.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Analog- och digitalbaserade skrivverktyg kan ge både främjande och icke främjande effekter på elevers skrivinlärning. I denna litteraturöversikt diskuterar vi vad forskning belyser vara främjande och icke främjande gällande digital och analog skrivinlärning i skolan. Syftet med litteraturöversikten är att ta reda på vad forskning säger om effekter av digitala och analoga skrivverktyg för elevers skrivinlärning i ämnet svenska. Mer precist har vi besvarat frågeställningen: Vilka främjande och icke främjande effekter har digital- och analogbaserade skrivverktyg för elevers skrivinlärning i årskurs 1–3? För att kunna besvara frågeställningen och uppnå litteraturöversiktens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier inom digital- och analogbaserad skrivning inom ämnet svenska. Vårt resultat visar en stor spridning gällande digitalt och analogt skrivandes inverkan på skrivinlärning. Digitalbaserade skrivverktyg visar främjande och icke främjande effekter på elevers skrivinlärning och likaså analogbaserade skrivverktyg. I utvecklingsarbete är vi intresserade att studera hur digital- och analogbaserade skrivverktyg används kombinerat. För forskningsfältet kan vidare forskning innebära om mönster kan upptäckas på lång sikt mellan tidig skrivinlärning och senare skrivutveckling beroende på om eleverna skriver analogt eller digitalt. 

  • 21.
    Badelt, Mikaela
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Cinthio, Charlotte
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Genrepedagogik och litteracitet: en litteraturöversikt för flerspråkiga elevers väg in i svenskundervisningen2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Flerspråkiga elever har en längre startsträcka än enspråkiga elever, då de tar in kunskapsrelaterad information via sitt andraspråk. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskning säger om hur lärare kan få flerspråkiga elever i grundskolan att känna sig delaktiga och få utveckla sin begreppsförmåga i svenska genom undervisningsmetoder. Genom att besvara frågeställningarna: Hur kan lärare öka flerspråkiga elevers begreppsförmåga inom svenska genom användandet av undervisningsmetoderna genrepedagogik och litteracitet? På vilket sätt skapar litteracitet och genrepedagogik delaktighet i undervisningen för flerspråkiga elever?

    För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga artiklar om delaktighet, genrepedagogik, litteracitet, flerspråkiga elever och begreppsförmåga. Resultat visar att flerspråkiga elevers begreppsförmåga inom svenska gynnas genom att läraren använder sig av genrepedagogik och litteracitet. Detta framkommer genom att forskning pekar på att genrepedagogik tillsammans med litteracitet ökar den sociala interaktionen, vilket medför att eleverna utbyter erfarenheter och tidigare kunskaper som ökar delaktigheten samt den språkliga utvecklingen. Forskningen visar även på att det sker ett meningsskapande när läraren använder sig av socialt stöd, bilder och symboler i sitt klassrum. Efter diskussioner kring vidare forskning kom vi fram till att det hade varit intressant att undersöka närmare vad forskning säger om att lyfta in modersmålsundervisningen i svenskämnet och hur det påverkar elevernas språkliga utveckling.

  • 22.
    Bengtsson, Elias
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Knowledge Entrepreneurship and Enterprise Research (KEEN).
    Teleman, Britta
    Konstfack University of Arts, Craft and Design, Stockholm, Sweden.
    Motivation, Learning Strategies and Performance among Business Undergraduates at University Colleges in Sweden2019Inngår i: Business, Management and Education, ISSN 2029-7491, E-ISSN 2029-6169, Vol. 17, nr 2, s. 111-133Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose – This paper brings new material to the understanding of interlinkages between motivation, learning and performance in academic contexts. By investigating these interlinkages in a new context – students of business and management at a Swedish university college – it seeks to answer the following research questions: How do students’ degree and type of motivation relate to their learning strategies?; how do students’ degree and type of motivation and learning strategies relate to their academic success?; and how do student characteristics in terms of experience and gender influence the nature and strength of these relationships?

    Research methodology – The data used in this paper is based on student surveys and a centralised system of reporting and archiving academic results. The latter contains information on the academic performance of individual students, whereas the surveys gathered information on the students’ background characteristics (experience and gender), their motivation for pursuing academic studies and their learning strategies. The difference in proportion tests and OLS regressions were then applied to investigate differences between student groups and relationships between the different variables.

    Findings – The findings reveal that business students are more extrinsically than intrinsically motivated; that deep learning approaches lead to higher grades for particular examination forms, and that female students are typically more intrinsically motivated, engage more in deep learning approaches and perform better than their male counterparts.

    Practical implications – The findings suggest that practitioners in higher education involved with the business and/or university college students have good reasons to stimulate motivation generally, and intrinsic motivation in particular. However, this must be accompanied by examination forms that promote deep learning.

    Originality/Value – In contrast to most research, this paper focuses on the interlinkages between motivation, learning and performance among business students in a university college setting. This contrasts most research on this topic which tends to be focused on university students, particularly in the US, in other fields of study or accounting. Moreover, this paper also takes student characteristics into account and uses a variety of measures to operationalise academic performance. Copyright © 2019 Bengtsson & Teleman. Published by VGTU Press

  • 23.
    Bengtsson, Fanny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Högberg, Liv
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Skolans jämställdhetsuppdrag: Hur ramfaktorer upplevs påverka lärares möjligheter att anlägga ett genusperspektiv på undervisningen2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vår undersökning syftar till att, med hjälp av det ramfaktorteoretiska tänkandet, undersöka hur högstadielärare i de samhälls- och naturorienterande ämnena upplever vilka möjligheter och/eller hinder de har att anlägga ett genusperspektiv på sin undervisning i enlighet med vad skollagen och läroplanen föreskriver. Vi har intervjuat fem lärare för att undersöka om och hur de upplever att både yttre och inre ramfaktorer påverkar dem att anlägga ett genusperspektiv på undervisningen. Våra slutsatser är att ansvaret för anläggandet av ett genusperspektiv på undervisning och verksamhet tycks falla på den enskilde läraren, troligtvis för att läroplanen är tolkningsbar i detta avseende. Således blir lärarens intresse och kunskap om genusfrågor styrande för om ett genusperspektiv anläggs eller inte. 

  • 24.
    Bengtsson, Johan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Kan du förklara hur du tänkte?: En kumulativ studie om matematiska resonemang och vilket sätt de bidrar till lärande i grupp2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tal i bråkform anses som ett arbetsområde som både lärare anser är svårt att lära ut och eleveratt lära, särskilt när det är i kombination med en tallinje. Forskning visar att mycket avmatematiken framförs via envägskommunikation, oftast genom lärare till elev. Samtidigt visarforskningen även att flervägskommunikation är en väsentlig del i matematiken för att nå enhögre kunskapsnivå. Syftet för denna studie är att utveckla kunskaper om hur resonemang kanbidra till elevers lärande om tallinjen i en årskurs 3. Följande frågeställningar är: Vilka typerav resonemang kan identifieras i 33 elevers diskussioner om tallinjen? På vilka sätt bidrarresonemang till lärande i grupp? 33 elever deltog i studien och klassens mångkulturellavariation kan anses som låg. Bakgrunden förklarar centrala begrepp och tidigare forskningsom går i linje med studiens ämne. Detta är en kumulativ studie, som innebär att dennastudies resultat har som grund pålitlig tidigare forskning (Cronehed, 2009: 52). Resultatetvisade att arbete i grupp och användandet av resonemang hade tendenser till att utöka eleversförmåga att resonera, samt utveckla matematiska kunskaper om tal i bråkform i samband medtallinjen. Kreativt matematiskt resonemang visade större tendenser för utvecklad kunskap ände övriga resonemangen. Studiens resultat visade även att den med viss sannolikhet går attanvända inom hela matematiken som skolämne, både enskilt och i grupp. I rubriken”didaktiska implikationer” anges vad verksamma pedagoger kan ha för nytta av det resultatet idenna studie givit. Pedagoger kan använda sig av resonemang för att gynna elevers lärande igrupp. I synnerhet kreativt matematiskt resonemang, då det visade störst tendens till lärande.Pedagogerna bör även se värdet av att arbeta i grupp och vilka möjligheter det kan medföra.

  • 25.
    Bengtsson, Johan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Månsson, Erica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Nu blir det bråk!: En litteraturstudie inom matematik med inriktning på tal i bråkform.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vissa elever anser matematik är svårt och tråkigt. Elever både i yngre och högre åldrar visar otillräckliga kunskaper vid inlärningen av tal i bråkform, vilket är ett mönster som fortsätter i skolorna. Syftet med studien var att ta reda på vad forskning säger om elevers svårigheter med och missuppfattningar av tal i bråkform, användningen av del av helhet och antal och hur tal i bråkform representeras. Resultaten visar att elever har svårigheter med vissa delar inom tal i bråk och uppfattningen av del av helhet. Den visar också att det finns olika representationer som gynnar eleverna. För vidare studier inom detta område föreslås djupare inriktning på vad det är som påverkar elevernas brister, vad som kan göras i tidig ålder samt hitta nya metoder, modeller och representationer som gynnar elever lärande inom matematik.

  • 26.
    Bengtsson, Julia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Gullvén, Isabell
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Är det en utmaning?: En läromedelsanalys om vilka kognitiva utmaningar elever möter vid arbete med sambandet mellan multiplikation och division i två matematikböcker för årskurs 3.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det är viktigt att redan i unga år skapa sig en förståelse för hur de fyra räknesätten hänger samman, men även vilka kognitiva utmaningar sambandet mellan räknesätten multiplikation och division framställs i matematikböcker för yngre åldrar. Idag finns det ingen statlig granskning av läromedel, utan vem som helst kan skriva ett läromedel. För att kunna skapa förutsättningar för att elever i de yngre åldrarna ska kunna tillskansa sig förståelse och kunskap om sambandet mellan multiplikation och division, behövs ett läromedel där elever får möta uppgifter som är kognitivt utmanande. Syftet med studien är således att bidra med kunskap om hur sambandet mellan multiplikation och division framställs i två matematikböcker för årskurs 3 och specifikt svara på frågeställningen. Vilka kognitiva utmaningar möter elever vid arbete med sambandet mellan multiplikation och division i två matematikböcker för årskurs 3? För att besvara frågeställningen har två läroböcker inom matematematik analyserats utifrån två aspekter och fyra kategorier. Resultatet som framkom var att majoriteten av de analyserade uppgifterna som berör sambandet mellan multiplikation och division i de valda läroböckerna avser en låg kognitiv utmaning för elever. Detta innebär att uppgifterna inte gynnar eller hjälper elever att skapa en förståelse för sambandet mellan multiplikation och division. Viljan att inspirera yrkesgruppen och att forska vidare inom området är stort. För den skull, kan yrkesgruppen utvecklas genom att exempelvis föra diskussioner gällande vikten av vilka matematikböcker som väljs och vilka kognitiva utmaningar som elever får möta. Det skulle även vara intressant att följa upp om hur lärare arbetar/kompletterar redan befintliga uppgifter som innehåller sambandet mellan multiplikation och division för att elever ska beröras av högre kognitiva utmaningar. 

  • 27.
    Berg, Linda
    et al.
    Gothenburg University, Gothenburg, Sweden.
    Björk Brämberg, Elisabeth
    Gothenburg University, Gothenburg, Sweden.
    German Millberg, Lena
    Karlstad University, Karlstad, Sweden.
    Wijk, Helle
    Gothenburg University, Gothenburg, Sweden.
    Öhlén, Joakim
    Gothenburg University, Gothenburg, Sweden.
    Studenternas lärande som fokus för delat engagemang: ett åtgärdsprojekt2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 28.
    Berg, Marlene
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lygnestad, Madeleine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    ”Vi kan lära oss av varandra och få tips”: En undersökning om hur texttriangeln kan fungera som ett stöd när elever ger respons till varandra och om elevers attityd till kamratrespons.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    På de nationella proven i årskurs 6, presterar eleverna sämst på delprov C, där de testas på sin skriftliga förmåga. Tidigare forskning visar att elever är vana vid att få summativ respons istället för formativ respons samt att elever saknar kunskaper om hur användbar respons ges. Det finns därför ett behov av att elever lär sig att ge lämplig och användbar kamratrespons. Syftet är att undersöka om texttriangeln kan fungera som ett stöd när elever i årskurs 4–6 ger kamratrespons på varandras instruerande texter, i svenskämnet. Vidare är syftet att undersöka vad elever har för attityder gentemot kamratrespons på varandras texter, mer specifikt, att besvara frågeställningarna: Vilka typer av kommentarer skriver eleverna i sin kamratrespons när de använder texttriangeln som responsmall? och Vilka attityder har eleverna gentemot kamratrespons? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har elevers kommentarer de gett i sin kamratrespons och svar på en internetenkät analyserats. Resultatet visar att eleverna ger fyra olika typer av kommentarer i sin kamratrespons och att det finns en positiv attityd bland eleverna gentemot kamratrespons från en klasskamrat.

  • 29.
    Bergqvist, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Johansson, Annika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Makter, normer och den goda samhällsmedborgaren: Konstruktioner av barn i leksituationer2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att synliggöra vilka diskurser som uppstår när pedagoger analyserarbarns relationer i leken genom stimulated recall. Avsikten med stimulated recall är att närma osshur pedagoger i förskolans verksamhet pratar om barns relationer. Detta är relevant då vi avseratt öppna upp för det förgivettagna om barns relationer, samt beskriva förskolan som samhällelig institution och huruvida det kan vara en bidragande orsak till hur pedagoger konstruerar ”barn”. Forskningsfrågorna vi utgår ifrån: Vad beskriver pedagogerna i leksituationen som utspelas? Vilka normer framträder om barns relationer i pedagogernas samtal? Studiens utgångspunkt är socialkonstuktionistiskt perspektiv med diskursanalys somanalysverktyg från Foucaults beskrivning kring hur människan konstruerar makt och språkligapraktiker. Vi använde oss av fokusgruppsintervju i kombination med metoden stimulated recallför att besvara studiens forskningsfrågor. Studien genomfördes på en förskola i Sverige under ett tillfälle med fem pedagoger. Resultatet av vår studie är att pedagogernas tal präglas förskolan som institution, läroplanen för förskolan 1998, rev. 10 och av ett sociokulturellt perspektiv. Detta syntes när pedagogerna konstruerade ”barnen” som samspelande, kommunicerande, hänsynstagande och ledande. Vår slutsats är att förskolan, med utgångspunkt i läroplanen för förskolan 1998, rev. 10, kan ses som en samhällelig institution där pedagogerna ska bidra till att barnen utvecklas till ansvarstagande medborgare i samhället.

  • 30.
    Bertilsson, Emelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Knutsson, Anna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hur gör jag för att lära dig läsa, så att du ska kunna läsa för att lära?: - en kvalitativ intervjustudie av sex lärares undervisning i läsförståelse2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta del av den erfarenhet som lärare har kring hur de bedriver undervisningen i läsförståelse. Studien är en kvalitativ intervjustudie, där sex lärare som är aktiva i verksamheten intervjuades. Resultatet av intervjuerna visade att lärarna kommunicerar att desynliggör strategier för eleverna och sedan vägleder dem i användningen. Det framkom även att lärarna använder sig av högläsning för att bredda elevernas ordförråd samt att de kommunicerar attde tar till vara på elevernas förförståelse och arbetar utifrån den, vilket förenklar förståelseprocessen. Lärarna belyser vikten av att samtala , då synliggörs det om eleven skapat förståelse för innehållet och strategin. Texten och nivån på texten påverkar elevens engagemang, vilket i sin tur påverkar utvecklingen av läsförmågan. Under studiens arbetsgång har det synliggjorts att lärarna kommunicerar att de bedriver en läsförståelseundervisning som har en balans mellan innehåll och strategi. En medveten läsförståelseundervisning är relativt nytt för lärare i verksamheten. För att få en god kvalité på undervisningen bör mer forskning bedrivas i svenska skolor. En framtida forskning kan vara att genomföra en aktionsforskning för att undersöka om lärarna har en balans mellan strategi och innehåll i läsförståelseundervisning i samtliga ämnen i skolan.

  • 31.
    Bjerke, Kajsa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hanna, Andersson
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Utomhuspedagogik som metod för lärande: i ämnet biologi2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Litteraturstudien är systematisk och baseras på vetenskapliga artiklar. Syftet är att undersöka vad forskning belyser angående hur biologi i en utomhusmiljö påverkar elever samt beskriva vad forskningen visar om hur lärare ser på utomhuspedagogik. De frågeställningar studien baseras på är: Vad belyser forskningen om elevers lärande i en utomhusmiljö inom biologi? och Vad visar forskningen om lärares uppfattningar angående möjligheter och hinder med utomhuspedagogik? I resultatet framkommer det att flertalet av lärarna som deltagit i studierna var positiva till utomhuspedagogik eftersom det bidrog till ett förbättrat lärande, gynnade elevernas hälsa och skapade variation. Trots att de flesta lärare var positiva till utomhusundervisning var det även flertalet lärare som ansåg att det fanns svårigheter och hinder med arbetssättet. Eleverna själva ansåg att lektioner utomhus bidrog till en förbättrad hälsa  samtidigt som de ansåg att koncentration och inlärning förbättrades. Den slutsats vi drar av detta är att både lärare och elever är positivt inställda till utomhuspedagogik samtidigt som det sällan bedrivs lektioner utomhus. För att få fler lärare och skolor att bedriva undervisning utomhus anser vi att det borde bli mer utbildade inom utomhuspedagogik för att på så vis känna sig säkrare och tryggare att undervisa ute på ett pedagogiskt sätt. Förslag för vidare forskning inom området utomhuspedagogik skulle kunna vara att genom praktiskt utförande undersöka om och hur det påverkar elevers lärande. Då vi utförde manuella och systematiska sökningar upplevde vi att det var få studier där det beskrivits hur utomhuspedagogik påverkar eleverna, därför anser vi det vore passande att undersöka det som nämns ovan i vidare forskning.

  • 32.
    Bjers, Sanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hovius, Felicia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Samspelets betydelse i kemiundervisningen: En aktionsforskningsstudie om hur yngre elever kommunicerar kemi med stöd av experiment2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Varje elev ska inhämta och utveckla kunskaper i de naturorienterade ämnena för att kunna vidareutbilda sig och skaffa sig en framtid inom ämnena. Studier visar att elever brister i förståelsen av naturvetenskapliga begrepp och saknar helhetsförståelse i ämnena. Samtalets betydelse i naturvetenskapsundervisningen är avgörande för vad eleverna lär sig. Ansatsen är baserad på aktionsforskning för att kunna utveckla praktiken i verksamheterna. Syftet med studien är att undersöka hur samspel och kommunikation mellan elever, genom ett undersökande arbetssätt, kan stötta elevers förståelse i kemi. Frågan som studien baseras på är: Hur samtalar elever i årskurs tre om kemi med stöd av experiment? Studien är utförd i två klasser i årskurs tre där totalt 28 elever deltog. Empirin samlades in med hjälp av videoupptagning och loggboksskrivande som sedan analyserades. Resultatet mynnade ut i fyra kategorier: eleverna samtalar genom att använda vardagsspråket, eleverna samtalar med och om begrepp, eleverna använder hypoteser och eleverna associerar till egna erfarenheter. Studiens centrala slutsats är att samspelet mellan eleverna i meningsfulla kontexter, möjliggjorde att eleverna kunde stötta varandra till att förstå naturvetenskapliga begrepp och fenomen. 

  • 33.
    Björk, Annika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Nilsson, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    ”Det finns jättemycket luckor, att de inte förstår”: –      En studie om barns och pedagogers kunskap i antalsuppfattning.2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Matematik finns överallt men trots det har vi genom studien fått fram att ”det finns jättemycket luckor, att de inte förstår”.  Detta citat är hämtat ifrån en av våra intervjuer och speglar vårt resultat. Studien är kvalitativ och vi har intervjuat pedagoger samt låtit barn, i förskola och årskurs 1, utföra matematikuppgifter. I denna studie har vi fokuserat på grunderna i matematik. Syftet med studien har varit att utröna kunskaper inom antalsuppfattning hos barn. Vi har även belyst pedagogernas kunskaper inom antalsuppfattning samt hur de arbetar med detta. I studien har vi influerats av Piagets och Vygotskijs tankar om hur barn lär. Resultaten i vår studie har analyserats med inspiration av hermeneutiken. Resultaten visar att det finns okunskap hos både barn och pedagoger gällande antalsuppfattning. Det gäller bland annat barn som helt saknar kunskaper inom detta samt att pedagoger uppfattar att subitizing, se stycke 3.4., och ett till ett-principen, se stycke 3.5., är detsamma som antalsuppfattning. Pedagoger behöver djupare förståelse för de matematiska begreppen inom den grundläggande matematiken. Det i sin tur kan medföra ett tydligare matematiskt språk vilket kan underlätta kommunikationen sinsemellan. I sin tur kan det möjliggöra för pedagoger att tillsammans lättare kunna utveckla barns matematiska färdigheter som de behöver i sin vardag som vuxna samhällsmedborgare. 

  • 34.
    Blackmore, Ashley
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    TO JOKE OR NOT TO JOKE – some upper-secondary school students’ perceptions and experiences of humour in the classroom.2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this qualitative study was to attain an increased understanding as to how several upper-secondary school students perceived and experienced teachers using humour during classroom discourse. The study was based on the following questions: What does humour mean to the students? What are the forms of humour utilized by teachers? How do students perceive the use of humour with regards to learning processes? Are there recommendations and cautionary measures for teachers to consider when incorporating humour in teaching? Methodology used was a semi-structured interview of 13 questions. Participants consisted of six students aged 16 to 19 years. The length of the interviews varied between 20-35 minutes. Results of the interviews indicated that openness and understanding the unique sense of humour existing in each classroom, as well as self-confidence and a moderate use of humour, are necessary to effectively incorporate humorous text and anecdotes in lessons to facilitate learning processes. However, the study revealed that openness is pivotal in the construction and maintenance of positive learning climates. Students did not experience humour during ESL lessons, indicating a possible lack of contextual knowledge in language teaching practices.

  • 35.
    Blomster, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hall, Therése
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Naturen som en resurs i den naturvetenskapliga undervisningen: -Ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Elevers resultat inom naturvetenskap fortsätter attförsämras. Lärares undervisning har granskats och det harfastställts att den naturvetenskapliga undervisningen i svenska skolan är bristfällig. Denna litteraturstudies områdeär utomhuspedagogik kopplat till de naturvetenskapligaämnena biologi, kemi och fysik. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad tidigare forskning tar upp om detutomhuspedagogiska arbetssättet, samt om vilka erfarenheter verksamma individer inom skolan har gällande den utomhuspedagogiska undervisningen. Frågeställningen vi utgått från är: Vilka möjligheter och hinder finns det med det utomhuspedagogiska arbetssättet för elever och lärare inom den naturvetenskapliga undervisningen? Vi har använt oss av metoden systematisk litteraturstudie för att undersöka relevant forskning inom det valda området. De viktigaste resultaten visar att det finns både möjligheter och hinder med utomhuspedagogik i den naturvetenskapligaundervisningen. Större delen av forskningen i detta arbete pekar på att utomhuspedagogik är ett arbetssätt som gynnar elevers lärande inom naturvetenskap. Vidare forskning bör innefatta elevers erfarenheter och åsikter om hur deras lärande påverkas av det utomhuspedagogiska arbetssättet.

  • 36.
    Bolin, Carl
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Gustafsson, Johan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Samspel över gränserna?: En studie över specialpedagogikens samspel med idrott och hälsa2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I tidigare forskning nämns sällan idrott och hälsa kopplat till specialpedagogik. Det finns forskning som berör båda kunskapsområdena som är överens om att det är upp till den enskilda läraren i idrott och hälsa att skapa en inkluderande undervisning. Forskning visar att ämnet idrott och hälsa betraktas som ett lågprioriterat ämne. I forskningen framkommer det att specialpedagogen gör stor nytta som kvalificerad samtalspartner genom reflekterande handledning av skolans personal.

    Syftet med arbetet är att undersöka vad lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger upplever om samspelet mellan specialpedagogik och idrott och hälsa. Syftet besvaras genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger, fyra specialpedagoger och fyra lärare i idrott och hälsa, fördelat på fyra skolor.

    Resultatet visar att det sällan förekommer ett uttalat samspel mellan lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger. Det har dock visat sig att pedagogerna har ett indirekt samspel som är av varierande grad. Både specialpedagoger och lärare i idrott och hälsa ser ett behov av ett utökat samspel mellan idrott och hälsa och specialpedagogik för att skapa en inkluderande verksamhet.

    Resultatet överensstämmer med tidigare forskning angående lärarens betydelse för en inkluderande undervisning. Även eventuella stödinsatser till elever i behov av särskilt stöd är upp till den enskilda läraren att tillgodose i de flesta fall.

  • 37.
    Borg, Johan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    "Då höll han fram sitt svärd.": En systemisk-funktionell grammatisk analys av gärningsmannens förekomst i materiella processer i svenska tidningar efter terrordåd i Sverige.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Finns det skillnader mellan hur två olika attentat beskrivs i olika svenska tidningar? Om det finns en skillnad, går det att se skillnaden mellan attentaten eller mellan tidningarna, eller båda? Dessa frågor besvarar den här uppsatsen. Jag har med, hjälp av systemisk-funktionell grammatik, undersökt om det finns någon skillnad mellan hur en svensk kvällstidning (Aftonbladet) och en svensk morgontidning (Göteborgsposten) beskrivit gärningsmannens handlingar med avseende på materiella processer i artiklar publicerade dagarna efter två olika terrorattentat.

    Jag har även med samma metod undersökt om det finns skillnader mellan artiklarna som beskriver de två dåden. Alltså vilka potentiella skillnader som kan finnas mellan två tidningar eller två terrordåd. Dåden som har undersökts är för det första skolattacken i Trollhättan 2015-10-22. En maskerad man gick in på en grundskola och högg ihjäl lärare och elever med utländskt påbrå med ett svärd innan han sköts till döds av polis. Det andra dådet är lastbilsattacken i Stockholm 2017-04-07. En man kapade en lastbil och körde ihjäl människor på Drottninggatan och greps senare samma dag.

    Efter att ha räknat antalet satser och materiella processer med gärningsmannen som deltagare, i fem artiklar per tidning och attentat, visar jag i den här studien att Göteborgsposten har gärningsmannen som aktör eller mål i processerna märkbart färre gånger än Aftonbladet. Uppsatsen kan också visa att andelen materiella processer med gärningsmannen som deltagare är lägre i artiklarna om lastbilsattacken än skolattacken.

  • 38.
    Borg, Johan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Klang, Emelie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Från Lindisfarne till Uppsalablotet: En analys av stereotypisering i tv-serien Vikings2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tv-serien Vikings har blivit väldigt populär sedan den först sändes i mars 2013. Vi undrar dock hur de olika folken (nordbor och engelsmän) i serien framställs i de religiösa kontakter och konflikter som uppstår under den första säsongen. Den här uppsatsen syftar till att undersöka stereotypisering av religiösa skillnader mellan fornnordiskt religiösa nordbor och kristna engelsmän i tv-serien Vikings. Vi vill också besvara frågor om hur nordbor och engelsmän framställs i tv-serien, samt hur lärare kan använda sig av mediet tv-serier och specifikt tv-serien Vikings i undervisningen för att lyfta frågor om kulturella skillnader i dåtiden och elevernas samtid med utgångspunkt i LGr 11.

    Teorin om stereotypisering grundar sig boken ​Histories on screen - The past and present in Anglo-American cinema and television ​(Edwards, Sayer och Dolski 2018). I boken beskrivs tv-serien ​The last kingdom,​ som hade sitt första avsnitt 2015. I The last kingdom får publiken se hur nordbor, ur engelsmännens perspektiv, anlände till England under början av medeltiden. Författarna berättar hur nordborna i serien framställs som blodtörstiga vildar som plundrade och våldtog allt i sin väg. Författarna menar på att detta följer en stereotyp i tidigare populärkultur,​ ViciousVikings (​1994), där nordbor framställs på liknande sätt.

    Undersökningen gjordes med grund i Andersson och Hedlings (1999) metod för filmanalys och utgår från Hedlings fyra principer. Vi har valt att ge en presentation av varje avsnitt blandat med löpande analys för att underlätta för läsare att förstå vilken del av de åtta avsnitten som analyseras istället för att ge en lång analys efter beskrivningen av empirin.

    Efter att ha analyserat de första åtta avsnitten i den första säsongen av tv-serien Vikings kom vi fram till att huvudkaraktärerna i serien inte passar in i den stereotypa bilden av vikingar. Däremot kunde vi se att många bikaraktärer och namnlösa karaktärer passar in i den stereotypa bilden genom deras handlingar.

    Vi kom även fram till att användningen av Vikings i undervisningssyfte kan vara fördelaktigt om det kombineras med övrig undervisning kring historia eller religionsämnet. Att visa bitar ur serien för att förstärka det man går igenom med eleverna kan hjälpa dem att lättare förstå en möjlig tolkning av hur fornnordisk religion utövades. Vikings kan även användas för att visa på stereotypisering inom medieprodukter inom svenskämnet i kombination med religionsundervisning. Att undervisa elever om stereotypisering av religiöst utövande i olika medieprodukter kan hjälpa elever att bättre förstå hur komplext religion kan vara.

    Utifrån denna analys har vi lärt oss på en fördjupad nivå om hur vi kan använda oss av filmmediet i det undervisade klassrummet, samt hur vi kan använda filmmediet för att nå en djupare kunskap inom det aktuella ämnet.

  • 39.
    Borgman, Ebba
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Bengtsson, Matilda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Nu ska vi skriva, men hur då?: En kvalitativ studie om hur lågstadieelever använder analoga och digitala verktyg i skrivprocessen i svenskämnet.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Majoriteten av dagens elever har tillgång till både analoga och digitala skrivverktyg, men i den svenska skolan finns inga bestämda regler om hur läraren ska göra för att lära elever skriva. Syftet med denna kvalitativa undersökning är att genom observation och elevdokumentation, se hur elever arbetar med digitala och analoga verktyg i ämnet svenska. Studiens frågeställning riktar sig till hur lågstadieelever använder analoga och digitala verktyg i skrivprocessen. Resultatet baseras på observationer av 45 elever fördelade på två olika skolor i årskurs 1 och 3 i sydvästra Sverige, i form av ljud- och videoinspelning samt insamlad elevdokumentation i form av tankekartor skrivna med analogt verktyg och faktatexter skrivna med digitalt verktyg. Resultatet av observationerna och elevdokumentationerna visar att eleverna använder analoga och digitala verktyg i skrivprocessen på följande vis: Systematiskt användande av analoga och digitala verktyg, Osystematiskt användande av analoga och digitala verktyg, Utelämnat användande av analoga verktyg och Bristfälligt användande av analoga och digitala verktyg. Resultat visar även att undervisningen i hur eleverna ska använda de båda skrivverktygen i skrivprocessen brister, då de använder och tar till sig skrivverktygen på olika sätt.

  • 40.
    Bringsén, Alexander
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle. 1990.
    Ekström, Sameh
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Digitala redskap - mer än ett hjälpmedel: En litteraturstudie om betydelsen av digitala redskap i biologiundervisning2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Intresset för naturorienterande ämnen dalar, allt färre elever väljer att studera naturvetenskap på högre nivå. Samtidigt ser vi att digitala redskap blir allt mer framstående som undervisningsmetoder i skolan och att större kompetens kring användandet av dessa behövs. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskningen säger om digitala redskaps betydelse i biologiundervisning. För att ta reda på detta har vi systematiskt sökt efter och analyserat studier om digitala redskap i biologiundervisning. Vårt resultat visar på att digitala redskap förser eleverna med olika uttrycksformer för att förstå och konstruera kunskap, vilket leder till att eleverna kan göra lärandet mer personligt. Vidare forskning inom området skulle vara att forska om vilken inställning lärare har till användningen av digitala redskap i undervisning. Det går inte att bortse ifrån digitala redskap i undervisning, eftersom de är en väsentlig del av skolverksamheten. Verksamma lärare bör utnyttja digitala redskap för att ta vara på elevers kompetenser kring teknologi och samtidigt erbjuda de olika uttryckssätt som digitala redskap kan medföra, så att eleverna kan ta kontrollen över sitt lärande på ett sätt som passar dem och gynnar deras meningsskapande.

  • 41.
    Carlsson, Matilda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Det var en gång...: En litteraturstudie om betydelsen av skönlitteratur i historieundervisning.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Lgr11 fokuserar på att elever ska kunna se samband mellan dåtid, nutid och framtid inom historieämnet. Dessa samband kallas historiemedvetande. Skönlitteratur skapar djupare förståelse som gynnar historiemedvetande.

    Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur skönlitteratur kan användas som historisk källa, hur skönlitteratur kan påverka elevernas historiemedvetande och dessutom ta reda på varför eller varför inte lärare använder skönlitteratur i historieundervisningen. Mina frågeställningar för litteraturstudien är: Hur kan skönlitteratur betraktas som källa inom historieundervisning?, Hur kan skönlitteratur i historieundervisningen påverka elevers historiemedvetande?, ochVarför/varför inte bör lärare använda skönlitteratur i historieundervisningen? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har jag tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om betydelsen av skönlitteratur i historieundervisningen.

    Resultaten visar att skönlitteratur kan ses som historisk källa, men bör granskas kritiskt för att säkerställa pålitligheten. Historiemedvetande utvecklas genom skönlitteratur, men elevernas läsförmåga, om de identifierar sig med boken och vilka didaktiska metoder lärare väljer är av betydelse för hur historiemedvetande utvecklas. Lärarens förutsättningar avgör om skönlitteratur används i historieundervisningen. Lärare vill jobba med skönlitteratur i historieundervisningen, men många har inte möjlighet till det.

    Vidare forskning kan undersöka om man genom skönlitteraturen i historieundervisning kan se sambanden mot den tänkta framtiden, då den aspekten av historiemedvetande saknades i litteraturstudiens källmaterial. En längre forskningsstudie om skönlitteratur i historieundervisningen hade varit också varit värdefull, då resultaten jag tagit del av grundar sig på kortare forskningsstudier. En sådan studie hade kunnat visa hur historiemedvetandet utvecklas över tid, och om aspekter som påverkar skönlitteraturens betydelse för historiemedvetande förändras.

  • 42.
    Castenbrandt, Mia
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Pettersson, Christer
    Högskolan i Halmstad.
    Lärandemiljöer för praktiskt lärande: Var anser eleverna att de lär sig sitt yrke bäst?2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur gymnasieelever på ett yrkesprogram ser på sina lärandemiljöer. Hur uppfattar eleverna lärandemiljöerna i sina yrkeslokaler på skolan och ute på deras praktikplatser? Vi vill undersöka var eleverna anser att de lär sig sitt kommande yrke bäst.

    Genom att utföra enkätundersökningar och djupintervjuer med elever från 5 olika yrkesprogram har vi fått fram de resultat som har varit av betydelse för vår undersökning.

    Den praktiska kunskapen anser de flesta eleverna att man lär sig ute på praktikplatsen men de ser också fördelarna med utbildningen inne i skolan. De ser också fördelen med att koppla den teoretiska kunskapen till den praktiska.

  • 43.
    Cederhag, Pär
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle. EVS.
    Attitudes and reflections about the digital development of teaching material for language teaching and learning2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In this case study, I gathered information with regards to their attitudes to digitalization and digital teaching materials from a small group of language teachers at a school in the south of Sweden. As a teacher to be, my aim was to explore how digitalization and digital teaching materials have changed the opportunities for education and learning for language teachers and students. I intentionally kept my questions wide to learn about the kind of environment I am about to enter and need to be prepared for. As a result, by having undertaken this survey the findings should help me pre-empt different situations, problems and opportunities I am about to encounter. In general, when talking about digital teaching materials, the boundaries between hardware, software, digital teaching materials, the internet and IT-platforms appear vague. Therefore, as they also complement each other, I have chosen to use the term “digitalization” to unify these five components mentioned above.

    The results summarize reflections and attitudes of how and in what way digitization has changed the conditions in the classroom for teaching and learning, as well as views on its advantages and disadvantages. The analysis of the results focus on three areas; hardware, software and digitalization including digital teaching materials. The theme of digitalization has been analyzed with the influence of a SWOT analysis which then generates the conclusions, in which the SWOT analysis is commented upon and supplemented with my own reflections and possible developmental scenarios for future improved study results.

  • 44.
    Chansong, Jennie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Cakmak, Özlem
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Bildskapande i förskolan: En observationsstudie om förskollärarnas handlingar i bildskapande aktiviteter2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att studerar de konkreta stöttande handlingar som utförs av förskollärarna i samband med bildskapande aktiviteter. För att studera studiens syfte har vi formulerat följande frågeställningar; Vilka stöttande handlingar utför förskollärarna i bildskapande aktiviteter? Vad händer om barnen ges mer eget utrymme i bildskapande aktiviteter utan att förskolläraren går in och stötta aktiv? Studien grunder sig i ett sociokulturellt perspektiv där interaktion har valts som analysmetod, handling samt stöttning som analysbegrepp för att förstå vårt resultat. Denna kvalitativa studie genomfördes i form av videodokumentationer och fältanteckningar på två olika förskolor i södra Sverige. Resultatet visar att förskollärarnas stöttande handlingar varierar och att de har olika syften. Det framkommer att en del av förskollärarna interagerade väldigt aktivt med barnen på en verbal såväl som icke-verbal nivå. Det visar även att det fanns förskollärare som interagerade passivt och därmed inte lyckades få barnen att uttrycka sig på samma sätt som de barnen som hade aktiva förskollärare. Vår slutsats är att förskollärarnas närvarande har en tendens att mestadels stötta barnen i den sociala interaktionen under bildskapande aktiviteter. Förskollärarnas roll och engagemang har enormt stor betydelse när det kommer till barnens möjlighet att utvecklas till sin fulla potential.

  • 45.
    Cherri, Maysaa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lindborg, Johanna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Ny kultur och nytt språk, vadå? Vi kommunicerar ändå!!: En studie om nyanlända barns kommunikation i förskolan2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I det här arbetet kommer vi att behandla nyanlända barns kommunikation i samspel med andra individer. Vi vill undersöka detta dels eftersom området är intressant och relevant för oss i vår roll som blivande förskollärare, dels är det en aktuell fråga ur en samhällsaspekt på grund av nyanlända familjers migration till Sverige i stor utsträckning idag. Detta innebär en ny kultur samt ett nytt språk för barnen och både forskning och styrdokument visar betydelsen av att flera språk lyfts i förskolan för att ge barn ökade möjligheter till kommunikation och deltagande. Studiens syfte är att undersöka nyanlända barns användning av språk och andra kulturella verktyg för att kommunicera med andra barn och vuxna på förskolan samt hur användandet av olika kommunikativa uttryckssätt bidrar till barnens deltagande i sociala sammanhang.

    Våra frågeställningar är:

    – Vilka kulturella verktyg använder nyanlända barn för att kommunicera i interaktion med andra barn och vuxna på förskolan?

    – På vilket sätt möjliggör olika kommunikativa uttryckssätt nyanlända barns deltagande i olika aktiviteter?

    Vi utgår från det sociokulturella perspektivet som teoretisk grund för studien och har genomfört en mikroetnografisk fältstudie där vi använt oss av observation och intervju som metoder för insamling av empiriska data. Den analysmetod vi använt oss av för att bearbeta vårt material är kommunikationsanalys.

    Studiens resultat visar att nyanlända barn dels använder sig av det verbala språket som kulturellt verktyg för att kommunicera i samspel med andra barn och vuxna, dels av icke-verbala uttryckssätt som sitt eget kroppsspråk och olika artefakter tillgängliga i förskolans miljö. Vi har också kommit fram till att barnens kommunikativa uttryckssätt bidrar till deltagande på olika sätt beroende på kontext. Vår slutsats är att användandet av olika kulturella verktyg och kommunikativa uttrycksätt styrs av barnens individuella förmågor samt att barnens användande av såväl modersmålet som det svenska språket är viktiga förutsättningar för deltagande.

  • 46.
    Cuesta, Marta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Eklund, Monica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen (FULL).
    Rydin, Ingegerd
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för samhällsanalys (CESAM).
    Witt, Ann-Katrin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för samhällsanalys (CESAM).
    Using Facebook as a Co-learning Community in Higher Education2016Inngår i: Learning, Media & Technology, ISSN 1743-9884, E-ISSN 1743-9892, Vol. 41, nr 1, s. 55-72Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Students’ cultural capital plays a major role in their success in higher education. In Sweden today, many students come from diverse cultural, social and educational backgrounds. Knowledge of requirements in academic systems differs widely. Some students feel insecure about how to interpret academic codes, thus weakening these students’ opportunities for academic success. The major goal of this project was to lay the groundwork for a more equal educational system. Using social media, in this case conversations (e.g., chats) in a closed forum on Facebook monitored by a tutor, we aimed to improve student integration into academic culture. We differentiated two central themes related to student conversations on Facebook: (1) Access to academic habituscracking codes and (2) Emancipation by co-learning – extended academic codes. It was found that students participating in study groups created on Facebook learnt to better crack and extend the codes extant in university studies. © 2015 Taylor & Francis

  • 47.
    Dahl, Angelica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hallin, Elin
    Frid Ekstrand, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    På tal om (dom) nyanlända: - En diskurspsykologisk studie om förskollärares och barnskötares uttalanden om nyanlända barn och familjer i förskolan2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka förskollärares och barnskötares tal kring nyanlända barn och familjer i förskolan. Följande forskningsfrågor har ställts; 1. Vad framträder i förskollärares och barnskötares uttalanden om nyanlända barn och familjer i förskolan? och 2. Hur framställs nyanlända barn och familjer i förskolan utifrån förskollärares och barnskötares uttalanden? Studien tar sin utgångspunkt i forskning som pekar mot att nyanlända ger uttryck för utanförskap samt att förskollärare och barnskötare ger uttryck för kulturella och språkliga hinder där en tanke om ”vi och dem” framträder. En kontrast kan här urskiljas i relation till förskolans uppdrag kring skapandet av en tillitsfull relation mellan förskola och hem samt förebyggande av diskriminering. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism. Diskurspsykologi har valts som analysmetod med tolkningsrepertoar, retorik samt positionering som analysverktyg. För att producera empiri till studien genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer där fem förskollärare och tre barnskötare deltog, verksamma på två olika förskolor i södra Sverige. Resultatet visar att det genom förskollärarnas och barnskötarnas uttalanden framträder tolkningsrepertoarer vilka presenteras som tre teman; Nyanländas otrygghet, Nyanländas ovetande och Nyanländas ovillighet. Ur förskollärarnas och barnskötarnas uttalanden framträder därtill retoriska strategier samt positioneringar av nyanlända barn och familjer. Genom förskollärarnas och barnskötarnas uttalanden framställs nyanlända barn och familjer som innehavare av trauman i bagaget, som oförstående kring förskolans regler och som obenägna att följa dessa uppsatta regler inom förskolans ramar.

  • 48.
    Edlund, Nathalie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    En litteraturstudie beträffande effekter av kooperativt lärande i ämnet svenska2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 49. Edlund, Nathalie
    et al.
    Svensson, Robin
    Lärares upplevelser av grupparbete som undervisningsmetod i svenskämnet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 50.
    Edvinsson, Karolina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Att se till möjligheterna: en studie om barns inflytande i förskolan2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
12345 1 - 50 of 227
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf