hh.sePublications
Change search
Refine search result
1234 1 - 50 of 174
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Abou-Shakra, Hanan
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Lind, Tess
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    En litteraturstudie om läsförståelse och vilka faktorer som påverkar den hos elever i grundskolan2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på vad som påverkar elevers läsförståelse i grundskolan. Utifrån syftet kunde en frågeställning formuleras: “Vad säger forskningen om vilka faktorer som kan påverka elevernas läsförståelse i grundskolan?” Litteraturstudien bygger på systematiska sökningar som har gjorts i databaserna SwePub och ERIC. Resultatet visar att de faktorer som påverkar läsförståelsen hos elever i grundskolan är Faktorer från elevernas hemförhållande och bakgrund, Faktorer i undervisningen och Hur olika texttyper kan påverka läsförståelsen. Resultaten i litteraturstudien visar även att elever behöver stöd i sin undervisning med hjälp av olika metoder samt att föräldrarna har en betydelse för elevers lärande i skolan. Fortsatt forskning inom området läsförståelse är att mer ingående se på hur föräldrars utländska härkomst påverkar lärandet hos eleverna. Att konkretisera vilka strategier som lärare kan använda sig av för att utveckla elevernas läsförståelse i undervisningen i ämnet svenska kan också vara ett nytt forskningsområde.

  • 2.
    Adler, Sebastian
    et al.
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS).
    Missner, Mario
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS).
    Dömd till livstids lärande: Lärande och kompetensutveckling inom företagshälsovården2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle är ständig utveckling och förnyelse viktiga överlevnadsvillkor för företag inte minst inom branschen företagshälsovård. Konkurrensen ökar och företagen måste ständigt se till att ligga i framkant och det har allt oftare konstaterats att den viktigaste tillgången är att utveckla de anställdas kompetens. Syftet med studien är att studera personals uppfattningar kring kompetensutvecklingen inom företagshälsans olika yrkesgrupper samt att genom den identifiera hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. För att få svar på syftet har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer där fem olika yrkesgrupper representerades och företagets Vd. Studien har en fenemenografisk ansats som medför dataanalysmetod som består av sju steg. Eftersom vi var ute efter variationer av yrkesgruppernas olika uppfattningar var den fenemenografiska ansatsen mest optimal.

    I resultatet framkommer det ett flertal uppfattningar kring kompetensutveckling, lärandestrategier och hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. Vidare finns det gemensamma uppfattningar om att yrkesgrupperna har ett stort handlingsutrymme och att det är nödvändigt för att arbetet ska fungera. En av studiens slutsatser är att tid för reflektion är viktigt för gynnsamma förhållanden. Genom att få mer tid att kunna reflektera över det som har skett tror vi medför ett mer kreativt tänkande och en utveckling av kompetens. En annan intressant slutsats som framkom är att varje yrkesgrupp är i behov av den konsultativa kompetensen och att den aldrig är färdigutvecklad.

  • 3.
    Ahl, Madeleine
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Lundgren, Anton
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Diskussionens kraft: En kvalitativ studie angående hur elever stöttar varandra i gruppsamtal kring naturvetenskapliga fenomen2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Enligt forskning utgör det naturvetenskapliga språket och dess begrepp en betydande del av naturvetenskaplig utbildning, och samtidigt konstateras att det naturvetenskapliga språket och dess begrepp är det största hindret för elevers naturvetenskapliga lärande. Flera forskare hävdar att för att elever skall kunna utveckla begreppsförståelse måste eleverna socialisera med människor som har mer utvecklad språklig kunskap, och då framför allt genom samtal och diskussion av frågor och problem som berör den naturvetenskapliga diskursen. Samtidigt visar forskning att lärande inte per automatik är ett resultat av arbete och samtal i grupp, utan att de sociala och kunskapsmässiga förutsättningarna i grupper är av vikt för hur givande ett gruppsamtal blir.

    Enligt Skolverket skall elever ges möjligheter att samtala och kommunicera samt utveckla sin förmåga att arbeta tillsammans med andra. Därför väcks nyfikenhet kring hur detta gemensamma arbete fortlöper, och om eleverna samarbetar i gruppsamtal. Hur stöttar elever i årskurs 4 och 6 varandra i sina lärandeprocesser i samtal kring frågor om fysikaliska fenomen inom arbetsområdet krafter? Resultatet av denna studie visar att elevers stöttning av varandra sker på ett flertal olika sätt, samt att stöttningen är av betydelse för samtalets utfall och hur givande samtalet blir. Tillsammans kan elever konstruera kunskap kring fenomen och begrepp, om eleverna klarar av att samarbeta och stötta varandra i sina lärandeprocesser. 

  • 4.
    Ahl, Madeleine
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Lundgren, Anton
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Hur kan en regndroppe vara sur? Den har väl inga känslor?: En litteraturstudie om hur elevers språk och begreppsförståelse i de naturvetenskapliga ämnena kan utvecklas2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    En viktig del av att lära naturvetenskap är att lära sig kommunicera naturvetenskap. Användandet av begrepp i de naturvetenskapliga ämnena förekommer i stor utsträckning, vilket har visat sig hämma elevers utveckling inom dessa ämnen. Ändå slår Skolverket fast att elever skall kunna använda sig av begrepp i den naturvetenskapliga klassrumskommunikationen, och således undersöks i denna litteraturstudie hur arbete med naturvetenskaplig begreppsförståelse kan te sig; vad sägs i den nationella och internationella naturvetenskapsdidaktiska forskningen? Synliggörs arbetsmoment i vilka eleverna får möjlighet att utveckla sin begreppsförståelse? Forskning pekar på vikten av att samtala, och att samtalet skall löpa som en röd tråd genom naturvetenskapliga arbetsmoment, såsom laborationer, där naturvetenskapliga fenomen konkretiseras och synliggörs. Lärarens roll i samtalet är tydlig: den ska syfta till att guida elever genom naturvetenskapens komplexitet och tvetydiga ordförråd genom vardagsnära samtalsämnen, och i förlängningen främja elevers förståelse av och utveckling inom de naturvetenskapliga ämnena.

  • 5.
    Ahrling, Malin
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Zlatunic, Marina
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Hur ska vi kunna förstå varandra?: Förskollärares samtal kring barns andraspråkslärande2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig om barns andraspråkslärande i förskolan samt vilka tolkningsrepertoarer som framkommer i dessa samtal. I denna studie undersöks vad och hur förskollärarna uttrycker sig gällande barns andraspråkslärande samt hur förskollärarna uttrycker sig om barns modersmål och föräldrars delaktighet i relation till barns andraspråkslärande. Studien tar utgångspunkt i problematiken gällande att det än idag finns brister kring barns andraspråkslärande och att barns språkutveckling skiljer sig beroende på vilken stöttning de får i sitt andraspråkslärande. Tidigare forskning inom området lyfter bland annat olika arbetssätt som pedagoger arbetar med i förskolan, men även modersmålets och hemmets betydelse för andraspråkslärande. Det vetenskapsteoretiska utgångspunkt som denna studie utgår ifrån är socialkonstruktionism, detta paradigm inriktar sig på att det finns flera versioner av verkligheten. Som forskningsmetod har vi använt oss av diskursanalys då vi har fokuserat på förskollärarnas användning av språket. Inom diskursanalys har vi utgått från analysmetoden diskurspsykologi. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare för att producera empiri till studien. I resultatet framgår det att samtliga förskollärare uttrycker sig positivt kring barns modersmål i relation till andraspråkslärande, dock uttrycker de sig negativt om resurser och förutsättningar för andraspråkslärande. Argument som framförs är bland annat att det finns ont om tid, få resurser och för många språk. Det framkommer även att en del förskollärare samtalar om föräldrarnas delaktighet som en utmaning på grund av språkliga skillnader. Medan övriga förskollärare samtalar om föräldrarnas delaktighet som en positiv inverkan på barns andraspråkslärande, då deras deltagande bidrar med stöd och trygghet för barnen. 

  • 6.
    Alhabib, Mohammed
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Balic, Amel
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Att bryta mönster: Att inkludera nya generationens invandrare i idrottsundervisning2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sverige genomgår en utveckling där en generationsväxling som har formats av tidigareflyktingströmmar från exempelvis forna Jugoslavien och Mellanöstern. Även idag tar Sverigeemot och hjälper individer med utländsk bakgrund in i det svenska samhället. Detta innebäratt skolor också står inför en förändring som skall anpassa sig till behovet som finns isamhället. Det övergripande syftet i detta arbete är att undersöka hur elever med utländskbakgrund i årskurs nio i en mindre svensk kommun upplever sin idrottsundervisning utifråninkluderande aspekter. Ett delsyfte är att undersöka hur läraren upplever att hon/han formarsin idrottsundervisning utifrån inkluderande aspekter. Denna studie har bedrivits medkvalitativa forskningsmetoder, metoderna vi har använt oss av är intervjuer och observationer.Insamlingen av empirisk data är gjord på två grundskolor i mellersta Sverige med sammanlagttvå lärare och sex elever. I resultatet går det att utläsa att lärarna anser att delaktigheten inomundervisningen är viktigt. Från elevernas upplevelser kan vi konstatera att de upplever attläraren inte lyssnar på dem, samt att genomgångarna av olika aktiviteter kan brista. Resultatetvisar också att elevernas motivation gentemot och delaktighet i idrottsundervisningen kanavta. Att relationen mellan de olika aktörerna inom idrottsundervisningen kan bidra till ökadmotivation, men även hämma den.

  • 7.
    Andersson, Angelica
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Persson, Sara
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Läsförståelse av digitala texter: En litteraturstudie om vad som påverkar elevers utveckling av digital läsförståelse2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Läsförståelse är en förmåga som är nödvändig för att kunna ta del av information och verka i samhället. På grund av den snabba tekniska utvecklingen förmedlas allt mer information via digitala medier vilket medför att kraven på läsförmågan numera även omfattar digitalt läsande. En konsekvens av denna utveckling är att undervisningen i skolan behöver anpassas för att ge elever deförutsättningar som krävs för att kunna ta del av och förstå den information som finns tillgänglig såväl analogt som digitalt. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskning visar om hur elever utvecklar digital läsförståelse i modersmålsundervisning. Studiens resultat visar att de likheter som finns medför att eleven behöver behärska samma förmågor för digital läsförståelse som för traditionell läsförståelse. De skillnader som finns medför att lärare behöver inkludera träning av unika förmågor som krävs för digital läsförståelse för att möjliggöra elevers utveckling av digital läsförståelse. Studiens resultat visar att om lärare inkluderar lässtrategier och elevsamarbete i undervisningen kan det påverka elevers utveckling av digital läsförståelse positivt. På grund av att det finns lite svensk forskning på området finns behov av studier kring hur modersmålsundervisning i en svensk skola påverkar elevers utveckling av digital läsförståelse.

  • 8.
    Andersson, Anna
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Ledstjärna i arbetet: Föräldrars och pedagogers uppfattningar om läroplanens inflytande på förskoleverksamheten.2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Jag har valt att fördjupa mig i den nya läroplanen för förskolan, (Lpfö98 reviderad 2010). Här kommer jag att belysa inflytande och delaktighet ur ett föräldraperspektiv samt ur ett pedagogperspektiv. Detta genom att göra kvalitativa intervjuer för att få en uppfattning om hur mycket och vad föräldrarna vet om läroplanen för förskolan. Jag anser att detta är en viktig aspekt då vårdnadshavare enligt läroplanen ska vara delaktiga i verksamheten och kunna påverka denna. För mig som blivande pedagog är det då viktigt att först ta reda vilken information föräldrar fått kring den nya läroplanen som började gälla 1 juli 2011 samt hur pedagogerna i verksamheten arbetar för att etablera en föräldrasamverkan. Jag vill genom denna rapport belysa föräldrarnas och pedagogernas tankar om denna delaktighet i en förskola i Halmstads kommun. Frågeställningarna som jag valt att fördjupa mig i är: Vad betyder läroplanen för föräldrar och pedagoger kopplade till förskolan? Hur vill pedagogerna att kontakten med hemmet etableras och gestaltas? Anser sig föräldrarna vara delaktiga i verksamheten, om inte vad beror det på?

    Resultatet i föreliggande studie visar hur förskoleverksamheten bör vara utformas och för vad som bör utvecklas för att få en bra dialog mellan pedagoger och vårdnadshavare och vice versa.  

     

  • 9.
    Andersson, Emma
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Nilsson, Emma
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Att stöta på hinder i religionsundervisning: En litteraturstudie om problematik och förbättringsförslag för lärare och lärarstudenter2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Mångkulturella samhället växer större och större i Sverige och detta medför att lärare i skolor behöver anpassa sig efter elevers olika religiösa bakgrunder. En utmaning kan vara att undervisa religionskunskap i en mångkulturell klass. Denna litteraturstudie har undersökt lärares och lärarstudenters problematik i religionsundervisning. Syftet med studien var att kartlägga tidigare forskning om problematik inom religionsundervisning och även förslag på hur denna problematik kan mötas. Åtta studier från USA, England, Norge och Sverige har analyserats. Problematiken som lyfts fram är lärares bristande kunskaper och förhållningssätt, osäkerhet, tidsfördelning och hur lärare ska förhålla sig neutrala. Studien lyfter även fram olika förslag för hur religionsundervisningen kan förbättras. Förslagen är att lärare kan variera arbetssätt och undervisningsformer, gå på studiebesök, bjuda in gäster samt att lärares material kan behövas kompletteras. Det som också lyfts fram är att lärarutbildningarna behöver förbättras genom att ge lärarstudenter vetenskaplig grund att stå på och möjlighet till att få beprövade erfarenheter. Vidare forskning inom detta område krävs, eftersom det saknas studier kopplade till dagens läroplan, Lgr 11. Forskning inom religionsundervisningen i årskurs 4-6 saknas och därför är detta något att forska vidare inom.

  • 10.
    Andersson, Emma
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Unnestam, Evelina
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Blanda experiment med elevers vardag, det löser sig!: En aktionsforskning om yngre elevers sätt att uttrycka sin förståelse för kemi vid ett experimentellt arbetssätt2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Students´ knowledge of science have deteriorated both internationally and nationally PISA studies. We have also experienced a lack of chemistry teaching in the lower ages. The purpose of the study is to contribute with knowledge of an everyday related and an experimental approach and make visible the importance of the scientific language for younger pupils' knowledge in chemistry. The study was conducted as an action research which involves forming a knowledge based on their own practice and then conducts a research that leads to a change. The actions we performed consisted of two experiments with the associated pre- and after work. The study was conducted in year one and two with 40 of 49 students. The documentation consisted of students’ stencils, tests, post-it notes and videodocumentation. The study shows that the students' understanding of chemistry through an experimental approach is expressed in several different ways. Students express their understanding when they communicate about hypotheses, uses and explain concepts, giving examples of mixtures and solutions, find connections, and explain the experiments and their results. The study's overall conclusion is that an experimental approach creates opportunities for students to feel the joy of chemistry and a belief in their own ability. The way in which teachers and students use the language of chemistry teaching is of great importance for the students´ opportunities to acquire knowledge in chemistry. The didactic implications we see with the study is that it is beneficial to work with experiments in the younger ages.

  • 11.
    Andersson, Frida
    et al.
    Halmstad University, School of Health and Welfare.
    Klaesson, Marina
    Halmstad University, School of Health and Welfare.
    Svensson, Emma
    Halmstad University, School of Health and Welfare.
    Inte som alla andra: Faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder till patienter ur normavvikande grupper2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Patients who deviate from the norms of society will be affected by nurses' negative attitudes as a result of lack of knowledge and prejudice from society. The purpose of this study was to elucidate the factors that influence attitudes nurses have in meeting with patients from the norm deviant groups. This literature studies results reflect the overall importance of knowledge and the importance of education, work environment and gender of nurses and is based on 15 scientific articles conducted in different countries. Articles consisting of 12 from quantitative approach, two from qualitative approach and one from mixed method. The results are analyzed in different stages where themes were created and a deeper understanding reached by summarizing and compiling results in article overviews. Nurses’ negative attitudes can result in poorer care and a bad attitude, which can be reduced through more education and to find out the contributing factors for nurses' attitudes may create a greater understanding and acceptance. Further research is needed to influence the factors that lead to negative attitudes.

  • 12.
    Andersson, Lina
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Bengtsson, Lovisa
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    "Vi lägger ju grunden för svenska språket": Förskollärare samtalar om strategier för barns andraspråksutveckling2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka antaganden om barns andraspråksutveckling som framkommer i samtal med sex stycken förskollärare. I denna studie undersöks vad dessa förskollärare ger uttryck för gällande undervisningsstrategier för barns andraspråksutveckling. Studien grundar sig i problematiken kring att det länge pågått och fortfarande pågår en diskussion gällande vilka undervisningsstrategier som är mest effektiva för barns tillägnande av ett andraspråk. Tidigare forskning inom området belyser bland annat hur pedagoger arbetar med barns andraspråksutveckling i förskolan, dock inte vad valet av undervisningsstrategier grundar sig på för antaganden om barns andraspråksutveckling. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkt som ligger till grund för denna studie är socialkonstruktionismen, där fokus riktas mot att det finns flera versioner av verkligheten som är berättigade. Diskursanalys används följaktligen som forskningsmetod, där vi fokuserar på människans aktiva användning av språket. Vidare används diskurspsykologi som är ett socialkonstruktionistiskt förhållningssätt till diskursanalys. Produktionen av empiri har i denna studie grundat sig i semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollärare. Resultatet av studien belyser att samtliga förskollärare uttrycker att de använder sig av det svenska språket som strategi för barns andraspråksutveckling. Argument som framförs är bland annat att förskollärarna inte har kunskaper i barnens förstaspråk, att de arbetar efter föräldrars önskan om att svenska ska vara det språk som talas på förskolan samt att strategin grundar sig i kunskap kring hur barns andraspråksutveckling bör arbetas med. Det framkommer även att förskollärarna kan se fördelar med att involvera barns förstaspråk i verksamheten. Funktionen med detta tycks främst vara att ge barnen trygghet, en känsla av gemenskap samt att underlätta för barns förståelse av enstaka svenska begrepp. 

  • 13.
    Andersson, Malin
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Johnsson, Johanna
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    En skolgård för alla?: en kvalitativ studie om elever och lärares tankarkring den fysiska aktiviteten på skolgården2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med studien var att undersöka hurvida skolgården användes av elever med hänsyn till fysisk aktivitet och lek. Vi ville även försöka synliggöra vilka fenomen som låg till grund för hur eleverna använde skolgården samt att få förståelse för hur lärare och elever tänkte kring sin skolgård. Vår valda metod grundade sig i fenomenografin och datainsamlingen genomfördes genom observationer och intervjuer av elever i årskurs 4-6 samt deras lärare. Vårt resultat visade att många elever tyvärr inte är så aktiva på rasten som de skulle kunna vara. Många elever var stillastående eller utförde aktiviteter som definieras som lågintensiva. Ett intressant resultat var också att eleverna själva ansåg att de var aktiva under rasten men observationen visade det motsatta.

  • 14.
    Andersson, Petra Lilja
    et al.
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Lund, Sweden..
    Ahlner-Elmqvist, Marianne
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Lund, Sweden..
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Univ Coll, Stockholm, Sweden.;Karolinska Inst, Dept Clin Sci, Danderyd Hosp, Div Med, Stockholm, Sweden..
    Larsson, Maria
    Karlstad Univ, Dept Nursing, Karlstad, Sweden..
    Ziegert, Kristina
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI).
    Nursing students' experiences of assessment by the Swedish National Clinical Final Examination2013In: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 33, no 5, p. 536-540Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The Swedish National Clinical Final Examination (NCFE) was established in 2007 in order to examine nursing students' clinical competence upon completing their Bachelor's degree in nursing. The NCFE constitutes an innovative method of examination, divided into two parts: a written and bedside test. The aim of this study was to evaluate nursing students' experiences of being assessed by means of the NCFE, in order to obtain information that could be used to improve the examination. A survey was conducted using a questionnaire with open-ended questions concerning the written and the bedside part of the NCFE. The answers from 577 third-year nursing students were analysed using content analysis. The nursing students regarded the NCFE as promoting further learning and as an important means of quality assurance. Its comprehensive nature was perceived to tie the education together and contributed to the students' awareness of their own clinical competence. The strengths of the NCFE especially highlighted were its high degree of objectivity and the fact that it took place in a natural setting. However, the students felt that the NCFE did not cover the entire nursing programme and that it caused stress. It thus appears to be important to reconsider the written theoretical part of the examination and to standardise the bedside part. (C) 2011 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 15.
    Andersson, Stina
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Sörman, Sara
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Ser du vad jag ser?: En kunskapsöversikt om bildens betydelse för läsförståelse med hjälp av stöttning.2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Kunskapsöversikten berör bildens betydelse för läsförståelse med hjälp av stöttning och samspel. Artiklar och avhandlingar har sökts genom olika databaser med hjälp av olika sökord. De artiklar som har varit relevanta för att ge svar på kunskapsöversiktens syfte har analyserats och skrivits fram i bakgrunden och framförallt i resultatdelen. Merparten av resultaten visar på bildens betydelse för läsförståelse och att lärarens insats är betydande då det krävs olika strategier för att lära sig att läsa en bild men för en del elever är bilden ett hinder för läsning. Flertalet elever genomför läsningen av bilder på ett självklart vis men för andra krävs det ett regelbundet arbetssätt och stöttning för att öka läsförståelsen. I dagens högteknologiska samhälle är begreppet literacy ständigt aktuellt då symboler med eller utan text finns i omgivningen. Vidare forskning kan utföras genom en etnografisk studie där bildens betydelse för läsförståelse undersöks. Med en önskan och ett hopp om en vidare aktionsforskning där bilden införlivas och den auditiva delen lyfts fram. Sammanfattningsvis är bildens betydelse i samspel med stöttning och digitala verktyg av stor vikt för att möjliggöra inkludering då vi alla är, lär och utvecklas olika.

  • 16.
    Andreasson, Lovisa
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Skogström, Caroline
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Läs- och skrivutveckling med hjälp av digitalaverktyg: En kunskapsöversikt2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I läraryrket är det av stor vikt att en väl fungerande läs- och skrivutveckling upprätthålls. Inlärningen sker på olika vis och därför är det positivt att lärare hittar olika verktyg och metoder för att utmana eleverna att utveckla sin läs- och skrivning. Lärares engagemang och kompetens inom området skiljer sig dock. Kunskapsöversikten problematiserar om det finns forskningsresultat som talar för att använda digitala metoder vid läs- och skrivutveckling. Därmed är syftet att ta reda på hur läs- och skrivutveckling ser ut idag. Metoden som används i arbetet för att framställa kunskapsöversikten är systematisk litteraturstudie. Viktiga resultat i kunskapsöversikten visar att ett sporadiskt användande av digitala verktyg i undervisningen inte gynnar elevers läs- och skrivutveckling. Däremot finner elever inspiration och motivation till skrivning när digitala verktyg har ett tydligt syfte i undervisningen. Forskningsresultaten har inte belyst hur digitala verktyg kan underlätta elevers läs- och skrivinlärning, utan fokuserat på utvecklingen. För framtida forskning vore det intressant att i en studie se hur läs- och skrivinlärning kan ske från grunden med hjälp av digitala verktyg.

  • 17.
    Bengtsson, Fanny
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Högberg, Liv
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Skolans jämställdhetsuppdrag: Hur ramfaktorer upplevs påverka lärares möjligheter att anlägga ett genusperspektiv på undervisningen2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vår undersökning syftar till att, med hjälp av det ramfaktorteoretiska tänkandet, undersöka hur högstadielärare i de samhälls- och naturorienterande ämnena upplever vilka möjligheter och/eller hinder de har att anlägga ett genusperspektiv på sin undervisning i enlighet med vad skollagen och läroplanen föreskriver. Vi har intervjuat fem lärare för att undersöka om och hur de upplever att både yttre och inre ramfaktorer påverkar dem att anlägga ett genusperspektiv på undervisningen. Våra slutsatser är att ansvaret för anläggandet av ett genusperspektiv på undervisning och verksamhet tycks falla på den enskilde läraren, troligtvis för att läroplanen är tolkningsbar i detta avseende. Således blir lärarens intresse och kunskap om genusfrågor styrande för om ett genusperspektiv anläggs eller inte. 

  • 18.
    Bergqvist, Jenny
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Johansson, Annika
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Makter, normer och den goda samhällsmedborgaren: Konstruktioner av barn i leksituationer2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att synliggöra vilka diskurser som uppstår när pedagoger analyserarbarns relationer i leken genom stimulated recall. Avsikten med stimulated recall är att närma osshur pedagoger i förskolans verksamhet pratar om barns relationer. Detta är relevant då vi avseratt öppna upp för det förgivettagna om barns relationer, samt beskriva förskolan som samhällelig institution och huruvida det kan vara en bidragande orsak till hur pedagoger konstruerar ”barn”. Forskningsfrågorna vi utgår ifrån: Vad beskriver pedagogerna i leksituationen som utspelas? Vilka normer framträder om barns relationer i pedagogernas samtal? Studiens utgångspunkt är socialkonstuktionistiskt perspektiv med diskursanalys somanalysverktyg från Foucaults beskrivning kring hur människan konstruerar makt och språkligapraktiker. Vi använde oss av fokusgruppsintervju i kombination med metoden stimulated recallför att besvara studiens forskningsfrågor. Studien genomfördes på en förskola i Sverige under ett tillfälle med fem pedagoger. Resultatet av vår studie är att pedagogernas tal präglas förskolan som institution, läroplanen för förskolan 1998, rev. 10 och av ett sociokulturellt perspektiv. Detta syntes när pedagogerna konstruerade ”barnen” som samspelande, kommunicerande, hänsynstagande och ledande. Vår slutsats är att förskolan, med utgångspunkt i läroplanen för förskolan 1998, rev. 10, kan ses som en samhällelig institution där pedagogerna ska bidra till att barnen utvecklas till ansvarstagande medborgare i samhället.

  • 19.
    Bertilsson, Emelie
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Knutsson, Anna
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Hur gör jag för att lära dig läsa, så att du ska kunna läsa för att lära?: - en kvalitativ intervjustudie av sex lärares undervisning i läsförståelse2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta del av den erfarenhet som lärare har kring hur de bedriver undervisningen i läsförståelse. Studien är en kvalitativ intervjustudie, där sex lärare som är aktiva i verksamheten intervjuades. Resultatet av intervjuerna visade att lärarna kommunicerar att desynliggör strategier för eleverna och sedan vägleder dem i användningen. Det framkom även att lärarna använder sig av högläsning för att bredda elevernas ordförråd samt att de kommunicerar attde tar till vara på elevernas förförståelse och arbetar utifrån den, vilket förenklar förståelseprocessen. Lärarna belyser vikten av att samtala , då synliggörs det om eleven skapat förståelse för innehållet och strategin. Texten och nivån på texten påverkar elevens engagemang, vilket i sin tur påverkar utvecklingen av läsförmågan. Under studiens arbetsgång har det synliggjorts att lärarna kommunicerar att de bedriver en läsförståelseundervisning som har en balans mellan innehåll och strategi. En medveten läsförståelseundervisning är relativt nytt för lärare i verksamheten. För att få en god kvalité på undervisningen bör mer forskning bedrivas i svenska skolor. En framtida forskning kan vara att genomföra en aktionsforskning för att undersöka om lärarna har en balans mellan strategi och innehåll i läsförståelseundervisning i samtliga ämnen i skolan.

  • 20.
    Bjerke, Kajsa
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Hanna, Andersson
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Utomhuspedagogik som metod för lärande: i ämnet biologi2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Litteraturstudien är systematisk och baseras på vetenskapliga artiklar. Syftet är att undersöka vad forskning belyser angående hur biologi i en utomhusmiljö påverkar elever samt beskriva vad forskningen visar om hur lärare ser på utomhuspedagogik. De frågeställningar studien baseras på är: Vad belyser forskningen om elevers lärande i en utomhusmiljö inom biologi? och Vad visar forskningen om lärares uppfattningar angående möjligheter och hinder med utomhuspedagogik? I resultatet framkommer det att flertalet av lärarna som deltagit i studierna var positiva till utomhuspedagogik eftersom det bidrog till ett förbättrat lärande, gynnade elevernas hälsa och skapade variation. Trots att de flesta lärare var positiva till utomhusundervisning var det även flertalet lärare som ansåg att det fanns svårigheter och hinder med arbetssättet. Eleverna själva ansåg att lektioner utomhus bidrog till en förbättrad hälsa  samtidigt som de ansåg att koncentration och inlärning förbättrades. Den slutsats vi drar av detta är att både lärare och elever är positivt inställda till utomhuspedagogik samtidigt som det sällan bedrivs lektioner utomhus. För att få fler lärare och skolor att bedriva undervisning utomhus anser vi att det borde bli mer utbildade inom utomhuspedagogik för att på så vis känna sig säkrare och tryggare att undervisa ute på ett pedagogiskt sätt. Förslag för vidare forskning inom området utomhuspedagogik skulle kunna vara att genom praktiskt utförande undersöka om och hur det påverkar elevers lärande. Då vi utförde manuella och systematiska sökningar upplevde vi att det var få studier där det beskrivits hur utomhuspedagogik påverkar eleverna, därför anser vi det vore passande att undersöka det som nämns ovan i vidare forskning.

  • 21.
    Bjers, Sanna
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Hovius, Felicia
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Samspelets betydelse i kemiundervisningen: En aktionsforskningsstudie om hur yngre elever kommunicerar kemi med stöd av experiment2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Varje elev ska inhämta och utveckla kunskaper i de naturorienterade ämnena för att kunna vidareutbilda sig och skaffa sig en framtid inom ämnena. Studier visar att elever brister i förståelsen av naturvetenskapliga begrepp och saknar helhetsförståelse i ämnena. Samtalets betydelse i naturvetenskapsundervisningen är avgörande för vad eleverna lär sig. Ansatsen är baserad på aktionsforskning för att kunna utveckla praktiken i verksamheterna. Syftet med studien är att undersöka hur samspel och kommunikation mellan elever, genom ett undersökande arbetssätt, kan stötta elevers förståelse i kemi. Frågan som studien baseras på är: Hur samtalar elever i årskurs tre om kemi med stöd av experiment? Studien är utförd i två klasser i årskurs tre där totalt 28 elever deltog. Empirin samlades in med hjälp av videoupptagning och loggboksskrivande som sedan analyserades. Resultatet mynnade ut i fyra kategorier: eleverna samtalar genom att använda vardagsspråket, eleverna samtalar med och om begrepp, eleverna använder hypoteser och eleverna associerar till egna erfarenheter. Studiens centrala slutsats är att samspelet mellan eleverna i meningsfulla kontexter, möjliggjorde att eleverna kunde stötta varandra till att förstå naturvetenskapliga begrepp och fenomen. 

  • 22.
    Björk, Annika
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Nilsson, Sara
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    ”Det finns jättemycket luckor, att de inte förstår”: –      En studie om barns och pedagogers kunskap i antalsuppfattning.2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Matematik finns överallt men trots det har vi genom studien fått fram att ”det finns jättemycket luckor, att de inte förstår”.  Detta citat är hämtat ifrån en av våra intervjuer och speglar vårt resultat. Studien är kvalitativ och vi har intervjuat pedagoger samt låtit barn, i förskola och årskurs 1, utföra matematikuppgifter. I denna studie har vi fokuserat på grunderna i matematik. Syftet med studien har varit att utröna kunskaper inom antalsuppfattning hos barn. Vi har även belyst pedagogernas kunskaper inom antalsuppfattning samt hur de arbetar med detta. I studien har vi influerats av Piagets och Vygotskijs tankar om hur barn lär. Resultaten i vår studie har analyserats med inspiration av hermeneutiken. Resultaten visar att det finns okunskap hos både barn och pedagoger gällande antalsuppfattning. Det gäller bland annat barn som helt saknar kunskaper inom detta samt att pedagoger uppfattar att subitizing, se stycke 3.4., och ett till ett-principen, se stycke 3.5., är detsamma som antalsuppfattning. Pedagoger behöver djupare förståelse för de matematiska begreppen inom den grundläggande matematiken. Det i sin tur kan medföra ett tydligare matematiskt språk vilket kan underlätta kommunikationen sinsemellan. I sin tur kan det möjliggöra för pedagoger att tillsammans lättare kunna utveckla barns matematiska färdigheter som de behöver i sin vardag som vuxna samhällsmedborgare. 

  • 23.
    Blackmore, Ashley
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    TO JOKE OR NOT TO JOKE – some upper-secondary school students’ perceptions and experiences of humour in the classroom.2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this qualitative study was to attain an increased understanding as to how several upper-secondary school students perceived and experienced teachers using humour during classroom discourse. The study was based on the following questions: What does humour mean to the students? What are the forms of humour utilized by teachers? How do students perceive the use of humour with regards to learning processes? Are there recommendations and cautionary measures for teachers to consider when incorporating humour in teaching? Methodology used was a semi-structured interview of 13 questions. Participants consisted of six students aged 16 to 19 years. The length of the interviews varied between 20-35 minutes. Results of the interviews indicated that openness and understanding the unique sense of humour existing in each classroom, as well as self-confidence and a moderate use of humour, are necessary to effectively incorporate humorous text and anecdotes in lessons to facilitate learning processes. However, the study revealed that openness is pivotal in the construction and maintenance of positive learning climates. Students did not experience humour during ESL lessons, indicating a possible lack of contextual knowledge in language teaching practices.

  • 24.
    Blomster, Jessica
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Hall, Therése
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Naturen som en resurs i den naturvetenskapliga undervisningen: -Ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Elevers resultat inom naturvetenskap fortsätter attförsämras. Lärares undervisning har granskats och det harfastställts att den naturvetenskapliga undervisningen i svenska skolan är bristfällig. Denna litteraturstudies områdeär utomhuspedagogik kopplat till de naturvetenskapligaämnena biologi, kemi och fysik. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad tidigare forskning tar upp om detutomhuspedagogiska arbetssättet, samt om vilka erfarenheter verksamma individer inom skolan har gällande den utomhuspedagogiska undervisningen. Frågeställningen vi utgått från är: Vilka möjligheter och hinder finns det med det utomhuspedagogiska arbetssättet för elever och lärare inom den naturvetenskapliga undervisningen? Vi har använt oss av metoden systematisk litteraturstudie för att undersöka relevant forskning inom det valda området. De viktigaste resultaten visar att det finns både möjligheter och hinder med utomhuspedagogik i den naturvetenskapligaundervisningen. Större delen av forskningen i detta arbete pekar på att utomhuspedagogik är ett arbetssätt som gynnar elevers lärande inom naturvetenskap. Vidare forskning bör innefatta elevers erfarenheter och åsikter om hur deras lärande påverkas av det utomhuspedagogiska arbetssättet.

  • 25.
    Bolin, Carl
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Gustafsson, Johan
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Samspel över gränserna?: En studie över specialpedagogikens samspel med idrott och hälsa2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I tidigare forskning nämns sällan idrott och hälsa kopplat till specialpedagogik. Det finns forskning som berör båda kunskapsområdena som är överens om att det är upp till den enskilda läraren i idrott och hälsa att skapa en inkluderande undervisning. Forskning visar att ämnet idrott och hälsa betraktas som ett lågprioriterat ämne. I forskningen framkommer det att specialpedagogen gör stor nytta som kvalificerad samtalspartner genom reflekterande handledning av skolans personal.

    Syftet med arbetet är att undersöka vad lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger upplever om samspelet mellan specialpedagogik och idrott och hälsa. Syftet besvaras genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger, fyra specialpedagoger och fyra lärare i idrott och hälsa, fördelat på fyra skolor.

    Resultatet visar att det sällan förekommer ett uttalat samspel mellan lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger. Det har dock visat sig att pedagogerna har ett indirekt samspel som är av varierande grad. Både specialpedagoger och lärare i idrott och hälsa ser ett behov av ett utökat samspel mellan idrott och hälsa och specialpedagogik för att skapa en inkluderande verksamhet.

    Resultatet överensstämmer med tidigare forskning angående lärarens betydelse för en inkluderande undervisning. Även eventuella stödinsatser till elever i behov av särskilt stöd är upp till den enskilda läraren att tillgodose i de flesta fall.

  • 26.
    Castenbrandt, Mia
    et al.
    Halmstad University.
    Pettersson, Christer
    Halmstad University.
    Lärandemiljöer för praktiskt lärande: Var anser eleverna att de lär sig sitt yrke bäst?2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur gymnasieelever på ett yrkesprogram ser på sina lärandemiljöer. Hur uppfattar eleverna lärandemiljöerna i sina yrkeslokaler på skolan och ute på deras praktikplatser? Vi vill undersöka var eleverna anser att de lär sig sitt kommande yrke bäst.

    Genom att utföra enkätundersökningar och djupintervjuer med elever från 5 olika yrkesprogram har vi fått fram de resultat som har varit av betydelse för vår undersökning.

    Den praktiska kunskapen anser de flesta eleverna att man lär sig ute på praktikplatsen men de ser också fördelarna med utbildningen inne i skolan. De ser också fördelen med att koppla den teoretiska kunskapen till den praktiska.

  • 27.
    Chansong, Jennie
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Cakmak, Özlem
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Bildskapande i förskolan: En observationsstudie om förskollärarnas handlingar i bildskapande aktiviteter2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att studerar de konkreta stöttande handlingar som utförs av förskollärarna i samband med bildskapande aktiviteter. För att studera studiens syfte har vi formulerat följande frågeställningar; Vilka stöttande handlingar utför förskollärarna i bildskapande aktiviteter? Vad händer om barnen ges mer eget utrymme i bildskapande aktiviteter utan att förskolläraren går in och stötta aktiv? Studien grunder sig i ett sociokulturellt perspektiv där interaktion har valts som analysmetod, handling samt stöttning som analysbegrepp för att förstå vårt resultat. Denna kvalitativa studie genomfördes i form av videodokumentationer och fältanteckningar på två olika förskolor i södra Sverige. Resultatet visar att förskollärarnas stöttande handlingar varierar och att de har olika syften. Det framkommer att en del av förskollärarna interagerade väldigt aktivt med barnen på en verbal såväl som icke-verbal nivå. Det visar även att det fanns förskollärare som interagerade passivt och därmed inte lyckades få barnen att uttrycka sig på samma sätt som de barnen som hade aktiva förskollärare. Vår slutsats är att förskollärarnas närvarande har en tendens att mestadels stötta barnen i den sociala interaktionen under bildskapande aktiviteter. Förskollärarnas roll och engagemang har enormt stor betydelse när det kommer till barnens möjlighet att utvecklas till sin fulla potential.

  • 28.
    Cherri, Maysaa
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Lindborg, Johanna
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Ny kultur och nytt språk, vadå? Vi kommunicerar ändå!!: En studie om nyanlända barns kommunikation i förskolan2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I det här arbetet kommer vi att behandla nyanlända barns kommunikation i samspel med andra individer. Vi vill undersöka detta dels eftersom området är intressant och relevant för oss i vår roll som blivande förskollärare, dels är det en aktuell fråga ur en samhällsaspekt på grund av nyanlända familjers migration till Sverige i stor utsträckning idag. Detta innebär en ny kultur samt ett nytt språk för barnen och både forskning och styrdokument visar betydelsen av att flera språk lyfts i förskolan för att ge barn ökade möjligheter till kommunikation och deltagande. Studiens syfte är att undersöka nyanlända barns användning av språk och andra kulturella verktyg för att kommunicera med andra barn och vuxna på förskolan samt hur användandet av olika kommunikativa uttryckssätt bidrar till barnens deltagande i sociala sammanhang.

    Våra frågeställningar är:

    – Vilka kulturella verktyg använder nyanlända barn för att kommunicera i interaktion med andra barn och vuxna på förskolan?

    – På vilket sätt möjliggör olika kommunikativa uttryckssätt nyanlända barns deltagande i olika aktiviteter?

    Vi utgår från det sociokulturella perspektivet som teoretisk grund för studien och har genomfört en mikroetnografisk fältstudie där vi använt oss av observation och intervju som metoder för insamling av empiriska data. Den analysmetod vi använt oss av för att bearbeta vårt material är kommunikationsanalys.

    Studiens resultat visar att nyanlända barn dels använder sig av det verbala språket som kulturellt verktyg för att kommunicera i samspel med andra barn och vuxna, dels av icke-verbala uttryckssätt som sitt eget kroppsspråk och olika artefakter tillgängliga i förskolans miljö. Vi har också kommit fram till att barnens kommunikativa uttryckssätt bidrar till deltagande på olika sätt beroende på kontext. Vår slutsats är att användandet av olika kulturella verktyg och kommunikativa uttrycksätt styrs av barnens individuella förmågor samt att barnens användande av såväl modersmålet som det svenska språket är viktiga förutsättningar för deltagande.

  • 29.
    Cuesta, Marta
    et al.
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI).
    Eklund, Monica
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Research on Education and Learning within the Department of Teacher Education (FULL).
    Rydin, Ingegerd
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Center for Social Analysis (CESAM).
    Witt, Ann-Katrin
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Center for Social Analysis (CESAM).
    Using Facebook as a Co-learning Community in Higher Education2016In: Learning, Media & Technology, ISSN 1743-9884, E-ISSN 1743-9892, Vol. 41, no 1, p. 55-72Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Students’ cultural capital plays a major role in their success in higher education. In Sweden today, many students come from diverse cultural, social and educational backgrounds. Knowledge of requirements in academic systems differs widely. Some students feel insecure about how to interpret academic codes, thus weakening these students’ opportunities for academic success. The major goal of this project was to lay the groundwork for a more equal educational system. Using social media, in this case conversations (e.g., chats) in a closed forum on Facebook monitored by a tutor, we aimed to improve student integration into academic culture. We differentiated two central themes related to student conversations on Facebook: (1) Access to academic habituscracking codes and (2) Emancipation by co-learning – extended academic codes. It was found that students participating in study groups created on Facebook learnt to better crack and extend the codes extant in university studies. © 2015 Taylor & Francis

  • 30.
    Dahl, Angelica
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Hallin, Elin
    Frid Ekstrand, Linnea
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    På tal om (dom) nyanlända: - En diskurspsykologisk studie om förskollärares och barnskötares uttalanden om nyanlända barn och familjer i förskolan2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka förskollärares och barnskötares tal kring nyanlända barn och familjer i förskolan. Följande forskningsfrågor har ställts; 1. Vad framträder i förskollärares och barnskötares uttalanden om nyanlända barn och familjer i förskolan? och 2. Hur framställs nyanlända barn och familjer i förskolan utifrån förskollärares och barnskötares uttalanden? Studien tar sin utgångspunkt i forskning som pekar mot att nyanlända ger uttryck för utanförskap samt att förskollärare och barnskötare ger uttryck för kulturella och språkliga hinder där en tanke om ”vi och dem” framträder. En kontrast kan här urskiljas i relation till förskolans uppdrag kring skapandet av en tillitsfull relation mellan förskola och hem samt förebyggande av diskriminering. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism. Diskurspsykologi har valts som analysmetod med tolkningsrepertoar, retorik samt positionering som analysverktyg. För att producera empiri till studien genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer där fem förskollärare och tre barnskötare deltog, verksamma på två olika förskolor i södra Sverige. Resultatet visar att det genom förskollärarnas och barnskötarnas uttalanden framträder tolkningsrepertoarer vilka presenteras som tre teman; Nyanländas otrygghet, Nyanländas ovetande och Nyanländas ovillighet. Ur förskollärarnas och barnskötarnas uttalanden framträder därtill retoriska strategier samt positioneringar av nyanlända barn och familjer. Genom förskollärarnas och barnskötarnas uttalanden framställs nyanlända barn och familjer som innehavare av trauman i bagaget, som oförstående kring förskolans regler och som obenägna att följa dessa uppsatta regler inom förskolans ramar.

  • 31.
    Edlund, Nathalie
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    En litteraturstudie beträffande effekter av kooperativt lärande i ämnet svenska2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 32. Edlund, Nathalie
    et al.
    Svensson, Robin
    Lärares upplevelser av grupparbete som undervisningsmetod i svenskämnet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 33.
    Edvinsson, Karolina
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Att se till möjligheterna: en studie om barns inflytande i förskolan2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 34.
    Eek, Sara
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Nilsson, Amanda
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Samspelet i sandlådan: En observationsstudie om barns medierade handlingar med artefakter i leken2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om hus barn i sandlådan använder sig av artefakter i samspelet med andra. För att besvara detta syfte har vi studerat barn i sandlådan utifrån följande frågeställningar: Vilka medierade handlingar skapas mellan barn i deras lek i sandlådan med hinkar, spadar, formar och plasttallrikar? Hur använder barn sina tidigare erfarenheter i lek med materialet i sandlådan? Studien utgår från sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen samspel, artefakter och medierade handlingar vilka är förutsättningar för barns lek och lärande. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod genom videoobservationer och fältanteckningar. Observationerna har utförts på två förskolor i södra Sverige. Utifrån interaktionsanalys har sedan observationerna analyserats. I resultatet framkommer det att de handlingar med artefakter som barn skapar i samspelet med andra är verbala och icke-verbala och är i relation till det vi menar är artefaktens förutbestämda användningsområde, med andra ord att gräva med en spade eller fylla en hink med sand. Barn använder även sina tidigare erfarenheter och fantasi med materialet i sandlådan, där både artefakterna och sanden omvandlas i leken utifrån barns tidigare erfarenheter och genom fantasi. Artefakterna och sanden omvandlas i huvudsak till redskap för matsituationer där artefakterna används i relation till det förutbestämda användningsområdet. Studiens i huvudsakliga slutsats är att artefakterna och naturmaterialet möjliggör och/eller begränsar barns handlingar och erfarenheter i sandlådan.

  • 35.
    Ekener, Tilda
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Rydhög, Maja
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Lundgren, Matilda
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Anmälningsplikten i förskolan: "Misstänker vi att ett barn far illa hemma då är det ju en anmälan."2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    En del forskning påvisar att en orosanmälan utförs på olika grunder och det upplevs som bekymmersamt att veta när en orosanmälan bör göras. Annan forskning indikerar att förskolepersonal har brist på kunskap och känner en osäkerhet kring anmälningsplikten. Syftet med den här studien är att undersöka hur förskolepersonal resonerar kring anmälningsplikten i förskolan. Den forskningsfråga som ligger till grund för det här arbetet är: Vilka fördelar och nackdelar med förskolans rutiner lyfter förskolepersonal fram i sitt resonemang om anmälningar till socialtjänsten?

    Det här arbetet är gjort med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Det material som använts till intervjutillfällena har varit ljudinspelning och anteckningar. Materialet har sedan transkriberats för att arbeta fram resultat och analys. Arbetets resultat har delats in i fyra olika tematiseringar och har sedan analyserats med hjälp av olika analysverktyg som tolkningsrepertoar, retorik och effekt.

    Det framkom att det inte, på de fyra förskolor där förskolepersonal intervjuats, fanns en handlingsplan kring tillvägagångssättet då ett barn far illa. Ett stort ansvar läggs på förskolecheferna att utföra orosanmälan. Det råder delade meningar kring i vilket stadie en orosanmälan bör ske, där somliga vill ha konkreta bevis medan andra menar att det är tillräckligt med en misstanke för att utföra en orosanmälan. I intervjuerna framkom även att förskolepersonalen som medverkat känner en viss osäkerhet kring en orosanmälan om ett barn far illa.

    Förskolepersonal är en av de yrkeskategorier som arbetar i frontlinjen med barn, vilket innebär att de har bästa förutsättningarna för att få syn på om barn far illa. Då personal känner osäkerhet kring anmälningsplikten är det av betydelse att synliggöra varför, för att skapa lika förutsättningar för alla barn. 

  • 36.
    Ekeroth, Helena
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Sarenvik, Hanna
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Låt oss vara med!: -Om elevers delaktighet i matematikundervisningen2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Delaktighet i undervisningen är något som är väldigt viktigt, samtidigt som det alltför sällan sker. Vårt syfte med denna studie var därför att undersöka elevers upplevelser av delaktighet i planering och genomförande avmatematikundervisningen. Detta gjorde vi genom att utgå från arbetsättet måldialog. Vi har i vår studie valt att fokusera på elevers uttryckta åsikter och dessa har vi tagit reda på genom intervjuer och utvärderingar efter genomförda lektioner. Vi har i vår analys använt oss av en kvalitativ innehållsanalys där vi skapat kategorier utifrån datan. Kategorierna består av Begrepp och Upplevelse, där upplevelse är uppdelad i att arbeta med måldialog, att ha inflytande i planeringen och att vara aktiv i genomförandet. Resultatet visade att eleverna hade en mycket positiv inställning till att vara delaktiga och på arbetssättet måldialog. Det visade också att eleverna tyckte att matematikundervisningen blev bättre och att de i sin tur ansträngde sig mer. Vi kunde också se att elever oftast såg delaktighet i det som skedde där och då och inte kunde koppla det till måldialogen, men det fanns även de eleversom kunde se delaktighet som något mer långsiktigt. Till sist har vi kommit fram till att delaktighet är ett område som kräver mer forskning, då det finns väldigt lite om elevers upplevelse av delaktighet i matematikundervisningen och ingen forskning alls kring arbetssättet måldialog.

  • 37.
    Engblom, Michaela
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Tandrup, Emilie
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Ska vi språka?: – Om andraspråkselevers utveckling i den mångkulturella grundskolan2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Andraspråksinlärning är ett komplext område för både lärare ochelever. Kunskapsmål såväl som trivsel ska uppnås och för dettabehövs stöd och uppmuntran från alla inom skolans verksamhet.Syftet med det här examensarbetet var att kartlägga hur möten serut i den mångkulturella skolan. Detta har gjorts genom ensystematisk litteraturstudie där ett urval forskning omandraspråkselevers språkutveckling har studerats. Studiens resultatär indelat i sex olika kategorier: förberedelseklass, frånförberedelseklass till ordinarie klass, integrering av första- ochandraspråk, språkets betydelse för ämneskunskaper,modersmålsundervisning samt upplevelsen av att inte vara somalla andra. I den studerade forskningen beskrivs vikten av attstötta tvåspråkiga elevers språkutveckling på både första- ochandraspråket. Det är flera faktorer som spelar roll förandraspråkselevers trivsel så som lokaler, samhörighet ochpedagogiska insatser som utmanar eleverna samtidigt som destöttar. Framtida forskning och utbildning behövs inom ämnet föratt säkra framtidens andraspråkselevers positiva upplevelser iskolan.

  • 38.
    Engblom, Michaela
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Tandrup, Emilie
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Världen går ut på att skriva och prata: En studie om hur elever samtalar om språkanvändning i skolan2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Språkanvändning genomsyrar skolans verksamhet. Det finns forskning på läraresoch gymnasieelevers syn på språkanvändning i skolan men de yngre elevernasperspektiv saknas. Här vill vi bidra till forskning genom syftet: att undersöka eleversperspektiv på språkanvändning samt betydelsen av språk i en skolkontext. Dettaleder oss till studiens forskningsfråga: Hur samtalar elever i grundskolans tidigareår om språkanvändning i skolan?För att ta reda på detta har vi utfört sex fokusgruppssamtal med totalt 24 elever, påtvå skolor. Analysarbetet är inspirerat av en kvalitativ innehållsanalys som även ärpräglat av det sociokulturella perspektivet, där dialog och samspel har betydelse.Resultatet visar att eleverna anser att språk är det man talar och att det finnsvariationer i människors språkliga uttal. Variationerna beror, enligt eleverna, pådialekter och olika lands språk. Eleverna anser att språkanvändning är viktigt för attkunna delta i olika sociala sammanhang. De svårigheter eleverna lyfter angåendespråkanvändning är möten med andra då ett gemensamt språk saknas. Resultatetvisar däremot att eleverna vänder dessa svårigheter till möjligheter då de anser attderas utbildning och utveckling gagnas av olikheter samt genom att få lära avvarandra. Lärare kan genom att ta del av denna studie, få insikt i elevers positiva synpå språk och språkanvändning samt människors olikheter. Vår förhoppning är attlärare kan ta del av denna studie och planera sin undervisning så att fler språkintegreras. För framtida forskning hade vi gärna sett undersökningar omundervisning där elever stöttar varandra i språkutveckling genom språkanvändning.

  • 39.
    Engman, Gustav
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Skoglund, Daniel
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Nyanlända elever i ordinarie klass: en studie av hur lärare påverkas i sin undervisning2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den svenska skolan har under de senaste åren tagit emot ett ökat antal nyanlända elever, det vill säga barn och ungdomar som nyligen invandrat till Sverige. Detta har inneburit nya förutsättningar för många av landets skolor och lärare.

    Vi har i vår studie undersökt några lärares syn på de utmaningar som uppstår med nyanlända elever i klassrummen och hur dessa hanteras. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med lärarna vilka sedan analyserats genom en fenomenografisk metod.

    Resultatet har visat en varierande syn bland de intervjuade lärarna där vissa inte ansett sig behövt anpassa sin undervisning medan andra sett större behov av detta. Vilka anpassningar som gjorts har bland annat varit beroende av ämnet läraren undervisar i och tillgängliga resurser.

  • 40.
    Erlandsson, Frida
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Sociovetenskapliga frågor; med verkligheten i klassrummet2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Naturvetenskap är en viktig kunskap att besitta för alla i ett samhälle. Inte minst för att förstå och förhålla sig kritisk mot mycket av den information som vi möts av dagligen genom media. De val vi gör påverkar oss som individer både lokalt och globalt, inte bara idag utan även framåt. Trots ämnets betydelse för samhället är många elever allt mindre intresserade av naturkunskap i skolan. Deras brist på intresse för naturvetenskap har visat sig genom flera internationella studier där studieresultaten så väl som attityden gentemot ämnet försämrats. Den här systematiska litteraturstudien syftar därför till att belysa det faktum att naturkunskapsundervisningen är i behov av en förändring för att vända den här negativa trenden. Studien syftar även att undersöka hur naturkunskapsundervisningen kan utvecklas genom en relativt ny undervisningsmetod. Denna undervisningsmetod lyfter sociovetenskapliga frågor där eleverna får utreda aktuella händelser eller problem genom att angripa det inte bara naturvetenskapligt utan även bland annat etiskt och socialt. Flera forskningsresultat visar att detta är ett arbetssätt som ger positiva effekter på elevers förståelse och engagemang i ämnet. Ytterligare forskning behövs inom ämnet, särskilt med fokus på grundskolan, för att anpassa arbetsmetoden för alla åldrar.

  • 41.
    Fors, Vaike
    Halmstad University, School of Information Technology, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS), Man and Information technology laboratory (MI-lab).
    Knowing Through Numbers: How Corporeal Data Become Life-based Learning Resources2016In: Association for Cultural Studies, Crossroads in Cultural Studies Conference 14-17th December, 2016, 2016, p. 90-91Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper discusses how embodied and emplaced learning cultures emerge through the use of self-tracking technologies. The findings are based in interviews with accustomed self-trackers, investigating how the produced corporeal data become part of how they experience and perceive their bodies and their environments. The empirical examples presented in the paper elaborate on the tangibility of these data and how they in their visual and touchable forms afford people to turn their attention toward previously unarticulated and visceral dimensions of embodied learning activities that are part of their everyday life. This includes examples of how people experience both gain and lack of meaning of data in self tracking activities, shifting focus from conceptualising data as ‘knowledge’ per se and instead focus on what and how people learn through their experience of data and how these learning cultures can be understood in a wider pedagogical context.

  • 42.
    Forsberg, Elenita
    et al.
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), Health and Nursing.
    Bäcklund, Berit
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), Health and Nursing.
    Hjort-Telhede, Eva
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), Health and Nursing.
    Karlsson, Staffan
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), Health and Nursing.
    Virtual patient cases for active student participation in nursing education2018In: Journal of Nursing & Care, ISSN 2167-1168, Vol. 7, p. 63-63Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    A didactive method which promote a more active student participation (ASP), Virtual Patient (VP) cases  may be a valuable intervention. VP cases are defined as interactive computer simulations of real-life clinical scenarios for healthcare education. VP cases are excellent for training clinical reasoning skills.

    The aim of the study was to investigate utilization of VP cases for ASP in nursing education, regarding student’s learning experience.

    The design was an intervention study, 58 students in the third semester of six in the nursing program were included in the study. In 2016-2017, interventions have been conducted in the Human Biomedicine course with the purpose to develop a course concept that included didactic methods that promoted ASP. The students performed four VP cases individually at home. Before solving  the VP cases, the students had lectures in medicine science for example concerning chest organs diseases. In order to be a complement to that lecture the VP case was about chronic obstructive pulmonary disease. The lectures were followed up with seminars where the students were able to ask questions regarding conducted VP cases. After each performed VP case, the student answered a self -evaluation form with open ended questions.  Data was conducted using content analysis.

    The result showed that the students found the VP cases challenging and motivational. The VPs taught them to think wide and stimulated to search for more knowledge. Finally they thought it was a good way to test themselves and appreciated the direct feedback, lack of knowledge became visible at once. © 2018 OMICS International

  • 43.
    Forsberg, Elenita
    et al.
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), Health and Nursing.
    Rasmusson, Karin
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), Health and Nursing.
    Using academic reflection for examination in simulated environment2018In: Journal of Nursing & Care, ISSN 2167-1168, Vol. 7, p. 53-53Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In nursing education, in semester four of six, in the course of 10 weeks clinical practice the final individual exam has developed. The aim was to deepen the clinical reasoning and make it more visible. The aim was also to give the student the possibility to reflect on the learning objectives, to identify additional knowledge needs and progression, which is a kind of learning recommended by higher education in Sweden. The academic reflection should have a clear purpose and show evidence of learning. Such a reflection requires that the student can use theory from the education to describe, explain and discuss critical events and their importance to future professional practice.

     Two classes with 75 nursing students participated in the study. One pair of students conducted a complex scenario in simulated environment during one hour including feedback. Another pair observed the scenario for identifying clinical reasoning, patient safety and team work. Then the pairs changed roles. Afterwards the students were instructed to make an academic reflection on their learning and progression based on seven open questions in a learning platform survey. Qualitative content analysis was used for data analysis.

    Students expressed that the scenarios trained the ability to manage acute situations, team communication, plan and prioritize nursing actions and prepare for future profession.

    The students felt that it was an excellent form of examination as the academic reflection forced the student to be aware of individual strengths and weaknesses and on the basis of this identify lack of knowledge.© 2018 OMICS International

  • 44.
    Forsberg, Elenita
    et al.
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI). CLINTEC, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Ziegert, Kristina
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI).
    Hult, Håkan
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Fors, Uno
    Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Assessing progression of clinical reasoning through Virtual Patients2014In: Ottawa Conference Abstracts: Ottawa, Ontario, Canada: April 25-29, 2014: Transforming Healthcare through Excellence and Evaluation: 16th Ottawa Conference: 12th Canadian Conference on Medical Education, 2014, p. 71-72Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Background

    There have been discussions to use more formative assessments in health care education to contribute to students’ deep learning. Feedback is important, but a lot of student’s do not do anything with it. Thus, interventions which force students to reflect the new knowledge need to be introduced.

    In order to explore if formative VP-based exams had an impact on development of clinical reasoning ability and achievement of clinical decision making, we let postgraduate pediatric nurse students complete self-evaluation forms in connection with three VP- based assessments to follow their progress.

    Summary of Work

    After performed assessment and before answering the self-evaluation form, the students’ were asked to take part of the feedback section of the VP-system and the recommended interactions in the VP system. Data was conducted using content analysis with a deductive approach. Kolb’s’ model of Learning Cycle guided the analysis.

    Summary of Results

    The result showed a perceived progression of clinical reasoning skills by the students. After the first assessment the students described uncertainty and that knowledge gaps were exposed, at the second exam the awareness of clinical reasoning was obvious and the students were more certain of knowing how. Finally, self-efficacy in patient solving was expressed.

    Conclusions

    VP-based assessments with self-evaluation early in the education resulted in a gain of students’ own identification of the concept of clinical reasoning, awareness of what to focus on, and pay attention to during clinical practice.

    Take-home Messages

    VP with reflective tools is excellent to use in formative assessments to identify progress and to visualize the expected clinical competence.

  • 45.
    Fredriksson, Zara
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Arvidsson, Ellen
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Språkutveckling genom sociala samspel: En empirisk studie om lågstadieelevers samtalsstrategier i svenskundervisningen2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    En förmåga i kommunikation och socialt samspel krävs för att kunna utvecklas och delta i såväl skolan som i samhället. Dock finns det en oro för elever språkliga förmåga vid skolstart. Tidigare studier belyser att språket och den beskrivande förmågan kan utvecklas genom muntligt berättande och sociala samspel. Syftet med vår studie är att genom samtalsanalys (CA) studera deltagande elevers samtal i en bestämd aktivitet. Vi vill även studera hur lärare och elever eventuellt påverkar samtalen. Studien har en kvalitativ ansats och empirin utgörs av ljud- och videoinspelningar som omfattar åtta tillfällen på två olika skolor, när eleverna spelar Med andra ord. Resultatet visar att eleverna använder olika strategier inom CA för att kommunicera och göra sig förstådda i ett samtal, samt att den kommunikativa miljön karaktäriseras av sociala samspel där eleverna anammar kunskaper från varandra samt läraren i samtalen. Genom de sociala samspelen skapade eleverna en samkonstruktion, där de hjälptes åt att konkretisera objekten vilket möjliggjorde för en förbättrad helhetssyn. Studiens centrala slutsats är att eleverna stöttade och påverkade varandra genom tillämpandet av olika samtalsstrategier i aktiviteten, samt att lärarens didaktiska tillvägagångssätt påverkade elevernas strategier för kommunikation. Den didaktiska implikationen för yrkesverksamheten som lyfts fram är att lärare i ämnet svenska bör skapa förutsättningar för sociala samspel där eleverna kan kommunicera och på så vis utbyta kunskaper mellan varandra, vilket i sin tur gynnar språkutvecklingen och den beskrivande förmågan. En vetenskaplig implikation för vidare studier är således att undersöka fenomenet ur en längre tidsaspekt samt komplettera empirin med intervjuer.

  • 46.
    Fältström, Alexandra
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Ågren, Emma
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    "Så lycklig han var sen när han själv hade skrivit det han ville": En studie om barns språk-, läs och skrivutveckling i förskolan.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Följande studie fokuserar på barns språk-, läs-, och skrivutveckling i förskolan. Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur personal i förskolan beskriver att de skapar möjligheter för barn att samspela i förhållande till olika aspekter som kan skapa förutsättningar för barns språk-, läs-, och skrivutveckling. Studiens frågeställning är: Hur beskriver personal i förskolan att de arbetar med samspel för att skapa förutsättningar för barns språk-, läs-, och skrivutveckling i förskolan? För att besvara studiens frågeställningar har vi analyserat insamlad empiri med utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning tyder bland annat på att pedagogerna är dem som skapar förutsättningar för att utveckla barns läs och skrivförmåga. Detta beskrivs ske genom att pedagoger utformar olika miljöer och kontexter samt stöttar barnen när de engagerar sig i läs-, och skrivaktiviteter. Tidigare forskning indikerar även på att barns egen motivation och intresse har betydelse för att barn ska utvecklas till goda läsare och skrivare. Denna studie är genomförd på två olika förskolor i södra Sverige. Fokusgruppsamtal är den metod som använts för att samla in empiri till vår studie. Resultaten från föreliggande studie beskriver hur personal i förskolan skapar möjligheter för barn att samspela med kompisar, personal och olika medierande redskap, som kan få barnen att bli motiverade och intressereda av textvärlden. Resultaten visar även att redskap med medierande texter ska vara tillgängliga, men att det även har betydelse för var i miljön dessa redskap görs tillgängliga. I diskussionen diskuteras det bland annat kring att förskollärare och barnskötare är en aspekt som möjliggör för barn att samspela med omgivningen, vilket har betydelse för barns språk-, läs-, och skrivutveckling.

  • 47.
    Green, Jenny
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Larsson, Linda
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Elevers bristande förståelse för algebra: Lärarens arbetssätt är betydande för elevers motivation och förståelse i matematiken2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att förstå det abstrakta området algebra kan för elever vara komplicerat. För att komma närmare en förståelse för eleverna läggs stor vikt vid lärarens förklaring och arbetssätt som kan vara traditionellt inriktad eller mer sociokulturellt inriktad. Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vad forskning visar om hur lärare undervisar i matematik inom området algebra och vad lärare kan göra annorlunda för att nå en bättre förståelse hos eleverna. Resultatet framhäver att lärare behöver kunna konkretisera uppgifter genom visualisering och för att uppnå detta behövs rätt kompetens och mer tid till förberedelser och planering. Slutsatsen är att det är lättare att engagera och motivera sina elever genom varierad undervisning. Dock syns de långsiktiga resultaten av detta i den här kunskapsöversikten som varken positiva eller negativa för elevernas begreppsförståelse. Vidare forskning att studera lärarnas kompetens i algebraundervisning är att föredra.

  • 48.
    Green, Jenny
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Larsson, Linda
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Elevers lärande i matematikens algebra: En kvalitativ studie om begreppsförståelse i en årskurs 42018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Algebra är ett komplext område. Syftet med studien är att undersöka elevernas begreppsförståelse i matematikens algebra. Undersökningen studerar varierad undervisning där elever bland annat arbetar i grupper med uppgifter som exempelvis spel. Studien är kvalitativt genomförd med videoobservationer som insamlingsmetod. Resultatet visar att elevernas begreppsförståelse kan öka när de får förståelse för likhetstecknets betydelse, bokstavssymbolernas betydelse och genom att förstå algebraiskt uttryck. Även om begreppsförståelsen ökar visar resultatet att eleverna inte explicit använder de relevanta begreppen inom algebra. Slutsatsen är att eleverna behöver förstå delarna i algebra för att förstå helheten. Att gå utanför läroböcker i algebra kan öka begreppsförståelsen. Vidare forskning är att undersöka elevers explicita begreppsanvändande i området algebra. 

  • 49.
    Grimsberg, Cecilia
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Wolf, Jasmin
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Soffan, boken och förväntningarna: En studie om två förskolors läskultur2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I studien undersöks två förskolor utifrån ett kulturanalytiskt perspektiv. Studien syftar till att beskriva två läskulturer där flickors och pojkars möjligheter i relation till den rådande läskulturen tas i beaktande. Studiens empiriska material insamlades utifrån ett etnografiskt arbetssätt genom observationer av bilderboksläsning i två förskolor. Ytterligare empiri insamlades när en förskollärare från varje förskola intervjuades om läsning och deras intention med bilderboksläsning. Resultatet visar att läskulturerna som undersöktes hade likheter men att det syntes skillnader i hur likheterna kom till uttryck. Det finns ett samband mellan förskollärarnas intention med läsning och hur miljön utformas samt hur läsningen sker. Vidare visar studien att barnens läsintresse inte var könsbundet dock gjorde förskollärarna omedvetna skillnader kring de förväntningar som ställdes på pojkar och flickor. Slutsatsen av studien är att bilderboksläsning präglas av kulturella normer och den miljö den sker i. Läskulturen präglas och utmanas av deltagarna och det är kulturen på förskolan som definierar barnens positionering i bilderboksläsningsaktiviteter. 

  • 50.
    Gruber, Kajsa
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Mortensen, Robin
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Ett pojkklassrum för flickor?: En etnografisk studie med utgångspunkt i ett sociokulturellt- genusperspektiv2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka och diskutera vilka aspekter av flickors och pojkars handlande och samspel i skolan som skulle kunna utgöra en förklaringsgrund för pojkars sjunkande resultat.

    Studien är utförd på en medelstor skola i en årskurs 4 i Halmstad kommun.

    Detta är en etnografisk studie med ett kombinerat genus- och sociokulturellt perspektiv, där vi har studerat hur pojkar respektive flickor handlar och samspelar i homo- och heterogena grupper.

    Studien visade att kampen om hierarkin i klassrummet hade en negativ inverkan på pojkars skolarbete. Vi kunde se tendenser som pekade på att pojkar hade lättare att fokusera på skolarbete i grupper där de var ensamma pojkar i heterogena grupper med en majoritet av flickor.

1234 1 - 50 of 174
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf